KAMMARRÄTTEN I DOM STOCKHOLM
Avdelning 02 2009-05-18 Mål nr 3604-07 Stockholm
KLAGANDE
1. [Närboende 1]
2. [Närboende 2]
Ombud:
[Jur. kand., adress]
MOTPARTER
1. Bygg- och tekniknämnden i Sollentuna kommun 191 86 Sollentuna
2. [Fastighetsägare]
Ombud för 2: [Ombud, adress]
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Länsrättens i Stockholms län dom den 18 april 2007 i mål nr 21179-06, se bilaga 1
SAKEN
Bygglov enligt plan- och bygglagen (1987:10) -PBL
[Närboende 1] och [närboende 2] överklagar länsrättens dom och yrkar att ansökan om bygglov ska avslås. Till stöd för sin
talan anför de bl.a. följande. Bygg- och tekniknämnden i
Sollentuna kommun (nedan byggnadsnämnden) meddelade den 23 mars 2006 bygglov för nybyggnad av tvåbostadshus och garage på
fastigheten Sollentuna Gläntan 1. Länsstyrelsen upphävde detta bygglov den 24 juli 2006. När byggnadsnämnden den 29 juni 2006 beviljade bygglovet i detta ärende prövades bygglovet meddelat den 23 mars 2006 av länsstyrelsen. Enligt processrättsliga principer får inte en fråga som prövas av överprövande instans samtidigt prövas i en lägre. Det kallas litispendens. Bygglovet den 29 juni 2006 ska därför betraktas som ogiltigt.
Byggnadsnämndens bygglovsbeslut daterat den 29 juni 2006 innebär vidare endast en ändring av det tidigare beviljade
bygglovet. Byggnadsnämndens prövning i juni 2006 avsåg alltså endast sänkning av byggnaden, förlängning av stödmuren, ny terrängtrappa samt ändrad storlek på fönster i sydväst och inte bygglov för uppförande av tvåbostadshus och garage. Detta medför att ett genomförande av projektet i sin helhet kräver att ett nytt bygglov beviljas avseende de aspekter av projektet som inte täcktes in i bygglovsbeslutet den 29 juni 2006. - Byggnaden för vilken bygglov söks strider vidare mot
detaljplanen. För det första överskrids det antal våningar som detaljplanen tillåter, en är souterrängvåningen enligt 9 §
Plan- och byggförordningen (1987:383), PBF, är att betrakta som en våning. För det andra är byggnadens höjd beräknad på ett felaktigt sätt. Vid en korrekt beräkning blir byggnadshöjden 7,70 meter vilket överstiger den, enligt detaljplanen, högsta tillåtna byggnadshöjden. För det tredje ska souterrängvåningen byggas så att två uthyrningslägenheter skapas, vilket även detta strider mot detaljplanen. För det fjärde får enligt
detaljplanen förgårdsmarkens höjdläge inte ändras mer än 0,5 meter. Utfyllnaden överstiger denna gräns. - Projektet
uppfyller inte kraven i 3 kapitlet PBL avseende byggnationens lämplighet på platsen. Projektet medför betydande olägenheter för omgivningen.
[Fastighetsägaren] bestrider yrkandet och anför bl.a. följande.
Nämndens bygglov den 29 juni 2006 strider inte mot principerna för s.k. litispendens. Det finns inte något som hindrar en
byggnadsnämnd från att lämna ett antal bygglov för samma byggnad med olika utformningar, även om en tidigare beslutad utformning skulle ligga i någon överinstans efter överklagande.
Till beslutet om bygglov som byggnadsnämnden meddelade den 29 juni 2006 hör ett antal ritningar, som sammantaget visar
byggnaden i dess helhet och inte bara de ändrade delarna av byggnaden. Bygglovsbeslutet avser en hel byggnad, sådan den har projekterats enligt de reviderade ritningarna. - Vad som avses med begreppen byggnadshöj d och antalet våningar i en detaljplan framgår av 9 § 2 - 4 stycket PBF. Boverket har i allmänna råd 2004, bilaga 3, angett vissa principer för
beräkning av byggnadshöjd vid olika byggnadsformer. Den metod som motparten har använt stämmer ganska väl överens med Boverkets råd på s. 194 om lämplig beräkningsmetod vid oregelbundna markförhållanden. En direkt felaktighet har dock motparterna gjort sig skyldiga till vid sin beräkning genom att räkna med även stödmurens höjd. De har alltså betraktat stödmuren som en del av byggnaden vilket inte är rätt.
Klagandenas metod bör dock över huvud taget inte användas i detta fall eftersom metoden är avsedd för byggnader som har en
"enkel traditionell form". Detta omdöme stämmer inte på den aktuella byggnaden. Istället ska man använda den metod som
anvisats av Boverket i ovan nämnda publikation på s. 193 mitten. Vid beräkningen av byggnadshöj d utgår man ifrån en fasad som fastslås vara beräkningsgrundande. Det är denna metod som han, hans arkitekt, byggnadsnämnden, länsstyrelsen och länsrätten använt sig av. Mätmetodens resultat blir att arean av souterrängvåningen inte uppfyller kraven på våning och att byggnadshöjden inte överstiger 7,0 meter. Projektet strider alltså inte mot detaljplanen i något avseende. - Påståendet att det skulle vara uppenbart att souterrängvåningen ska bli två uthyrningslägenheter är helt gripet ur luften och förtjänar inte något närmare bemötande.
I målet har inhämtats yttrande från Boverket. Verket hänvisar i yttrandet till sina allmänna råd (Boverkets allmänna råd 1995:3, ändrad genom 2004:2). Med stöd av dessa råd anser Boverket att markens medelnivå ska beräknas enligt den
beräkningsmetod som i de allmänna råden rekommenderas som beräkningsmetod vid oregelbundna markförhållanden. Boverket benämner denna metod som fasadareametoden. För beräkning av markens medelnivå anger rådet att om det finns en nedschaktad källartrapp/garagenedfart eller en uppbyggd yttertrapp/ramp, bör man vid beräkningen utgå från projiceringen mot fasaden av marknivån på utsidan av nämnda anordningar. Vidare anför Boverket beträffande frågan om antalet våningsplan att de allmänna råden ger uttryck för följande. Med källare menas ett utrymme som helt eller till största delen är beläget under omgivande mark. Med begreppet sluttningsvåning (eller souterrängvåning) avses en våning där rumsgolvet i våningen utefter minst en fönstervägg ligger i nivå med eller över
omgivande mark. Beträffande fasadareametodens tillämpning på huvudbyggnaden anför Boverket följande. På ritning kallad
"Souterrängplan" finns en byggnad benämnd "terrass". Över en del av denna terrass finns en balkong, vilken utgör tak för denna del av terrassen. Därmed är detta enligt Boverket en
sådan del av byggnaden som ska ingå vid beräkningen av markens medelnivå. Byggnaden omges till stor del av en mur/stödmur.
Denna stödmur är belägen cirka en meter ut från byggnadens grundmur. Utrymmet mellan byggnad och stödmur kan vara fyllt med jord eller motsvarande. I det aktuella fallet bör, enligt Boverket, stödmuren med eventuell fyllnad betraktas i enlighet med vad de allmänna råden uttalar om utvändigt uppbyggd trappa och ramp. Det medför att det är den omgivande marken på utsida stödmur som ska projiceras in mot respektive fasad. Enligt Boverkets bedömning uppgår byggnadshöjden till 7,7 meter.
Beträffande antalet våningar anför Boverket följande.
Huvudbyggnaden har en souterrängvåning och över denna två våningar i vilka ovansida golv ligger helt över omgivande
marknivå. Med souterrängvåning avses enligt rådet en våning där
rumsgolvet i våningen utefter minst en fönstervägg ligger i nivå med eller över omgivande mark. I aktuell byggnad uppfyller det utrymme som ligger närmast marken kravet på att ha minst en fönstervägg i nivå med omgivande mark och är därmed
souterrängvåning. Ett utrymme som klassificeras som souterrängvåning ska enligt Boverket inte samtidigt
klassificeras som källare. En souterrängvåning är enligt rådet en våning och markens medelnivås förhållande till golvets
översida i våningen närmast ovanför saknar därför betydelse. Om rätten inte delar Boverkets uppfattning avseende ovanstående utan anser att utrymmet närmast mark är en källare återstår frågan om källaren är en våning. Enligt 9 § PBF räknas källare som våning om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå. Enligt Boverkets beräkning ligger golvets översida 2,15 meter över markens medelnivå. Detta medför att källaren räknas som våning.
Parterna i målet har beretts tillfälle att yttra sig över vad Boverket anfört.
Byggnadsnämnden har anfört i huvudsak följande. Boverket har liksom kommunen använt sig av fasadareametoden vid beräkningen av markens medelnivå. Nämnden anser emellertid att terrassen på plintar och utan väggar inte är en sådan del av byggnaden som ska ingå i beräkningen. Den kan lätt tas bort från projektet och det är dessutom tveksamt om den kräver bygglov enligt tidigare domslut gällande altaner. Nämnden anser vidare att beräkningen ska utgå från den omgivande marken invid sockeln.
[Fastighetsägaren] har anfört i huvudsak följande. Bestämmelsen i 9 § andra stycket PBF säger klart att byggnadshöjden ska beräknas från markens medelnivå invid byggnaden. I den passus ur Boverkets allmänna råd som Boverket hänvisat till talas det om anordningar som är förenade med byggnaden i form av en yttertrappa eller ramp. Boverket har således jämställt en jordfyllning med sådana uppbyggda anordningar. En sådan jämförelse låter sig inte göras. Terrassen utgör inte en del av byggnaden. I ett vägledande rättsfall, RÅ 1995 ref. 42, fann Regeringsrätten att en altan om cirka 42 kvm inte krävde bygglov såsom en tillbyggnad. Det kan vitsordas att man med Boverkets bedömningsgrunder i de två utslagsgivande delfrågorna kommer till det resultatet som Boverket har gjort. Boverkets yttrande innehåller emellertid inte några hållbara skäl för att verket lagt mätpunkterna på det sätt som nu har skett. En
mätning i enlighet med nämndens, länsstyrelsens och länsrättens metod ger vid handen att byggnaden ligger inom ramen för detaljplanens krav avseende både byggnadshöjd och antal våningar.
[Fastighetsägaren] har ingivit och åberopat ett yttrande av [f.d. bygglovschef]. I yttrandet anförs i huvudsak följande.
Det finns inget lagligt hinder för att klassificera en
souterrängvåning som källare vid tolkning av planbestämmelserna om våningsantal. Den enda regel som ska tillämpas vid prövning av begreppet våning i detaljplanebestämmelserna är 9 § PBF om inget annat sägs. Att godta souterrängvåning som källare utan att klassificera den som våning är mycket vanligt vid starkt sluttande tomter och är en allmänt tillämpad praxis så länge nämnda regel inte överträds. Altanen är enligt tidigare rättsfall inte lovpliktig. Det är därför felaktigt att beräkna
markens medelnivå utifrån marknivåerna runt dessa ytterkanter på det sätt som Boverket gjort. Det finns vidare inte något lagligt stöd för att beräkna den blivande markens medelnivå invid huset på det sätt som Boverket gjort. Medelnivån bör istället beräknas utifrån den blivande färdiga marknivån omedelbart invid husets fasader enligt huvudregeln i 9 § PBF och Boverkets råd.
DOMSKÄL
Av 8 kap. 11 § sjätte stycket PBL framgår bl.a. att bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen.
Av 9 § PBF framgår att när det i plan- och bygglagen eller i föreskrifter eller beslut som utfärdats med stöd av lagen
meddelats bestämmelser om byggnadshöjd, källardjup eller antal våningar gäller följande, om inte annat särskilt anges.
Byggnadshöjden och källardjupet skall beräknas från markens medelnivå invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, skall dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda omständigheter föranleder annat.
Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Källardjupet räknas till det lägsta
källargolvets översida.
Som våning räknas även vind där bostadsrum eller arbetslokal kan inredas, om den enligt tredje stycket beräknade
byggnadshöjden är med än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida, och källare, om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens
medelnivå invid byggnaden.
[Närboende 1] och [närboende 2] har gjort gällande att
byggnadsnämnden meddelat bygglov den 29 juni 2006 trots att den varit förhindrad därtill eftersom länsstyrelsen vid den
aktuella tidpunkten överprövade ett av byggnadsnämnden den 23 mars 2006 meddelat bygglov rörande samma byggprojekt. Beslutet är därför enligt makarna [närboende 1 och 2] ogiltigt.
Kammarrätten gör följande bedömning.
Av handlingarna i målet framgår att länsstyrelsen den 12 juni 2006 företagit en besiktning på fastigheten med anledning av makarna [närboende 1 och 2:s] överklagande av bygglovsbeslutet den 23 mars 2006 samt att det vid denna besiktning stått klart för [närboende] att vissa avvikelser från planen förelegat när det gäller uppfyllnaden av tomten. Han har därför reviderat ritningarna. Dessa nya reviderade ritningar har sedan legat till grund för den prövning gjorts i det nu överklagade
ärendet. Nämndens beviljande av bygglov den 29 juni grundar sig således på andra ritningar än de som legat till grund nämndens beslut om bygglov den 23 mars 2006. Det har mot denna bakgrund inte funnits något hinder för nämnden att pröva den nya
bygglovsansökan trots att det tidigare beslutet var föremål för överklagande.
[Närboende 1] och [närboende 2] har vidare gjort gällande att byggnadsnämndens prövning i juni endast avsåg sänkning av byggnaden, förlängning av stödmuren, ny terrängtrappa samt ändrad storlek på fönster i sydväst och inte bygglov för
uppförande av tvåbostadshus och garage. Detta medför, enligt makarna [närboende 1 och 2], att ett genomförande av projektet i sin helhet kräver att ett nytt bygglov beviljas avseende de aspekter av projektet som inte täcktes in i bygglovsbeslutet från den 29 juni 2006.
Kammarrätten gör följande bedömning.
Det beslut som byggnadsnämnden fattade den 29 juni 2006 rör ändring av bygglov vid nyproduktion. Av beslutet och de ritningar som bifogats ärendet framgår att bygglovet avser hela byggnadsprojektet såsom det projekterats enligt de reviderade ritningarna. Makarna [närboende 1 och 2:s] invändning om att det skulle ha krävts ett nytt bygglovsbeslut lämnas därför utan avseende.
[Närboende 1] och [närboende 2] har vidare gjort gällande att bygglovet strider mot den för området gällande detaljplanen på
så sätt att planen endast tillåter uppföranden av byggnader med en maximal byggnadshöjd om 7 meter och med högst två våningar.
Av utredningen i målet framgår att för det aktuella området gäller detaljplan antagen år 2002. Av den framgår bl.a. att fastigheten får bebyggas med ett bostadshus med högst två våningar och att byggnaden får ha en byggnadshöjd på högst 7 meter. Syftet med planen är bl.a. att möjliggöra en förnyelse med villabebyggelse.
Kammarrätten gör följande bedömning.
Beträffande beräkningen av byggnadshöjden har Boverket i sitt yttrande utgått från en metod som enligt Boverkets allmänna råd kan tillämpas vid oregelbundna markförhållanden. [Närboende]
har dock motsatt sig att denna metod används eftersom metoden enligt honom är avsedd för byggnader som har enkel och
traditionell form. Han har istället förordat en annan metod som också återfinns i Boverkets allmänna råd. Enligt denna metod utgår man från en fasad som fastslås vara beräkningsgrundande.
Av ingivna foton och ritningar framgår att byggnaden är avsedd att utföras i starkt sluttande plan. Det får således anses råda oregelbundna markförhållanden. Det har, enligt kammarrätten, i målet inte framkommit några hållbara skäl att inte använda den av Boverket förordade metoden för beräkningen av byggnadshöj den.
Boverket har vid sin tillämpning av metoden låtit terrassdelen ingå i beräkningen samt utgått från vissa mätpunkter belägna utanför den stödmur som omger byggnaden. [Fastighetsägaren] och byggnadsnämnden har emellertid gjort gällande att vid
tillämpning av den av Boverket förordade metoden ska terrassdelen inte ingå i beräkningen. Vidare anser
[fastighetsägaren] och byggnadsnämnden att beräkningen ska utgå ifrån den omgivande marken invid sockeln av byggnaden och således inte ta sin utgångspunkt i mätpunkter utanför
stödmuren. Kammarrätten ansluter sig till Boverkets bedömning i denna del. Såväl terrassdelen som mätpunkterna utanför stödmuren ska således bilda utgångspunkter för beräkningen enligt den
metod som tillämpats av Boverket.
Beträffande antalet våningar har Boverket i sitt yttrande, med stöd av sina allmänna råd, i första hand gjort bedömningen att det nedersta planet i byggnaden till sin karaktär är en
souterrängvåning och inte en källare och att byggnaden därför har tre våningar. [Fastighetsägaren] har häremot gjort gällande att det nedersta planet, med tillämpning av 9 § fjärde stycket PBF, inte skall betecknas som en våning. Till stöd härför har
han åberopat intyg av [f.d. bygglovschefen] som bl.a. angett att när det gäller starkt sluttande tomter är det mycket vanligt att souterrängvåningar godtas som källare utan att de klassificeras som våningar.
Enligt vad som anges i 9 § fjärde stycket PBF ska som våning räknas även en källare om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. För att bestämmelsen ska tillämpas förutsätts enligt ordalydelsen att det rör sig om en källare. Det nedersta planet i byggnaden ger enligt kammarrätten inte intryck av att vara en källare. Rumsgolvet på detta plan ligger, när det gäller i stort sett två hela väggar, i nivå med eller över omgivande mark. Det nedersta planet ger istället intryck av att vara en souterrängvåning. Att det förhåller sig på detta sätt vinner stöd av att det nedersta planet med bred marginal uppfyller de förutsättningar som anges i Boverkets allmänna råd när det gäller om en våning ska klassificeras som souterrängvåning.
Kammarrätten instämmer därmed i Boverkets bedömning att det nedersta planet i byggnaden bör klassificeras som våning.
Kammarrätten gör mot denna bakgrund samma bedömning som Boverket, nämligen att byggnadshöjden för aktuell byggnad är 7,7 meter och att byggnaden består av tre våningar. Byggnaden strider därmed mot detaljplanen. Det förhållande att byggnaden i såväl höjd som våningsantal strider mot detaljplanen medför enligt kammarrätten att avvikelserna inte kan betraktas som mindre. Vid dessa förhållanden finns inte skäl att pröva övriga invändningar mot bygglovet som [fastighetsägare 1] och [fastighetsägare 2] anfört.
Överklagandet ska således bifallas och underinstansernas beslut upphävas.
DOMSLUT
Med bifall till överklagandet upphäver kammarrätten underinstansernas beslut.
HUR MAN ÖVERKLAGAR (formulär 1) se bilaga 2
Kerstin Svensson Gösta Ihrfelt Susanna Angantyr kammarrättsråd kammarrättsråd tf assessor referent
- - -
LÄNSRÄTTEN I DOM
STOCKHOLMS LÄN
2007-04-18 Mål nr 21179-06 Rotel 554
Stockholm
KLAGANDEN
1. [Närboende 1, adress]
2. [Närboende 2]
Adress som ovan MOTPARTER
1. Bygg- och tekniknämnden i Sollentuna kommun 191 86 Sollentuna
2. [Fastighetsägaren, adress]
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsens i Stockholms län beslut den 11 september 2006, diarienr 4032-06-63346, bilaga 1
SAKEN
Bygglov enligt plan- och bygglagen (1987:10) - PBL DOMSLUT
Länsrätten avslår överklagandet.
BAKGRUND
Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) har i beslut den 11 september 2006 avslagit [närboende 1] och [närboende 2s]
överklagande av Bygg- och tekniknämndens i Sollentuna kommun (byggnämndens) beslut den 29 juni 2006 att bevilja [närboende]
bygglov för ett enbostadshus samt ett fristående garage på fastigheten Gläntan 1 i Sollentuna kommun, se bilaga 1.
YRKANDEN M.M.
[Närboende 1] och [närboende 2] överklagar länsstyrelsens beslut och yrkar att länsrätten upphäver det meddelade bygglovet. Till stöd för sin talan anför de i huvudsak
följande.
Byggnämnden har inte kommunicerat med berörda grannar innan lovet meddelades.
Tillåtet antal våningar överskrides. Byggnaden innehåller tre våningar; entrévåning, övervåning och souterrängvåning. Enligt 9 § plan- och byggförordningen (1987:383) räknas som våning även källare om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnad.
Färdigt golv i våningen ovanför är +31,25. Emedan
markförhållandena invid byggnad är oregelbundna adderas fasadytorna mellan färdigt golv i våningen ovanför +31,25 och markens medelnivå invid byggnaden för respektive fasad och divideras med byggnadens omkrets. Byggnadens omkrets är 50,44 meter. Arean av fasaderna är 117,47 dividerad med omkretsen 50,44 meter ger 2,33 meter, vilket är större än 1,5 meter.
Sammantaget uppfyller ytan i souterrängvåningen kravet på våning.
Tillåten byggnadshöjd 7 meter överskrides. Takfotshöjden ligger på +36,77 vid skärningsnivån mellan fasadplanet och takplanet.
Byggnadshöjden beräknas som summan för respektive fasads area mellan skärningsnivån och marknivån för det färdiga
byggnadsföretaget dividerad med byggnadens omkrets. Fasadarean 388,32 kvadratmeter dividerad med omkretsen 50,44 meter ger en byggnadshöjd på 7,70 meter.
Markens höjdläge inom planbestämmelsen får inte ändras med än 0,5 meter. Uppfyllnaden överstiger 0,5 meter enligt uppmätning vid länsstyrelsens okulärbesiktning den 12 juni 2006.
Detaljplanen medger att området bebyggs med en- eller
tvåbostadshus. I huvudbyggnaden får högst två bostadslägenheter inrymmas, varav den ena får omfatta högst 50 m2 bruttoarea.
Bostad 1 utgörs av entré och övervåning. Bostad 2 utgörs av souterrängplan. Bruttoarean är enligt uppmätning 115,51 m2 vilket är större än 50 m2. Det är uppenbart att
souterrängvåningen skall bli två uthyrningslägenheter.
Huvudbyggnaden är utformad på ett sätt som inte tar hänsyn till stads- eller landskapsbilden samt till natur- och kulturvärdena på platsen. Grannar i området har även yttrat sig om detta. De har beträffande sin egen byggnad på Gläntan 2 noga fått följa gällande detaljplan. Innan de förvärvade fastigheten meddelade kommunens bygglovshandläggare att en så stor och ´ dominerande byggnad i tre våningar på Gläntan 1, som nu medgivits bygglov för, inte kunde tillåtas enligt gällande detaljplan. Detta
skriver även kommunen den 17 september 2005 till ägaren av fastigheten Gläntan 1 angående ansökan om bygglov. Bruttoarean blir 355,74 m2.
Ljusförhållandena på deras fastighet försämras. Huvudbyggnadens höjd, tacknock +37,9, placering och volym samt garagets höjd, placering och volym på Gläntan 1 kommer att försämra
ljusförhållanden på Gläntan 2. Kvällssolen på terrassen kommer att påverkas så påtagligt att detta medför en betydande
olägenhet för Gläntan 2, Sjöutsikten mot Norrviken kommer att påverkas så påtagligt att detta medför en betydande olägenhet för Gläntan 2. - [Närboende 1] och [närboende 2] bifogar bl.a.
fotografier samt en skrivelse den 17 oktober 2005 från Sollentuna kommun.
[Fastighetsägaren] bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Det finns inget krav på
kommunicering eftersom beslutet inte strider mot detaljplanen.
Klagandens beräkningar av vånings antal et är felaktiga.
Förändringarna av höjdläget överstiger inte på någon punkt 0,5 meter, vilket har visats genom byggnämndens inmätning på platsen. Den separata delen är avskild från ljuset och är mindre, än 50. m2. Det finns ingen begränsning av bruttoarean på platsen. Vad gäller ljusförhållandena och sjöutsikten så är klagandenas hus en hel våning högre än det tilltänkta. Dessutom ligger husens närmaste hörn 18-20 meter ifrån varandra och påverkan på ljus obefintlig och på utsikten marginell.
Byggnämnden har varit tvungen att sätta ut huset och mäta in marken vid fasaden för att säkerställa att redovisade
marknivåer stämmer med verkligheten. Länsstyrelsen har också varit noggrann och upphävt bygglovet två gånger innan de
godkände åtgärderna. Den av klagandena åberopade handlingen är hämtad ur byggnämndens första granskning av ärendet den. 17 oktober 2005..Handlingarna har reviderats ett tjugotal gånger sedan dess och handlingen gäller således inte ifrågavarande beslut om bygglov.
[Närboende 1] och [närboende 2] har därefter yttrat bl.a.
följande. De har låtit en arkitekt från Stockholms stad med lång erfarenhet av bygglovsärenden granska godkända bygglovsritningar daterade den 26 juni 2006 i förhållande till det förslag som underkändes den 17 oktober 2005. Svaret blev att de två ritningsomgångarna är i det närmaste identiska med varandra, bortsett från en ny takutformning. - [Närboende 1]
och [närboende 2] bifogar bygglovshandlingar den 22 september 2005 och den 18 mars 2006,
Byggnämnden har yttrat i huvudsak följande. Fastigheten Gläntan
1 är svår att bebygga med den terräng som råder och med de planbestämmelser som gäller. Detta påverkar valmöjligheterna.
Närmast gatan, 6 meter, finns den enda plana delen av tomten.
Här är det inte tillåtet att bygga. Dessutom får markens
höjdläge inte förändras mer än 0,5 meter på denna del. Innanför dessa 6 meter sluttar marken med 4-5 meter på en sträcka av 7 meter, husets bredd. Att placera en byggnad på annan del av fastigheten är knappast möjligt utom några meter närmare Gläntan 2, vilket skalle försämra för den fastigheten. Läget stämmer även i stort sett med illustrationen i detaljplan.
Däremot har ägaren till Gläntan 2 tryckt in huset på tomten och valt att lägga huset ca 10 m från gatan. Detta påverkar
självklart framtida sjöutsikt när tomten framför blir bebyggd.
Nämndens beräkningar visade att höjderna klarade sig även innan detta beslut togs. Sistnämnda ändringslov innebar att en
terrängtrappa ändrades så att den följer befintlig mark samt att huset sänktes 10 cm. Detta påverkar inte höjderna i negativ riktning, och av kommentaren till PBL framgår bl.a. att en
byggnadshöj d måste anses planenlig inom en marginal på några decimeter, Något krav på kommunicering förelåg inte. Nämnden valde ändå att delge beslutet, som information, på grund av
ärendets komplexitet. Byggnadsnämnden bedömer att byggnaden är anpassad till omgivningen. Fasaden mot gatan har sin .högsta punkt på ca 7 meter. Både Gläntan och 2 och 3 ligger över denna nivå sett från gatan. Gläntan 2 har en sockelhöjd på
entréplanet som ligger mer än 2,5 meter över Gläntan 1. Gatan mitt framför byggnaden på Gläntan 1 ligger ca+31,0 och framför Gläntan 2 på +33,25, en differens på 2,5 meter. Placeringen av byggnaden har tagit hänsyn till gatans lutning och omgivande bebyggelse.
Nämnden anser att kraven i PBL 3 kap. 1 § är uppfyllda. Vad gäller inskränkningar i ljusförhållandena är avståndet mellan huvudbyggnaderna ca 17-20 meter, vilket får anses generöst i en tätbebyggd kommun som Sollentuna där bostadshusen ofta ligger med 9 meters avstånd. Inte heller sjöutsikten bedömes påverkas så att ansökt bygglov skulle kunna förhindras enligt 3 kap. 2 § PBL. Rättsfallet som klagandena hänvisar till hade helt andra förutsättningar där hela sjöutsikten försvann och det fanns alternativa lägen för en byggnad. - Byggnadsnämnden bifogar bl.a. byggritningar med beräkning av byggnadshöjden, ritningar och foton, illustrationsskiss över utsikten från Gläntan 2 samt skrivelse den 24 maj 2006 från byggnämnden till Länsstyrelsen i Stockholms län.
[Närboende 1] och [närboende 2] har därefter yttrat bl.a.
följande. Den handling som kommunen hänvisar till är ej ankomststämplad och ej diarieförd. Den tillhör alltså inte det
förevarande bygglovet som byggnämnden beslutade om den 29 juni 2006. Sjöutsikten är felaktigt markerad i bygg-nämndens
illustrationsskiss över utsikten från deras fastighet. Korrekt utsiktsfält är markerat i färg på bilagan samt förtydliganden med utsiktsfält på flygfoto. - [Närboende 1] och [närboende 2]
bifogar bl.a. flygfoton med nuvarande utsiktsfält respektive utsiktsfält efter uppförd byggnad enligt bygglovet utritat.
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.
Av målets utredning framgår, utöver vad som anges i länsstyrelsens beslut, bl.a. att fastigheten Gläntan 1 har en areal på 1 269 m2, att maximalt 200 m2 av fastigheten får bebyggas, att närmare hälften av fastigheten utgörs av mark som inte får bebyggas samt att fastigheten i sydvästlig-nordöstlig riktning sluttar rejält.
Länsrätten gör följande bedömning.
Klagandena har gjort gällande att den byggnad för vilken bygglov söks överskrider tillåtet antal våningar då
souterrängvåningen genom vad som är föreskrivet i gällande detaljplan samt plan- och byggförordningen skall anses utgöra en vårting. Klagandena synes därvid ha anfört att golvets översida i våningen närmast ovanför källarvåningen ligger 2,33 meter över markens medelnivå. Klagandena har även gjort gällande att den byggnad för vilken bygglov söks överskrider den enligt detaljplanen högsta tillåtna byggnadshöjden på sju meter. Länsrätten konstaterar härvid att såväl byggnämnden som länsstyrelsen har beräknat byggnadshöjden och kommit fram till att åtgärderna inte strider mot vad detaljplanen stadgar om
högsta byggnadshöjd och antal våningar. Byggnämnden har härvid redovisat hur dessa beräkningar har gjorts. Det framgår inte att dessa beräkningar skulle vara felaktiga. Länsrätten finner mot denna bakgrund och med beaktande av vad målet i övrigt innehåller att målets utredning inte utvisar att åtgärderna strider mot vad detaljplanen föreskriver i dessa delar. Hinder mot att lämna förevarande bygglov av denna anledning har således inte förelegat.
Vidare har klaganden anfört att bygglovet strider mot
detaljplanen då uppfyllnaden av förgårdsmarken på fastigheten överstiger 0,5 meter. Av de bygglovshandlingar som ligger till grund för nu aktuellt bygglov framgår emellertid att
uppfyllnaden understiger 0,5 meter. Vid sådant förhållande föreligger inte hinder mot ätt lämna bygglov av denna
anledning.
Vidare har klaganden gjort gällande att det meddelade bygglovet strider mot detaljplanen genom att souterrängvåningen skall bli två uthyrningslägenheter. Länsrätten konstaterar emellertid att stöd för denna uppfattning mot [fastighetsägarens] bestridande saknas och att vad klagandena har anfört i denna de] inte innebär att åtgärderna strider mot detaljplanen. Länsrätten noterar dock att ändrad användning av fastigheten från enfamiljs- till flerfamiljsbostad kan utgöra en sådan ändrad användning av fastigheten som i sig kräver bygglov enligt 8 kap. 1 § 3-4 PBL.
Klagandena har även gjort gällande att huvudbyggnaden inte är utformad på ett sätt som tar hänsyn till stads- eller
landskapsbilden samt till natur- och kulturvärdena på platsen.
Enligt länsrättens mening saknas stöd för denna uppfattning i de av länsrätten prövade handlingarna. Hinder mot att lämna det aktuella bygglovet av denna anledning har således inte
förelegat.
Klagandena har vidare gjort gällande att hinder mot det meddelade bygglovet föreligger då bruttoarean blir 355,74 meter, Länsrätten konstaterar dock att klagandena inte anfört på vilket sätt denna omständighet skulle kunna utgöra hinder mot att lämna det aktuella bygglovet. Några bestämmelser om maximal bruttoarea finns inte i detaljplanen. Hinder mot att lämna det förevarande bygglovet av denna anledning har således inte förelegat.
Vidare har klagandena gjort gällande att ljusförhållandena på deras fastighet försämras, att kvällssolen på terrassen kommer att påverkas och att deras sjöutsikt mot Norrviken påverkas på så sätt att detta medför betydande olägenheter för dem, inskränkningar av ljusförhållanden och sjöutsikt är sådana omständigheter som enligt förarbetena till PBL och rättspraxis kan utgöra betydande olägenheter enligt PBL. Länsrätten finner också att målets utredning utvisar att ljusförhållanden och framförallt utsikten kommer att försämras på klagandenas fastighet genom de planerade byggnationerna på Gläntan 1.
Emellertid utvisar handlingarna i målet att sjöutsikten från klagandenas fastighet varken helt eller i det närmaste helt kommer att försvinna, eller att ljusförhållandena på
fastigheten avsevärt kommer att försämras. I vart fall utvisar utredningen inte att försämringarna går utöver vad man allmänt får acceptera i ett relativt tätbebyggt område där även
väsentliga begränsningar av sjöutsikten kan behöva accepteras (jfr. RÅ 1991 ref 46 och RÅ 1993 ref. 59). Länsrätten beaktar
härvidlag även att Gläntan 1 till följd av sin topografi är relativt svårbebyggd och att en avsevärd del av fastigheten dessutom utgörs av mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Hinder mot det lämnade bygglovet föreligger således inte på den grund att byggnaden skulle utgöra en betydande olägenhet i den mening begreppet har i 3 kap. 2 § PBL.
Slutligen har klagandena gjort gällande att byggnämnden inte har kommunicerat berörda grannar innan lovet meddelades. I likhet med byggnämnden och länsstyrelsen har länsrätten såsom ovan framgår funnit att det meddelade bygglovet inte strider mot gällande detaljplan. Det har således inte funnits någon skyldighet för byggnämnden att bereda kända sakägare, däribland klagandena, möjlighet att yttra sig över bygglovsansökningen.
Bygglovet har således inte lämnats i strid med vad PBL stadgar härvidlag.
Länsrätten finner sammanfattningsvis att hinder mot att lämna förevarande bygglov inte föreligger på grund av någon av de omständigheter klagandena har gjort gällande i målet. Deras överklagande skall därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Dv 3109/1 a).
Hans L Larsson Rådman
I avgörandet har även nämndemännen [nämndeman 1], [nämndeman 2]
och [nämndeman 3] deltagit. Föredragande har varit [föredragande].
- - -
LÄNSSTYRELSEN I BESLUT STOCKHOLMS LÄN
Juridiska enheten 2006-09-11 Beteckn 4032-06-63346 [Länsassessor 2]
Klagande
[Närboende 1] och [närboende 2, adress]
Motpart
[Fastighetsägaren, adress]
Överklagande med inhibitionsyrkande av ett beviljat bygglov för ett enbostadshus med garage på fastigheten Gläntan 1 i
Sollentuna kommun Beslut
Länsstyrelsen avslår överklagandet.
Bakgrund
Bygg- och tekniknämnden i Sollentuna kommun beslutade den 29 augusti 2006, § D 501, att bevilja [fastighetsägaren] bygglov för ett enbostadshus samt ett fristående garage på fastigheten Gläntan 1 i Sollentuna.
[Närboende 1] och [närboende 2] har, såsom ägare till
fastigheten Gläntan 2, överklagat beslutet och anför i huvudsak följande. Någon kommunicering med berörda grannar har inte skett innan lovet meddelades trots att de sökta
byggnadsföretagen avviker från detaljplanen. Tillåtet antal våningar överskrids, högsta tillåtna byggnadshöjd överskrids och markens höjdläge ändras mer än 0,5 m. Planmått saknas på balkonger och terrass. Höjdkurvorna på situationsplanen
överensstämmer inte med nybyggnadskartan utan är höjda med 0,5 m. Makarna [närboende 1 och 2] anser vidare att huvudbyggnaden inte är utformad på ett sätt som tar hänsyn till stads- och
landskapsbilden samt till natur- och kulturvärdena på platsen.
Byggnadens höjd, placering och volym kommer att försämra ljusförhållandena på deras fastighet. Kvällssolen på terrassen och sjöutsikten kommer att påverkas påtagligt, vilket medför en betydande olägenhet för dem. [Närboende 1 och 2] yrkar att Länsstyrelsen på grund av det anförda meddelar inhibition samt upphäver bygglovet.
Motivering
Länsstyrelsen tar upp ärendet till slutlig prövning.
För fastigheten Gläntan 1 gäller en detaljplan som vann laga kraft den 22 juli 2002. Enligt detaljplanen får tomten bebyggas med ett bostadshus med högst två våningar med en byggnadshöj d av högst 7 m samt ett uthus med en byggnadshöj d av högst 2,7 m och med en taknockshöjd av högst 4 m. Största tillåtna
taklutning på tvåvåningsbyggnad är 27 grader. Utmed gatan och angränsande naturområde finns ett 6 m brett område
(förgårdsmark) som ej får bebyggas. Inom förgårdsmarken får markens höjdläge, förutom vid utfart, ej ändras med mer än 0,5 m. Huvudbyggnaden ska placeras i gräns mot förgårdsmarken och minst 4,5 m från tomtgräns. Fristående uthus ska placeras minst 2,5 m från tomtgräns eller sammanbyggas i denna. Högst en
femtedel av tomtytan får bebyggas, dock ej mer än 200 kvm.
Förutsättningarna för att meddela bygglov inom planlagda områden anges i 8 kap 11 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL.
Enligt denna bestämmelse ska ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan bifallas bl a om åtgärden inte strider mot detaljplanen och uppfyller kraven i 3 kap 1, 2 och 10-18 §§ PBL.
Av 3 kap 1 § PBL framgår att byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader ska ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Byggnader ska vidare enligt 3 kap 2 § PBL placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen.
Vad som innefattas i betydande olägenheter framgår inte av PBL eller dess förarbeten utan får avgöras från fall till fall med
hänsyn till bebyggelseområdets karaktär och de förhållanden som råder i övrigt. Vid bedömningen av vad som i det enskilda
fallet är att anse som betydande olägenheter måste även beaktas förhållandena på orten. Detta innebär att toleransnivån måste vara något högre i vissa fall, t ex inom tätbebyggda områden.
Enligt 8 kap 22 § plan- och bygglagen, PBL ska byggnadsnämnden, innan lov lämnas, genom underrättelse bereda bl a kända
sakägare tillfälle att yttra sig över ansökningen om åtgärden innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser.
Enligt 9 § plan- och byggförordningen (1987:383), PBF ska
byggnadshöjden beräknas från markens medelnivå invid byggnaden.
Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, t ex en gata, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten om inte särskilda omständigheter föranleder annat. I Boverkets Allmänna råd 2004 bilaga 3 finns anvisningar hur bland annat bestämning av markens medelnivå och beräkningsgrundande fasadliv bör ske. Bl a anges att det i
vissa fall, t ex om en byggnad är mycket lång, sammansatt av flera byggnadskroppar eller är byggd i vinkel, kan vara
nödvändigt att betrakta byggnaden såsom sammansatt av flera delar och göra en särskild bedömning av varje del för sig.
Länsstyrelsen gör följande bedömning.
Länsstyrelsen finner efter en granskning av handlingarna i ärendet att de planerade åtgärderna på fastigheten är planenliga. Länsstyrelsen har därvid utifrån fastställda ritningar beräknat markens medelnivå invid den färdiga byggnadens fasadliv till ca 1,42 m under bottenvåningens golvnivå, vilket ger en byggnadshöjd på ca 6,94 m. Detta innebär att souterrängplanet inte ska räknas som våning. De redovisade befintliga marknivåerna utmed huslivet mot gatan
överensstämmer med den inmätning på platsen som nämnden gjorde i juni 2006. Utifrån då uppmätta nivåer blir inte
markuppfyllnaden mellan huset och gatan mer än 0,5 m.
Beträffande planmått på balkonger och terrass är endast den större balkongens mått redovisade på fastställda ritningar. Den mindre balkongens och terrassens mått kan dock skalmätas på ritningarna med tillräcklig noggrannhet. Någon noggrannare måttredovisning för att kontrollera balkongens planenlighet eller terrassens lämplighet bedöms inte erforderlig i detta fall. Länsstyrelsen konstaterar vidare att boytan inte är begränsad i detaljplanen.
Eftersom åtgärderna bedömts vara planenliga har kommunen inte varit skyldig att bereda berörda sakägare tillfälle att yttra
sig över ansökningen om bygglov. Inte heller har kommunen varit skyldig att delge grannarna beslutet om bygglov.
Bostadshuset och garaget får anses vara utformade på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen på sätt som avses i 3 kap 1 § PBL. Åtgärdernas inverkan på förhållandena på klagandenas fastighet kan inte anses vara större än vad som normalt får tålas inom tätbebyggda villaområden. De olägenheter som byggnationen kan komma att medföra för grannarna är enligt Länsstyrelsens bedömning inte så omfattande att de kan anses betydande i PBL:s mening. Vid en avvägning mellan de motstående intressena bedömer Länsstyrelsen att intresset av att kunna
uppföra bostadshuset och garaget överväger. Länsstyrelsen finner därmed att nämnden har haft fog för sitt beslut att meddela bygglovet. Vad som anförts i överklagande föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås. Vid denna utgång föranleder inhibitionsyrkandet ingen åtgärd.
Hur man överklagar
Detta beslut kan överklagas hos Länsrätten i Stockholms län enligt bilaga.
Utöver undertecknade länsassessorer har [arkitekt] deltagit vid handläggningen av ärendet.
[Länsassessor 1]
[Länsassessor 2]
Kopia till: Sollentuna kommun, Bygg- och tekniknämnden
![KAMMARRÄTTEN I DOM STOCKHOLM Mål nr KLAGANDE. [Kvinnan, personnummer] Ombud: [Ombud, adress] MOTPART]()