Peab är ett bygg- och anlägg-

Peab är ett bygg- och anlägg-

ningsföretag, vars främsta ledstjärna är total kvalitet i alla led av byggprocessen.

Genom nytänkande$ kombinerat med gedigen yrkesskicklighet, , ska vi göra kundens

intresse till vårt och därmed alltid

bygga för framtiden.

Ordinarie bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma med aktie- ägarna i Peab AB (publ) hålles torsda- gen den 7 maj 1998 kl. 15.00 i Grevie- parken, Grevie.

Anmälan

Anmälan om deltagande i stämman skall göras senast torsdagen den 30 april1998 kl. 14.00. Anmälan kan läm- nas per telefon 0431-890 00 eller per post till Peab AB, Information, Box 101, 260 91 Förslöv.

För rätt att deltaga i stämman måste aktieägare senast måndagen den 27 april1998 vara införd i den av Värde- papperscentralen, VPC, förda aktie- boken. Aktieägare, som låtit förvaltar- registrera sina aktier, måste således senast denna dag tillfälligt ha registre- rat aktierna i eget namn. Sårlan regist- rering bör begäzas ett par dagar i för- väg hos den som förvaltar aktierna.

Ärenden

På bolagsstämman kommer ärenden att upptas som enligt aktiebolagslagen skall förekomma på ordinarie bolags- stämma.

Utdelning

Styrelsen föreslår bolagsstämman att utdelning för 1997 lämnas med 0,40 kronor per aktie. Som avstämningsdag föreslås tisdagen den 12 maj 1998. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen sändas ut från VPC tisdagen den 19 maj 1998.

Ekonomisk Information

Peab kommer att lämna följande eko- nomiska information avseende verk- samhetsåret 1998:

• Delårsrapport: 7 maj (januari-mars 1998)

• Halvårsrapport: 20 augusti (januari-juni 1998)

• Delårsrapport: 11 november (januari-september 1998)

• Bokslutskommunike: 10 februari 1999 (bokslut 1998)

Beställning avinfonnation

Ekonomisk och övrig information kan beställas hos:

Peab AB, Information, Box 101, 260 91 Förslöv.

Telefon: 0431- 890 00.

Fax: 0431- 4519 75.

E-post: info@peab.se

Internet

Aktuell information om Peab finns all- tid på http:/ /www.peab.se

•

Organisation

Peabs organisation bygger på geo- grafiskt indelade entreprenadföretag, vars verksamhetsområden är bygg, byggservice, Drift/ Underhåll/ Ser- vice, anläggning och exploatering.

Entreprenadföretagen stöds i sin tur av hel- och delägda företag med egna specialiteter, t. ex. inom asfalt och grundläggning. Genom en nära

samverkan har vi goda förutsätt- ningar att skapa totallösningar, med ökad kundnytta och lönsamhet som mål.

Vår struktur ska underlätta både lokal förankring och samverkan, samtidigt som vi tydliggör varje en- skilt företags kompetens, lönsamhet och utveckling.

Entreprenadverksamheten sker genom sex regionala entreprenadföretag vilka är:

Peab Peab

SydAB Väst AB

Förslöv Göteborg

P e ab P e ab

Öst AB Nord AB

Sollentuna Sundsvall

• Entreprenadföretagens verksamhetsområden

Bygg

Byggservice

DUS

Anläggning

Exploatering

P e ab

Mellersta AB Örebro

PeabAS Oslo

• Hel- och delägda företag

Lambertssons Kran m. fl.

Miljöservice Malntech Ecurom. fl.

PaabAsfalt PaabBerg Swarock Cllffton m. fl.

Oskarsborg m. ft.

1997 var på många sätt ett spännande år för oss på Peab. Vi breddade vår bas genom ett antal strategiska företags- förvärv som skapar gynnsamma möj- ligheter för framtiden. Vi kunde glädja oss åt att Peab, oftast i hård konkur- rens, fick många nya uppdrag av vari- erande omfattning, både på bygg- och anläggningssidan. (Läs mer om våra företagsförvärv och nya större upp- drag på sid 11- 17.)

Peab har ett övergripande ekono- miskt mål: Vi skall år 2000 redovisa en vinst före skatt på 5 procent av vår om- sättning.

Så här i efterhand kan vi konstatera att 1997 inte bara var ett spännande, utan också ett mycket ansträngande år för svensk byggindustri. Likväl står vi fast vid vår målsättning.

Peab- över hela Sverige •••

Peab är idag Sveriges tredje största bygg- och anläggningsföretag och vi finns representerade på cirka hundra orter runt om i landet. Peabs motto är att vara den lokale entreprenören nära kunden , samtidigt som vi har den sto- ra koncernens fördelar. Vi kan till exempel ge våra medarbetare indivi- duella utvecklingsmöjligheter, vi kan- via en lätthanterlig överblick - göra effektiva inköp och vi kan erbjuda kunden alternativ, både avseende pro- dukt och leveransförmåga inom hela hemmamarknaden. Dessutom har vi styrkan att vara med i budgivningen vid alla former av projekt, både de rik- tigt stora Öch de lite mindre.

... och Norge

Peab är nu det fjärde största byggföre- taget i Norge. Efterfrågan på infra- strukturena investeringar och på den traditionella byggmarknaden är fort- satt hög och

prognos~rna

pekar mot att den gynnsamma utvecklingen kommer att fortsätta. Det norska budgetöverskottet används på ett före- dömligt sätt inom landet, vill<et har lett till den optimism, skaparkraft och framtidstro som präglar norskt ny byg- gande av t ex bostäder idag. Det vore önskvärt om detta kunde sprida sig till grannländerna.

Korta beslutsvägar

Vi har en viktig princip när det gäller Peabs beslutsprocess: Den medarbeta- re som har den största lokala kännedo- men och det lokala kontaktnätet, skall fatta de avgörande besluten. Att kunna lämna snabba och korrekta besked till kunder och leverantörer , är inte bara en självklarhet utan också en viktig konkurrensfördeL Det vill vi i Peab ta vara på. Därför är våra beslutsvägar både korta och snabba.

Ökat kundsamarbete

Det är viktigt för oss på Peab att hela byggprocessen präglas av ett ömsesi- digt förtroende och samarbete mellan oss och våra kunder. Från det förbere- dande planeringsarbetet, följt av det första spadtaget, ända fram till garanti- besiktningen. Genom att öka samarbe- tet med kunden kan vi ta e tt total(!Ilsv ar för våra arbeten. Då kan vi leverera det

7

kunden förväntar sig, till rätt pris och vid rätt tid, vilket gör att kunderna kommer tillbaka. Nöjda kunder är den särklassigt bästa marknadsföringen.

Resultatet

Peab dubblade sitt resultat, tilllOS mil- joner kronor, jämfört med föregående år. Trots detta är vi inte riktigt nöjda med utfallet, utan kan snarare konsta- tera att vi nu har skapat goda förut- sättningar att nå de uppsatta målen under kommande år. Peab har en väl inövad organisation och en strikt anpassad produktionskapacitet, där- för tar vi oss an 1998 med gott mod.

Minimal miljöpåverkan

Peabs miljöpolicy låter kortfattat så här: "Peab skall ständigt verka för en ekologiskt hållbar utveckling genom konkreta miljöåtgärder i alla led av vår verksamhet".

Det innebär bl. a. att medarbetarna i Peab skall slå larm om det pågår något som kan vara skadligt för miljön. En uppgift som är både en rättighet och en skyldighet, och som gäller alla i vår organisation likaväl som alla våra sam- arbetspartners. Därför går vi i detalj igenom alla tänkbara miljökonsekven- ser i samtliga arbeten. V år modell är en småskalig drift som bygger på enskilt ansvar, och med ansvarskännande medarbetare är valet av sunda bygg- produkter en självklarhet. Ansvaret för framtiden går före allt annat och Peabs miljötänkande är en angelägenhet som berör och engagerar alla våra medar- betare.

Fem års kvalitetsgaranti

Peab lämnar idag regelmässigt fem års garantitid på totalåtaganden. Markna- den har visat stor uppskattning och stort intresse för denna garanti, och genom detta åtagande visar vi att vi menar allvar med att Peab bygger för framtiden. Trots hög effektivitet ge- nom hela byggprocessen gör vi aldrig

8

avkall på kvaliteten, något som i lika hög grad gäller våra samarbetspart- ners.

Finansiell stabilitet

Peab har tecknat ett femårigt låneavtal med ett internationellt banksyndikat på totalt 1,9 miljarder kronor. Syndika- tet består av fem banker och leds av FöreningsSparbanken.

Peabs finansverksamhet kornmer nu att koncentreras i det nybildade Peab Finans AB, vilket möjliggör en större handlingsfrihet och en effektivare han- tering av våra penningflöden

Den svenska byggmarknaden Under 1990-talet har aktiviteten på den svenska bostadsmarknaden och efter- frågan på nya bostäder varit mycket låg, trots att det svenska fastighetsbe- ståndet behöver bättras på. Dessbättre har vi in på det nya verksamhetsåret noterat signaler om en ökande efter- frågan på bostadsmarknaden, även om det sker från en mycket låg nivå. På Peab står vi väl rustade och beredda att möta en ökande efterfrågan.

Det totala byggandet i vårt land exklusive bostadsbyggandet, har fort- satt på en stabil nivå. Men det är viktigt för Sveriges utveckling att planerade investeringar i infrastruktur ges fort- satt hög prioritet, och idag är Peab mycket väl positionera t när det gäller väg och anläggning.

Samtidigt har drift- och underhålls- sidan utvecklats på ett positivt sätt.

Det blir allt vanligare att samarbetet mellan beställaren och entreprenören fortsätter efter det att själva byggpro- cessen avslutats.

Avslutningsvis känns det angeläget att betona Peabs honnörsord; kund- nytta, kvalitet och engagemang. Det är så vi på Peab skall skapa lönsamhet, både för våra kunder och för oss själva.

Mats Paulsson

verkställande direktör

Peabs gyllene regel är att lönsamhet går före volym.

Det innebär kort och gott att Peab inte skall åtaga sig uppdrag som inte genererar lönsamhet.

Om det föreligger någon form av tveksamhet eller osäkerhet angående lönsamheten i det förberedande kal- kylarbetet, så är det bättre att avstå från uppdraget.

Detta är ett tydligt och enkelt motto som Peab arbetar efter. Prestigeupp- drag och volymtänkande utan lönsam- het ingår inte i Peabs strategi.

Ett liknande resonemang gäller för övrigt i Peabs miljöpolicy. Om de mil- jömässiga konsekvenserna vid ettupp- drag inte kan överblickas och kontrol- leras, avstår Peab från att utföra upp- draget.

Stöne uppdrag under 1997

Anläggning

På anläggningssidan erhöll Peab en stor del av mark- och vägarbetet i anslutning till Öresundsbron. Beställa- re är Svedab och i uppdraget ingår en motorvägsträcka på 10 km mellan bro- fästet vid Lernacken och Fosieby. Det- ta kontrakt innehåller också ett 15-tal broar samt förarbeten för spårläggning av järnvägen.

Kontraktssumman för detta upp- drag är 570 mkr och i överenskommel- sen ingår också en option kring förar- betet för Citytunneln på 160 mkr. Arbe- tet vid Lernacken skall vara klart i samband med Öresundsbrons öpp- nande år 2000.

Andra större anläggningsprojekt som Peab börjat arbeta med under 1997 är:

Utbyggnaden av Snabbspårvägen, projektdel Bytespunkt Alvik i Stock- holm.

• En 5,5 kilometer lång vägsträcka på E4 i Hälsingland, delar av järnvägs- sträckan Ostkustbanan samt två broar.

Detta uppdrag ingår i Projekt Hälsinge- kusten, en samverkan mellan Banver- ket och Vägverket. Kontraktssumman för dessa båda uppdrag är 153 mkr.

• En överenskommelse med Vägver- ket om att stå för drift och underhåll av 175 mil allmän väg i driftområdena Gävle och Östersund, samt en förläng- ning av ett befintligt

drift~

och under- hållskontrakt med Vägverket avseende 95 mil väg i Dalsland. Det sammanlag- da värdet av dessa drift- och under- hållsavtal är ca 130 mkr.

Bostäder

Trots att efterfrågan på nya bostäder är fortsatt låg i Sverige har Peab under 1997 tecknat ett antal större bostads- entreprenader:

• På Etiksberg i Göteborg bygger Peab 70 nya lägenheter.

I centrala Örebro bygger Peab 60 nya lägenheter.

• I centrala Västerås bygger Peab 72 bostadsrätter och 58 studentlägenheter.

I Norra Hamnen i Helsingborg samt centrala Helsingör bygger Peab 84 nya lägenheter.

• INorraHammarbyhamneniStock- holm bygger Peabs dotterföretag Plat- zer Bygg Stocklwlm 114 nya lägenheter.

Den totala kontraktssumman för dessa bostäder är ca 400 mkr.

11

Övriga byggentreprenader Peab erhöll många andra större bygg- uppdrag under 1997. Exempelvis:

• En kontors- och industrifastighet i kv Marievik i Stockholm, totalsumma:

57 mkr.

• Maxi ICA Stormarknad i Helsing- borg och Maxi ICA Stormarknad i Umeå. Sammanlagd kontraktssumma:

105mkr.

• Om- och tillbyggnad av Radengym- nasiet i Norrtälje.

• Om- och tillbyggnad av skogshög- skolan i Umeå.

• Ombyggnad av Vikingaskolan i Lund. Kontraktssumman för dessa tre skoluppdrag är ca 140 mkr.

• Nybyggnation av ett nytt kemilabo- ratorium för Astra Hässle i Mölndal.

Värde: 80 mkr.

• Om- och tillbyggnad av Sollefteå sjukhus till ett värde av 35 miljoner.

Ett nytt filmpalats i Malmö till ett värde av drygt 100 mkr.

• Vattenkraftverket Bullerforsen i Dalälven för Stora Krafts räkning.

Kontraktssumman är 38 mkr.

Drift/Underhåll/Service

Peab förvärvade GVA Industriservice under 1997. Därmed förstärkte Peab sin position inom sektorn Drift/

Underhåll/Service.

Peab ingick ett femårigt samarbets- avtal avseende Drift/Underhåll/Ser- vice med Kemira Kemi AB i Helsing- borg till ett totalt värde av 550 mkr.

Företagsförvärv 1997

Peab har förvärvat en rad företag under1997:

• Platzer Bygg Stockholm AB med en omfattande entreprenadrörelse och exploateringsfastigheter i Stockholm.

Bolaget hade 1996 ca 200 anställda och en total fakturering på ca 600 mkr.

• Ellipsenkoncernen i Norrköping, en entreprenadrörelse med 50 anställda och drygt 120 mkr i fakturering.

• Målselv Anlegg i Norge. Genom det-

12

ta förvärv blev Peab helägare till SRG, Scandinavian Rock Group, ett av de ledande företagen inom undetjords- arbeten.

Nya samarbetsavtal

• Peab och HSB ingick under 1997 ett produktionsavtal som innebär att Peab skall producera en stor andel av HSB:s framtida byggbehov. Samtidigt förvär- vade Peab HSB:s pågående byggentre- prenader i Stockholm och Göteborg.

• Peab tecknade även ett långsiktigt samarbetsavtal med Vattenfall omfatt- ande leverans av el för Peabs bygg- verksamhet och fastighetsbestånd.

PeabiNorge

1997 var ett både givande och drama- tiskt år för Peabs norska dotterföretag Peab AS. Arbetet med den 13,9 km långa järnvägsturmein Romerikspor- ten under östra delarna av Oslo, var föremål för stor medial uppmärksam- het. Detta på grund av att beställaren NSB-Gardermobanen i april hävde kontraktet med Peabs dotterföretag Scandinavian Rock Group, SRG.

Anledningen till denna drastiska åtgärd var att Peab ville ha kompensa- tion för ökade omkostnader, när det visade sig att de geologiska förhållan- dena inte överensstämde med de för- utsättningar som beställaren NSB- Gardermobanen presenterade innan arbetet böljade.

I bötjan av september 1997 avfyra- des den sista sprängsalvan och enligt planerna skall Garderrnaens flygplats öppna i oktober 1998.

Förutom arbetet med Romerikspor- ten har Peab AS erhållit ett antal större uppdrag i Norge. Det rör sig om infra- strukturarbeten som:

Etapp 3 av Oslofjordsförbindelsen, som består av fyra kilometer landsväg, en 900 m lång turmel och fyra broar söder om Oslo. Kontraktssumma: 132 miljoner N OK.

• Etapp 4 av Oslofjordsförbindelsen,

a Pcab Asfalt är rikstäckande inom vägbeläggning.

en 7,3 km lång tunnel under Oslofjor- den vid Dröbakk söder om Oslo till ett värde av 347 miljoner NOK.

• Tåsenetappen på Ringvägen i Oslo för 156 miljoner N OK.

På byggsidan tecknade Peab AS kontrakt om:

• Ny- och ombyggnad av skolor för sammanlagt 200 miljoner N OK.

Nybyggnad av kontors- och lager- lokaler för drygt 180 miljoner N OK.

Peab Sp. zo. o

I Polen utvecklas Peabs verksamhet på ett positivt sätt med god tillväxt och lönsamhet.

14

De svenska företagen Esselte, Gull- spång och Munksjö har tillsammans lämnat Peab uppdrag för sammanlagt 60 miljoner SEK.

Utvecklingen och efterfrågan på den polska bygg- och anläggningsmarkna- den är fortsatt gynnsam.

PeabAsfalt

Peab Asfalt (tidigare SVB, Svenska Vägbeläggningar), är ett helägt dotter- företag till Peab AB. Företaget är riks- täckande inom asfalt och beläggning.

Företaget har 220 anställda och om- sättningen under 1998 beräknas bli ca 400 miljoner kronor.

De tekniska resurserna består av 10 stationära hel- eller delägda asfaltfa- briker samt fyra mobila anläggningar för återvinning av asfalt.

Den svenska asfaltmarknaden har minskat betydligt under början av 1990-talet. Under de senaste åren har en stabilisering skett och under inne- varande år väntas en

volymö~ing

på ca 10 procent jämfört med i fjol.

Under 1997 har Peabs tillverknings- och utläggningsverksamhet i Tranemo ISO-certifierats enligt ISO 9002. Sedan tidigare är även verksamheten i Öre- bro certilierad enligt ISO 9002.

Peab Asfalt introducerade asfaltbe-

läggningen Swemix under 1996 och denna asfalt kom till allt större an- vändning under 1997.

Swem.ix är en resurssnål, kostnads- effektiv och framför allt miljöanpassad turuiskiktsbeläggning vars marknads- andel kommer att öka markant de när- maste åren.

P e ab Asfalt är även marknadsledan- de inom området kall- och halvvarm återvinning. Kallblandningstekniken har en miljöanpassad småskalig profil tilllåg kostnad. Under 1997 behandla- des ca 120.000 ton uppfrästa eller upp- grävda asfaltmassor i Peabs återvin- ningsverk

PeabBerg

För att möta den ökande efterfrågan på underjordssrelaterade uppdrag inom investeringar för infrastruktur, bildades Peab Berg AB i slutet av 1997, genom att samla koncernens svenska resurser och kompetens inom bergom- rådet.

Peab Berg AB är ett helägt dotterföre- tag till Peab AB. Företaget ansvarar för alla Peabs svenska projekt inom under- jordsberg och där tillhörande förstärk- nings- och inklädnadsarbeten.

Samordning mellan Peab Berg och koncernens norska bergkompetens inom Peab AS är en viktig konkur-

rensfördel på den samlade nordiska underjordsmarknaden.

Peab Berg beräknas omsätta ca 200 mkr under 1998 och antalet anställda är 80-100 personer. Viktiga pågående projekt är bl a: Arbetstunnlar på Södra länken i Stockholm åt Vägverket, undersökningsort för prospekterings- borrning från Krankberg mot Akuila- gruvan åt Boliden Mineral AB, en 79 meter djup schaktsänkning åt ABB HVDC i Karlskrona för deras kabeltill- verkning, förstärkningsarbeten i Kiru- na och Malmberget åt LKAB. Under 1997 färdigställdes Enångertunneln på Ostkustbanan åt Ban verket.

15

Lambertssons Kran

Lambertssons Kran AB är ett helägt dotterföretag till Peab AB med 120 an- ställda och en omsättning på ca 120 mkr.

Företaget är ett av Europas större kranuthyrningsbolag med ca 300 ope- rativa enheter. Bolaget arbetar över hela norra Europa.

Lambertssons Kran AB monterar och ger service åt samtliga på markna- den förekommande fabrikat av bygg- nadskranar och bygghissar samt till- handahåller reservdelar till de vanli- gaste fabrikaten på marknaden.

Bland större uppdrag under 1997 kan nämnas kranar till Sunderby sjuk- hus utanför Luleå, Öresuri.dsbron, Sunningesundsbron i Uddevalla och en filmstudio i Helsingfors.

Drift/Underhåll/Service

I mars 1998 beslutades att Peab och BPA ska sammanföra sina respektive enheter för industriunderhåll och fas- tighetsförvaltning till två gemensamt ägda bolag. De båda bolagen är Main- tech Industripartner AB och Ecuro Sverige AB.

Maintech bedriver industriellt och offentligt tekniskt underhåll. Bolaget är rikstäckande och omsätter ca 500 mkr. Ecuro fokuseras på fastighets- förvaltning, har 25 kontor runt om i landet och är också rikstäckande. Bola- get förvaltar 5 miljoner kvadratmeter och omsätter 250 mkr.

Syftet är att renodla industriunder- håll och fastighetsförvaltning i egna organisationer och samtidigt bygga vidare på ett framgångsrikt koncept.

17

• Mini, Midi och Maxi

är namnet på de tre villor som Peab, tillsammans med arkitekten Greger Dahlström, tog fram till bornässan Bo97 i Staffanstorp. Husen är en ny typ av villa, där personlig smak, flexi- bilitet och rimliga byggkostnader fun- nit en helhet. Husen är rnodulupp- byggda, vilket i praktiken innebär att de gåratt bygga i långa serier och ändå anpassas individuellt, både i planlös- ning och storlek.

På bornässan var de byggda som styckehus, vilket gjorde att priset låg mellan 1,5 och 2,5 mkr, men i framti- den när de byggs i större omfattning, kan priset bli avsevärt lägre.

Kvarteret Lyckan

Ektorp utanför Stockholrn är ett bostadshus i fem våningar med fyra huskroppar och sammanlagt 56 bo- stadsrätter.

Huset ligger i bergssluttningen och har en klassisk 90-talistisk jordnära

charm med mjuka färger och putsade fasader. Miljö och kretsloppstänkande var viktigt vid planeringen, därför är husen placerade mot sydväst för att på ett naturligt sätt utnytlja solvär- men. Alla balkonger, burspråk och uteplatser vetter mot gårdarnas sol- sida. Uppvärmningen sker genom en luftvärmepump som återvinner vär- men i frånluften. Peab fick uppdraget genom en arkitekttävling utlyst av Nacka kommun.

Entreprenaden var på totalt 7.000 kvadratmeter och kontraktssumman på 38,5 mkr. Uppdraget genomfördes i samarbete med beställaren, SPC Bo.

19

20

Bostadsprojektet i Svedala är på många sätt ett unikt byggprojekt som tar sikte på framtiden. Tillsam- mans med Svedalahem bygger Peab lägenheter vars månadshyra ska ligga under 800 kronor per kvadratmeter och år, utan subventioner.

Efter ett omfattande anbudsförfa- rande, där en mängd olika kriterier vägdes in, fick Peab uppdraget. I en projektgrupp tillsammans med bl a Svedalahem, eldistributören, hyres- gästföreningen, kommunen och bygg- facket ifrågasätter vi hela tiden kostna- der och arbetar för att hitta nya lös- ningar.

Redan nu har projektet uppmärk- sammats och en mängd andra kom- muner följer intresserat utvecklingen.

Vi är stolta över att vi fått förtroendet att vara delaktiga i ett projekt som kan bidra till rimligare boendekostnader i framtiden.

Entreprenaden omfattar ca 50 lägen-

heter och kontraktssumman är på ca 26

mkr. Husen är klara för inflyttning till

sommaren 1998.

• Kvarteret Hilde - - -

är ett förtätningsprojekt med bostads- rätter som byggts på Arlas gamla meje- ritomt i centrala Västerås.

Eftersom den intilliggande bebyg- gelsen var av äldre karaktär med tak- kupor och mossadtak, ställdes det mycket höga krav på att den nya bebyggelsen skulle passa in.

Arbetet har fortskridit i nära samar- bete med stadsarkitekten och resulta- tet är ett kvarter med hus som ger intrycket av att vara uppförda vid oli- ka tidpunkter. Olika färger och utför- anden skapar illusionen av ett fram- växande kvarter, trots att husstommen egentligen är densamma.

Entreprenaden är på - sammanlagt 14.000 kvadratmeter och kontrakts- summan uppgår till 70 mkr. Bostads- rätterna blev förhållandevis billiga med ett insatspris på ca 3.000 kronor per kvadratmeter och en månadsav- gift på ca 60 kronor per kvadratmeter och månad. Hela kvarteret är färdigt i augusti 1998. Uppdragsgivare är Riks- byggen Västmanland.

PEAB BYGGER BOSTÄDER

21

22

Sunderby sjukhus

är planerat och utformat med männis- kan och miljön i centrum. Målet har varit att skapa lugn, trygghet och harmoni för patienter, besökare och personal.

All t byggmaterial är allergi testa

t

och innehållsdeklarerat, i huvudsak är det beprövade och naturnära material som betong, tegel, trä, keramik och mar- mor. Elledningarna har isolerats för att reducera de elektromagnetiska fälten och miljövänlig teknik kornmer att användas för att kyla sjukhuset. I stäl- let för kemiska kylmedia används

Luleälvens vatten. Hela arbetet har följt Peabs miljömanuaL

Uppdraget omfattar 87.500 kvadrat- meter nyproduktion. Entreprenad- summan uppgår till 810 miljoner kro- nor. Entreprenaden bygger på en korn- bination av fast pris och löpande räk- ning med en incitamentsdet Idag är hela byggnadskomplexet under tak och slutbesiktningen kommer att på- börjas den l februari 1999.

Projektet drivs i nära samarbete med

Norrbottens läns landsting.

23

Astrid Lindgrens Barncentrum bygger på ett helt nytt koncept inom bamsjukvård. Sjukhuset är indelat i funktionsblock, där barnen hela tiden befinner sig i centrum.

Läkaren kommer till barnet, inte tvärtom, och alla lokaler är anpassade till barnets behov av dagsljus, ren luft, skönhetsupplevelser och social kon- takt.

I själva byggprojektet var val av material och produkter definierade i detalj. Samma sak gällde utsläpp, energianvändning, transporter och emballage. Även ett program för riv-

24

ning och för att ta hand om restpro- duktema uppt;ättades. Miljöutbild- ning av personal ingick också.

Ombyggnadsdelen inventerades med tanke på vad som skulle kunna sparas, återvinnas och återanvändas.

Sten och betong blev fyllnadsmaterial vid nybyggnadsdelen och avlopp i marken, ställverk och kablage återan- vändes. Ingående varor i bygget grans- kades och enbart miljödeklarerade varor användes.

Som ett led i strävan att hush ålla med resurserna tecknade vi ett avtal med järnhandelsleverantören om att sampacka varor i returbackar. Med den lösningen försvann 90 procent av förpackningsavfallet. Med små mäng- der sopor minskar också kostnaderna.

Projektet omfattade 20.000 kvadrat- meter nyproduktion och 14.300 kvad- ratmeter ombyggnad samt en parke- ring för 325 bilar.

Entreprenadsumman uppgick till 315 miljoner kronor. Uppdraget var en förtroendeentreprenad, vilket innebar att vi byggde på löpande räkning med incitament.

Genom ett öppet och nära samarbe-

te med beställaren, Landstingets fas-

tighetsbolag Locum, löpte arbetet helt

enligt planerna.

-~--.

... östratornskolan i Lund

har byggts med utgångspunkt från uppdragsgivaren Lundafastigheters policyprogram "Sunda Huset". Det innebär att vi har använt tunga, energi- lagrande stommar och beprövade material som kan användas om igen.

Genom att använda rivningstegel i stället för att bränna nytt sparade vi lika mycket energi som fjorton moder- na villor förbrukar under ett år.

Östratornskolan är byggd för att åskådliggöra naturens kretslopp. Ele- verna ska kunna se och lära. Ett eget synligt vatten- och avloppssystem utgör en del av den pedagogiken.

Vassrötterna i rotzonsanläggningen suger upp näringen i spolvattnet från skolans toaletter och från disk- och tvättvattnet. Det porlar vidare i flera

reningssteg tills det till slut förångas i våtmarken. Samma vatten tas om hand när det faller ner som regn över skolans tak. Det leds n er till tankat; i källaren och används som spolvatten.

Urin och fekalier separeras för att användas i jordbruket. Cirkeln är slu- ten. Mjuka ytor runt omkring suger också upp regn på naturlig väg. Inte en droppe vatten belastar kommunens avloppssystem eller reningsverk

På motsvarande sätt hjälper natur- lagama till att försörja skolan med vär- me och frisk luft. Friskluften leds genom en kp.lvert under byggnaden.

Under den kalla årstiden värms den av ett batteri så att den stiger genom kanaler upp till klassrummen. När det är varmt ute fylls golvvärmeslingorna

med vatten som kylts av nattluften.

Kylan lagras i betonggolvet under dagen. I skolans tak fångar_ slingor med glykolvatten upp värmen som passerar genom takkonstruktionen och återvinner den i tappvattnet

Med hjälp av bidrag för ekologisk anpassning frånNaturvårdsverket och Lunds kommun har östratomskolan blivit en förebild i ekologiskt krets- loppsbyggande.

Uppdraget omfattade ca 4.000 kva- dratmeter nybyggnader och ca 1.300 kvadratmeter ombyggnader. Entre- prenadsumman uppgick till ca 57 mkr.

Projektet stod färdigt höstterminen 1997 och uppdragsgivare var Lunds kommuns fastighetsbolag Lundafas- tigheter.

27

~ Maxi ICA Stormarknad

i utkanten av Helsingborg slår upp portarna för sina kunder den 23 april i år. Med den färdiga anläggningen överlämnas en komplett husdeklara- tion till beställaren I CA. Deklarationen innehåller ett samlat betyg över an- läggningens status.

När ICA Fastighets AB planerade bygget av Maxi ICA Stormarknad i Helsingborg ägnades miljöfrågorna ett heltkapitel redan i förfrågningsunder- laget Där hade man tydligt definiera- de miljömål: Miljöstörande ämnen

28

skulle så långt som möjligt undvikas och anläggningen byggas så att materi- al kan återanvändas och återvinnas vid en framtida rivning. Beställaren krävde sparsamhet med material och energi och att energiförbrukningen i den fär- diga stormarknaden skulle vara låg.

Först måste en bilhall r ivas på ett mil- jömässigt acceptabelt sätt, vilket inte var en enkel uppgift med tanke på att det inte fanns någon som helst doku- mentation om byggnaden. Ändå lycka- des Peab återvinna nästan allt material.

Den nya stormarknaden är byggd så att 85 procent ska kunna brukas igen, där- för har material som plåt och mineral använts.

Eftersom byggnaden ska vara lätt att

demontera, har så mycket som möjligt

skruvats ihop. I betongplattanhar åter-

vunnet glas blandats in i stället för

kemiska tillsatser och avjämningsmas-

san ovanpå har valts av hänsyn till mil-

jön. Ingen glasfiberväv har satts upp på

väggarna; man har målat direkt på

gipsskivorna i stället.

• Tech-Center

i västmanländska Frövi är konstruerat så att byggnaden i en framtid ska vara lätt att demontera och materialen ska kunna återanvändas. Därför undveks också ämnen som kan skada miljön.

Fogskum, fogmassor och lim använ- des mycket sparsamt, vilket samtidigt innebar bättre arbetsmiljö. På vårt ini- tiativ lades en helt ny typ av plastmat- ta in, utan PV C.

Peabs miljömanual användes som grund för den miljöplan som gjordes upp för material och produkter, funk- tioner och byggproduktion. skräddar- sydda varor och returemballage mini- merade spillet, som källsorterades.

Genom att samordna varutransporter två gånger i veckan och använda el- drivna entr~prenadmaskiner kunde energi sparas och miljöfarliga utsläpp hållas nere.

Konstruktionslösningar togs fram med tanke på att underlätta underhål- let av byggnaden. Avlopp, ventilation och el drogs längs byggnadens korri- dorer bredvid varandra på ett över- skådligt och lättåtkomligt sätt.

Trots nödvändiga kompromisser

b idrog den levande dialogen mellan

beställare och byggare till att teknikut-

vecklingscentret vid AssiDomän Frövi

kom att utmärkas av ett kvalificerat

miljötänkande.

~=;!~---~:Jr--- Astra reningsverk

L ^tar bort 95 procent av alla föroreningar

och gör Astra i Södertälje helt oberoen- de av det kommunala reningsverket.

Avloppsvattnet leds genom en serie tankar som innehåller bakterier, vidare genom kolfilter, kemisk rening och mikroorganismer, innan de slutligen passerar ett sandfilter.

Efter att svampar, bakterier, mikro- djur, aktivt kol och sand tagit h and om föroreningarna i vattnet blir det så ren t att det går att dricka. Det hypermoder- na reningsverket klarar ensamt av att rena vattnet effektivare än vad två kon- ventionella reningsverk tillsammans gjorde tidigare. Dessutom är proces- sen tålig mot störningar och föränd- ringar.

Värmen som blir över används för att hålla jämn temperatud processen och till att värma både lokalerna och en tennishall. Värmen är inte det enda som återanvänds. Ståltankarna, där nedbrytningen äger rum, har haft en tidigare tillvaro som vintankar vid Vin

& Spritcentralen

För att förbinda Astras två fabriker med reningsverket utnyttjades en underjordisk avloppstunnel, vilket krävde ett 50 meter djupt påslag. Dess- utom göts den vattentäta, självfallande golvytan på 2.000 kvadratmeter enligt en ny, enklare metod som vi utveckla- de speciellt för projektet.

Peab samordnade och ansvarade för ytterligare 13 delar, allt från markarbe- ten till styrelektronik. Reningsverket beräknas tas i drift i april1998.

31

32

Den fyrfiliga motorvägen

mellan Öresundsbrons fäste vid Ler- nacken och fram till Fosieby blir det första som broresenären möter när han eller hon kommer till Sverige. Projektet innefattar det mesta: schakter, pack- ningsarbeten, broarbeten, grundvat- tensänkningar och ledningsarbeten.

Fyra miljoner kubikmeter schaktmas- sor kommer att forslas bort, men för att bevara det variationsrika landska- pet,

utnyt~as

tre miljoner kubikmeter tilllandskapsarbeten och en miljon till själva väg- och järnvägsbyggandet

Uppdraget omfattar järnvägs- och motorvägsförbindelsen, om- och ut- byggnaden av kontinentalbanan och om- och utbyggnaden av spåranlägg- ningarna vid Malmö Central. Entre- prenadens sammanlagda värde är 570 mkr och optionen gällande anslutning- arna till Citytunneln omfattar 160 mkr.

Uppdragsgivare är brobolaget Sve-

dab och landförbindelsen skall vara

klar för trafik år 2000.

PEAB BYGGER VÄGEN TILL BRON

34

• Vallsundsbron

har varit lika omdebatterad som Öre- SWldsförbindelsen och ersätter en 350 år, gammal färjeförbindelse. Bron går över Vallsundet, den del av Storsjön som ligger mellan södra Frösön och fastlandet.

Broförbindelsen är egentligen två

broar, en mindre på 120 meter och en större på 1.500 meter. De två delarna är

förbundna med en konstgjord ö. Bron byggs i vinkel för 'att minimera påver- kan på det omgivande landskapet. Den är en samverkanskonstruktion med lådbalk i stål och farbana av betong.

Uppdraget omfattar 261 mkr. Upp-

dragsgivare är Jämtlands län och Väg-

verket. Förbindelsen invigs för trafik i

september 1998.

l Romeriksporten

är en 13,9 kilometer lång järnvägstun- nel som sträcker sig under östra delarna av Oslo. Den är Norges längsta järn- vägstunnel och när den tas i bruk under hösten 1998 kommer den att användas av höghastighetsjärnvägen mellan Oslo och den nya flygplatsen Gardermoen.

En hel del uppmärksamhet skapa- des i medierna när beställaren NSB- Gardermobanen i april 1997 hävde kontraktet med Peabs dotterbolag, Scandinavian Rock Group, SRG. An- ledningen till denna drastiska åtgärd var att Peab ville ha kompensation för ökade omkostnader när det visade sig att de geologiska förhållandena inte överensstämde med de förutsättningar

som beställaren presenterade innan arbetet började.

Efter förlikning av extern juridisk expertis enades parterna och arbetet åt erupptogs.

Under våren 1998 har drygt 300 man arbetat på löpande räkning i tunneln för att göra den så tät som möjligt, och enligt uppdragsgivaren har SRG gjort ett utomordentligt kvalitativt och tek- niskt arbete trots de geologiska förut- sättningarna.

Det ursprungliga uppdraget upp- gick till541 mkr. Målsättningen är fort- farande att tågtrafiken skall kunna starta i tid för att

be~äna

Gardermoens flygplats som öppnar i oktober 1998.

37

• Järnvägsanslutningen

mellan Arlandabanan och stambanan Stockholm-Uppsala är 800meter lång och ingår som en del i det nya system av snabbtåg som ska koppla Arlanda flygplats till järnvägsnätet.

Uppdraget omfattade tunnel, tråg, banvall och omflyttning av järnväg under själva byggprocessen. Projektet var tidspressat och bygget tog bara drygt 1,5 år från första projektering till överlämnandet, vilket skedde i augusti 1997. Entreprenadsumman uppgick till ca 50 mkr och beställare var Banverket Andra järnvägsprojekt som varit aktuella under 1997 är bl a nyanlägg- ning av vissa sträckor på Mälarbanan mellanörebrooch Kungsängen, nyan- läggning av järnvägsförbindelsen mel- lan Öresundsbron och Fosieby samt ombyggnad av vissa sträckor på Vest- foldbanen i Norge.

38

. ' ' .•

· - , ,

~

. _,..

..

• <

Miljömedvetenheten och kunskapen om miljöfrågor ökar hela tiden i sam- hället och sedan mänga är pågår ett intensivt miljöarbete inom näringsli- vet. Ett sunt miljötänkande är en själv- klar del av all verksamhet.

Detta innebär att det kornmer att stäl- las allt högre miljökrav på produkter och företag inom byggbranschen.

Peabs målsättning är därför att hela tiden utveckla vår verksamhet mot det ekologiskt hållbara. Då tillgodoser vi våra och våra kunders önskemål på produkter och tjänster som är anpassa- de till framtidens krav.

Vi arbetaraktivtmed attbyta utfarli- ga kemikalier mot skonsammare alter- nativ. Med kraftfulla åtgärder hushållar vi med naturresurser och energi - två viktiga miljöaspekter, som kornmer att stå i fokus för miljöarbetet i byggbran- schen.

Peab är även aktivt i branschens övergripande miljöarbete. Vi deltar i byggsektoms handlingsplan för frivil- ligt miljöansvar och vi stödjer Kemika- lieinspektionens arbete med att identi- fiera farliga kemiska ämnen i byggva- ror.

Grundförutsättningen för ett fram- gångsrikt miljöarbete är den ständigt pågående processen med ökande kun- skaper. Peab kommer därför att fort- sätta den sedan länge påbörjade kom- petensutvecklingen inom miljöområ-

det för alla anställda. Vi kommer även att vidareutveckla samarbetet kring miljöfrågor med våra entreprenörer och leverantörer.

Peab skall fortsätta att driva utveck- lingen mot ett miljöanpassa t byggande.

En miljöanpassad slutprodukt är en bättre slutprodukt. Kundernas krav på kvalitet och miljöanpassning innebär att vi hela tiden måste ligga långt fram- me i utvecklingen.

Vi arbetar idag efter sju delstrategier för att kunna leva upp till vår miljöpo- licy. Det är dessa strategier som styr vårt arbete med att förverkliga våra miljömåL På de nästa två uppslagen presenterar vi strategierna och redogör för vad som har uppnåtts och hur vi planerar att gå vidare.

Peabs övergripande miljömål Peab skall producera hus, anlägg- ningar och tjänster som är hälsosamma och resurssnåla.

• Peab skall fortsätta attmiljöanpassa verksamheten i alla produktionsled.

Det gäller projektering, planering, inköp, p roduktion, drift, underhåll och service.

• Peab skall uppfylla kundemas och samhällets krav och förväntningar på miljöanpassning med bred marginal.

• Peab skall vara en kompetent och varaktig samarbetspartner i det krets- loppsanpassade byggandet.

41

Vi ska ständigt öka v dr kunskap ochf örståelse i m iljöfrågor.

Peab utbildar fortlöpande interna handledare i grundläggande miljö- kunskap. Dessa har till uppgift att i sin

tur utbilda sina kollegor i grundläg- gande miljökunskap. Under 1997 gick en tredjedel av Peabs medarbetare genom utbildningen och målet är att alla i koncernen skall göra detta.

Vi deltager aktivt i arbetet med att f))

utveckla Miljömanualen och har till- sammans med andra intressenter bil- dat Miljöstiftelsen för byggsektorn.

Miljömanualen är ett datorbaserat verktyg för byggbranschen som an- vänds som kunskapsbas och fungerar som ett praktiskt miljöredskap i byg- gandets alla faser.

Genom olika samarbetsavtal knyter

vi extern kompetens inom bland annat

kemi, ekotoxikologi och toxikologi till

Peab. Härigenom breddar vi vårt kun-

nande på ett område som hittills varit i

stort behov av utveckling i samhället.

Vi ska ständigt samarbeta

med leverantörer o ch entreprenörer som arbetar

aktivtmed konkreta

~ ~ miljöåtgärder.

Peab har genomfört en omfattande minskning av antalet leverantörer, vil- ket har skapat goda förutsättningar att lyckas med vår miljöanpassning.

Vi kommer fortsatt att ställa stränga miljökrav på våra samarbetspartners, både vid leverantörsbedömningar och vid upphandling.

Vi inventerar löpande vilka kemiska produkter som används på våra ar- betsplatser, med avsikten att avsevärt minska antalet kemiska produkter.

Produkterna vi använder ska granskas så att de kemiska ämnen som förekom- mer blir kartlagda.

Vi ska ständigt ta hänsyn till miljöasp ekterna vid v åra beslut och i koncernens långsiktiga

planeri ng.

)

Il r

Vi arbetar vidare med att bygga upp vårt miljöledningssystem så att det motsvarar kraven i ISO 14001.

Därigenom integreras miljöplane- ring som en naturlig del vid våra be- slut, både på kort och lång sikt.

43

Vi ska ständigt arbeta efter ett handlingsinriktat miljöprogram

i alla våra bolag

Miljönyckeltal 1997 (Sverige) Bolag med

miljöprogram 100 % Miljöutbildad personal 33 "'o Antal miljöchefer och

miljösamordnare 41 st Arbetsplatser med

källsortering 65 % Projektanpassade

miljöplaner 43 %

Alla Peabföretag i Sverige arbetar efter ett miljöprogram med kon- kreta åtgärder.

Under 1997 arbetade vi efter projektanpassade miljöplaner knappt hälften av våra projekt.

V i ska ständigt ta ansvar för

miljön i vårt dagliga arbete.

V i har genomfört miljöåtgärder enligt vårt miljöprogram på våra kontor, ett arbete som kommer att fortsätta tills alla arbetsplatser är miljöanpassade.

Vårt mål är att genom utbildning göra alla delaktiga .och engagerade i miljö- frågor, så att miljöhänsyn blir en natur- lig del i arbetet för alla inom Peab.

Vi s ka ständigt fö lja upp, utveck-

la och f örbättra vår t miljö arbete.

Genom regelbundna avstämningar föl- jer vi upp vårt miljöarbete. Detta arbete skall koordineras med våra ekonomis- ka avstämningar.

Uppföljningen fungerar som en vik-

tig erfarenhetsåterföring och ett viktigt

styrmedel för den fortsatta utveckling-

en av vårt miljöarbete.

Vi ska ständigt öppet redovisa

och informera om resultatet av vårt miljöarbete.

Peabs miljöinformation kommer att utvecklas ytterligare i framtiden, med målet att på ett vederhäftigt sätt redo- visa konkreta miljöåtgärder och vad dessa betyder för Peab i framtiden.

Vi informerar också fortlöpande i våra interna tidningar så att alla med- arbetare kan följa hur vi praktiskt genomför åtgärderna i vårt miljöpro- gram.

I skriften "Peab och miljön" presen- terar vi vårt miljöarbete på ett tydligt och överskådligt sätt. Vi skickar gärna ett exemplar, kontakta Peab, Informa- tion (adress se sid 4).

iil

Peabs miljöorganisation

Miljöarbetet inom Peab leds

av koncernens miljöchef och

samordnas i en miljögrupp på

koncernnlvå. l miljögruppen

ingår koncernens miljöchef

och de tillsammans sex miljö -

cheferna från vart och ett av

Peabs dotterföretag. En miljö-

samordnare på koncernnivå

och 33 miljösamordnare ute

i organisationen stödjer miljö-

arbetet i produktionen.

~ l

! i

46

BYGGMARKNADEN

Byggmarknaden i Sverige

Bostäder

Sverige har under flera år haft världens lägsta bostadsbyg- gande per capita. Vårt bostadskapital, som innan krisen låg på en genomsnittlig europeisk nivå,

sjunker nu snabbt

när den årliga förs

litningen överstiger investeringstakten.

Kollapsen på bostadsbyggandet har fått hela byggbran- schen att svikta eftersom bostadsbyggandet normalt utgör 50 procent av bygg investeringarna. Bostadskrisens djup och längd överstiger klart vad som är

möjligt att förklara

med en vanlig konjunkturmodelL

Att boendekostnaderna drivits upp dramatiskt och att

hushållen därmed upplever sitt boende som för dyrt, beror på en rad ekonomiska beslut under 1

g9o-talet. Dessa beslut har fått till följd en allmän sänkning av den svenska boendestandarden.

ÖVrigthusbyggande

Övrigt husbyggande (kontor, affärer, skolor osv) har under

1997 legat på samma nivå som de senaste åren. Inom den

offentliga sektorn har statens byggande minskat kraftigt,

men detta uppvägs av ett ökat kommunalt husbyggande.

Framöver kommer troligen det offentliga husbyggandet att gynnas av ett statligt lokalt investeringsstöd. Detta innebär ett stöd för kommuner att utforma lokala investe-

ringsprogram för ökad ekologisk hållbarhet.

Industri

Nybyggandet inom svensk

industri utvecklades något sämre än väntat under 1 997. Industrins investeringsbehov

har minskat och detta gäller både maskiner och byggna- der. Krisen i Asien påverkar Industrin mest av alla sektorer i ekonomin. När industriproduktionen minskar blir oftast följ- den att investeringsplaner skjuts på framtiden.

Väg och anU!.ggning

Kurvan för 1 997 års utveckling inom väg och anläggning

pekar svagt nedåt. Detta beror på att investeringarna i

samfärdsel och vägar har minskat och bakom detta ligger att investeringsvolymerna återgår till mera normala nivåer i

takt med att de stora infrastrukturprogrammet från början

av 1

990-talet successivt färdigställts.

UnderMilsarbeten

Under 1998 kommer det förlängda ROT-avdraget att mot-

verka dat förväntade fallat l underhållsarbetan på bostäder.

En svag utveckling av hyrasintäkterna och höjd fastighets-

skatt kan därefter kortsiktigt komma att kompenseras med

minskat underhåll. På infrastrukturområdet förväntas en

uppgång av underhållsarbeten under både 1998/99.

Bygginvesteringar och underhåll Sverige

o ~

1992 1993 1994 1995 1996 1997' 1998" 1999' Bostäder övr. husbyggande Industri

Väg och anläggning Underhållsarbeten

l) Prognos

Progno• Prognos

mdr Ul88 111117 1888

Bostäder 31,8 23,7

25,9

Övrigt husbyggande

36,3 36,7 37,4

lndustri 10,5

8,4 8,2

Väg och anläggning

34,8

34,1

34,8

Summa bygginvesteringar

113,4 / 102,9 106,3

Procentuell förändring 1

-9 3

Underhållsarbeten 80,5 84,5 86,2

Summa bygginvesteringar

och underhållsarbeten

193,9 187,4 192,5

Procentuell f6rändring

-3 3

Källa: Byggentreprenörerna

Byggmarknaden i Norge

Byggkonjunkturen i Norge visar att mera traditionellt mön-

ster med en både hög och stabil efterfrågan. Detta gäller praktiskt taget alla sektorer på den norska byggmarkna- den inklusive nybyggnation av bostäder. Till detta kommer att efterfrågan på tunga Infrastrukturella projekt tenderar

att öka. Den ökade efterfrågan gäller även på underhållssi- dan.

De senaste åren har efterfrågan totalt på den norska marknaden ökat med ca 2 procent per år och prognoser-

na pekar mot att denna ökningsgrad kommer att gälla även de kommande åren.

mdrNOK 120 10(J

80

60 40 20

Bygginvesteringar och underhåll Norge

~ f

_~

J

~

o f ~

1~1~1~ 1~ 1~1~ 1~1~

Bostäder Yrkesbygg (övr. husbyggande och industri) Väg och anläggning Underhållsarbeten

• Prognos

Proenoe Prognos

mdrNOK tilliii 111117 11198

Bostäder 26,0

27,7

29,7

Yrkesbygg (övrigt husbyggande

och industri)

33,1 33,9 32,6

Väg och anläggning

20,5

1

9,7 20,1 Summa bygginvesteringar 79,6

81,3

82,4

Procentuell förändring

2 2

1

Underhållsarbeten

24,0 24,4 25,0

Summa bygginvesteringar

och underhållsarbeten

103,6 105,7

107,4

Procentuell förändring

2 2

Källa: Landsforeningen for bygg og anJegg (LBA)

PEABS MARKNADSPOSITION

Hård lokal konkurrens

Byggmarknaden i Sverige präglas av hård konkurrens mel- lan lokala byggföretag. Närmare 10.000 byggföretag finns på den tillgängliga marknaden. De fyra största, Peab, Skanska, NCC och JM hade under 1997 en marknadsan- del på 26 procent, en minskning med 1 procent jämfört med 1996.

Peabs marknadsandel1 997 var 4,9 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 1996.

På nästa sida återfinns en utförligare konkurrentredovis-

ning.

ÖVriga 73,8% [72,7)

\

Byggföretagen i Sverige Marknadsandal 1 997 {1 996)

Skanska 9,9% {9,8)

\

/ Peab 4,9% {4,7)

- JM 1,7%{1,9)

Peabs marknadsfördelning

Peabs geografiska omsättningsfördelning skiljer sig endast marginellt jämfört med föregående år. Ökningen på den nordiska marknaden (exkl Sverige) hänför sig till Norge.

Europa {exkl Norden) 1 % {1) Norden {exkl Sverige) l

14% {13) -

Peabs entreprenadverksamhet

i

Sverige

Peabs produktfördelning i Sverige skiljer sig något från den totala svenska marknaden. De största skillnaderna ligger på "Övrigt husbyggande" och "Väg och anläggning".

Bostäder Övrigt hus- byggande Peab Totala marknaden

Industri Väg och anläggning

Omsättning per produkt 1997 (1996)

"

Industri 11%{12)

Väg och anläggning 22%{25)

Geografiskt är minskningen inom "Bostäder" jämnt förde- lad över hela landet. Ökningen av "Övrigt husbyggande" är hänförbar ttll stockholmsregionen samt norra Sverige, medan minskningen av "Väg och anläggning" huvudsakli- gen hänför sig till södra, västra och norra Sverige. l östra Sverige är förändringen av "Väg och anläggning" marginell.

Omsättning per verksamhetstyp 1997 (1996)

Drift och underhåll 4%{4)

Byggservice 11% (11)

l

Ombyggnad 32% (36)

ÖVrigt3% (2) /

Ökningen inom verksamhetstypen "Nybyggnad

" är hän-

förbar till "Övrigt husbyggande". Minskningen inom

"Ombyggnad" hänför sig till produkten " Bostäder"

Omsättning per kundkategori 1997 (1996)

Offentliga kunder

43%{43) \

Övriga 13% (10)

l

\

Privata kunder 44% (47]

Inom gruppen "Privatkunder" har under 1997 bostadsbyg- gandet minskat medan övrigt husbyggande ökat jämfört med

1996.

47

48

KONKUARENTREDOVISNING

Sammanställningen nedan visar de väsentligaste posterna

ur resultaträkningen för de största svenska byggföretagen.

Det är enbart entre

prenadverksamheten från respektive

företag som redovisas.

Uppgifterna är hämtade från 1997 års bokslutskommu- nikeer från företagen.

Entreprenadverksamheten, totalt

P e ab

mkr 11187 1996

Bokslutskommunikeerna är oftast

kortfattade och vissa uppgifter saknas i någr

a fall. Antaganden har därför till viss

del behövt göras.

Redovisnings-

och värderingsprinciper kan variera

mellan företagen. Detta har ej helt kunnat beaktas.

Skanska'' NCC"' .J

M

1987 1996 1887 1996 11197 1996

Nettoomsättning 10.673

10.571

26.683

24.465

29.215

28.262

3.114

3.648

Rörelseresultat 141

Rörelsemarginal, procent 1,3

Orderingång

12.017

Orderstock 6.191

mkr Nettoomsättnlng, totalt

40.000

30.000

20.000

10.000

o

P e ab Skanska NCC

1996 1997

mkr Orderingång

40.000

30.00<1

20.000

10.000

o

Peab Skanska NCC

1996 - 1997

Entreprenadverksamheten, Sverige Nettoomsättning

mkr

P e ab Skanska

'¹

NCC21

JM

'' Building och Civil Engineering

~ Proforma

1887

9.034 18.600 18.198 3.114

136 414

378

396

394

94 11

3

1,3

1,6 1,5 1,4 1,4 3,0

3,1

9.539

28.512

24.581

29.772

27.276

3.089

3.442 5

.021 20.590

18.124

16.756 16.

621

2.467

2.488

Rörelsemarginal

%

s

c1

3

2

o

JM Peab Skanska NCC JM

1996 1997

Orderstock mkr

25.000 20,000 15000 lO ()OO

5.000

JM

v

Peab Skanska NCC JM

1996

1997

Nettoomsättning, Sverige mkr

25.000 1996

9.016 20.000 18.900

15.000

21.010

3.648 10.000

5.000

o

P e ab Skanska NCC JM

1996 1997

t

t1>

FINANSIELL

Finansiering

Nettoskuldsättningen uppgick den 31 december 1997 111 896 mkr (807). De totala räntebärande skulderna uppger.

totalt t

i111.697 mkr (1.221) varav de kortfristiga var <!53

mkr (1 09). Av de räntebärande långfristiga skuldernö om

totalt 1.244 mkr (1 .112) utgjorde 224 mkr (236) utnyrtlade checkräkningskrediter och rörelseupplåningen l Norge 26

1

mkr (263).

Den viktade medelräntan på utnyttjade krediter uppq;ck vid årsskiftet till 5,6 procent (6,3).

Koncernens disponibla medel uppgick 1997-1

2-31 li:l

1.276 mkr (905).

Finansiella risker

Koncernens rörelseupplåning sker i lokal valuta. Delta enlighet med fastlagd finanspolicy att koncernen ej

.s~tan ta

några valutarisker. Vid årsskiftet var den genomsnittiga

räntabindningstiden på utnyttjade krediter 14 månaoor (25), på ej utnyttjade krediter

O månader (0), samt p

å totala

beviljade krediter 1 O månader (16). Enligt fi

nanspolicyn lår den genomsnittliga räntabindningstiden på den total;s utm-

låningen uppgå till maximalt 2 år.

Den valutaexponering som uppkommer genom ilnleS!e- ringar i utländska nettotillgångar kurssäkras genom

IPPia-

gande av lån

1

utländsk valuta eller genom terminsförsälJ ningar av valuta. Kursdifferenser som uppstår vid

valt~~ G·

säkringar elimineras i koncernen mot kursdifferense•na på nettotillgångarna (omräkningsdifferenser).

skuldsättningsgrad

skuldsättningsgraden uppgick den 31 december 1997

tJ;

1,4(1,

1).

skattesituationen

Koncernens skattemässiga underskott att framledes

utnyttja uppgick per 1 997-1

2-31

till ca 400 m

kr.

Investeringar

Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar under året upp- gick till 265 mkr (258). varav 72 mkr (51) avsåg goodw·ll och anläggningar och 193 mkr (207) avsåg aktier och andelar.

Utnyttjade krediter 1997-12-31

Belopp A~tdel,

Un•lllndnlne•tid mkr

_ _ ^,

1998 453

28

1999 243 , .:

2000 369 22

2001 223 13

2002 - 185 10

Checkräkningskrediter 224 13

Summa 1.697 100

INFORMATION

Under året har nettoinvesterats för 48 mkr (97) i expioate-

ringsfast

igheter.

Peab Finans AB

Under första kvartalet 1998 koncent rerade Peab sin

finansverksamhet till det nybildade bolaget Peab Finans

AB som kommer att fungera som koncernens internbank.

l februari 1998 tecknade Peab Finans ett femårigt fåneav- tal på totalt 1,9 mdr kr med ett internationellt banksyndikat under ledning av FöreningsSparbanken. Övriga banker är Nordbanken, no rska Sparabanken NOR samt de tyska bankerna Gommerzbank och

Landesbank Kiel. Peab Finans tecknade samtidigt

en löpande rörelsekredit med Postgirot Bank på 300 mkr.

Bildandet av det nya bolaget ko mmer att medföra en betydligt effektivare hantering av koncernens penning- flöden och lånaavtalen medför att koncernens behov av rörelsekapital är tryggat för fem år framåt.

Genom en centraliserad finans- och cashmanagement- funktion uppnår Peab en ökad

kontroll av de finansiella ris-

ker som uppstår i verksamheten, en effektivare likviditets- hantering samt e n reducering av koncernens finansiella kostnader.

Känslighetsanalys

mkr Fllrlndrlng Reaultat-

eftekt

Entreprenad

Volym (Rörelse-

marginal konstant) 10.500 +1 - 5%

Rörelsemarginal

(Volym konstant) 1,3% +1-0,5%

Material och

underentreprenader 7

.500

+1-0,5%

Finans Nettoskuld

(Ränta konstant) 900 +/-1 0%

Ränta'>

(Nettoskuld konstant) 5,6% +/

-1

%

11

Beräkningen grundas på antagandet att 650 mkr av nettoskulden har en räntsbindni

ngstid som är längre än

1 år och som således inte påverkas av en förändring i marknadsråntorn a.

7 53 38

5

3

BAI"f'lt Med•lrlnta, And•l,

lll:&nt.abl~dtiJ ... . ~ mkr procent procent

1898 •. 0·19

4,9 61

1899

27 6,1 2

2(1()G

366 5,3 22

200 205 9,0 12

2002-

50

10,0

3

Summa 1.697 5,6 100

49

50

Aktiekapital

AKTIEINFORMATION 1 9 9 7 · 1 2 · 3 1

Aktiedata

Aktiekapitalet består av 69.141 .409 aktler a nominellt 1 O kr

Res u \t at efter schablon skatt, kr fördelat på A- respektive B-aktier enligt nedan:

Resultat efter verklig skatt, kr

R6ste- Andal av luopl· Andel av röet·

Justerat eget kapital, kr

Aktleelag Antal tal talet, procent erna. prvcent

Börskurs vid årets slut, kr

A 9.805.702 10 14,2 62,3 Börskurs/justerat eget kapital, procent

B 59.335.707 1 85,8 37,7 Utdelning, kr

Direktavkastning, procent 69.141.409 100,0 100,0 P/ E-tal, schablonskatt

P /E-tal, verklig skatt

Omräknat för emissionen 1997.

l)

styrelsens förslag till bolagsstämman.

Fördelning av aktieinnehav

111!17 1996

1,10 0,70 1,50 0,70 17,70 16,50 18,40 21,50

104 130

0,40

¹)

0,30 2,20 1,40 16,80 30,40 12,10 31,60

Antal Andel av aktie· Äger till· Andel av kapl·

Antal aktler aktieliga re lgarn•, procent sammana talet, procent

1- 500 5.425 38, 1 1.245.833 1,8

501- 1.000 3.023 21,2 2.380.714 3,4

1.001 - 2.000 2.867 20,1 4.226.311 6,1

2.001-5.000 1.839 '12,9 6.011.464 8,7

5.001 - 10.000 656 4,6 4.588.254 6,5

l

0.001- 20.000 267 1,9 3.8'12.1 92 5,5

20.001 - 50.000 101 0,7 3.182.563 4,6

50.00'1 - 100.000 24 0,2 1.707.030 2,5

100.001- 48 0,3 41.987.048 60,8

14.250 100,0 69. 141.409 100,0

Ägarförtecknlng

Andel av Andelav

Totalt kapitalet, Antal r6eterna,

Aklie•uare A-aktier B-al<tiar anta.laktl•r procent r6ster procent

Sr. Paulsson m. fam. och bolag 8.974.51 4 . 4.265.925 13.240.439 19, 1 94.011 .065 59,7 International Const ruction

Management Consultant 15.71 3.271 15.71 3.271 22,7 15. 713.271 10,0

Gösta Eklund AB 548. 480 548.480 0,8 5.484.800 3,5

Trallswitch Intressenter AB 2.803.795 2.803.795 4, 1 2.803.795 1,8

Owe Källestål 174.600 174.600 0,3 1.746.000 1,1

LKAB 1.522.040 1.522.040 2,2 1.522.040 1,0

Svenska Byggnadsarbetare-

förbundets Pensionsstiftelse 1.361.665 1.361.665 2,0 1.36 1.665 0,9

Svenska Handelsbanken SA 1.169.875 1.169.875 1,7 1.169.875 0,7

Svenska lndustritjänste-

mannaförbundet 1.053.000 1.053.000 1,5 1.053.000 0,7

Svenska Metallindustri-

arbetareförbundet 999.350 999.350 1,4 999.350 0,6

ÖVriga 108.108 30.446.786 30.554.894 44,2 31.527.866 20,0

9.805.702 59.335.707 69.141 .409 100,0 157.392.727 100,0

Andel av kapitalet, Andel av röaterna1

procent procent

Andel institutionella ägare 9,6 4,2

Andel utländska ägare 25,9 11

,4

Med institutionella ägare avses t ex banker, försäkringsbolag, f onder och pensionsstiftelser.

o

f)