NÄTPEDAGOGIK DEL 2: HANDLEDNING PÅ DIGITALA KURSER

NÄTPEDAGOGIK DEL 2:

HANDLEDNING PÅ DIGITALA KURSER

24.11.2017 Tove Forslund

Forsknings- och utbildningsservice/Lärandestöd

tove.forslund@abo.fi, www.abo.fi/stodenhet/larandestod/

1

2

Vad har du funderat på gällande handledning

och feedback på digitala kurser?

Vad har du funderat på gällande handledning

och feedback på

digitala kurser?

DAGENS TEMAN

 Introduktion

 Handledningen i kursens livscykel

 Handledningens syfte

 Teknik för handledning

 Handledningen under olika skeden av kursen:

 före arbete med uppgifter (instruktioner)

 under arbetets gång (stöd och handledning)

 efteråt (feedback)

 Självstudiekurser

 Handledning i Flipped learning-kurser

 Lärarens arbetsmängd

 Nätdiskussioner och handledning av dem

3

4

1. Planering 2. Produktion 3. Start och

genomförande 4. Avslutning

Varför digitalisering Produktion av kursmaterial

Uppdatering av

nätkurs som skapats tidigare

Kursavslutning

& kurs- utvärdering

Analys av studenterna

Planering av aktivering av studerande

Kursstart + ev.

närstudier

Dokumentation, uppdatering

& vidareutveckling

Förberedelse

& yttre ramar

Planering av handledning

& feedback

Handledning Utvärdering av arbets- processen Pedagogisk

planering Lärmiljö &

layout Examinering

Val av teknik Testning av kursen

Handbok för nätkursutveckling

www.abo.fi/larandestod > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser

HANDLEDNING FÖRE, UNDER OCH EFTER

 “Förebyggande”

handledning

 instruerande material

 instruktioner för övn.upppgifter

 kursguide

 studerandes tidsplanering och – användning

 Hjälp under pågående övningsarbete

 frågar

 ger råd

 uppmuntrar

 feedforward

 Efter uppgift:

Feedback

 vitsord

 individuell eller gruppfeedback

5

Formativ feedback ska förbättra lärandet medan det pågår (”formar”), medan summativ feedback ges efter slutgiltig inlämning (”summerar”).

”När kocken smakar på såsen är det formativ bedömning, medan när kunden gör det är det

summativ” (Biggs & Tang citerar anonym s. 196 i Teaching for Quality

6

FORMATIV OCH SUMMATIV

BEDÖMNING/ FEEDBACK

7

Syften med

handledningen

TEKNIK FÖR FEEDBACK OCH HANDLEDNING

 Skriftlig

 Moodle

 Enhetliga instruktioner för övningsuppgifterna (alla aktiviteter)!

 Anslagstavlan: Läraren påminner om kommande uppgifter, visar sin närvaro, uppmuntrar, styr lärprocessen

 Uppmuntra deltagarna till att hjälpa varandra i forum

 Vitsord-funktionen

 Info via Anslagstavlan med länk till Sida/uppladdad fil med feedback

– spara lärarinläggen från anslagstavlan i lärarmodulen

 Egen uppföljning av prestationer

 Nej till vanlig e-post...

 Muntlig

 Adobe Connect

 Onlineträff

 Inspelad

 Gratisvara ex.

Screencast-O-Matic

 skrivskärm

8

9

BESKRIVNING AV STUDIEPROCESSEN

ALLMÄN STUDIEVÄGLEDANDE INFORMATION I KURSEN

> KURSGUIDE

 Kontaktpersoner

 Lärandemål

 Kurslitteratur och –material

 Kursens upplägg/schema

 Kursens arbetsformer

 Exempel, se www.abo.fi/stodenhet/undervisningHandbok för studerande vid utbildningslinjen för informationsteknologi

 Bedömning och examination

 Hur och var

 Handledning och feedback

 Hur, vad och var

 Planering av studierna och arbetsmängd

 Tekniskt stöd

 Skrivtekniska instruktioner

 Exempel på kursguider:

 Exempel 1: i funktionen Bok (Moodle)

”Demo-ASF”-kursen https://moodle.abo.fi/mod/book/view.php?id=24430

 Exempel 2: http://web.abo.fi/lc/moodle24/Kursguideexempel.docx ¹⁰

KURSÖVERSIKT

 Bild/schematisk översikt över kursen

 Studiegången, innehåll

11

12

Vad är det viktigaste i bra instruktioner för

en uppgift?

Vad är det viktigaste i bra instruktioner för

en uppgift?

INSTRUKTIONER FÖR ÖVNINGSUPPGIFTER

 Kravet på instruktionerna för övningsuppgifter

 klara och rediga

 instruerande

 utmanande och motiverande

 inspirerande

 konsekventa genom hela kursen

 Konsekventa instruktioner:

 Uppgiftens nummer:

 Uppgiftens namn

 Tidpunkt/Deadline:

 Målsättning med uppgiften /lärandemål:

 Litteratur/material :

 Uppgiftsbeskrivning:

 Omfång:

 Bedömning:

 Feedback

 Tekniska instruktioner: ¹³

”Före”-handledningen slut, nu börjar kursen

14

Se till att alla kan logga in och känner sig välkomna på kurs

 Info före kursstart till dem som anmält sig

 Kursstart: ge direktlänk till kursens moodlesida (+ ev. kursnyckel)

 Översikt över kursens struktur (teman, tidpunkter, uppgifter, arbetsmängd)

 Ge tekniskt stöd, snabbt

 Se till att kursdeltagarna vet vad de ger sig in på

 Se till att studerande reserverar tid för att jobba med kursen kontinuerligt

 Notera alla på kursen genast i början

Gilly Salmon: “The 5 stage model”15

www.e-tivities.com/5stage.asp

ATT HANDLEDA STUDERANDE I ATT STUDERA PÅ NÄTET: GODA RÅD FÖR NÄTSTUDIER

16

• Bekanta dig med kursens uppläggning och instruerande material (välkomstmejl,

kursguider, allmän information).

• Skumma genast i början igenom

modulernas innehåll och övningsuppgifter.

• Reservera tid för nätstudierna i kalendern!

• Gå regelbundet in på kurshemsidan.

• Ta ditt ansvar i grupparbeten och nätdiskussioner.

• Fråga och be om hjälp vid behov!

17

Gilly Salmon: “The 5 stage model”

www.e-tivities.com/5stage.asp

Lära känna varandra och lära sig verktygen och spelreglerna:

• ”Isbrytare” där de tekniker utnyttjas som kommer att användas i kursen

– för att göra deltagarna bekanta med tekniken – för att garantera att alla loggat in innan

studierna kör igång på allvar

– så att studenterna lär känna varandra

• Indela i grupper (också tekniskt i Moodel!)

> starta upp grupparbete

• Kom överens om vissa spelregler tillsammans med kursdeltagarna

– E-mottagning

– Hur och när avslutas kursen – Viktigt med aktivitet

– Netikett

• Visa gott exempel genom att, ex.

– regelbundet synas på kurshemsidan – notera alla kursdeltagare

– själv ange referenser i materialet som finns i kursen

Gilly Salmon: “The 5 stage model” 18

www.e-tivities.com/5stage.asp

Kursen pågår

• Lärarens roll

– proaktiv – reaktiv?

– se till att deltagarna hänger med

– visa studerande till källor – administrera kursen:

• Föra in resultat för delprestationer

• Följa upp egen tidsanvändning

• Notera uppdateringsbehov

– ge feedback/

feedforward

19

Vad är bra feedback enligt dig?

Vad är bra feedback

enligt dig?

FEEDBACK

 Studentens missnöje med feedback

 Brist på specifika råd hur man ska göra bättre

 Svår att tolka

 Negativ effekt på självförtroende

 Kommer för sent (borde ha haft den då de började göra uppgiften)

 Bra feedback

 I rätt tid

 Tillräckligt (specifik, ofta)

 Studenten förstår den

 Får studenten att engagera sig i feedbacken

 Tillåter/får studenten att reagera: förbättra, göra på nytt, öva mer

 Anger hur motsvarar

 lärandemålen för modulen/uppgiften

 kriterierna för ett bra svar

20

Se bl.a. www.slideshare.net/ewhite/does-your-feedback-feed-forward-presentation

Lärarkommentarer om feedback

• Studenterna läser den inte

• Tar mycket tid

Lärarkommentarer om feedback

• Studenterna läser den inte

• Tar mycket tid

FORMER PÅ FEEDBACK

 vitsord / godkänd

 individuella kommentarer / gruppkommentar

 peer feedback

 självevaluering (ex. i dagbok)

 modellsvar

 sammanfattning

 självrättande frågor med feedback på svaren

21

FEEDBACK > FEEDFORWARD

 Reaktionen på feedbacken

 Annan/bättre ? reaktion på feedback om ges av annan än ordinarie läraren (ex. annan student, utomstående expert)

 “hamburger”-feedback

 engagera studenterna i feedbackprocessen (varför ges, hur bäst utnyttja den, vem behöver)

 feedbacken som tvåvägskommunikation

 studerande besvarar feedback:

 Hur upplevde feedbacken?

 Vad lärt sig?

 Studenterna redogör för hur de utnyttjat feedbacken för ny version

> ev. lämnar in förbättrad version av uppgiften

 feedforward

22

FEEDFORWARD

 Feedforward visar åt studenten vad de kan göra för minska gapet mellan sina egna kunskaper och lärandemålen

 Läraren bör få reda på hur studenten upplever feedbacken

 Både muntlig och skriftlig feedback bra

 Studenterna blir motiverade att lära sig om de upplever att feedbacken hjälper dem att förbättra sina prestationer

 Krav att studenterna tar del av, tror på och använder den

Koen, Bitzer & Beets.: Feedback or Feed-forward? A Case Study in One Higher Education Classroom

 Vad ska läraren göra?

 Ge underlag för att göra andra delen av

uppgiften/nästa uppgift bättre

 Visa på ev. gap mellan studentens arbete och lärandemål

 Ge kriterier och grunder (matris/”rubric”)

 Ge tilläggsmaterial, hänvisa

till material

24

PEER FEEDBACK/

KOMPISFEEDBACK (VERTAISPALAUTE)

 Sparar lärarens tid och studerande kan få sin feedback snabbare

 Omväxling

 Motiverande att göra övningsuppgift för andra är lärarens ögon

 Lär sig bäst då skall lära ut åt andra (utvecklar egna expertisen)

 Övar metakognitiva färdigheter

 Övar kritiskt tänkande

 Om ger peer feedback utg. från kriterier så övar de samtidigt förmågan att själva svara bra på uppgifter

 Tränar färdigheten att utvärdera varandras prestationer (ge och ta kritik)

 Om studerande tränar upp förmågan i mindre övningsuppgifter så kan de

senare ge riktigt nyttig feedback åt varandra

25

Vem har erfarenheter av kompisfeedback, hur

har ni gjort?

Vem har erfarenheter av kompisfeedback, hur

har ni gjort?

FÖR LÄRANDE PEER FEEDBACK ….

 För bra kvalitet på feedbacken

 utgående från kriterier – och ev. grunder (matris/”rubrics”)

 läraren ger frågor som skall besvaras i feedbacken

 kommentarerna betygsätts

 utvärdering av kommentarerna

 deltagarna förväntas inte läsa väldigt många arbeten, utan delas i mindre grupper

Se också instruktioner för diskussionsinlägg

26

27

BEDÖMNINGSGRUNDER OCH -KRITERIER

 kriterier och grunder [EB 28 § ]

 Bedömningskriterierna anger vad som bedöms och de konkretiseras i ett eller flera lärandemål.

 Bedömningsgrunderna anger hur bra en studerande enligt vitsordsskalan uppnått lärandemålen.

 hjälper kursdeltagaren i att besvara övningsuppgiften bra (stöder studieförmågan)

 handleder kursdeltagarna i att bedöma varandras/sina egna arbeten

 underlättar lärarens arbete i att feedback

 Individuell feedback men i form av hänvisning till kriterierna och hur väl de uppfyllts (> komplettering)

 kriterier för form och innehåll

 instruktioner med ex. hjälpfrågor för varje kriterium

 (workshop-funktionen i Moodle)

Bedömningsgrunder (HUR?) > vitsord

1 2 3 4 5

Bedömningskritier (VAD?)

Ex. uppsatsens resultat- analys

Korrekt fakta.

Analysen korrekt men inte uttömmande.

Ex. uppsatsens formalia

formalia

Ex. uppsatsens språk

inga språkfel

Variations -rikt

28

BEDÖMNINGSGRUNDER OCH – KRITERIER

Ex. på ett av kursens lärarandemål: ...”kunna rapportera resultaten av en kvantitativ undersökning om xx”

 En eller flera uppgifter i kursen, här en uppsats där rapporterar, grunder och kriterier för den

uppgiften:

Bedömningsgrunder (HUR?) > vitsord

Godkänd Underkänd

Bedömningskritier

struktur & layout

Block utnyttjade på ett för kursen optimalt sätt.

Sektioner enligt kronologi, tema, form el.motsv.

på ett motiverat sätt.

Tydlig rubricering för resurser och aktiviteter.

Etiketter för mellanrubriker.

Inga förändringar till

Moodles kursbotten (trots att kursbottnen inte

motsvarar kursens behov).

Oenhetlig och slarvig

rubricering för resurser och aktiviteter.

Insättning av material

Filer/Sidor/Mappar/Länkar från kursens första sida alt. Sidor med filer och länkar, använda på ett enhetligt och motiverat sätt .

Bilder och ev. videon.

Material insatt endast på ett sätt.

Material insatt på ett oändamålsenligt sätt.

aktiviteter

Tydliga och enhetliga instruktioner för aktiviteterna.

Välstrukturerad vitsordsbok.

Endast uppgift och anslagstavla.

Slarviga instruktioner för aktiviteterna

29

EXEMPEL

Lärandemål: ... skapa en kurs i Moodle (val av tema, val av block, struktur

för hur materialet sätts in, sätta in material, använda olika aktiviteter)

DEN IDEALA

FEEDBACKGIVAREN…

 ger feedback snabbt! (är det alltid möjligt?)

 inleder positivt

 tänker sig in i hur mottagaren kan uppfatta feedbacken

 är uppmuntrande och motiverande

 ger personlig och individuell feedback (är det möjligt med tanke på tidsåtgång?)

 får studerande att utvärdera sig själv

 ger objektiv feedback; koncentrerar på sak, ej person

 är saklig och tydlig

 koncentrerar sig på helheten, inte småsaker

 är ärlig och äkta

 ger feedback som kan hanteras (av läraren själv och av deltagarna)

30

Gilly Salmon: “The 5 stage model” 31

www.e-tivities.com/5stage.asp

Kursen avslutas

• Kursutvärdering

– Eller

mellanutvärdering för att göra utvärderingen till dialog?

• Administration:

– Avsluta kursen

– Bestämma hur gör med eftersläntrare – Dokumentera kursen

och övningsuppgifter

Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet 32

?

?

? ?

BERÄKNA LÄRARENS ARBETSMÄNGD

33

Ge tips för hantering av lärarens arbetsmängd

då en kurs pågår

Ge tips för hantering av lärarens arbetsmängd

då en kurs pågår

HANDLEDARENS ARBETSMÄNGD PÅ NÄTKURSER

 “Före-handledning”: Instruktionernas betydelse

 “Under-handledning”: E-mottagning

 “Efter-handledning”: Hur behärska arbetsmängden då ger feedback:

 gruppkommentarer

 deltagarna kan även lära av varandras misstag

 gruppkommentaren kan användas som undervisningsmaterial i nästa kurs

 modellsvar

 självutvärdering

 deltagarna utvärderar sitt eget arbete (ex. utg. från vissa kriterier)

 deltagarna läser andras svar och bedömer sin egen uppgift utgående från dem

 peer feedback’: deltagarna kommenterar/bedömer varandras uppgifter

 ge kriterier de bör följa

 ge ‘kommentarbank’

 grupper utvärderar varandra men bara för lärarens ögon, som vid behov editerar och skickar vidare

 självrättande frågor

 be studenterna välja vad de mest behöver feedback på

Kursplanering och –administration blir lättare för varje gång kursen ges; även feedbacken34

underlättas (återanvändning)

SJÄLVSTUDIER/NÄTKURSER

SOM STUDENTER AVLÄGGER PÅ VALFRI TID

 Självstudier/handledning av läraren?

 Tydlig struktur: vilka uppgifter ska göras, uppskattad tidsåtgång per uppgift

 Svårare få gjort utan deadlines

 Be studenterna göra egen tidtabell (för sig själva/också läraren?)

 I Moodle: aktivera funktionen ”skicka e-post åt läraren” när uppgift lämnats in (> behöver inte gå in och kolla om där hänt något)

 Ev. ”tråkigare” studera utan studiekompisar

 Tillåt valmöjligheter (ex. i tematiken)

 En students svar används som utgångspunkt för följande students arbetet (inte dialog men kommunikationskedja)

 Uppgifter som uppmuntrar studenterna att utnyttja aktuellt i samhället i sina övningsuppgifter

 Flera korta nätföreläsningar eller introducerande ’prat’ (tematiskt, instruktioner för uppgiften) för att uppmuntra studenterna att gå vidare

35

HANDLEDNING PÅ FLIPPED CLASSROOM-KURSER

 Flipped classroom – börja med input av teori på distans >

aktivering på närstudier

 Förberedelse för närstudiesessionen

 Video, läs text (input av teori) läraren producerar/hittar

 Gör kort introducerande uppgift (test, opinionsundersökning, ställ frågor, kort skrivuppgift) läraren producerar uppgiften men borde bara kunna ”kvittera” att uppgiften är gjord

 På närstudierna koncentrerar på

 aktivering läraren producerar aktiviteter

 fördjupning av kunskaperna läraren handleder i salen

 Examination

 Idé: muntlig feedback på examinationen > video uppstår som kan användas för förberedelser nästa gång kurser ges

36

37

Hur har du hanterat deltagare som är försenade med sina

uppgifter?

Hur har du hanterat deltagare som är försenade med sina

uppgifter?

 Förebyggande:

 då längre kurs/mer sällan eller oregelbundet deadlines: En vecka före deadlines påminner per mejl om att deadlines på kommande

 kursdeltagarna bestämmer tillsammans deadlines

 Efterverkningar:

 får feedback endast om följer deadlines

 lägre vitsord om försenad

 Vänta inte på att alla lämnat in före du ger feedback (dvs. låt inte de som varit i tid vänta på alla andra)

 Gruppuppgifter

 skapa grupp av “slöfockarna” vs. heterogena grupper där de som är i tid drar med sig övriga

 gruppen evaluerar varandras arbetsinsats

 PS…håller du dig själv till tidtabllen i den kurs du handleder…?

38

DELTAGARNA FÖLJER INTE

DEADLINES

NÄTDISKUSSIONER

39

GRUND FÖR FUNGERANDE NÄTDISKUSSION

 bra tema

 gemensam utgångspunkt (ex. video, artikel, annat material)

 deltagarna har åsikter

 deltagarna kan tillämpa (egna exempel, egna erfarenheter)

 aktuellt

 deltagarna föreslår teman/väljer teman av utbud

 klart syfte:

”Efter nätdiskussionen kan ni [aktivitetsverb] xxx.” och framgår vad som skall uppnås (slutprodukt i form av sammanfattning/referat/essä/ppt-presentation som görs av x, underlag för nästa uppgift, lösning på problem, överenskommelse om ngt etc)

 frivilligt/obligatoriskt deltagande

 vänj deltagarna från början med aktiv diskussionskultur

 tidtabell/skeden i diskussionen

 Start > mellanetapp > sammanfattning

 storlek på diskussionsgruppen

40

 klargjort lärarens och studerandes roller

 hur aktivt deltar läraren

 studeranderoller: funktionella, ämnesrelaterade / för och emot

 klara spelregler / netikett och klara instruktioner

 hurudana diskussionsinlägg räknas, dvs. vad är ett

”tillräckligt bra” diskussionsinlägg? t.ex. som

 ger nya fakta och idéer

 motiverar synpunkt

 bygger på tidigare inlägg/andras inlägg (dialog)

 kritiskt värderar andras inlägg

 sammanfattar det väsentliga i diskussionen

 länkar teorier till egna erfarenheter/annan tillämpning

 hänvisar till litteraturen

 regler för gott beteende/följa gruppens regler

41

GRUND FÖR FUNGERANDE

NÄTDISKUSSION FORTS.

FORMER FÖR DISKUSSIONER

 Deltagarna brainstormar frågor/temat för diskussionen,

 varje individ skickar in x frågor/teman till läraren

 läraren grupperar frågorna till lämpligt antal diskussioner

 varje individ väljer ex. två diskussioner hon/han deltar i under tidsbestämda diskussionen

 i slutet: individuell sammanfattning /dagboksinlägg eller sekr. sammanställer

> övriga kompletterar > sekr. publicerar slutligt svar

 Snöboll:

 fundera individuellt > diskutera i par > flera par slås ihop och diskuterar

 för att undvika enformighet: ny synvinkel på diskussionen då paren slås ihop

 Läsecirkel:

 Hemgrupp (alla läser samma material, diskuterar sig fram till vad som är det väsentliga) > Expertgrupp (alla experter på olika material som de presenterar för varandra)

 Diskussionen fördjupas:

 Diskussion > läraren sammanfattar och fördjupar diskussionen genom nytt material och/eller nya frågor > diskussionen fortsätter

42

HANDLEDNING AV DISKUSSIONER

– LÄRARENS INPUT MEDAN STUDENTERNA DISKUTERAR

 påminn deltagarna om

 att använda terminologi, hänvisa till litteratur

 att följa instruktionerna för uppgiften

 netikett (om behov) via e-post eller annan privat kommunikationmm

 rätta till missförstånd / felaktiga uppfattningar

 bygga broar mellan monologer: hänvisa deltagarna till kommentarer som andra studerande gjort

 hänvisa till litteraturen

 uppmuntra till att ta reda på mer: ge webblänkar,

uppmuntra till att läsa viss författare eller kontakta viss person

 ge feedback i form av positiv kritik: visa att du är närvarande och läser inlägg

 summera diskussionen vid behov

43

SUMMERING AV

NÄTDISKUSSIONER

 Summera för att

 notera och poängtera olika ideér/deltagare

 fokusera på nytt om många inlägg/om diskussionen spårat ur/om diskussionen avstannat

 förstärka infon/visa på vad nytt deltagarna lärt sig

 repetera/påminna deltagarna om det de lärt sig hittills

 avsluta en uppgift

 ge underlag för uppföljningsaktivitet

 skapa kursmaterial för nästa grupp

44

HANDLEDNING AV DISKUSSIONER:

HANDLEDNINGSFRASER

 ställ frågor

 inspirera till reflektiva tankar (tillämpning,

“betydelsen för dig”, “hur förstår du”)

 uppmuntra till djupare förståelse (“ge mer info om..”, “motivera hur…”)

 uppmuntra till dialog (“kan någon ge tre potentiella orsaker..”, “håller alla med om..”)

45

46

Vad tar du med dig från idag?

Vad tar du med dig från

idag?

MATERIAL

 Enhancing Feedback. University of Edinburgh. www.enhancingfeedback.ed.ac.uk/

www.ed.ac.uk/institute-academic-development/learning-teaching/staff/assessment

 Guide för handledning på nätkurser www.abo.fi/stodenhet/anvisningar

 Guide: Peer feedback - att utvärdera egna och medstuderandes övningsuppgifter www.abo.fi/stodenhet/pedguider

 Korta artiklar om nätundervisning: www.facultyfocus.com/topic/articles/online- education/

 Koen,M, Bitzer, E.M & Beets, P.A.D.: Feedback or Feed-forward? A Case Study in One Higher Education Classroom. J Soc Sci, 32(2): 231-242 (2012) Tillgänglig på www. (Läst 6.11.2013)

 Salmon, G: The Five Stage Model. www.gillysalmon.com/five-stage-model.html

 Spiller, D: Assessment: Feedback to promote student learning. University of Waikato.

(2012) www.waikato.ac.nz/tdu/pdf/booklets/6_AssessmentFeedback.pdf