2011-05-19

(1)

Plats och tid: Sal A, Guldsmeden, Hudiksvall, klockan 09:00-16:05. Ajournering för lunch klockan 12:00-13:00.

Förtroendevalda: Beslutande: Ej beslutande:

Stefan Bäckström, ordf (C) Eva Billing (C), § 78-83 Per Asp (M), § 84-89 Bibbi Segerbrand (M) Arif Khalifa (M)

Lena Frankenberg Glantz (M) Anders Borgström (FP) Ulla Persson (MP) Lone Klitten (MP) Anna-Carin Keisu (S) Björn Forsling (S) Gerd Olsson (S), § 78 Erika Persson (S), § 79-89 Per Svensson (S)

Kerstin Rask (S) Leif Rogell (S) Lars Berglund (V)

Karl-Olof Tunelid (M) Per Asp (M), § 78-83

Nina Burchardt (S), § 78-81, 83-89 Erika Persson (S), § 78

Siw Karlsson (S) Maria Johansson (S) Gerd Olsson (S), § 82-86 Olle Jonsson (V)

Övriga deltagare: Sekreterare Carina Nylander, t f förvaltningschef Lennart Backlund, IT-strateg Lars Furubom § 78, ekonom Bertil Westerberg § 79, enhetschef Elisabeth Lindqvist och verksamhetschef Elisabeth Bäckström § 80, kvalitetssamordnare Mona Lindvall Eriksson och kvalitetssamordnare Emma Berglund § 81, administrativ rektor Jonas Gustavsson och verksamhetschef Maria Ström Åslund § 82.

Utses att justera: Anders Borgström

Justeringens plats

och tid: Lärkontoret onsdag 25 maj 2011, klockan 13:15.

Underskrifter:

Paragrafer:

Varav sekretess:

78-89 86 Sekreterare: Carina Nylander

(2)

Bevis/anslag

Protokollet är justerat. Justeringen tillkännagiven genom anslag.

Anslagstid, från och med till och med

2011-05-25 2011-06-16

Förvaringsplats för protokollet

Lärkontoret

Underskrift

Carina Nylander

(3)

Innehållsförteckning

§ 78 En dator till alla elever från årskurs 7 till och med gymnasiet ... 4

§ 79 Kvartalsprognos 2011... 6

§ 80 Information om delegerade beslut... 8

§ 81 Kvalitetsindikatorer... 9

§ 82 Tema gymnasiet ...10

§ 83 Planerat program och inriktningsutbud för Bromangymnasiet läsåret 2012/2013 ...12

§ 84 Bromangymnasiet och framtiden...14

§ 85 Samverkan kring lärlingsutbildning...15

§ 86 Sekretessärende enligt 23 kap 2 § Offentlighets- och sekretesslagen ...16

§ 87 Förvaltningen informerar...17

§ 88 Frågestund ...18

§ 89 Delegeringsbeslut ...19

(4)

§ 78 En dator till alla elever från årskurs 7 till och med gymnasiet

Dnr 2011-279-610

Ärendebeskrivning

Ett försöksprojekt har pågått under ett år i årskurs 7-9 på Näsvikens skola och på samhällsvetenskapsprogrammet på Bromangymnasiet. Projektet innebär bland annat att varje elev har fått en bärbar dator att använda i skolarbetet. Tanken är att alla elever i kommunens skolor från årskurs 7 till och med eleverna i år 3 på Bromangymnasiet ska ha en egen dator. Detta bör vara genomfört senast 2014. Syftet med satsningen är att:

• Öka motivationen för studier bland barn och ungdomar.

• Nå en högre måluppfyllelse genom att bättre individanpassa undervisningen och på ett bättre sätt ta hänsyn till olika lärstilar.

• Öka samarbetet, kommunikationen och att arbeta mer mot samhället i verkliga projekt.

Målet med att satsa på datorer till alla elever är att:

• Öka den nationella måluppfyllelsen.

• Minska avhoppen på gymnasiet.

• Skapa en bättre arbetsmiljö.

• Motivera ungdomarna att välja fortsatt utbildning.

Arbetsutskottets förslag

Lärande- och kulturnämnden beslutar

att lärande och kulturförvaltningen fortsätter planeringen för och ett successivt införande av individdatorer (1:1) från årskurs 7 till och med gymnasiet

att genomförandet skall ske inom givna budgetramar

att avstämning görs med kommunens övriga satsningar på IT-området.

____

(5)

Vid dagens sammanträde informerar IT-strateg Lars Furubom om den planerade satsningen en dator till alla elever från årskurs 7 till och med gymnasiet.

Lärande- och kulturnämnden diskuterar förslaget och betonar vikten av utbildningsinsatser för lärarna.

Lärande- och kulturnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

____

(6)

§ 79 Kvartalsprognos 2011

Dnr 2010-329-042

Ekonom Bertil Westerberg redovisar den ekonomiska prognosen för 2011.

Vid lärande- och kulturnämndens sammanträde 15 april 2011 pekade prognosen på ett underskott på knappt 6 miljoner kronor för 2011. Nämnden beslutade att uppdra till förvaltningschefen att föreslå åtgärder för att begränsa förvaltningens befarade underskott.

Vid dagens sammanträde lämnar t f förvaltningschef Lennart Backlund kommentarer till det ekonomiska utfallet. Budgetavvikelsen är till stor del relaterad till ett ökat antal elever i enskild förskoleklass, fristående grundskola och enskilda fritidshem. Det prognostiserade underskottet måste begränsas genom åtgärder inom förvaltningens totala verksamhet. En första ekonomisk genomgång har gjorts inom förvaltningens samtliga verksamheter. Även om det finns en stor osäkerhet så har förvaltningen identifierat ett antal möjligheter till driftskostnadsreduceringar och åtgärder. Det innebär att den preliminära prognosen nu redovisar ett underskott på drygt 3 miljoner kronor jämfört med knappt 6 miljoner vid den förra preliminära redovisningen.

Förskola +900 000 kronor: Fler barn och omsorgstimmar genererar ett underskott i förhållande till budget. Ett mindre prognostiserat underskott noteras också för interkommunala ersättningar till enskilda förskolor utanför kommunen och till andra kommuner. Den positiva prognosen beror bland annat på färre barn än beräknat har börjat på enskilda förskolor samt generell återhållsamhet i driftsbudgeten

(+600 000 kr).

Grundskola -5 700 000 kronor: Ersättningen till fristående grundskolor i kommunen ökar inför höstterminen 2011 till ett preliminärt budgetunderskott på -8,6 miljoner kronor. Beloppet är baserat på att antalet elever som börjar på fristående grundskolor, enskilda fritidshem och förskoleklass ökar med 67 elever. Vid ett oförändrat antal elever 2012 jämfört med höstterminen 2011 kommer underskottet på budgetanslaget till enskilda grundskolor att uppgå till minst 12 miljoner kronor. Budgetanpassningar görs utifrån färre antal elever och samtidigt ökar antalet elever med behov av särskilda stödinsatser. Generell återhållsamhet i driftsbudgeten är planerad. Interkommunala ersättningar till fristående skolor utanför kommunen och till andra kommuner (+ 800 000 kr) samt skolskjutsar ( + 800 000 kr) visar positiva prognoser. Det senare är resultat av en ny skolskjutsupphandling.

(7)

Grundsärskolan ±0 kronor: Skolskjutskostnader för elever till Ljusdals kommun visar ett underskott. Interkommunala ersättningar till andra kommuner och till

fristående skolor i andra kommuner tillsammans med generell återhållsamhet bidrar till ett prognostiserat nollresultat.

Gymnasieskolan -500 000 kronor: Anpassning till ett minskat elevunderlag ger successivt effekt under höstterminen 2011. Planerad personalminskning kan inte genomföras i beräknad omfattning. Ersättning för obligatorisk verksamhet inom Individuella programmet (IVIK) täcker inte kostnaderna. Beslut om VVS- fastighetsprogrammet kan påverka det ekonomiska resultatet negativt. Detta kan möjligen kompenseras av ett ökat antal elever från andra kommuner till programmet.

Interkommunala ersättningar, gymnasiet +400 000 kronor: Fler elever än budgeterat har sökt till Bromangymnasiet och färre elever än beräknat har sökt till andra kommuner. Årets budget har justerats utifrån fjolårets utfall och ny elevprognos (+4 800 000 kr). Resultatet är svårt att påverka då eleverna har möjlighet att fritt söka gymnasieskola över hela landet.

Gymnasiesärskola +1 500 000 kronor: Höga kostnader per elev gör att denna prognos är mycket osäker. Först i slutet av augusti kan en säkrare prognos göras då förvaltningen vet hur många elever som finns i den egna gymnasiesärskolan och hur många som påbörjat sin utbildning i andra skolor.

Kulturverksamhet ±0 kronor: Inga avvikelser från budget har noterats.

Vuxenutbildning + 500 000 kronor: Nytt avtal med Arbetsförmedlingen och uppdragsverksamhet inom Iftac (Institute for fiberoptic training and certification) bidrar till överskottet.

Funktionshindrade ±0 kronor: Inga avvikelser från budget har noterats.

Särskilt riktade åtgärder -150 000 kronor: Beslutad utökad volym för feriearbeten överstiger budgeterat utrymme. Ett mindre underskott är troligt.

Ordförande tackar för informationen.

____

(8)

§ 80 Information om delegerade beslut

Med delegering menas att nämnden överför självständig beslutanderätt till delegaten.

Detta innebär att nämnden har gett delegaten i uppdrag att på nämndens vägnar fatta beslut. Besluten återrapporteras skriftligt till lärande- och kulturnämnden. Nämnden har möjlighet att vid behov få en mer fördjupad information om återrapporterade beslut. Vid sammanträde 15 april 2011 framförde nämnden önskemål om att få information om dels växelvis förskoleplats och dels grundskolans

upptagningsområden.

Vid dagens sammanträde informerar enhetschef Elisabeth Lindqvist om beslutet om växelvis förskoleplats. Barnet är skrivet i Hudiksvalls kommun och föräldrarna önskar förskoleplats både i Hudiksvalls kommun och i en annan kommun. Enhetschefen har avstyrkt ansökan enligt den policy och de riktlinjer som finns och återrapporterat beslutet till nämnden. Den andra kommunen har ändå rätt att bevilja barnet en förskoleplats och så har skett. Den andra kommunen debiterar Hudiksvalls kommun för platsen.

Verksamhetschef Elisabeth Bäckström informerar om beslutet om förändring av grundskolans upptagningsområde för Sandvalla, Edsta, Björkbergs och Lunds skolor från läsåret 2011 och tills vidare. Mo skola lades ner från höstterminen 2010 och de upptagningsområden som tidigare hörde till Mo skola tillhör nu Björkbergs, Sandvalla eller Edsta skola.

Nordenholm, Tolsta, Tomta, Vijvägen öster om Tomta, Fiskeby öster om Vijvägen flyttas till upptagningsområdet för Björkbergs skola. I övrig samma gränser som tidigare.

Vijvägen väster om Tomta och resterande del av nuvarande upptagningsområde för Edsta samt nuvarande upptagningsområde för Sandvalla slås ihop till ett

upptagningsområde med möjlighet att söka till båda skolorna.

Gränsen för upptagningsområden mellan Edsta skola och Lunds skola ändras så att hela Rumsta kommer att tillhöra upptagningsområdet för Lunds skola.

____

(9)

§ 81 Kvalitetsindikatorer

En indikator är en mätbar företeelse som visar eller indikerar tillståndet i ett större system. En del indikatorer kan användas för att direkt följa upp mål medan andra indikatorer kan utnyttjas för att ge en ökad förståelse om orsakssamband med de processer som driver utvecklingen. En indikator ska vara ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet och i arbetet med ständiga förbättringar. En resultatindikator som beskriver exempelvis måluppfyllelsen för elevernas kunskaper kan vara andelen elever med fullständiga avgångs- eller slutbetyg. Ett exempel på en processindikator kan vara graden av barns, elever och föräldrars upplevelse av ansvar och inflytande. Exempel på en resursindikator kan vara andelen personer med pedagogisk högskoleutbildning.

Lärande- och kulturnämnden ska fastställa vilka kvalitetsindikatorer som ska gälla på huvudmannanivån. De indikatorerna ska bidra till att nämnden kan fullgöra sitt uppdrag enligt Skollagen:

• Systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

• Ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i Skollagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.

Arbetsprocessen med indikatorerna startar på flera håll samtidigt, i nämnden, förvaltningens ledningsgrupp och bland enhetscheferna. Tidsplanen för arbetet är:

• 31 maj 2011 - ett utkast till indikatorer är klart.

• Juni – juli 2011 - alla berörda ser över utkastet.

• Augusti 2011 - förslaget till indikatorer är klart.

• 22-23 september - process med lärande- och kulturnämnden i samband med planeringsdagarna

• Oktober 2011 - lärande- och kulturnämnden fattar ett beslut om indikatorer

• 2012 - indikatorerna tas i bruk.

Vid dagens sammanträde diskuterar nämnden vilka kvalitetsindikatorer som ska gälla på huvudmannanivån. Vid sammanträde 31 maj 2011 kommer arbetsutskottet att ta upp frågan på nytt.

____

(10)

§ 82 Tema gymnasiet

Administrativ rektor Jonas Gustavsson informerar om Bromangymnasiet och dess verksamhet.

Bromangymnasiet har:

• 1643 elever.

• Fått kvalitetsutmärkelserna Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege, diplomerade gymnasieekonomer.

• Ansökt till Skolverket om att bli en skola för hållbar utveckling med fokus på det pedagogiska arbetssättet.

• Flera projekt på gång, bland annat Aktivt lärande, Datorprojektet 1:1, Sex och samlevnad.

• Under flera år bidragit till att skapa förutsättningar för eleverna till

internationalisering. Eleverna får lära sig om samarbete och förståelse mellan nationerna genom att delta i utlandspraktik och utbytesprojekt med andra länder.

Bromangymnasiet har samarbete med bland annat Tanzania, Valencia, Cern, Novgorod, Koblenz, Lucca, Zakopane.

• Tilldelats 2 250 000 kronor för att delta i EU’s Leonardo da Vinciprogram under läsåren 2011-2013. Pengarna ska användas till utlandspraktik för eleverna inom Europa.

• Ett skärgårdsspår som ett individuellt valalternativ.

• Prioriterat elevinflytande vilket gav resultat i årets elevenkät.

• UF, Ung Företagsamhet, där elever driver egna företag.

• En marknadsförare som bland annat sköter Bromangymnasiets officiella sida på Facebook.

Nyheter

Den nya gymnasiereformen Gy 2011 innebär nya program, nya kurser, nytt betygssystem och lärlingsutbildning.

(11)

Fem introduktionsprogram kommer att ersätta dagens individuella program från och med höstterminen 2011. De fem introduktionsprogrammen är preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ, programinriktat individuellt val och

språkintroduktion. På Bromangymnasiet kommer alla introduktionsprogram att finnas förutom Programinriktat individuellt val.

Från och med den 1 juli 2012 får endast lärare med legitimation ansvara för

undervisning, sätta betyg och anställas till en fast lärartjänst. Det kan innebära en brist på behöriga lärare inom vissa ämnen.

____

(12)

§ 83 Planerat program och inriktningsutbud för Bromangymnasiet läsåret 2012/2013

Dnr 2011-277-612

Gymnasiechef Bengt Viksten har lämnat ett förslag till program- och inriktningsutbud för Bromangymnasiet läsåret 2012/2013:

Program Inriktning Byggprogrammet (BA) Husbyggnad, Måleri, Plåtslageri

El- och energiprogrammet (EE) Automation, Elteknik

Fordonsprogrammet (FT) Karosseri, Lastbil och mobila maskiner, Personbil

Handel- och administrationsprogrammet (HA) Administrativ service (som lärling), Handel och service

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell och konferens (endast som lärling), Turism och resor

Industritekniska programmet (IN) Driftsäkerhet och underhållsteknik, Produkt och maskinteknik, Svetsteknik (en eller två inriktningar tas bort i samråd med Teknik College Hälsingland)

Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Kök och servering VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Fastighet, VVS Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomi, Juridik

Estetiska programmet (ES) Bild och formgivning, Musik

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskap, Naturvetenskap och samhälle

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Medier, information och

kommunikation, Samhällsvetenskap Teknikprogrammet (TE) Design- och produktutveckling,

Informations- och medieteknik, Samhällsbyggande och miljö Introduktionsprogram (IM) Preparandutbildning,

Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ, Språkintroduktion.

(13)

Gymnasiechefen föreslår inte att några program ska läggas ner men vissa inriktningar bör erbjudas endast som lärlingsutbildning. En begränsning av antalet inriktningar behöver göras men dessa bör kopplas till övriga hälsingekommuner och elevernas önskemål.

Arbetsutskottets förslag

Lärande- och kulturnämnden beslutar

att anta planerat program- och inriktningsutbud för Bromangymnasiet läsåret 2012/2013.

Lärande- och kulturnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

____

(14)

§ 84 Bromangymnasiet och framtiden

Dnr 2011-052-612

Den 3 december 2009, § 217, beslutade kommunstyrelsen att uppdra till lärande- och kulturnämnden att anlita en utomstående konsult som med ett utifrån och in

perspektiv ska lämna förslag till hur gymnasiets framtida omdaning kan lösas på ett ekonomiskt och verksamhetsmässigt optimalt sätt. Konsultföretaget PwC har genomfört en genomlysning av hur Bromangymnasiets verksamhet kan bli ännu mer effektiv, hur kostnaderna kan minskas och om resurserna kan fördelas bättre inom Bromangymnasiet. Elevantalet på Bromangymnasiet kommer att minska från 1640 till 1165 elever åren 2010-2014. Eftersom resurserna styrs av antalet elever så kommer det att få stora ekonomiska konsekvenser. PwC lämnade förslag till förändringar. Vid sammanträde 10 februari 2011, § 21, beslutade lärande- och kulturnämnden att:

• Överlämna och redovisa PwC:s rapport för kommunstyrelsen

• Uppdra till förvaltningschefen att utarbeta ett handlingsprogram för att anpassa verksamheten fram till läsåret 2014/2015 utifrån elevminskningen samt att utarbeta ett förslag till resursfördelningssystem för gymnasieutbildning utifrån de idéer som redovisades i rapporten.

Vid dagens sammanträde lämnar t f förvaltningschef Lennart Backlund en delrapport.

Lennart Backlund arbetar med den slutliga rapporten som kommer att presenteras för lärande- och kulturnämnden 16 juni 2011. Rubrikerna i rapporten kommer att vara:

• Gymnasiesärskolans inkludering.

• Neddragning av delar av tjänsten som verksamhetschef.

• Lokalkostnader.

• Datastrategi.

• Ny resursfördelningsmodell.

• Åtagande och uppdragsdialoger.

• Utbudet av program och inriktningar.

• Skolskjutsar.

• Skolmåltider.

• Anpassning av bemanning för rektorer, lärare, administrativa assistenter, studie- och yrkesvägledare, elevhälsa och vaktmästeri.

• Administrativa rutiner.

• Pensionsavgångar.

• Intäktsmöjligheter.

(15)

§ 85 Samverkan kring lärlingsutbildning

T f förvaltningschef Lennart Backlund informerar kring lärlingsutbildning.

Gymnasiecheferna i Hälsingland fick i maj i fjol i uppdrag av skolcheferna att utveckla ett system för samverkan kring lärlingsutbildning. Förutsättningarna för uppdraget var att lärlingsupplägget ska vara kopplat till den ort som ger det nationella programmet och att eleverna ska kunna följa utbildningen och ändå bo i hemkommunen under större delen av utbildningstiden.

Uppdraget är nu slutfört och en rapport är skriven om gymnasial lärlingsutbildning i hälsingesamverkan. Lärlingsupplägg kan erbjudas elever som är motiverade att utbilda sig till ett bestämt yrke och som önskar ett lärlingsupplägg. År 1 utgör ett gemensamt basår utifrån en gemensam poängplan för samtliga gymnasieskolor i landskapet och lärlingsupplägget erbjuds från år 2. De lärlingsplatser som erbjuds inom

gymnasieskolorna i Hälsingland kommer att ha kvalitetsfrågor i fokus.

Lärlingsutbildning är inte billigare än skolförlagd utbildning. Detta ska ställas i relation till att utbildningen kan minska antalet avhoppade elever och det medför att både genomströmningen av elever och resultatet kan bli bättre.

Det fortsatta arbetet med att utveckla lärlingsutbildningen i Hälsingland bör koncentreras på omvärldsbevakning, handledarutbildning och lärlingsplatser i begränsad omfattning.

____

(16)

§ 86 Sekretessärende enligt 23 kap 2 § Offentlighets- och

sekretesslagen

(17)

§ 87 Förvaltningen informerar

T f förvaltningschef Lennart Backlund informerar bland annat om följande:

Explosion i kemisal

En explosion inträffade i en kemisal på Läroverket i maj. En utredning av tillbudet pågår. Skolans rutiner i samband med tillbudet fungerade bra.

Lärare avstängd

En lärare är avstängd från sitt arbete i grundskolan efter slag mot elev. Tillbudet ska utredas.

Arbetsdomstolen avgör pilotmål om lärares arbetstid

Den 22-24 mars avgörs det första målet om lärares arbetstid i Arbetsdomstolen och dom väntas 25 maj. Tvisten står mellan en kommun och Lärarnas Riksförbund respektive Lärarförbundet. SKL är ombud för kommunen i Arbetsdomstolen.

Lärarorganisationerna menar att det finns spärrar mot höjning av andelen undervisning i avtalen, vilket SKL tillbakavisar. Målet handlar om kommunen har brutit mot avtalet HÖK 07 eller inte när andelen undervisning skulle öka under läsåret 2008/2009 jämfört med föregående år. I den aktuella grundskolan förväntades lärare i genomsnitt undervisa cirka 19,5 timmar per vecka under läsåret 2008/2009, vilket innebar mer undervisning jämfört med föregående år. Parterna är överens om att utfallet får stor betydelse för andra mål och tvisteförhandlingar.

Ansökan om att starta en fristående förskola

En ansökan har lämnats in till Lärkontoret om att starta en fristående förskola i Delsbo. Lärkontoret har begärt in kompletterande uppgifter till ansökan. Efter att ansökan har kompletterats kommer den att behandlas i lärande- och kulturnämnden.

____

(18)

§ 88 Frågestund

Frågor om betyg

Lars Berglund (V) önskar få information om rätten till rätt utfärdade betyg. Det händer att skolor utfärdar fel betygsdokument. Det handlar om slutbetyg som utfärdats som samlade betygsdokument och samlade betygsdokument som utfärdats som slutbetyg.

Lars Berglund önskar även få information om rutiner för arkivering av betyg utfärdade av fristående gymnasieskolor. I dag har fristående gymnasieskolor inget krav på

arkivering av utfärdade betyg. I den nya skollagen som träder i kraft 1 juli 2011 kommer kommunen där den fristående skolan är belägen att få ansvaret för arkiveringen. För de elever som slutfört sina utbildningar vid fristående

gymnasieskolor före 1 juli 2011 kommer inte den arkiveringslagen att gälla. Det innebär att om den fristående gymnasieskolan gått i konkurs eller av andra orsaker upphört och eleven har tappat bort sitt betygsdokument så är det borta.

Bibbi Segerbrand (M) ställer en fråga om förvaltningen har genomfört en kartläggning av betygssättande lärare för årskurs 6 och uppåt. Enligt den nya skollagen får från och med den 1 juli 2012 endast lärare med legitimation sätta betyg. T f förvaltningschef Lennart Backlund svarar att kartläggningen är genomförd på grundskolan och att den nu pågår på Bromangymnasiet och Centrum för utveckling och lärande. Lennart Backlund återkommer till nämnden med mer information när det gäller alla tre frågorna.

Återrapport Skolriksdagen 2011

Björn Forsling (S) och Ron Tennenbaum (KD) har deltagit i konferensen

Skolriksdagen 2011 i Stockholm. Björn Forsling lämnar en muntlig återrapport till nämnden.

IT-konferens

Arif Khalifa, Per Asp, Olle Jonsson och Nina Burchardt önskar delta vid en IT- konferens i Sandviken 31 maj 2011. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår.

Planeringsdagar 22-23 september

Ordförande påminner lärande- och kulturnämnden om planeringsdagarna 22-23 september tillsammans med förvaltningens verksamhets- och enhetschefer.

(19)

§ 89 Delegeringsbeslut

Lärande- och kulturnämnden har beslutat att delegera rätten att besluta i ärenden till förvaltningschefen samt ordförande, enligt fastställd delegeringsordning.

Förvaltningschefen har vidaredelegerat beslutanderätten i vissa ärenden till

verksamhetschefer och enhetschefer som i sin tur har vidaredelegerat rätten att besluta i vissa ärenden. Dessa beslut rapporteras enligt särskild delegeringsblankett till lärande- och kulturnämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa besluten. Däremot kan nämnden återkalla beslutanderätt.

• Uppsägning av förskoleplats, 127

• Beviljad utökad tid inom förskoleverksamhet, 128-132

• Uppsägning av plats inom skolbarnsomsorg, 133-134

• Avgiftsbefrielse för barn inom fritidshem, 135

• Beslut om plats i fritidshem för barn i behov av särskilt stöd, 136-138

• Beslut om bidrag för elever vid Hamnaskolan i Norrala, 139

• Beslut om bidrag för elever vid Kungsskolan i Kungsägen, 140

• Beslut om statsbidrag inom Cul:s verksamhetsområde, 141

• Beslut om yttrande till Skolinspektionen, 142

• Beslut om anpassad studiegång för elev, 143-146

• Beslut om attesträtt, 147

Lärande- och kulturnämnden godkänner redovisningen av fattade delegeringsbeslut 127-147. Dessutom finns möjlighet för nämnden att ta del av protokoll från

förvaltningens samverkansgrupper, självförvaltningsråd och lokala styrelser med föräldramajoritet. Nämnden har möjlighet att vid behov få information om återrapporterade beslut.

____