• No results found

F¨orklara varf¨or! (c) T¨ank struktur, relevans, l¨asbarhet! Id´eer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "F¨orklara varf¨or! (c) T¨ank struktur, relevans, l¨asbarhet! Id´eer"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen f¨or ekonomi aren 2010 Rob Hart

Facit / Svarsf¨orslag

Makroekonomi NA0133 4 juni 2010.

1. (a) BNP ¨ar 12.000 kronor per kvartal. I ¨ovrigt, kolla f¨orel¨as- ningsanteckningar f¨or svaren.

(b) i. Detta ¨ar Keynesiansk finanspolitik. F¨orklara hur det fungerar! (Kolla i anteckningar, boken, eller andra k¨all- or.)

ii. Detta ¨ar modern penningpolitik, som funkar genom att f¨oretag/individer stimuleras att investera resp. konsu- mera mer. F¨orklara varf¨or!

(c) T¨ank struktur, relevans, l¨asbarhet!

Id´eer. . . Penningpolitik ger snabb effekt, och kan styras av ett oberoende organ (centralbanken). Dessutom angriper det det verkliga problemet, konsumenters och f¨oretagens beteende.

Finanspolitik ¨ar tr¨ogare och kan missbrukas av regeringen.

Dessutom p˚averkar man inte konsumenter och f¨oretag di- rekt, snarare f¨ors¨oka man kompensera f¨or deras beteende med egen konsumtion/investering.

ada tv˚a anv¨ands och ¨ar viktiga i moderna ekonomier, men penningpolitiken anv¨ands f¨or b˚ada finjustering och grov- styrningen, medan finanspolitiken justeras p˚a l¨angre sikt och med h¨ansyn till m˚anga faktorer, inte bara konjunktu- ren.

2. (a) Det h¨ar handlar om phillipskurvan med f¨orv¨antningar.

a l˚ang sikt finns ingen koppling mellan inflation och ar- betsl¨oshet. Varf¨or inte?

(b) Det h¨ar handlar om risken—som marknaden bed¨omer som betydande—att pengar som man l˚anar ut till Grekland inte kommer att betalas tillbaka. F¨orklara!

3. (a) Arbetsl¨osheten ¨ar 300.000, eller 3 procent. Visa ber¨akning- ar!

1

(2)

(b) Utveckla EN t¨ankbar f¨orklaring f¨or klassisk arbetsl¨oshet.

(c) Se boken kapitel 10, samt f¨orel¨asningsanteckningar. Svara a fr˚agan, allts˚a tv˚a anledningar.

4. (a) Huvudpo¨angen h¨ar ¨ar att utan teknologisk framsteg kan det inte bli tillv¨axt p˚a sikt, ¨aven om tillf¨allig tillv¨axt ¨ar m¨ojlig.

Observera ocks˚a att BNP ¨ar summan av konsumtion och investering.

(b) Ledtr˚ad. . . I grunden m˚aste man snabba p˚a den teknologis- ka utvecklingen i landet. Hur?

5. (a) Positiv PIU inneb¨ar att land B ¨ager tillg˚angar i land A.

Hur hj¨alper det?

Negativ bytesbalans inneb¨ar att land B s¨aljer tillg˚angar till land A. Hur hj¨alper det?

(b) Kolla boken/anteckningar. T¨ank struktur, relevans, l¨asbar- het!

6. T¨ank struktur, relevans, l¨asbarhet!

T¨ankbara ingredienser i ett bra svar. . .

(i) PGA 90-talskrisen bl.a. var statsfinanserna i mycket gott skick innan den globala krisen b¨orjade.

Kronan sj¨onk i v¨arde gentemot euron och dollarn (varf¨or?) och detta gynnade nettoexport och d¨armed konjunkturen.

Allm¨anheten tappade aldrig tron p˚a framtiden; huspriser rasade t.ex. aldrig, som de gjorde i andra l¨ander. Hur hj¨alper det?

(ii) P˚a sikt finns det inget som talar f¨or att Sverige v¨axer ifr˚an

¨ovriga Europa. Detta skulle bero p˚a b¨attre teknologi eller institutioner, men dessa ¨ar t¨amligen likartade i stora delar av Europa.

R¨antor. Med fortsatt stark tillv¨axt kommer den l˚anga r¨an- tan att stiga f¨orst, och sedan s˚a sm˚aningom den korta r¨antan.

F¨orklara!

7. T¨ank struktur, relevans, l¨asbarhet!

Du skulle kunna b¨orja med att skilja p˚a kort och l˚ang sikt.

F¨orklara sedan vad som best¨amma arbetsl¨oshet och tillv¨axttakten a l˚ang sikt. Vad har expansiv politik med dessa faktorer att g¨ora?

2

References

Related documents

Detta g¨aller alla tal vars dyadiska utveckling ¨ar ¨andlig; man beh¨over inte kasta fler kast ¨an vad som anges av den position d¨ar sista ettan finns i utvecklingen.. Det betyder

Till exempel fick jag inte med n˚ agot Ljus- och Optikland i f¨ orsta f¨ ors¨ oket, och pilen mot Kosmologi, som ligger utanf¨ or den h¨ ar kartan, borde peka mer upp˚ at,

[r]

[r]

Rutinen som anv¨ands f¨ or att definiera operatorn, kan ha antingen ett eller tv˚ a argument, men eftersom funktionen normalt definieras i samma modul som inneh˚

Varf¨ or l¨ agger vi s˚ a mycket tid p˚ a att hitta l¨ osningar och s¨ att att ber¨ akna deter- minanter d˚ a, jo f¨ or determinanter anv¨ ands t.ex. f¨ or att

with M and S being the mass and stiffness matrices, respectively.. You may work out the details in such

Vi r¨aknar de numeriska v¨ardena f¨or styvhet-, konvektion-, resp... Ekvationen