Isac Åberg

(1)

Kurs: BG 1115 Examensarbete, kandidat, jazz, 15 hp 2019

Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp

Institutionen för jazz

Handledare: Sven Berggren

Isac Åberg

Inspired By Phrases

Skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete

Det självständiga, konstnärliga arbetet finns dokumenterat i KMH:s digitala arkiv.

(2)

Abstract

This project is about finding phrases I like from different instrumentalists' solos and then creating new songs based on the chosen phrases. These songs would then constitute the program for my final exam concert held at Royal College of Music in Stockholm March 5th.

For this I put together a five-piece band. During the rehearsals all the musicians had the opportunity to influence the songs for the better. I have had a constant thought throughout this process that the songs should be easy to assimilate and that they should be easy to perceive and melodic.

In my thesis I reflect upon what makes me perceive a phrase as satisfactory and whether it is possible that a musician playing by ear have an advantage in playing more melodically or not? Is it that I am more affected by a solo by a musician playing by ear versus someone who plays more of their theoretical knowledge. One conclusion I have come to is that a good combination could be that, as a musician playing by ear, they immerse themselves in the melodic and their theoretical concept in order to achieve the best results.

(3)

Innehållsförteckning

Förord ... 2 1. Inledning ... 3 1.1 Syfte ... 3 1.2 Bakgrund ... 3 2. Redovisning av arbetet ... 4

2.1 Projektet steg för steg ... 4

2.2 Att lyssna och komponera ... 4

2.3 Fraserna ... 6 2.4 Låtarna ... 8 2.5 Bandet ... 9 3. Konserten ... 11 4. Reflektion ... 12 5. Framtiden ... 14 6.Bilagor... 14

(4)

Förord

Jag har varit omgiven av musik under hela min uppväxt. Min morfar introducerade mig för instrumentet trumpet när jag var cirka fyra år gammal, sedan dess har jag spelat oavbrutet i olika sammanhang och konstellationer. Min musikaliska resa tog sin början i soul/funk och gospeltradition. Lite senare började jag att spela i storband vilket blev min väg in till mer traditionell jazzmusik och improvisation.

Jag har mer och mer intresserat mig för sektionsspel där improvisationen har blivit mer sekundärt. Jag har lyssnat förhållandevis lite på trumpetare men om jag ska nämna några förebilder så vill jag lyfta fram Jerry Hey1_{, Lee Morgan}2_{, Wayne Bergeron}3_{och Roy} Hargrove4_.

1_{Jerry Hey är en amerikansk trumpetare/blåsarrangör född 1950. Känd från Seawind horns som spelat}

med bland annat Earth Wind & fire, Michael Jackson osv.

2_{Lee Morgan född 1938 i Philadelphia, död 1972 i New York, var en amerikansk trumpetare, bland}

annat medlem i Art Blakeys The Jazz Messenger.

3_{Wayne Bergeron är en amerikansk jazztrumpetare född 1958 känd för sitt leadspel och även tidigare}

medlem i Maynard Fergusons band på 80 talet.

4_{Roy Hargrove var en amerikansk trumpetare född 1969, död 2018. Bandledare av gruppen RH}

(5)

1. Inledning

1.1 Syfte

Mitt arbete har grundat sig i att jag ska lyssna och hitta fraser jag gillar och med hjälp av dem skriva melodier och olika låtteman. Jag märkte rätt snart att solon som tilltalar mig ofta är väldigt sparsmakade och melodiösa, med fraser som är sångbara och spelas med stor övertygelse.

Jag har skrivit låtar utifrån fraser tagna från improviserade solon av andra instrumentalister. Fraser som jag tycker låter bra och är effektiva. Det behöver inte vara trumpetare utan jag har även försökt att leta fraser spelade på andra instrument för att få en större bredd på

instrumentalister. T.ex hade jag en fras bestämd redan när arbetet påbörjades, då jag filmat en snutt från ett gig med Trombone Shorty5_{när jag var i New Orleans vilket gav mig en idé till} en låt och senare idén för hela projektet.

1.2 Bakgrund

Idén till mitt examensarbete väcktes när jag funderade kring vilka slags solister och solon som tilltalar mig. Jag ställde mig själv frågan ”vad är det jag tycker är intressant att lyssna på” och varför jag tycker så, och hur kan jag göra för att återskapa det i mitt egna spel och låtskriveri. Jag har alltid fascinerats av det enkla och tappar intresse relativt snabbt när det blir för rörigt och invecklat.

När jag lyssnar på musik till vardags så är det mestadels pop och soulmusik. Jag kände rätt snabbt att jag ville göra mitt examensarbete i stil med den musiken som jag lyssnar på och inspireras av just nu och blanda det med improvisation och jazzigare inslag.

5_{Trombone Shorty är en amerikansk musiker född 1986 i New Orleans, Lousiana. Han är främst känd}

för sitt trombon och trumpetspel men spelar även andra instrument. Verksam in genrer såsom rock, pop, jazz, funk och hip hop.

(6)

2. Redovisning av arbetet

2.1 Projektet steg för steg

Jag har delat upp arbetet i tre olika delar: att hitta fraser, att komponera samt förberedelse av examenskonserten.

Den första delen har handlat om att lyssna igenom flertalet solon och söka efter de fraser som jag sedan använt mig av i komponerandet av nya låtar. Jag har då haft i tanken att frasen jag söker ska vara så tydlig och stark i sig själv att den ska fungera som en melodifras och att den ska vara lätt att komma ihåg. En ”hookig” fras helt enkelt.

Den andra delen var att komponera och arrangera låtarna med hjälp av den valda frasen. Här har jag laborerat lite med att antingen göra låten i stil med ursprungslåten kontra att göra en låt som är stil- eller formmässigt långt ifrån originalet där frasen är hämtad. Jag har testat olika låtidéer i logic tillsammans med en kompis som heter Johannes Arvidsson, i syfte att spara ner på repetitionstimmar med ett fysiskt band och på så vis få en överblick hur låtarna fungerar.

Den 29/10 2019 hade jag en låtskrivarsession med Johannes Arvidsson där vi för första gången testade några av de fraser jag hade intresserat mig för. Det kan man säga var ett startskott för själva komponerandet. Därefter har jag och Johannes träffats sporadiskt under projektets gång och stött och blött idéer. För mig har det varit bra att ha kunnat använda Johannes som ett bollplank gällande musikaliska frågor och även fungerat som teknisk hjälpreda då han har kunskaper jag saknar inom programmet logic. jag har skrivit

kompskisser och enskilda stämmor och ändrat i dessa under projektets gång. Saker vi har testat via logic har varit ackord, form och tempo. Vi har även arbetat med olika stämföringar även om det oftast har landat i att blåsarna spelar unisont.

Den tredje delen av arbetet har varit att tillsammans med mitt band repetera och öva på låtarna samt testa olika former och groove tills vi hittat vad som känts bra. Jag gjorde ett medvetet val att inte arrangera upp låtarna för mycket inför repetitionerna för att istället låta varje enskild musiker sätta sin prägel på musiken.

I november satte jag ihop mitt band och vi startade med repetitionerna i början av januari. Från januari och fram till konserten så repeterade vi och ändrade i arren ända fram till

konserten som ägde rum i Lilla Salen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm den 5e mars.

2.2 Att lyssna och komponera

Det första jag tog mig an efter att ha bestämt inriktningen på mitt examensarbete var att börja lyssna efter fraser som jag senare skulle vilja använda i mina senare kompositioner. Jag upptäckte att jag var tvungen att göra ett val i hur fraserna jag valde skulle se ut. Om jag valde för långa fraser så blev jag låst och begränsad i mitt egna komponerande och det var viktigt för mig att jag fortfarande kunde skapa något nytt och inte enbart imitera solot. Jag insåg att jag blev tvungen att anpassa ackord efter melodin när fraserna blir för långa men om jag valde en kortare fras så gavs jag större möjlighet att komponera egna ackordsvändor och på så sätt vara mer kreativ och enklare kunna skapa något som är mer olikt, vilket är något jag försökt eftersträva i detta projekt.

(7)

Under min första låtskrivarsession med Johannes blev jag tvungen att skrota några av de fraser som jag från en början tänkt skulle varit med, som t.ex Trombone Shortys fras som jag nämnt tidigare, trots att det var det solot som väckte idén till att göra detta examensarbete. Jag har tänkt att det är viktigt att jag inte krystar fram låtar från fraser som jag inte får några idéer ifrån – det är bättre att gå vidare och testa nya fraser. Jag har övergivit fraser ganska snabbt när jag märkt att de är svårarbetade och inte givit mig någon inspiration.

Jag har valt att lyssna på instrumentalister som har det melodiösa spelsätt som jag gillar. Då ökar även chanserna att hitta fraser som tilltalar mig och som jag sedan kan använda mig av i arbetet. Jag har försökt att få en spridning på instrumentalister och ville få ett tidsmässigt omfång från Lee Morgans verksamma år fram till musiker som är verksamma idag. Anledningen till det är att förhoppningsvis få med en variation på fraserna.

Nedan följer en lista på musiker vars fraser jag till slut använde mig av. Bob Mintzer - Spirits of the West.

https://www.youtube.com/watch?v=Z4c0oL-zZ2I 2.30 sekunder in i klippet finner man frasen.

@coffeemusic01 – Instagraminlägg.

https://www.instagram.com/p/BxcgoEcg2em/?igshid=15lfahvu8yksi

Lars Jansson - More Human.

https://www.youtube.com/watch?v=yXE8H85m0q8 1.45 sekunder in i klippet finner man frasen.

Roy Hargrove - Summer Night City (live from Jazz Baltica) https://www.youtube.com/watch?v=1WrXLA3MShk. 1.14 sekunder in i klippet finner man frasen.

Lee Morgan - Come Rain or Come Shine.

https://www.youtube.com/watch?v=Iq56oAQrFWA 3.11 sekunder in i klippet finner man frasen.

Under det här projektet har jag tvingat mig själv att lyssna på musik som jag vanligtvis inte lyssnar på. Jag har försökt att lyssna över ett tidsspann som sträcker sig från ungefär 80-talet till nutid. Det har jag gjort för att få en större spridning på vilka fraser jag hittar. Jag har använt mig en del av Spotifys ”rekommenderat-funktion” som gör att det kommer förslag på artister baserat vad man precis lyssnat på, det gör att man kan sitta i timmar och klicka sig fram och till slut hamna hos artister och låtar man aldrig hört talas om. Jag har även lyssnat med ett helt annat fokus jämfört med när jag lyssnar på solister i vanliga fall. Jag kan känna tydligt hur jag i mitt egna solospel under processens gång blivit mer noggrann med vad jag väljer att spela. Det är viktigt för mig att alla fraser betyder något och inte bara blir utfyllnad i väntan på någon ”cool” fras längre fram.

Jag har också utmanat mig själv genom att komponera låtar vilket jag i princip aldrig sysslat med. Jag har upptäckt att jag har vissa svårigheter med harmoniken när jag är ute efter längre

(8)

och mer ”avancerade” ackordföljder, och lätt hamnar i samma banor på grund av mina begränsningar på pianot som har blivit mitt verktyg för just harmonisering. Jag har alltid haft det lättare att skriva melodier, och känner en klar förbättring med både harmonisering och melodiskrivandet efter att ha arbetat med detta projekt.

2.3 Fraserna

Nedan följer en genomgång av de fraser jag transkriberat för att sedan använda i mina kompositioner. Om inget annat anges så är den transkriberade notbilden identisk även med hur de används i mina kompositioner om man bortser från att tonarten och tempot kan skilja sig. De notbilder som syns i detta avsnitt är hämtade ur mina kompositioner. Undantaget från detta är den solofras jag plankat av Lee Morgan, där frasen används annorlunda i perioden än ”originalet” som frasen är hämtad ifrån, och där jag därför tagit med både den transkriberade frasen i original och notbilden från min komposition.

Den första frasen jag använde mig av är hämtad ur ett solo med Roy Hargrove när han gästar Nils Landgrens Funk Unit på låten Summer Night City. Roy börjar solot väldigt lugnt och smakfullt sedan kommer denna fras som blir en tydlig markering in i en mer intensiv del av solot. Jag tycker att det blir en release när frasen kommer. Man känner under hela solot att det ligger mycket energi under som väntar på att släppas ut och det är skönt när intensiteten ökas med hjälp av denna fras. Jag valde dock att använda denna fras som en lite lugnare b-del i min egna låt som fick namnet Roys Roys, som också kom att bli slutlåten på examenskonserten. Här nedan visas frasen som används.

Nästa fras är hämtad från Instagramkontot @coffemusic01, som drivs av en brasiliansk keyboardist. Detta är ingen musiker jag känt till sedan tidigare, jag hittade detta klipp som av en slump när jag satt och skrollade på appen Instagram. Den här frasen spelas på en synth till ett ”souligt” backing track. Frasen är väldigt melodiös och sparsmakad. Det här skulle jag säga är en av de fraserna som har fastnat mest i mitt huvud och som jag gått runt och nynnat på, och för mig är det en väldigt bra bekräftelse på att det är en självklar fras att ha med i arbetet. Förhoppningsvis kommer då folk som varit på min konsert i sin tur gå runt och nynna på den låten som skapades utifrån denna fras, nämligen Insta.

Detta är en fras ur ett solo av saxofonisten Bob Mintzer från låten Spirit Of The West med gruppen Yellowjackets. En chansning från mitt håll är att Bob citerar denna i sin tur från Wilhelm Tell Ouverture av Gioaccchino Rossini som är ett känt klassiskt stycke. Denna fras

(9)

är lekfull och fylld med synkoper, och är verkligen en sådan fras som jag letat efter, den bär på så mycket energi och sticker ut från mängden väldigt tydligt. Frasen får mig direkt att associera till vilda västern, och det är förklaringen till att jag döpte låten jag skrev utifrån

frasen till High Chaparall (se nedan).

Här är en fras hämtad ur ett solo av Lee Morgan på låten Come Rain Or Come Shine med gruppen Art Blakey & The Jazz Messengers. När Lee spelar frasen spelar han den väldigt fort och det upplevs mer som en effekt än en melodisk fras, men efter att ha transkriberat den ton för ton tyckte jag att den stod sig bra som egen melodi. Han spelar den också fyra gånger efter varann. Efter att ha laborerat med frasen i olika tempon och periodisk placering slutade det med att jag använde den i ett betydligt lägre tempo, så att alla toner kommer fram, och den sextondelsfras som Lee upprepar fyra gånger står för sig självt på ett sätt som jag helt enkelt gillar. Nedan kan man se den transkriberade Lee Morgan-frasen och hur den ser i ut i

notbilden på min låt Kingpeteman.

Hur frasen används i solot av Lee Morgan:

Hur frasen används i Kingpeteman:

Den sista frasen är en fras spelad av Lars Jansson på låten More Human. När jag spelat upp denna fras är det den enda som folk känt igen och kunnat koppla ihop med originallåten utan att jag behövt förklara från vilket solo den är hämtad. Det visar på att det är en stark fras som man lätt kommer ihåg. När Lars spelar frasen så gör han det väldigt vackert och på ett varsamt sätt, när jag sedan använder den i min egna låt Come On Larssa som är en betydligt mer hård och aggressiv låt än ursprungslåten så spelas frasen mycket mer bestämt och med en hårdare pondus.

(10)

2.4 Låtarna

Min huvudsakliga tanke var till en början att bara använda mig av nyskrivna låtar. Men jag kände ändå rätt tidigt att jag ville sjunga någon låt och jag beslutade relativt sent att jag skulle ta med en cover i repertoaren också. Nedan följer de låtar som spelades på konserten.

High Chaparral

Denna låt är skriven utifrån Bob Mintzer-frasen på låten Spirit of the West av gruppen Yellowjackets. Jag skrev komprytmerna utifrån frasen och valde att betona den sista

synkopen i varje takt och försökte även att få kompet luftigt och lämna utrymme till melodin eftersom att det händer så mycket i just melodin.

Förutom Bob Mintzer som inspiration till låten har jag även hämtat element ur en låt av O'spada som heter Time. Jag skulle beskriva låten som en blandning av slick fusion och ett lite modernare popigare sound.

Insta

Låten Insta skrev jag utifrån ett Instagraminlägg jag såg som var utlagt utav

@cooffeemusic01 där han jammar på ett groove. Här valde jag att behålla ett liknande groove och komp som originalklippet. Första halvan av melodin är frasen snarlik originalet sedan skrev jag en fortsättning och även en B-del som jag tycker passar bra in i låten.

Solopartierna är det som bryter av och gör att det händer något mer. Jag tyckte att det behövdes då låten annars fick en tendens att vara rätt slät och enformig. Karaktärmässigt skulle den här klassas som ”soulig”, ”groovig” jazzlåt.

Kingpeteman

Kingpeteman är en låt baserad på Lee Morgan-frasen på Come Rain or Come Shine med Art Blakey & the Jazz Messengers. Frasen är repetitiv och jag valde att dra ner tempot på den och använda den som ett svar till ett gitarriff istället för att ha den som huvudmelodi. Svaret upprepas åtta gånger mot gitarrens melodi under varje temavända och spelas av flygelhorn och saxofon som tillsammans ger ett väldigt mjukt och behagligt sound. Även gitarrens melodi bygger på en hyfsat repetitiv fras som dock ändrar sig lite grann under temats gång. Den här låten skiljer sig en del från de andra låtarna i stuk och att melodin inte spelas av blåsinstrumenten. Den är mer soft än de andra och skulle kunna fungera som

bakgrunds/loungemusik på grund av det repetitiva temat och puttrande ”groovet”.

Come on Larssa

Detta är en låt som jag skrev 2018 men har inte varit helt nöjd med den, därför valde jag att försöka göra en uppfräschning av låten till detta projekt.

Jag började laborera med att få in Lars Janssons fras från låten More Human i någon av mina egna låtar, och det resulterade i en ny B-del på Come on Larssa baserad på den valda

(11)

Det har varit intressant att ha med den här låten på grund av att projektet i och med den öppnade upp för en annan vinkel av låtskrivandet. Här fanns det en färdig grund att jobba ifrån och jobbet blev istället att hitta en fras i efterhand som passade in men ändå tillförde något nytt till låten.

Come on Larssa skulle jag beskriva som en fusion av funk och modernare pop.

Kompsektionen spelar ackorden slaviskt och där finns inte särskilt mycket utrymme för spontana utsvävningar. Melodin däremot som ligger i blåset är en lekfull melodi som kräver att kompet håller sig till sina rytmiseringar för att den ska komma fram på bästa sätt.

How Deep is Your Love (Bee Gees, PJ Mortons version)

Jag kände tidigt i mitt arbete att jag ville ha med en cover på konserten som speglar vad jag lyssnar på och inspireras av till vardags. PJ Mortons album Gumbo unplugged är troligtvis den platta jag lyssnat på mest under de två terminer jag har arbetat med detta projekt. Här bjöd jag upp sångaren Ellen Wingård på scenen och vi sjöng låten som en duett, vilket gjorde detta till min sångdebut. Vi adderade även ett solo där jag och Sebastian spelade ett

gemensamt solo i New Orleans-anda, alltså ett kollektivt improviserat blåssolo. Det kändes lämpligt då New Orleans är PJ’s hemstad.

Roys Roys

Det här den första låten som jag skrev och det var utifrån Roy Hargroves fras på låten Summer Night City med Nils Landgren Funk Unit. Jag blir glad när jag hör den frasen, och jag ville spinna vidare på det och göra en ”feel good”-låt. Låtens arrangemang innehåller fem solister och varje nytt solo inleds med en tonartshöjning. Mot slutet kommer ytterligare en höjning och där peakar även låten i intensitet och volym. Denna låt fick bli konsertens slutlåt på grund av att den innehåller många solister och den gör åtminstone mig glad, och jag hade som avsikt med konserten att när konserten är slut så ska publiken lämna den med ett leende på läpparna. Den här låten kan beskrivas som en glad funk låt med fokus på sväng från start till slut.

2.5 Bandet

Jag har valt band utifrån projektets musikaliska målsättning, och alla musiker är med av den anledningen att jag tycker att deras spelsätt passar in på den. Det betyder i detta sammanhang att jag upplever att mina medmusiker spelar melodiöst men också att de likt mig uppskattar musik ur soul- och funktraditionen. I saxofonistens fall gällde det också att vara van vid dylikt sektionsspel.

Bandet som jag satt ihop till detta projekt består av följande musiker:

Sebastian Jonsson på tenorsaxofon som är student på KMH och som jag spelat ihop med tidigare i många andra sammanhang.

Petter Alin på gitarr, en gammal klasskompis från mina tidigare folkhögskoleår på Bromma Folkhögskola.

Malte Bergman Byström på elbas som är en före detta student på KMH.

Johannes Sidenqvist på trummor som jag känt från tidigare folkhögskoleår och som numera är student på KMH.

Manne Skafvenstedt på keys som också är en före detta student på KMH.

Och till sist då Ellen Wingård på sång, som kan ses mer som en gästsolist och var med på en låt, How Deep Is Your Love.

(12)

Första repet vi hade med fullt band var 16:e januari, då hade vi som målsättning att bara spela igenom låtarna och spela in på min telefon så att jag kunde lyssna och ändra i form och vissa grundläggande delar. Till exempel valde jag att ta bort vissa repriser då jag upptäckte att vissa teman kunde upplevas monotona om de upprepades för ofta. Jag bytte även oktav på

saxofonen på vissa partier i High Chaparrall.

Efter detta rep hade jag ca fyra veckor på mig att fixa till i noter och ta dessa beslut så att allt var klart till vårat andra rep som vi hade 18:e februari. Det hade kanske varit optimalt att ha det andra repet närmare det första men det fick vi inte ihop helt enkelt på grund av att våra kalendrar inte synkade med varandra bättre än så. Till det sista repet som vi hade 4:e mars så anslöt Ellen Wingård och vi kunde för första gången spela igenom How Deep Is Your Love. Under detta rep fokuserade vi på att göra så många genomspelningar av låtarna som möjligt utan att ändra så mycket i arrangemangen, det kändes viktigt att ha några genomspelningar i ryggen på låtarna, det gör att man känner en trygghet i det man ska spela och man kan släppa noterna mer och fokusera på musiken istället.

(13)

3. Konserten

Jag siktade på att skriva musik för åtminstone 40 minuters konsert och jag har under arbetets gång känt mig trygg i att det skulle vara genomförbart. Då jag rätt sent valde att även ta med en cover så landade konserten till slut på ca 50 minuter inklusive mellansnack och

presentationer av låtar etc. Låtordningen blev följande: 1. High Chaparral

2. Insta

3. Kingpeteman 4. Come on Larssa

5. Howe deep is your love 6. Roys Roys

När jag satte låtordningen visste jag rätt snabbt vilka låtar jag ville ha som öppning och slutlåt. Jag ville öppna med High Chaparral för jag tyckte att den sätter en fin stämning på konserten och är bekväm att spela, vilket jag tyckte bidrog till att jag blev varm i kläderna och kunde släppa lite nervositet till resterande låtar.

På How Deep is Your Love bjöd jag upp kvällens gästsångare Ellen Wingård och vi framförde en sångduett tillsammans, och efter det kändes det naturligt att avsluta med Roys Roys. Den gör sig bra som avslutningslåt då den är energifylld och presenterar fyra olika solister. Jag kände mig trygg efter det sista repet som vi hade två dagar innan konserten. Det jag var mest nervös över var mellansnack och allt runt omkring som ingår förutom att spela. Jag tyckte också att alla musiker inklusive mig själv steppade upp en nivå extra på konserten i jämförelse med repetitionerna. Jag brukar alltid vara extremt kritisk till mitt eget spel men när konserten var över kunde jag känna mig nöjd över min egen prestation och nästintill tårögd över mina medmusikers insatser.

Min förhoppning om att publiken efter konserten skulle ha melodin i Insta på hjärnan efteråt slog in, det var flera som kommenterade det omedelbart efter konserten.

(14)

4. Reflektion

Under arbetets gång är det vissa saker som har förändrats om jag går tillbaka och kollar på ursprungsplanen. Min första tanke var att ha tre blåsare vilket istället landade i att det endast blev trumpet och sax, då jag tycker att många av mina låtar gör sig bra med endast unison trumpet och saxofon. Samuel Muntlin var till en början tänkt att spela saxofon men på grund av tidsbrist så tog Sebastian Jonsson den platsen istället. Att jag skulle ha med en sånglåt och dessutom sjunga själv var inget jag hade planerat till en början men är något jag i efterhand är väldigt glad att jag gjorde. Det passar även in väldigt bra med hela min tanke om projektet som var att jag ville skriva låtar som är melodiösa och sångbara. För mig är trumpeten endast en förlängning av min egen musikaliska röst och jag tror starkt på att kunna sjunga de fraser som jag sedan för över till instrumentet, och jag tror att det bidrar till just det jag är ute efter i det här arbetet. Jag hoppas och tror att min resa som sångare inte tar slut efter detta projekt, min förhoppning är att jag kommer att utveckla det då jag verkligen tror att det kan stärka min musikalitet ett snäpp extra. Det är heller ingen nackdel ute i musikerbranschen att man känner sig bekväm som sångare då det kan öppna upp för nya musikerjobb där trumpeten fortfarande är i fokus men att man kan vara med och sjunga körsång på vissa partier eller till och med kunna göra större soloinsatser med sången.

Under mina år på musikhögskolan har jag arbetat mycket med teknik och sound med min lärare Patrik Skogh. Jag har fokuserat främst på att utvecklas som sektionsmusiker och även leadspel inom storband. De allra flesta spelningar som jag har för tillfället är nämligen den typen av spelningar och jag har ytterst få jazzspelningar med mindre sättningar. Det har lett till att improvisationen har kommit lite i andra hand. Jag personligen upplever att som trumpetare så har jag ställts inför ett vägskäl, om jag ska fokusera på att fördjupa mig inom sektionsspel eller improvisation. Detta är såklart ingen regel utan man kan såklart fördjupa sig inom både sektionsspel och improvisation. Jag personligen har dock lagt min största del av övningstiden på sektionsspelet, vilket inte betyder att jag lämnat improvisationen helt men den har fått mindre uppmärksamhet av mig under mina år på musikhögskolan. På så vis har det varit väldigt intressant och även utmanande för mig att stå och spela en timmes konsert med en mindre grupp där jag även varit tvungen att agera frontfigur.

Jag har funderat mycket kring vad det finns för gemensam nämnare när jag upplever att folk spelar sångbart och melodiöst, och när jag själv tycker att jag spelar så. Jag vill att

improvisationerna innehåller saker så att den som lyssnar kan och vill sjunga med i och att det är fraser som jag själv hade velat planka. När jag har övat på mina låtar har jag upptäckt att de låtar där jag använt mig av lättare och mer förutsägbar harmonik så har jag snabbare uppnått dessa kvalitéer i mitt spel och att det alltså handlar mycket om att känna harmoniken utan att behöva läsa innantill. För mig personligen har det blivit rätt tydligt att jag ofta spelar bättre när jag inte sitter och stirrar på ackorden utan bara kastar mig ut. Det skulle kunna vara så att det helt enkelt räcker med att man känner sig bekväm med harmoniken och efter det kan man applicera vilken metod man vill för att skapa ett melodiöst solo, och att det egentligen inte spelar någon roll om man spelar på sitt gehör enbart eller använder sig utav inövade improvisationsmodeller.

Vad som kan kallas melodiöst är förstås väldigt subjektivt. Är inte de flesta improvisationer melodier på något sätt? Någon skulle också kunna invända att det jag uppfattar som melodiöst i själva verket är ”enkelt” eller kanske det mer negativt laddade ordet ”simpelt”. Men helt ärligt tycker jag att det generellt sett finns ett samband mellan att musik enkelt uppfattas på

(15)

gehör, av musiker och andra, och att det faktiskt låter bra. Med det menar jag inte att allt som uppfattas behöver låta bra men jag tycker mig ändå se ett samband som är värt att nämnas. Eftersom människors gehör är olika och något som kan tränas upp är det såklart ett grovt generaliserande, men hänger ihop med att jag själv alltid sett mig som en ”gehörsmusiker”. Under arbetets gång har jag funderat över det begreppet och har hamnat i en dubbel analys av detta. Å ena sidan kan det ses som en ursäkt för att inte sätta mig in i till exempel mer

avancerad harmonik och hålla mig till ett spel som mitt gehör för tillfället mäktar med. Men en motsats/ komplettering till gehörsspel kan också vara att spela efter inövade system och tekniker vilket är något som jag menar att gehörsmusiker, mig själv inkluderat, inte vill eller behöver göra till en viss gräns. Dock tror jag att för att utvecklas som improvisatör kan det vara nödvändigt att öva mer systematiskt och efter dessa tekniker. Det jag menar är att man som gehörsmusiker ibland kan hitta genvägar för att uppnå samma resultat. Jag har lärt mig melodier och improviserat på gehör sedan jag var väldigt liten, och är alltid säker på att det jag spelar är något som jag själv tycker om, oavsett om det är en inövad sparad fras eller ”ren” improvisation. Och jag tycker nog fortfarande att det finns något sunt i den ovilja jag känt gentemot att för sakens skull öva skalor och mer matematiska system för improvisation. Med matematiska system syftar jag på när man medvetet spelar vissa ackordstoner likt ett system för man vet att det på ett teoretiskt plan fungerar. Jag har under mina år på

Musikhögskolan och under detta arbete upptäckt och utvecklat mina starka sidor, de saker som jag brukar få komplimanger för efter spelningar, vilket handlar om min förmåga att hitta enkla, melodiösa lösningar när jag improviserar. Detta trots att jag ofta känt ett lätt

mindervärdeskomplex för att jag legat efter i studiet av jazztraditionen, men även i

exempelvis a vista-sammanhang då jag inte är helt bekväm med låtarnas ackord brukar jag ha en viss pondus och lita till mitt sound, gehör och ovan nämnda enkla lösningar. Jag tror att den här modellen lämpar sig extra väl för trumpetare jämfört med exempelvis en gitarrist då det som gitarrist kan vara svårare att uppnå samma pondus, något de ofta tvingas kompensera genom att spela fraser som är mer intressanta och starka i sig själv.

Med det sagt tror jag inte att det någonsin skulle kunna skada att jag övade på att förbättra min harmoniska uppfattning och teoretiska kunskaper. När jag nu är så trygg i min

musikaliska röst kan det bara bli bättre, och min ambition är att fortsätta på det inslagna spåret och även i framtiden komponera musik och jobba med den solistiska biten.

Något jag kan ångra är att jag inte gjorde några intervjuer under mitt arbete för att få input angående detta. Jag hade kunnat inervjua en gehörsmusiker och en som utöver sitt gehör även använder sig av olika metoder och tekniker. Det finns sannolikt olika syn på detta, och det hade kunnat bli en intressant diskussion om hur man hittar sångbara och längre melodier genom ett solo.

Jag kan också känna att det hade varit kul och utmanande att ha med fler blåsare. Med endast två blåsinstrument blir man lite begränsad i att skriva stämmor och det resulterade i att jag skrev mycket unisont för att jag tyckte det blev bäst. Hade jag adderat en trombon till exempel som var min ursprungsplan hade jag kunnat laborera mer med stämmor och motstämmor än vad jag tilläts nu. Jag är inte säker att slutresultatet hade blivit bättre för det men det hade varit intressant att veta hur det hade påverkat låtarna med en extra blåsare. Jag har försökt att hitta något samband mellan det fraser jag valt, och vad det är som gör att jag fastnat för just dessa. Det har varit svårt att hitta något djupare samband än att de alla bär på en lekfullhet och är tydliga i sin melodiösa riktning.

(16)

5. Framtiden

I nuläget har vi ingenting planerat med detta ihopsatta band och jag tror inte att jag kommer att försöka marknadsföra bandet för att få nya spelningar, däremot har det väckt ett intresse hos mig att skriva musik. Jag har alltid tänkt att låtskriveri inte är något för mig och inget som jag har någon som helst fallenhet för att utföra. Jag är väldigt nöjd med resultatet av konserten och tycker att det blev riktigt bra. Detta arbete har ändrat min åsikt om att jag inte skulle kunna skriva musik och leda en ensemble. Jag känner mig mycket tryggare med att skriva låtar samt att leda en ensemble än vad jag gjorde innan examensarbetet så vi får helt enkelt se vad som händer i framtiden. Det är inte omöjligt att jag drar igång bandet lite senare och gör en satsning lite länge fram. Jag kommer att fortsätta att skriva låtar hemma på kammaren nu när jag har lågan uppe, då blir det också enklare att dra ihop bandet längre fram om det finns färdigt material. Jag tycker att den här metoden att använda mig av lånade fraser har fungerat bra och jag tänker att jag ibland kommer använda det i framtiden för att skapa nya låtar.

6. Bilagor

(17)

F‹ A¨ C‹ B¨ F‹ A¨ C‹ BREAK B¨ Gitarr in 5

™

GROOVA F‹ A¨ C‹ B¨ F‹ 9

™

A¨ C‹ B¨ 1. 14 A¨ C‹ B¨ 2. 17

™

Tpt. Ten. Sax. F‹ A¨ 20

4

4 &

b

kingpeteman

&

b

^

&

b

&

b

&

b

&

b

%

&

b

.

%

&

b

.

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

œ

b

œ

˙

Ó

Œ

œ

b

œ

˙

Ó

Œ

œ

b

œ

Ó

Œ

œ

b

œ

˙

Ó

Œ

œ

b

œ

Œ

œ

b

œ

˙

Ó

Œ

œ

b

œ

˙

Ó

Œ

œ

b

œ

Œ

‰

œ

‰

Œ

Ó

Œ

‰

œ

‰

Œ

Ó

(18)

Tpt. Ten. Sax. C‹ B¨ 22 Tpt. Ten. Sax. F‹ 1. A¨ C‹ 24 1.

™

Tpt. Ten. Sax. B¨ 2.A¨ C‹7 B¨(“4) E¨/G 27 2.

™

Tpt. Ten. Sax.

E¨/G A¨(„ˆˆ9) E¨/G

31

&

b

&

b

.

&

b

.

&

b

&

b

.

&

b

.

&

b

&

b

.

∑

&

b

.

∑

&

b

&

b

.

&

b

.

˙

Ó

Œ

œ

b

œ

Œ

‰

œ

‰

Œ

Ó

Œ

‰

œ

‰

Œ

Ó

œ

Ó

Œ

œ

b

œ

˙

Ó

Œ

‰

œ

‰

Œ

Ó

Œ

‰

œ

Œ

‰

œ

‰

Œ

Ó

Œ

‰

œ

Œ

œ

b

œ

Œ

œ œ

œ

b

œ

˙

Ó

Œ

‰

≈

V

R

œ

‰

Œ

Ó

œ

‰

Œ

Ó

Œ

‰

™

V

R

≈

V

J

≈

Œ

‰

™

V

R

Œ

œ

≈

œ

r

‰

Œ

Ó

Œ

œ

≈

œ

r

‰

Œ

Ó

2

(19)

™

Tpt. Ten. Sax.

E¨/G A¨(„ˆˆ9) B¨ C‹7 E¨/G

33

ingen repis i segno ingen repis i segno

™

Tpt. Ten. Sax.

E¨/G A¨(„ˆˆ9) E¨/G

35

™

Tpt. Ten. Sax.

E¨/G A¨(„ˆˆ9) B¨ C‹7 E¨/G

(Fm9) 37

™

Tpt. Ten. Sax. OPEN SOLO F‹ A¨ C‹ 39

F‹OPEN SOLO A¨ C‹

OPEN SOLO F‹ A¨ C‹

&

b

&

b

.

&

b

.

&

b

&

b

.

&

b

.

&

b

ﬁne

&

b

.

ﬁne

&

b

.

&

b

&

b

&

b

Œ

‰

™

V

R

≈

V

J

≈

Œ

V

™

V

Œ

œ

‰

œ

Œ

Ó

Œ

œ

‰

œ

Œ

Ó

Œ

‰

™

V

R

≈

V

J

≈

Œ

‰

™

V

R

Œ

œ

≈

œ

R

‰

Œ

Ó

Œ

œ

≈

œ

r

‰

Œ

Ó

Œ

‰

™

V

R

≈

V

J

≈

Œ

V

™

V

Œ

œ

Œ

Ó

Œ

œ

Œ

Ó

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

3

(20)

Tpt. Ten. Sax. B¨ F‹ A¨ 42 B¨ F‹ A¨ B¨ F‹ A¨

™

Tpt. Ten. Sax. C‹ B¨ B¨(“4) E¨/G 1. 2. 45 C‹ B¨ B¨(“4) E¨/G 1. 2. C‹ B¨ B¨(“4) E¨/G

™

Tpt. Ten. Sax.

OPEN SOLO 2 E¨/GA¨(„ˆˆ9) E¨/G E¨/G

48

Solo 2

background on cue Solo 2 background on cue

Tpt.

Ten. Sax.

A¨(„ˆˆ9) B¨ C‹7E¨/G E¨/GA¨(„ˆˆ9) E¨/G

51

&

b

&

b

&

b

&

b

&

b

&

b

&

b

&

b

.

&

b

.

&

b

&

b

.

&

b

.

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

™

V

R

‰

V

J

V

‰

≈

V

R

V

‰

≈

V

R

V

‰

≈

V

R

Œ

‰

™

V

R

≈

V

J

≈

Œ

‰

™

V

R

Œ

‰

™

V

R

Œ

œ

‰

Œ

Ó

Œ

œ

Œ

œ

‰

Œ

Ó

Œ

œ

≈

V

J

≈

Œ

V

™

V

Œ

‰

™

V

R

≈

V

J

≈

Œ

‰

™

V

R

œ

Œ

Ó

Œ

œ

‰

Œ

Ó

œ

Œ

Ó

Œ

œ

‰

Œ

Ó

4

(21)

™

Tpt. Ten. Sax.

E¨/GA¨(„ˆˆ9) B¨ C‹7E¨/G B¨ 1. 2. 54 1. 2.

&

b

D.s al ﬁne

&

b

.

∑

D.s al ﬁne

&

b

.

∑

Ó

Œ

‰

≈

V

R

≈

V

J

≈

Œ

V

™

V

Œ

œ

b

œ

Œ

œ

Œ

Ó

Œ

œ

Œ

Ó

5

(22)

{

Trumpet in Bb Tenor Saxophone Keyboard q = 85

A

A¨‹G¨6 EŒ„Š7 E¨

D¨Œ„Š7 C9(#5) F‹11 A¨‹9/B q = 85

A

Tpt. Ten. Sax. Kbd. 5

EŒ„Š7 B¨‹7 A¨Œ„Š7 E¨ D¨Œ„Š7 C9(#5)

Tpt. Ten. Sax. Kbd. 8 F‹11 A¨‹9/B EŒ„Š9 B¨‹7

&

b

∑

.

3 3

come on lasse j

&

b

∑

.

3 3

&

b

&

b

.

-.

3

&

b

.

-.

3

&

b

&

b

3

&

b

3

&

b

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

j

œ

™

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

j

œ

™

Ó

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

œ

b

œ

n

Œ

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

b

œ

Œ

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

+

™

V

+

™

V

+

™

V

œ

Œ

œ

™

œ

b

œ

b

™

œ

Œ

œ

™

œ

b

œ

b

™

œ

+

™

V

+

™

V

(23)

{

Tpt. Ten. Sax. Kbd. 10 A¨Œ„Š7 E¨ D¨Œ„Š7 C9(#5) F‹11 E¨

°

¢

™

°

¢

™

°

¢

™

Tpt. Ten. Sax. Kbd.

B

13 D¨Œ„Š7 C9(#5) F‹11 A¨‹9/B

B

ü

†

™

ü

†

™

ü

†

™

Tpt. Ten. Sax. Kbd. 1. 2. 15

EŒ„Š7 B¨‹7 A¨Œ„Š7 E¨ A¨Œ„Š7

1. 2. Tpt. Ten. Sax. Kbd.

C

18

A¨‹9/B D¨Œ„Š7 A¨‹9/B EŒ„Š7 A¨‹9/B D¨Œ„Š7 A¨‹9/B A¨‹G¨6 EŒ„Š7 E¨

C

&

b

∑

&

b

∑

&

b

&

b

.

&

b

.

&

b

&

b

&

b

&

b

&

b

∑

&

b

∑

&

b

œ

™

œ

™

œ

n

œ

˙

Ó

œ

n

™

œ

n

œ

™

œ

n

œ

˙

Ó

+

™

V

+

™

V

+

™

V

Œ

œ

Œ

œ

+

™

V

+

™

V

Œ

œ

b

œ

Œ

œ

n

œ

Œ

œ

Œ

œ

b

œ

Œ

œ

n

œ

Œ

œ

Œ

+

™

V

+

™

V

+

w

˙

œ

˙

b

Ó

w

˙

œ

˙

Ó

+

V

+

™

V

2

(24)

{

Tpt. Ten. Sax. Kbd.

D

26 D¨Œ„Š7 C9(#5) F‹11 A¨‹9/B

D

EŒ„Š7 B¨‹7 A¨Œ„Š7 E¨

Tpt. Ten. Sax. Kbd. 30 D¨Œ„Š7 C9(#5) F‹11 A¨‹9/B Tpt. Ten. Sax. Kbd. 32

&

b

.

3 3

&

b

.

3 3

&

b

&

b

.

-&

b

.

-&

b

&

b

.

3 3

&

b

.

3 3

&

b

&

b

&

b

&

b

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

n

œ

n

œ

j

œ

™

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

j

œ

™

+

™

V

+

™

V

œ

b

œ

n

Œ

œ

b

œ

Œ

+

™

V

+

™

V

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

Œ

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

Œ

+

™

V

+

™

V

œ

™

œ

b

œ

™

œ

™

œ

™

œ

n

œ

™

b

œ

b

™

œ

n

™

œ

n

œ

™

œ

n

œ

+

™

V

+

™

V

3

(25)

{

Tpt. Ten. Sax. Kbd. 34 D¨Œ„Š7 C9(#5) F‹11 E¨

°

¢

™

°

¢

™

°

¢

™

Tpt. Ten. Sax. Kbd. E¨Œ„Š7 D9(#5) G‹11 B¨‹9/C© F©Œ„Š7 C‹7 B¨Œ„Š7 F

E

36 E¨Œ„Š7 D9(#5) G‹11 B¨‹9/C© F©Œ„Š7 C‹7 B¨Œ„Š7 F D¨Œ„Š7

C9(#5) F‹11 A¨‹9/B EŒ„Š7 B¨‹7 A¨Œ„Š7 E¨

E

ü

†

™

ü

†

™

ü

†

™

Tpt. Ten. Sax. Kbd. E¨Œ„Š7 D9(#5) G‹11 B¨‹9/C© F©Œ„Š9 C‹7 B¨Œ„Š7 F 40 E¨Œ„Š7 D9(#5) G‹11 B¨‹9/C© F©Œ„Š9 C‹7 B¨Œ„Š7 F

D¨Œ„Š7 C9(#5) F‹11 A¨‹9/B EŒ„Š9 B¨‹7 A¨Œ„Š7 E¨

°

¢

™

°

¢

™

°

¢

™

ü

†

™

ü

†

™

ü

†

™

Tpt. Ten. Sax. Kbd.

F

44 D¨Œ„Š7

C9(#5) F‹11 A¨‹9/B EŒ„Š7 B¨‹7A¨Œ„Š7 E¨

F

&

b

∑

&

b

∑

&

b

&

b

solo open

&

b

&

b

solo open

&

b

&

b

&

b

&

b

on cue

&

b

on cue

&

b

on cue

˙

Ó

˙

Ó

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

œ

Œ

œ

™

b

œ

b

Œ

œ

n

œ

™ œ œ

Œ

œ

Œ

œ

™

b

œ

b

œ

Œ

œ

n

œ

™ œ œ

Œ

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

4

(26)

{

°

¢

™

°

¢

™

°

¢

™

ü

†

™

ü

†

™

ü

†

™

Tpt. Ten. Sax. Kbd.

drom solo open

G

48

drom solo open

drum solo open

D¨Œ„Š7

C9(#5) F‹11 A¨‹9/BEŒ„Š7 B¨‹7 A¨Œ„Š7 E¨

G

Tpt. Ten. Sax. Kbd.

H

52 D¨Œ„Š7 C9(#5) F‹11 A¨9/B

H

Tpt. Ten. Sax. Kbd. 56 D¨Œ„Š7 C9(#5) F‹11 A¨‹9/B

&

b

∑

&

b

∑

&

b

&

b

on cue

.

3 3

&

b

on cue

.

3 3

&

b

on cue

&

b

.

-&

b

.

-&

b

&

b

.

3 3

&

b

.

3 3

&

b

œ

Œ

œ

b

Œ

œ

Œ

œ

b

œ

Œ

+

™

V

+

™

V

+

™

V

+

™

V

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

j

œ

™

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

j

œ

™

+

™

V

+

™

V

œ

b

œ

n

Œ

œ

b

œ

Œ

+

™

V

+

™

V

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

Œ

œ

™

œ

™

œ

≈

œ

Œ

+

™

V

+

™

V

5

(27)

{

Tpt. Ten. Sax. Kbd. on cue 60 on cue D¨Œ„Š7 C9(#5) piano KÖR F‹11 on cue A¨‹ G¨6 EŒ„Š7

&

b

&

b

&

b

&

b

&

b

&

b

U

œ

™

œ

b

œ

b

™

œ

™

œ

™

œ

n

œ

™

œ

b

œ

b

™

œ

n

™

œ

n

œ

™

œ

n

œ

+

™

V

+

™

V

˙

Ó

œ

b

w

˙

Ó

œ

w

+

™

V

Œ

V

+

6

(28)

{

°

¢

™

°

¢

™

°

¢

™

Keyboard Trumpet in Bb Tenor Saxophone B¨ G‹ B¨ C D‹ F/A q = 84

[A]

B¨ G‹ q = 84

[A]

B¨ G‹

ü

†

™

ü

†

™

ü

†

™

Kbd. Tpt. Ten. Sax.

B¨ C D‹ C/E F F/A D‹ F F/A

1.3. 2.4. 5 1.3. 2.4. Kbd. Tpt. Ten. Sax.

B¨Œ„Š7 F/A D‹7 F/A B¨Œ„Š7 F/A

[B]

8

[B]

4

4 &

b

U

Roys Roys

Isac Åberg

&

b

U

.

&

b

U

.

&

b

&

b

.

&

b

.

&

b

&

b

&

b

+

V

+

≈

œ

≈

œ

+

≈

œ

≈

œ

V

≈

œ

≈

œ

™

œ

≈

œ

™

œ

≈

œ

≈

œ

™

œ

≈

œ

™

œ

V

≈

œ

™

œ

Œ

≈

œ

™

œ

≈

œ

™

œ

Œ

≈

œ

™

œ