Rolf Andersson 2010-04-28 Dnr: LiÖ 2010-1405
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Vårdval – Revidering av ”Regelbok för Auktorisation”
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt vid möte 2008-12-02 att fastställa en vårdvalsmodell, ”Regelbok för Auktorisation”, som arbetats fram med beaktande av vad som redovisats i de statliga betänkandena ”Lag om valfrihetsmodell” och ”Vårdval i Sverige” samt vad som redovisats i landstingets generella uppdrag för samtliga vårdleverantörer.
Sedan regelboken beslutats har HSN 2009-04-22, § 40, samt HSN 2010-03-25, § 28, fattat beslut om ändringar i hälso- och sjukvårdens generella förutsättningar och som påverkat allmänna villkor, vilket bl a medfört behov av revidering av ”Regelbok för Auktorisation”.
Följande förändringar har genomförts i detta reviderade förslag till Regelbok:
I samband med revidering har layoutmässiga anpassningar skett till NUTEKS mall för upphandling och vårdval. Mallen är överlämnad till kammarkollegiet som ansvarar för annonsering och tillsyn av vårdval.
I allmänna villkor har avsnittet ”Ändringar av regelbok och ersättning”
kompletterats och förtydligats.
Vidare har ett antal förtydligande gjorts utifrån frågor och synpunkter som kommit från verksamheten. De flesta ändringar är förtydligande och klar- läggande i förhållande till nu gällande regelbok.
De avsnitt där justeringar gjorts som påverkar sak innehållet presenteras nedan:
Närområdet i primärvårdsuppdraget föreslås definieras genom att med närområde avses det område som inom en kommun fågelvägen ligger närmast vårdenheten (närhetsprincipen). Detta påverkar inte nuvarande listning utan bara framtida passiv listning, dvs nyinflyttande till Östergötland samt nyfödda. När nya vårdenheter etableras eller när en vårdenhet upphör reviderar Landstinget de geografiska närområdena utifrån den nya
situationen.
Rolf Andersson 2010-04-28 Dnr: LiÖ 2010-1405 Under avsnittet tillgänglighet har komplettering skett med att filial tillåts när avsikten är att förbättra servicen till de listade.
Beträffande läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården har ett tillägg gjorts angående att det är den vårdenhet som har flest listade från det kommunala boendet som ska ansvara för fast läkarmedverkan. I detta uppdrag ingår att ge personalen på boendena stöd samt utbildnings- och konsultinsatser enligt tecknade avtal.
Under specifik samverkan har krav på att vårdenheten ska samverka i en effektiv sjukskrivningsprocess skrivits in.
Uppföljningsavsnittet har helt skrivits om och förtydligats genom hänvisning till kvalitetsrapport för primärvård.
Ersättningskapitlet har förtydligats genom att ersättningens storlek i kronor lagts i separat bilaga, regelboken behöver därmed inte ändras vid årliga uppräkningar.
I avsnittet allmänna villkor finns regler för förändringar av uppdraget, detta har förtydligats vad gäller hur ändringar av regelbok sker och meddelas till vårdenheter. Vidare har landstinget rätt att frånträda avtalet om leverantör inte etablerat verksamhet inom ett år från avtalstecknandet.
Auktorisationskraven har förtydligats och utökats, bl a ställs samma krav på vårdenhetens verksamhetschef och andra personer i ledningen som dess ägare. Vidare har ett krav på verifieringsmöte med ny leverantör ca 2 veckor innan start lagts till. Detta bl a för att följa upp att det som utlovats följs (t ex att försäkringar tecknats mm).
”Regelbok för Auktorisation”, daterad 2010-04-28, föreslås gälla från 2011- 01-01. Detta innebär att leverantör som söker auktorisation och avser att starta under 2011 ansöker om auktorisation enligt denna regelbok.
Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA
a t t fastställa ”Regelbok för Auktorisation” daterad 2010-04-28 att gälla från och med 2011-01-01.
Barbro Naroskyin
Landstingsdirektör Lena Lundgren
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Vårdval Östergötland
Regelbok för auktorisation
Reviderad 2010-04-28
VÅRDVAL ÖSTERGÖTLAND ... 5
1 UPPDRAG PRIMÄRVÅRD ... 6
1.1 Termer och begrepp ... 6
1.2 Målgrupp och omfattning ... 6
1.3 Beskrivning av vårdtjänsten ... 7
1.4 Specifik samverkan... 9
1.5 Specifika krav på personal och kompetens... 9
2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS GENERELLA VILLKOR ... 10
2.1 Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer... 10
2.1.1 Patientfokuserad vård... 10
2.1.2 Tillgänglig och likvärdig vård... 10
2.1.3 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser ... 11
2.2 Lagar, andra författningar samt Landstingets riktlinjer och policys ... 11
2.3 Tillgänglighet och vårdgaranti ... 11
2.4 Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete ... 12
2.5 Samverkan... 12
2.6 Språk och tolk ... 12
2.7 Patientnämnden ... 12
2.8 Lokaler och utrustning... 13
2.9 Sjukresor ... 13
2.10 MEON-principen ... 13
2.11 Uppföljning... 13
2.12 Revision... 13
2.13 Utvecklings- och kvalitetsarbete... 14
2.14 Informationsmöten och samråd... 14
2.15 Medicinsk service... 14
2.16 Läkemedel ... 14
2.17 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial ... 15
2.18 Forskning och utveckling ... 15
2.19 Utbildning... 15
2.20 Personal och ledning... 15
2.21 Kollektivavtal ... 16
2.22 Meddelarfrihet och allmänhetens insyn... 16
2.23 Miljö... 16
2.24 Krisberedskap ... 17
3 UPPFÖLJNING ... 18
4 ERSÄTTNING ... 19
4.1 Ersättning för vårdtjänsten ... 19
4.1.1 Ersättning för listade personer ... 19
4.1.2 Grundersättning... 20
4.1.3 Rörlig ersättning... 21
4.1.4 Särskilda ersättningar... 22
4.2 Fakturering ... 23
5 IT ... 24
5.1 Generella obligatoriska krav ... 24
5.2 Obligatoriska krav gällande användande av tjänster och system ... 24
5.3 Planerad utveckling ... 25
5.4 Uppkoppling till Landstingets IT-stöd... 25
5.5 Regler för användning av landstingets olika IT-stöd... 25
5.6 Resurspersoner för IT-stöd... 25
5.7 Kostnader för Leverantören ... 26
6 ALLMÄNNA VILLKOR ... 27
6.1 Tillstånd ... 27
6.2 Drift av annan verksamhet ... 27
6.3 Underleverantörer ... 27
6.4 Ansvar för skada och försäkringar ... 27
6.5 Information och marknadsföring ... 28
6.6 Leverantörens rätt att företräda Landstinget ... 28
6.7 Sekretess ... 28
6.8 Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen) ... 29
6.9 Utveckling och behov av förändringar i uppdraget – omförhandling ... 29
6.10 Ogiltig bestämmelse i avtalet ... 30
6.11 Överlåtelse av avtal... 30
6.12 Uppsägning av avtal ... 30
6.13 Force Majeure ... 31
6.14 Tvist... 31
6.15 Avtalets upphörande ... 32
6.16 Hantering av patientjournaler vid avtalets upphörande... 32
6.16.1 Journalsystem som ingår i journalsystem tillhandahållna av Landstinget när leverantören fortsätter med annan vårdverksamhet... 33
6.16.2 Journalhandling som ingår i journalsystem tillhandahållna av Landstinget när Leverantören upphör med vårdverksamhet ... 33
6.16.3 Journalhandling som inte ingår i journalsystem som tillhandahålls av Landstinget när leverantören upphör med vårdverksamhet ... 33
6.17 Hyresavtal... 34
7. LISTNINGSREGLER... 35
8. AUKTORISATION... 37
9 AVTAL... 40
Vårdval Östergötland
Landstinget i Östergötland ansvarar för att erbjuda invånarna i Östergötland bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. I primärvården innebär det bland annat en
geografisk tillgänglighet med minst en vårdenhet per kommun. Landstinget i Östergötland är såväl utförare som beställare av hälso- och sjukvård. Landstingsstyrelsen ansvarar för
utförarperspektivet och hälso- och sjukvårdsnämnden för beställarperspektivet. Hälso- och sjukvårdsnämnden beställer vård utifrån befolkningens behov.
Sedan hösten 2009 har Östergötland vårdval i primärvården. Vårdval Östergötland syftar till att stärka medborgarens ställning som patient genom fritt val av vårdenhet och en individuellt viktad vårdpeng som följer individens val. Medborgarnas val ska säkras genom saklig och lättillgänglig information för alla. Målet med Vårdval Östergötland är ökad kvalité och tillgänglighet i primärvården genom konkurrens där vårdenheten har frihet att inom ramen för uppdraget utvecklas och på bästa sätt möta patientens behov.
För patienterna/medborgarna ska den valda vårdenheten skapa trygghet och upplevas som det naturliga förstahandsvalet vid behov av kontakt med sjukvården. Vårdenheten ska ge råd och stöd till medborgarna om hur de kan bibehålla eller förbättra hälsan. Kontakten med
vårdenheten ska kännetecknas av stor smidighet. Medborgarna ska få ett gott bemötande och ha möjlighet att påverka vården. För att skapa trygghet krävs att patienter/medborgare känner tillit till att bedömning, behandling och rådgivning är säker och av bästa kvalitet, att
vårdenheten upprätthåller en hög kontinuitet samt tar ansvar för patienternas väg i vården, vilket innefattar information om behandlingsmöjligheter/behandlingsalternativ, vårdgarantier mm. Primärvårdens arbetssätt ska präglas av sammanhållna vårdprocesser, vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika
organisatorisk tillhörighet och med andra berörda samhällsaktörer.
Vårdval Östergötland innebär att landstingsfinansierad primärvård drivs av auktoriserade vårdenheter, offentliga såväl som privata. För att leverantören ska få bedriva vård inom vårdval Östergötland krävs att landstinget har godkänt, dvs auktoriserat vårdenheten.
Auktorisationen ger grundläggande kvalitetssäkring och likvärdiga konkurrensvillkor samtidigt som det möjliggör en mångfald av leverantörer. Auktorisationen förutsätter att vårdenheten åtar sig det uppdrag som är formulerat i Regelbok för auktorisation. Särskilt prioriterade områden i vårdval primärvård är det hälsofrämjande förhållningssättet och det sjukdomsförebyggande arbetet, sammanhängande vårdprocesser samt att särskild hänsyn tas till resurssvaga patienters behov.
1 Uppdrag Primärvård
1.1 Termer och begrepp
Med Landstinget avses Landstinget i Östergötland.
Med Beställaren avses Landstinget i Östergötland.
Med Leverantör avses den som genomför hela eller delar av detta uppdrag.
Leverantören skall använda de definitioner och begrepp som finns i termkatalogen, ÖstgötaTerm, på Landstingets hemsida.
Socialstyrelsens termer och begrepp i termbanken skall användas om definition saknas i ÖstgötaTerms definitioner och begrepp.
Med närområde för en vårdenhet avses i denna regelbok det område som inom en kommun fågelvägen ligger närmast vårdenheten (närhetsprincipen). När nya vårdenheter etableras eller när en vårdenhet upphör reviderar Landstinget de geografiska närområdena utifrån den nya situationen. Vårdenheten ansvarar för närområdesanknutna arbetsuppgifter som anges i regelboken.
1.2 Målgrupp och omfattning
Primärvården ska vara ett tryggt och förtroendeingivande förstahandsval för medborgare i behov av basal hälso- och sjukvård. En trygg och förtroendeingivande primärvård förutsätter god medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet och en helhetssyn på patientens livssituation, hälsotillstånd och vårdbehov.
Patienter
Vårdenheten ansvarar för sina listades patienters behov av basal hälso- och sjukvård och skall för dem erbjuda primärvård enligt detta uppdrag. Vårdenheten skall ta emot alla personer som bedöms vara i behov av vård som inte kan anstå av medicinska skäl och som inte kräver sjukhusets särskilda resurser. Asylsökande och gömda som inte har fyllt 18 år skall erbjudas primärvård enligt samma uppdrag som för listade patienter. Vårdenhet skall ta emot olistade personer med skyddad adress.
Personer med behov av sammansatta insatser, nedsatt autonomi och/eller med kronisk sjukdom skall erbjudas fast kontaktperson, såsom namngiven läkare, distriktssköterska eller annan personalkategori utifrån vårdtagarens behov.
Tillgänglighet
Patienten skall erbjudas tillgänglighet till vård enligt den nationella vårdgarantin och de krav Landstinget i Östergötland i övrigt ställer. För vårdenheter i Östergötland gäller att patienter skall erbjudas besök hos samtliga yrkeskategorier (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller
annan yrkesgrupp) inom högst sju dagar för bedömning av nya medicinska problem eller vid oväntad eller kraftig förändring/försämring av tidigare känt hälsoproblem.
Tidbokning för besök skall kunna ske på ett enkelt och flexibelt sätt för patienterna. När patient kontaktar vårdenhet och vårdenheten bedömer att patienten har behov av besök på vårdenheten skall det i normalfallet räcka med en kontakt för att erhålla tid för besök.
Patienten får inte sättas upp på väntelista eller uppmanas ringa tillbaka senare för att boka tid.
Ett samtal skall räcka.
Vårdenheten skall ha tillgänglighet för besök och telefonsamtal minst 45 timmar per vecka, vardagar under hela året för såväl akuta som planerade insatser.
Vårdenheten skall ansvara för att vårdsökande har tillgång till erforderliga insatser av basal hälso- och sjukvård även utanför vårdenhetens ordinarie öppettider vilket innefattar
jouransvar. Detta innebär att tillgång skall finnas för akuta och planerade insatser av läkare och sjuksköterska såväl i den enskildes hem som vid mottagning. Den vård och rådgivning som ges skall erbjudas i patientens hem då dennes sjukdomstillstånd och livssituation inte medger besök på vårdenheten.
Uppdraget skall genomföras vid vårdenheten eller i dess närhet. Filial kan tillåtas efter godkännande av landstinget när avsikten är att förbättra servicen till de listade.
1.3 Beskrivning av vårdtjänsten
Vårdenheten skall utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt erbjuda rådgivning, bedömning, utredning, behandling och uppföljning inom alla typer av fysiska och psykiska sjukdomar, skador och upplevda besvär, som inte kräver sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Vårdtjänsten förtydligas enligt nedanstående:
Rehabilitering
Vårdenheten skall medverka till en kring individen sammanhållen sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Ansvaret för den fysiska rehabiliteringen har Närsjukvården i
Landstinget medan vårdenheten i normalfallet ansvarar för den psykosociala rehabiliteringen.
Vårdenheten skall dock erbjuda sjukgymnastisk bedömning av muskuloskeletala besvär som alternativ till läkarbedömning.
Hemsjukvård
Vid långvariga och omfattande behov av basal hemsjukvård skall detta erbjudas. Vilka insatser som avses med basal hemsjukvård regleras i ”gränsdragning mellan basal och avancerad hemsjukvård”. Hemsjukvård skall kunna erbjudas dygnet runt alla dagar i veckan till patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård.
Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården
Vårdenheten skall ansvara för läkarinsatser och samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården eller motsvarande för listade patienter enligt ”avtal mellan Landstinget och länets kommuner”. Den vårdenhet som har flest boende listade skall ansvara för fast läkar-
medverkan. I detta uppdrag ingår att ge personalen på boendena stöd samt utbildnings- och konsultinsatser enligt tecknade avtal.
Barnhälsovård
Vårdenheten skall främja barnets hälsa, trygghet och utveckling genom att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa, bedriva hälsoupplysning och skadeförebyggande verksamhet samt stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap. Föräldrautbildning skall erbjudas till alla nyblivna föräldrar och individuellt stöd ges vid behov. Vårdenheten skall särskilt uppmärksamma utsatta gruppers specifika behov.
Vårdenheten skall aktivt erbjuda barn i åldrarna 0-6 år anslutning till barnhälsovårdens program, tills barnet överlämnas till skolhälsovården. Vårdenheten skall individuellt hälsoövervaka alla anslutna barn enligt ”Socialstyrelsens allmänna råd för
Hälsoundersökningar inom barnhälsovården, Rikshandbok för barnhälsovården” och
”Landstingets basprogram”, eller enligt individuellt anpassat hälsoövervakningsprogram för barn med särskilda behov. Vaccinationer skall erbjudas i enlighet med ”Socialstyrelsens aktuella barnvaccinationsprogram och föreskrifter om vaccination av barn”.
Hälsoundersökningar för asylsökande m fl.
Vårdenheten skall tillhandahålla hälsoundersökningar till asylsökande, kvotflyktingar och individer med familjeanknytning till dessa. Dessutom skall vid behov krishantering kunna erbjudas till asylsökande. Vårdenheten skall på kommunens begäran tillhandahålla
hälsoundersökningar till barn som utreds för eller är placerade i familjehem/institution enligt
”Anvisningar till primär läkarundersökning” och ”Anvisning till uppföljande läkarundersökning”.
Smittskydd
Vårdenheten skall tillhandahålla smittskyddsinsatser i form av information, provtagning och behandling av listade patienter samt genomföra informationsinsatser i närområdet.
Vårdenheten skall kunna erbjuda vaccinationer enligt nationellt vaccinationsprogram och till riskgrupper enligt Landstingets riktlinjer. Vårdenheten skall utföra planering inför utbrott av smittsamma sjukdomar på förskolor, skolor och arbetsplatser.
Intyg
Vårdenheten skall ansvara för dödsfallskonstaterande och handläggning i samband med dödsfall inom närområdet. Vårdenheten skall också i förekommande fall svara för utfärdande av vårdintyg enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), läkarintyg enligt LPT, Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM), utlåtande till försäkrings- kassan samt övriga patientrelaterade intyg.
Samverkan
Vårdenheten skall utifrån sitt breda uppdrag samverka med vårdgrannar och andra samhällsaktörer.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
Vårdenheten skall aktivt delta i planering och genomförande av det befolkningsinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i närområdet.
1.4 Specifik samverkan
För en effektiv sjukskrivningsprocess skall vårdenheten samverka med de olika aktörerna i sjukskrivningsprocessen. Kunskap om det Försäkringsmedicinska Beslutsstödet och arbete med att förbättra de medicinska underlagen ingår i uppdraget.
1.5 Specifika krav på personal och kompetens
Vårdenheten skall ha en allmänmedicinsk profil avseende personalens kompetens.
Vårdenheten bör ha minst 3,0 tjänst som läkare. Minst 50 % av läkarna skall ha
specialistkompetens i allmänmedicin och 50 % av sköterskorna skall vara distriktssköterskor.
Vårdenheten skall ha personal med psykosocial kompetens med lägst socionomutbildning med kompetens motsvarande tidigare steg 1 eller psykolog eller annan hälso- och
sjukvårdsutbildning med kompetens motsvarande steg 1. Därutöver skall vårdenheten ha tillgång till den breda kompetens som krävs för att fullgöra uppdraget.
Läkare på BVC skall ha specialistkompetens, alternativt vara ST-läkare under handledning, i allmänmedicin eller pediatrik. Sjuksköterska på BVC skall ha specialistutbildning till
distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.
2 Hälso- och sjukvårdens generella villkor
2.1 Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer
Hälso- och sjukvårdsnämndens generella uppdrag till samtliga vårdleverantörer har sin utgångspunkt i medborgarperspektivet och uttrycker de grundläggande principer som ska prägla hälso- och sjukvården i Östergötland. Det generella uppdraget förutsätter att patienten får en vård av hög kvalitet i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar om en säker och tillgänglig vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det generella uppdraget är den grundläggande plattform på vilken övriga uppdrag vilar.
2.1.1 Patientfokuserad vård
Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna ge en patientfokuserad vård.
Patientfokuserad vård innebär ett samspel av för patienten flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan.
Vårdleverantören ska:
• Möta patienten utifrån en helhetssyn på livssituation, hälsotillstånd och sjukvårdsbehov.
• Vara lyhörd inför den enskildes, och närståendes, behov och önskemål.
• Ge ett tryggt och värdigt omhändertagande och bemötande som tar hänsyn till patientens integritet och vårdbehov.
• Ge tillräcklig information om patientens sjukdom och dess behandling så att patienten
• förstår, kan påverka och har möjlighet att medverka i sin egen vård.
• Betrakta patienten som en resurs, ge information och stimulera till det som patienten själv kan göra för att förbättra sin hälsa, samt stödja patienten i dennes egenvård.
• Ha kunskap om och en öppenhet inför komplementärmedicinska metoder.
• Erbjuda en god kontinuitet och i synnerhet säkerställa kontinuiteten för patienter med frekvent och/eller omfattande vårdbehov, bland annat genom individuella vårdplaner.
• Säkerställa kontinuerliga kontakter och smidiga övergångar för patienten mellan vårdgivare genom tydligt ansvarstagande överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden samt informera patienten om ansvarig läkare eller sjuksköterska.
• Vara delaktig i landstingets arbete med utveckling och förbättring.
2.1.2 Tillgänglig och likvärdig vård
Tillgänglighet är en kvalitetsfråga och en nyckelfaktor för hälso- och sjukvårdens legitimitet.
God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds inom ramen för den
vårdgaranti som gäller i Östergötland och därtill minimerade väntetider där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Med likvärdig vård avses samma möjlighet för alla östgötar att få
erforderlig vård utifrån behovs- och solidaritetsprincipen, oavsett var i länet patienten söker och ovidkommande av vem som söker. Den geografiska närheten till vård kan variera beroende på var i länet patienten befinner sig.
Vårdleverantören ska:
• Erbjuda vård med hög tillgänglighet.
• Om möjligt kunna ge patienten en tid direkt när behov av vidare undersökning/behandling finns.
• Stödja patienten att nyttja vårdgarantin.
• Erbjuda basal vård i patientens geografiska närhet och då särskilt sådan vård som kräver frekventa besök och/eller behandlingar.
• Erbjuda flera olika möjligheter för medborgaren att kontakta vården och vid behov bistå patienten att komma vidare i vårdorganisationen.
• Vara flexibel inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård.
• Erbjuda likvärdig vård över hela länet.
• Ge behovsstyrd vård och särskilt beakta resurssvaga patienters rätt till vård.
2.1.3 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser
Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera människors förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. En sjukdomsförebyggande vård innebär att hälsosamma levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom.
Vårdleverantören ska:
• Verka för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen genom ett hälsofrämjande förhållningssätt.
• Bedriva hälsofrämjande arbete i samverkan med övriga samhällsaktörer på såväl strukturell nivå som individnivå.
• Genom samverkan med andra samhällsaktörer understödja en god och jämlik hälsoutveckling hos invånarna i Östergötland.
• Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i vårdens processer för att förebygga sjukdom och att sjukdomstillstånd försämras.
• Utifrån en helhetssyn stärka det friska och utveckla individens egenkraft och förmåga till läkning.
• Bemöta patienten utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
förhållningssätt och stimulera till eget ansvar för sin hälsa genom att erbjuda råd och stöd till förändring.
2.2 Lagar, andra författningar samt Landstingets riktlinjer och policys
Leverantören skall vara informerad om och följa gällande konventioner, lagar och andra författningar samt Landstingets egna vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantören vid utförandet av uppdraget. Landstinget ansvarar för att
kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängligt vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys som berör Leverantörens uppdrag.
2.3 Tillgänglighet och vårdgaranti
Leverantören skall erbjuda vård med hög tillgänglighet inom ramen för den nationella vårdgarantin och de krav Landstinget i övrigt ställer. Därtill skall väntetider minimeras i de fall där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där
väntetider medför stort mänskligt lidande. Leverantören skall vara flexibel inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård. Om Leverantören inte kan uppfylla sitt uppdrag skall patienten informeras om och aktivt stödjas i att nyttja vårdgarantin.
Leverantören äger inte rätt att utan Landstingets medgivande begränsa tillgängligheten.
Leverantören skall erbjuda flera olika möjligheter för medborgaren att kontakta vården och vid behov bistå patienten att komma vidare i vårdorganisationen. Leverantören skall om möjligt kunna ge patienten en tid direkt när behov av vidare undersökning/behandling finns.
Leverantörens verksamhet skall vara tillgänglig för personer med alla typer av funktionsnedsättningar.
2.4 Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete
Leverantören skall vara ansluten till Landstingets avvikelsehanteringssystem Synergi.
Leverantören skall ha handlingsprogram för avvikelsehantering och en förordnad avvikelsesamordnare, som skall utses bland egen personal, utbildad i avvikelsesystemet Synergi. Leverantören skall medverka vid händelse- och riskanalys som begärs av
Landstinget. Landstinget förbinder sig att medverka vid händelse- och riskanalys som begärs av Leverantören. Leverantören skall informera Landstingets chefläkare om Lex Maria ärenden.
Leverantören rekommenderas och erbjuds kostnadsfritt att ge Landstingets chefläkare i uppdrag att hantera ärenden enligt Lex Maria för Leverantörens räkning. Lex Maria ärenden redovisas i avidentifierad form på Landstingets hemsida www.lio.se.
Anmälan till HSAN hanteras av Leverantören, kopia skall sändas till chefläkare i Landstinget.
2.5 Samverkan
Leverantören skall samverka med vårdgrannar och/eller annan samarbetspartner när
patientens behov inte kan tillgodoses enbart av Leverantören. Samverkan kring patient skall ske utifrån ett strukturerat arbetssätt som säkrar patientens delaktighet, vårdövergångar samt arbetsfördelning. Leverantören skall säkerställa att det finns en upparbetad struktur för effektiv samverkan mellan vårdgrannar och samarbetspartners. Det skall vara möjligt för samarbetspartners att kommunicera med Leverantören via telefon, brev och e-post.
2.6 Språk och tolk
Personal med patientkontakt skall tala och förstå svenska. Leverantören skall tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket eller har behov av teckentolk, vilket innefattar rutiner för att använda texttelefon eller annan för ändamålet lämplig utrustning. Språktolkar får rekvireras via Landstingets upphandlade tolkförmedling när Leverantören bär kostnaden och skall rekvireras via Landstingets upphandlade
tolkförmedling när Landstinget bär kostnaden. Teckentolkar skall rekvireras via Landstingets tolkförmedling.
2.7 Patientnämnden
Leverantören skall snarast ge Patientnämnden den information som begärs samt medverka i och ta ansvar för både enskilda patientärenden och mer generellt för att utveckla vårdens patientfokus.
2.8 Lokaler och utrustning
Leverantören skall ha för verksamheten säkra, ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformade så att vården av patienterna kan ske med full respekt för individens behov av integritet och ostördhet samt vara tillgängliga för personer med alla typer av funktionsnedsättningar. I de verksamheter där barn vistas skall miljön vara barnanpassad.
2.9 Sjukresor
Leverantören skall ha kännedom om och följa Landstingets regler för sjukresor samt informera patienten och vara behjälplig med att ordna sjukresa.
2.10 MEON-principen
Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. Detta innebär att vård ges på den mest effektiva
omhändertagandenivån, MEON-principen.
2.11 Uppföljning
Landstinget kommer att genomföra regelbundna uppföljningar av Leverantörens åtagande.
Uppföljning kommer att ske enligt uppföljningsplanen. Uppföljningsmöten skall hållas kontinuerligt mellan Landstinget och Leverantören. Landstinget kallar till dessa möten.
Parterna har rätt att påkalla ytterligare uppföljningsmöten om det anses nödvändigt. Vid uppföljningsmöten skall från Leverantörens sida medverka verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig. Leverantören skall förse Landstinget med uppföljningsunderlag i enlighet med uppföljningsplanen samt ansvara för att inrapporterade uppgifter är korrekta. Vid särskilda tillfällen kan också uppgifter utöver uppföljningsplanen begäras in och dessa uppgifter skall skyndsamt inrapporteras. Leverantören skall delta i alla uppföljningar, undersökningar och utvärderingar som Landstinget genomför, även när IT-stöd saknas. Inför genomförandet av patientenkäter kommer Landstinget att hämta nödvändiga patientuppgifter ur journalsystemen för aktuella medicinska verksamheter. Leverantören skall delta i och rapportera resultat från verksamheten till regionala och nationella samarbeten som syftar till framtagande av statistik, verksamhetsjämförelser och kvalitetsuppföljning.
2.12 Revision
Av Landstingets huvudmannaskap följer en skyldighet för Landstinget att fortlöpande inspektera Leverantörens verksamhet. Leverantören accepterar att Landstinget, på Landstingets bekostnad och på ordinarie arbetstid, företar medicinsk revision av Leverantörens verksamhet samt revision av Leverantörens kvalitetssäkringssystem.
Landstinget äger även rätt att på ovanstående villkor genomföra ekonomisk revision av Leverantören före dag för driftsstart. Leverantören skall utan ersättning biträda Landstinget och av Landstinget utvald expertis vid revision beträffande framtagande av de uppgifter, information och handlingar med mera som begärs.
Landstingets revisorer har till uppdrag att granska all verksamhet som bedrivs inom
nämndernas verksamhetsområde. Landstingets revisorers roll vid avtal med leverantörer är att granska hur aktuell nämnd sköter sitt uppdrag att följa upp och utvärdera avtalsförhållandet.
För att göra denna granskning har Landstingets revisorer och dess sakkunniga biträden rätt att hos Leverantören ta del av uppgifter, ställa frågor etc. kopplat till verksamheten under avtalet.
Leverantören skall att, utan ersättning, aktivt medverka vid och underlätta revisionens arbete så att revisionen får tillträde och insyn i sådan utsträckning att de kan genomföra sitt uppdrag.
2.13 Utvecklings- och kvalitetsarbete
Leverantören skall vara delaktig i Landstingets arbete med utveckling och förbättring.
Rapportering skall ske till för uppdraget relevanta kvalitetsregister. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet upprättas i enlighet med avsnitt patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete.
2.14 Informationsmöten och samråd
Leverantören skall vara representerad på informationsmöten som Landstingets ledning, eller annan på dess uppdrag, kallar till. Landstinget och Leverantören skall ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänhet och patienter eller samarbetet mellan Landstinget och Leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i Leverantörens organisation.
2.15 Medicinsk service
I Landstingets grundläggande infrastruktur för medicinsk service och utrustning ingår
Laboratoriemedicinskt Centrum (LMC), Bildmedicinskt Centrum (BMC), Neurofysiologiska kliniken samt Fysiologiska klinikerna. Av patientsäkerhetsskäl strävar Landstinget efter att nå en sammanhållen vårdinformation. Leverantören skall använda röntgenklinikerna inom BMC.
Viss medicinsk service och utrustning kan också tillhandahållas av LMC, Fysiologiska klinikerna och Medicinsk Teknik i Östergötland (MTÖ). Om Leverantören väljer att anlita annan leverantör av medicinsk service och utrustning skall denna leverantör vara ackrediterad av Swedac eller motsvarande kvalitetssäkring, dvs. uppfylla Landstingets krav beträffande kompetens, avvikelsehantering, tekniskt underhåll, IT-säkerhet samt återkommande
kompetensutveckling. Patientnära kemiska laboratorieanalyser skall kvalitetssäkras av LMC eller annat ackrediterat laboratorium. Leverantören skall ansvara för att all utrustning erhåller fortlöpande service och förebyggande underhåll. Leverantören skall ansvara för att
vårdinformation kan levereras och tas emot snabbt, samt lagras säkert för akut och senare behov i Landstingets IT-stöd. Krav på data, utrustning och överföring av data framgår av Landstingets riktlinjer för extern vårdbegäran av medicinsk service i Landstingets
sammanhållande patientjournalföring.
2.16 Läkemedel
Leverantören skall ha god kunskap om och följa Landstingets rekommendationer, bland annat utgivna av Landstingets lagstadgade läkemedelskommitté, kring läkemedelshantering
respektive receptförskrivning av läkemedel och förbrukningsartiklar inom
läkemedelsförmånen samt speciallivsmedel. Avvikelser från givna rekommendationer och anvisningar skall vid begäran från Landstinget kunna förklaras och motiveras utifrån medicinska skäl. Leverantören skall följa överenskommelser kring rutiner/hantering som Landstinget gör med läkemedelsleverantör. Leverantören skall följa överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga vården.
Leverantören skall använda arbetsplatskod, utformad i enlighet med Landstingets struktur, samt förskrivarkod vid förskrivning av läkemedel och vid förskrivning av hjälpmedel på recept/hjälpmedelskort. Leverantören skall acceptera att data rörande Leverantörens inköp
görs fullt ut tillgängliga i Landstingets statistiksystem samt att Landstinget på detaljerad nivå kan följa upp volymer och kostnader.
2.17 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial
Leverantör som förskriver hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter skall följa Landstingets riktlinjer för förskrivning och utgå från Landstingets sortiment.
2.18 Forskning och utveckling
Leverantören skall delta i och samverka om klinisk forskning och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund som berör verksamheten och som initierats/godkänts av ämnesföreträdare vid Hälsouniversitet och/eller produktionsenhetschef vid läns- och/eller
närsjukvårdscentrumen. Deltagande i klinisk forskning innebär att patienter hos Leverantören, efter patientens informerade samtycke, skall kunna ingå i kliniska forskningsprojekt.
Leverantören kan därutöver själv ta initiativ kring vetenskaplig forskning och
utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Leverantören skall då informera Landstinget om vilka forskningsprojekt som bedrivs inom Leverantörens verksamhet och vem som är huvudman för forskningsprojekten. Det finns möjlighet att få tillgång till Landstingets ALF- och centrala FoU-medel.
Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Leverantören regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Leverantören och den som begär ut uppgifterna.
2.19 Utbildning
Leverantören skall i förekommande fall följa de avtal som Landstinget i Östergötland har med högskolor/universitet, gymnasieskolor, KY-utbildning eller annan utbildningsanordnare samt ta emot och handleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning och fältstudiedagar. Med verksamhetsförlagd utbildning avses såväl sammanhängande perioder av utbildning hos Leverantören såväl som kortare moment såsom Läkarprogrammets Strimma. Leverantören skall tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för vård- och medicinstuderande och utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare. Leverantören skall ansvara för att de kliniska
utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning och överenskomna krav på handledarkompetens. Leverantören skall också i förekommande fall utföra examinationer av studenter. På klinik med ansvar för specialistutbildning får läkare utföra operationer under handledning av behörig operatör.
2.20 Personal och ledning
Leverantören skall utföra uppdraget i enlighet med god yrkessed och vara ekonomiskt oberoende av leverantörer och andra som kan påverka Leverantörens objektivitet.
Leverantören eller dennes personal äger ej rätt att utnyttja genom uppdraget erhållen information och dylikt på ett sådant sätt att skada direkt eller indirekt uppkommer för Landstinget eller patienter.
Leverantören skall vid genomförandet av uppdrag använda personal med för uppdraget tillräcklig och adekvat kompetens. Detta innebär att särskild vikt fästs vid av Socialstyrelsen
fastställda krav avseende legitimationsyrken, samt att Leverantören tillser att personalen får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen inom yrket.
Leverantören skall kräva samma utfästelse av den som Leverantören kan komma att anlita som underleverantör. I det fall Leverantören bryter mot vad som anges ovan har Landstinget möjlighet att häva ingånget avtal.
Leverantören skall skriftligen meddela Landstinget om byte av verksamhetschef.
Leverantören ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte samtidigt uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Leverantören och utför tjänster enligt detta avtal. Leverantören skall tillse att även övrig personal och
underleverantörer har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Leverantören har fullt arbetsgivaransvar för sig och sin personal.
2.21 Kollektivavtal
Leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal för arbetet åsidosätts. Om Leverantören inte tecknat svenskt kollektivavtal skall ändå
motsvarande villkor gälla för Leverantörens anställda. Detsamma gäller för eventuella underleverantörer som Leverantören anlitat för att fullgöra uppdraget. På begäran från Landstinget inlämnas erforderliga uppgifter och handlingar så att skyldigheterna enligt ovan kan kontrolleras.
2.22 Meddelarfrihet och allmänhetens insyn
Meddelarfrihet för anställda hos Landstinget regleras i svensk lag. Anställda hos
Leverantören, inklusive underleverantörer, skall omfattas av en liknande meddelarfrihet.
Leverantören förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Leverantörens anställda utanför det område som uppdraget omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av
meddelarfrihet för offentligt anställda enligt 13 kap. offentlighets- och sekretesslagen.
Enligt kommunallagen 3:19a ska Landstinget, genom tecknat avtal med Leverantören, tillgodose allmänhetens önskemål och behov av insyn i hur uppdraget utförs. Leverantören skall vid anmodan från Landstinget eller då allmänheten så påtalar, snarast delge Landstinget eller allmänheten de uppgifter som efterfrågas.
2.23 Miljö
Landstingets miljöpolicy innebär att verksamheter som utförs på uppdrag av Landstinget ska bedrivas på miljömässigt hållbart sätt genom en ambition att minska och/eller miljöanpassa transporter, minska energiförbrukningen och öka andelen el/värme från förnyelsebara energikällor, minska avfallsmängderna, ställa miljö- och hälsokrav vid inköp/upphandlingar samt minska användningen av miljö- och hälsoskadliga kemiska produkter. Leverantörens miljöarbet kommer att följas upp och skall vid anmodan redovisas för Landstinget.
2.24 Krisberedskap
Leverantören skall vid bekräftad allvarlig händelse följa direktiv från särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå.
Leverantören skall följa ”Regional beredskapsplan vid allvarlig händelse inom Landstinget i Östergötland” inklusive specifika beredskapsplaner (t.ex. pandemiplan) och därmed delta i planering, utbildningar och övningar för att kunna upprätthålla ställda krav gällande kris och katastrofmedicinsk beredskap. Leverantören skall till Landstinget lämna de upplysningar som kan behövas för kris- och katastrofmedicinsk beredskap och planering.
3 Uppföljning
Uppföljningsplanen fokuserar på områden som ingår i God vård enligt Socialstyrelsens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. I vårdval Östergötland används
Kvalitetsrapport Vårdcentral som underlag för uppföljningen. Varje vårdenhet svarar för att ta fram de uppgifter och analyser som där efterfrågas. Vissa resultat från
kvalitetsrapporterna kommer att publiceras på landstingets webbplats med syftet att informera allmänhet och patienter. Sammantaget syftar kvalitetsrapportens uppföljningsindikatorer till att ge en bred och god bild av uppdragets genomförande. Arbetet med att ta fram lämpliga indikatorer pågår kontinuerligt och nya och förändrade indikatorer kan därför tillkomma efterhand.
Vissa uppföljningsområden kan inte följas via statistik eller genomförda undersökningar utan förutsätter dialog mellan Beställare och Leverantör.
Se även punkt 2.11 om uppföljning under hälso- och sjukvårdens generella villkor.
Kvalitetsrapporten inkluderar de uppföljningar som görs i landstingets kvalitetsbonussystem för vårdcentraler - Mål och Mått. Uppföljningskriterierna i Mål och Mått innehåller fastställda gränsvärden som måste uppnås för att enheten ska få del av de stimulanspengar som avsatts.
Landstinget fastställer årligen vilka kriterier och gränsvärden som ska gälla för Mål och Mått.
Uppföljningen av vårdenheterna har fokus på följande huvudområden:
Tillgänglighet Delaktighet
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Kvalitet
Patientsäkerhet
4 Ersättning
Leverantörens ersättning för uppdraget framgår av nedanstående ersättningsmodell.
Ersättningsmodellen ses över varje år och uppdateras med aktuell data samt uppräknas med landstingsindex. Landstingsindex fastställs av Landstinget i Östergötland under november månad och reglerar ersättningen från 1 januari nästkommande kalenderår. Ersättningens storlek för kapiteringsvikter, vikter mm publiceras direkt efter det att beslut fattats. Aktuella regler om patientavgifter, vaccinationer, intyg samt ersättning för vård till asylsökande återfinns i Landstingets Avgiftshandbok.
Momskompensation erhålls enligt gällande skattelagstiftning.
4.1 Ersättning för vårdtjänsten
Vårdenheternas ersättningsmodell består av tre grunddelar:
• Ersättning för listade personer, består av kapiteringsersättning för listad befolkning och allmänläkemedel
• Grundersättning, består av bas, socioekonomisk och geografisk ersättning.
• Rörlig ersättning, består av täckningsgradsersättning, kvalitetsbonus (mål och mått) mm.
Därtill finns särskilda ersättningar för delar av uppdraget. I de fall ingen särskild ersättning anges för del av uppdrag, ska uppdraget genomföras inom ramen för den sammantagna ersättningen.
För närvarande baseras största delen av vårdersättningen på ålder och en del baseras på bostadsområdens socioekonomiska status. Arbete har inletts med att utreda och utvärdera möjligheterna att minska åldersfaktorns betydelse för ersättningens storlek samt
bostadsområdens socioekonomiska status till förmån för invånarens vårdbehov enligt Adjusted Clinical Groups (ACG) samt invånarnas vårdbehov utifrån socioekonomiska faktorer enligt Care Need Index (CNI).
Ersättningens storlek för de ingående delarna framgår av ”Ersättning år 20XX (aktuellt år) - Komplement till regelbok för auktorisation”.
4.1.1 Ersättning för listade personer
Ersättningen för listade personer är en viktad individrelaterad ersättning som syftar till att främja helhetssyn och ansvarstagande.
Kapiteringsersättning för listad befolkning
Ersättningen grundar sig på besöksmönster i olika åldersgrupper över hela länet. Viktningen per individ i de olika åldersgrupperna framgår av ersättningsbilagan.
Kapiteringsersättning för allmänläkemedel
Vårdenheterna har kostnadsansvar för de allmänläkemedel som förskrivs till de listade patienterna oavsett vem som förskriver dem. Eventuella över- och underskott fördelas mellan förskrivarna enligt särskild modell. Ersättningen för allmänläkemedel utgår som en
kapiteringsersättning. Leverantören har vidare ett fullt kostnadsansvar för samtliga läkemedel som rekvireras. Leverantören skall acceptera regelverk för bärande av sin andel av
distributionskostnaden för läkemedel samt ha samma rättigheter till rabatt på läkemedel efter genomförda upphandlingar som landstingets egna enheter. Gällande distribution av läkemedel finns möjlighet för Leverantören att uppta förhandling med Landstinget gällande
läkemedelsdistribution/ leverantör, distributionskostnad och statistiksystem.
4.1.2 Grundersättning
Grundersättningen är en kombination av olika ersättningar som har till syfte att ge vårdenheterna en grundkompensation efter respektive enhets olika förutsättningar.
Basersättning, socioekonomisk ersättning och geografiersättning är de ersättningar som ingår i grundersättningen.
Basersättning
Basersättningen ger en viss kompensation för den grundstruktur som finns på varje vårdenhet och ska främst utgöra ett stöd till mindre vårdenheter som är ensamma i respektive tätort.
Basersättningen är uppdelad i 3 nivåer utifrån antalet listade. Högsta nivån gäller för
vårdenhet med upp till 7000 listade, andra nivån om det listade antalet är mellan 7001-12000 och lägsta nivån om det listade antalet är mellan 12001-17000. Vid fler än en vårdenhet i tätorten utbetalas ingen basersättning. Basersättningen kommer successivt att fasas ut.
Nuvarande aktuella tätorter med bara en vårdenhet är: Skärblacka, Åby, Kolmården,
Vikbolandet, Söderköping, Valdemarsvik, Kärna, Borensberg, Vadstena, Mjölby, Skänninge, Mantorp, Ödeshög, Boxholm, Ljungsbro, Linghem, Kisa, Österbymo och Åtvidaberg.
Socioekonomisk ersättning
Ett klart samband finns mellan låg socioekonomisk status och ohälsa, därför utgår
socioekonomisk ersättning. Ersättningen baseras på bostadsområdens socioekonomiska status och mäts via disponibel inkomst. De 10 % områden med lägst inkomst kategoriseras som svaga områden. För varje listad som bor i ett socioekonomiskt svagt område ges
socioekonomisk ersättning.
Geografi
Geografiersättningen är ett sätt att kompensera de vårdenheter som har en stor geografisk yta att täcka. Framförallt påverkas distriktssköterskornas arbete i hemmen om ytan är stor. För personer, 75 år och äldre, som bor 11 km eller längre bort från närmaste vårdenhet utgår geografiersättning. Den geografiska ersättningen är uppdelad i två nivåer utifrån avståndet:
11-25 km och >25 km
4.1.3 Rörlig ersättning
De rörliga ersättningarna syftar till att skapa incitament att förbättra arbetet inom prioriterade områden.
Vårdenhetstäckningsgrad
Målet är att varje vårdenhet ska träffa 56 % av sin listade befolkning varje år.
Ersättningsmodellen för vårdenhetstäckningsgrad ger en ersättning per individ som varit på ett läkarbesök eller en sjukvårdande behandling. Jourbesök och eventuella besök hos
arbetsterapeut är exkluderade för att få jämförbarhet mellan vårdenheter. Ersättning betalas per individ som besökt vårdenheten upp till taknivån 56%. För nytillkomna vårdenheter kommer ersättningen under vårdenhetens uppbyggnadstid (de första 12 månaderna) att utbetalas enligt en schablonmodell, som innebär att vårdenheten beräknas träffa 56 % av sin listade befolkning respektive månad (1/12-del av detta utbetalas varje månad).
Täckningsgrad besök på sjukhus och hos privatläkare
Målet är att vårdenhetens listade befolkning ska göra så få besök som möjligt hos annan vårdgivare, såsom sjukhusmottagningar och privata lagetablerade vårdgivare. Vårdenheten får minskad ersättning för varje läkarbesök som listade patienter gjort på sjukhusmottagning samt besök hos lagetablerade privatläkare. Täckningsgrad besök på sjukhus och hos privatläkare består av en ersättning per listad som viktas enligt samma viktning som kapiteringsersättning för listad befolkning. Avdrag görs utifrån hur många besök de listade gjort hos annan
vårdgivare med en nivå för avdraget för ett besök hos akutmottagning och hos allmän
medicinsk specialist och en nivå för besök på övriga mottagningar och hos andra specialister.
Patienter som inte är listade på vårdenheten
Besöksersättning ges för tillfälliga besök av östgötar som inte är listade på vårdenheten och motsvarande avdrag görs på den vårdenhet där patienten är listad, skilda belopp gäller för läkarbesök och sjukvårdande behandling.
Kvalitetsbonus (mål och mått)
Vårdenheterna har möjlighet att erhålla kvalitetsbonus (mål och måttersättning) för uppnådda målvärden inom vissa områden. Medel finns avsatta för ersättning för mål- och måttersättning till vårdenheterna. Den totala ersättningen liksom vilka områden som följs varierar mellan åren och beslutas årligen av landstingsledningen. Om vårdenheten vid mättillfället når målvärdet kommer ersättning att utbetalas. Separata instruktioner utfärdas för mål och måttmedel för att tydliggöra vad som gäller beträffande registrering mm.
Exempel på områden där särskild kvalitetsbonus (mål och måttersättning) kan förekomma:
Tillgänglighet
Medicinsk kvalitet/patientsäkerhet Hälsofrämjande arbete
Särskilda behovsgrupper Behandlingstryck läkemedel
Målet är att vårdenhetens behandlingstryck, uttryckt som DDD (defined daily dos) per 1 000 listade och dygn, för samtliga allmänläkemedel som vårdenheten är kostnadsansvarig för och
att kostnad per listad för klinikläkemedel, förskrivet av vårdenheten inte ska avvika allt för mycket från landstingsgenomsnittet. Syftet med måttet är att ha en generell miniminivå när det gäller läkemedelsbehandling för att undvika att en vårdenhet genomgående
underförskriver samt för att garantera jämlik vård och skapa trovärdighet gentemot patienten.
Om målen inte uppfylls kommer ersättningen för allmänläkemedel att reduceras. Maximal reducering är 2 % av budgeterad ersättning för allmänläkemedel aktuellt år.
Patientavgifter
Leverantören skall ta ut vårdavgift av patient och för uppdraget gäller av Landstinget fastställda vårdavgifter (www.lio.se). Gällande regler för högkostnadsskydd inom öppen hälso- och sjukvård skall tillämpas. Andra avgifter eller ersättningar får inte tas ut avseende tjänster som omfattas av detta avtal. Leverantören skall ta ut vårdavgift av patienten vid uteblivna besök enligt vårdavgiftsbestämmelserna. Ingen särskild ersättning utgår från Landstinget för uteblivna besök. Leverantören uppbär och behåller vårdavgifterna
4.1.4 Särskilda ersättningar Asylsökande
Ersättning ges med samma ersättningsbelopp per besök eller vårddag/vårdtillfälle med avdrag för eventuella patientavgifter som gäller för utomlänspatienter. Ersättningskrav till
Landstinget måste vara försedda med den asylsökandes LMA-nummer för att ersättning skall lämnas. Schabloniserad ersättning som kan ges till leverantörer avser aldrig sjukvård till asylsökande. Asylsökande under 18 år har rätt till all slags vård medan asylsökande över 18 år har rätt till akut vård och vård som inte kan anstå. Övrig vård bekostas av vårdtagaren. Då språktolk används vid vård av asylsökande ska denna tjänst primärt betalas av Leverantören som sedan i särskild ordning har rätt att fakturera Landstinget med fast belopp för varje tolktillfälle. Tillägg får inte göras för egna administrativa kostnader för tolk.
Patienter från andra landsting och andra länder
Leverantören ska ta emot patienter från andra landsting enligt bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård. För patienter som ges sådan vård ska Leverantören debitera patientens Landsting för vårdkostnad. (Vårdenheter erhåller fullmakt från LiÖ för att kunna debitera patientens Landsting ). Leverantören ska på liknande sätt ta emot patienter från främmande länder som omfattas av gällande regler för patienter från EU/EES samt Schweiz eller länder med vilka Sverige har sjukvårdsöverenskommelser. Förutsättning för ovanstående är att detta inte påverkar ett avtalsenligt utförande av uppdraget gentemot Landstinget. Patienter i behov av omedelbar vård ska alltid tas emot.
Besöksersättning för besök på vårdenheten av utomlänspatienter ersätts enligt bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård.
Dessa avgifter beslutas i regionsjukvårdsnämnden och beloppen gäller bruttopris, priset minskas med erhållen patientavgift.
Tolk
Leverantören bär kostnaden för språktolk. Landstinget ersätter Leverantör för kostnader för teckentolk.
Utbildning och praktik
Linköpings Universitet betalar ersättning för åtaganden avseende praktikställen för
verksamhetsförlagd utbildning, VFU, per genomförd studentplacering (omfattande 40 VFU- timmar). Beloppet justeras årligen. Ersättning för studentplaceringar inom läkarprogrammet framgår av den årliga överenskommelsen inom ramen för det regionala ALF-avtalet. ST- läkare finansieras enlig s.k. ”ryggsäcksprincip” vilket innebär grundanställning på och finansiering via ”hemmaklinik”/-centrum eller motsvarande.
4.2 Fakturering
Fast ersättning utbetalas med 1/12 per månad i efterskott i enlighet med avtalet mellan Leverantör och Landstinget (kap 9 i denna regelbok). Ersättning som inte ingår i den fasta ersättningen ersätts efter utförd prestation och månadsvis efter fakturering enligt avtalet.
.
5 IT
5.1 Generella obligatoriska krav
Vårdinformation, avseende enskild patient, skall vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det ska finnas en gemensam informationsstruktur och informationen ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan. Leverantören skall i samverkan med landstinget och andra vårdgivare delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning.
Leverantören skall tillämpa det framtagna regelverket för Patientjournalen inklusive Cosmic och sammanhållen journalföring samt landstingets regler och riktlinjer för detta. Leverantören skall ”ta ut” reservnummer i landstingets Master-Befolknings-register, för patienter som inte innehar ett svenskt personnummer.
Informationen som avser Patientöversikten får inte sparas, skrivas ute eller på annat sätt lagras.
Landstinget följer stickprovsmässigt upp loggar för att säkerställa att ingen obehörigen varit inne i journalsystemet. Leverantören skall, när landstinget så begär, delta och bidra till att utreda om Leverantörens egen personal utnyttjat patientjournalen utöver vad som
överensstämmer med personalens uppdrag, samt vidta nödvändiga åtgärder.
Enligt Personuppgiftslagen 30 § ska det tecknas ett biträdesavtal mellan
personuppgiftsansvarig och biträdet. Leverantören är personuppgiftsansvarig medan landstinget som behandlar och lagrar Leverantörens journalinformation är biträde.
Landstinget skall, på uppmaning av Leverantören, teckna ett biträdesavtal, i enlighet med Personuppgiftslagen.
Leverantören medger att uppgifter om företaget samt vilka IT-stöd som företaget har tillgång till, samlas i ett register hos landstinget.
Detaljerad information framgår av gällande ”IT-bilaga till Regelbok för auktorisation”.
5.2 Obligatoriska krav gällande användande av tjänster och system
Installation, anpassning samt utbildning inom Cosmic och andra system hos Leverantören kräver en tidsperiod av fyra månader före till driftstart. Under större delen av denna tidsperiod skall den kommande personalen dagtid ha möjlighet att avsätta viss tid för förberedelse och utbildning. Omfattning och tider för detta överenskommes mellan Leverantören och
Vårdprocesscentrum vid Landstinget.
5.3 Planerad utveckling
Under den tid avtal till följd av denna regelbok gäller, kommer utveckling av Landstingets IT- stöd att ske. Landstinget förbinder sig att ge Leverantören insyn i och möjlighet att påverka pågående och planerad utveckling. Vårdgivaren skall använda de IT-stöd som tillkommer för att förbättra patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet efter anmodan från Landstinget.
Kostnader och ansvar för detta fördelas enligt samma principer i hela Landstinget och regleras i tilläggsavtal.
5.4 Uppkoppling till Landstingets IT-stöd
Leverantören ansluts normalt till Landstingets IT-stöd via terminalserver, s.k. citrixanslutning.
Alternativt kan i särskilda fall anslutning via landstingsnätet vara aktuellt. Särskilda förutsättningar vad gäller teknik och kostnader för Leverantören gäller då. Särskild överenskommelse med Landstinget krävs för detta.
Leverantören kan ansluta till Landstingets nättorg antingen genom en egen (hyrd) linje eller genom internetanslutning med användning av särskild säkerhetsdosa. Leverantören står själv för all lokal IT-utrustning.
5.5 Regler för användning av landstingets olika IT-stöd
Landstinget har genom avtal med olika IT-leverantörer rätt att upplåta system för externa vårdgivare som har vårdavtal med landstinget.
Rätten gäller endast för den verksamhet som bedrivs på landstingets uppdrag.
Landstingets ansvar
Landstinget ansvarar för att förse leverantören med behörigheter mm som krävs för att
använda systemen, samt den utbildning som krävs på samma villkor som för landstingets egna enheter. Landstinget ansvarar för att inneha giltiga licenser för användandet av systemen enligt denna kravspec.
Skadeståndsansvar
Leverantörn ska hålla landstinget skadelös för det fall anspråk riktas mot landstinget på grund av felaktigt användande av system om anspråket har sin grund i leverantörens nyttjande av systemet i strid mot denna kravspec eller landstingets riktlinjer.
Landstinget ska hålla Leverantören skadelös för det fall anspråk riktar sig mot Leverantören på grund av felaktigt användande av system under förutsättning att Leverantören har använt systemet enligt detta avtal samt landstingets riktlinjer.
5.6 Resurspersoner för IT-stöd
För att ovan nämnda IT-stöd ska fungera i Leverantörens verksamhet krävs att personalen generellt har god vana vid användande av IT-stöd. Hos Leverantören skall finnas en namngiven IT-kontaktperson som svarar för den lokala förvaltningen av patientjournalen.
5.7 Kostnader för Leverantören
Leverantörens årliga avgift för IT-infrastruktur vård är 27,45 kr/listad. För Leverantör med uppkoppling via landstingsnät med full infrastruktur (IT-infrastruktur grund) tillkommer 35,00 kr/listad och år.
Leverantören debiteras med 141 kr/månad för varje samtidig användare i licenskostnad för citrix/terminalserver.
Om Leverantören använder en hyrd förbindelse till landstingets nättorg står Leverantören för den kostnaden.
Om Leverantören använder en egen internet förbindelse debiteras Leverantören 37 kr/månad för varje säkerhetsdosa.
Kostnaderna avser 2010 års prisnivå.
Moms tillkommer enligt gällande skattelagstiftning.
6 Allmänna villkor
6.1 Tillstånd
Leverantören skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan
anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. För det fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-skattsedel skall Leverantören omedelbart meddela Landstinget detta.
6.2 Drift av annan verksamhet
Leverantören har rätt att utöva annan verksamhet och vård så länge detta inte påverkar ett avtalsenligt utförande av uppdraget gentemot LiÖ. Verksamheten får inte vara av sådan karaktär att den kan minska förtroendet eller anseendet för uppdraget. Eventuell annan
verksamhet som Leverantören bedriver skall, om Landstinget så begär, hållas åtskild från den verksamhet som regleras i detta avtal. Leverantören ansvarar för att detta är tydligt för
patienterna. Det skall dessutom vara tydligt för patienten vem som finansierar vården.
Leverantören skall på begäran informera LiÖ om sin verksamhet utanför detta avtal.
6.3 Underleverantörer
Leverantören skall byta ut underleverantör av tjänst som ingår som en del i den avtalade verksamheten, med vilket avses tjänst som är knuten till vården, vid indikation på kvalitetsbrister i uppdragets utförande avseende aktuell underleverantör.
Leverantören skall ansvara gentemot Landstinget för eventuell underleverantör och dess personal så som för egen personal. Leverantören ska, på Landstingets begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. Leverantören ansvarar för att
underleverantör inte samtidigt uppbär ersättning från nationella taxan under den tid denne utför tjänster enligt detta avtal.
6.4 Ansvar för skada och försäkringar
Leverantören svarar för den skada som han genom fel eller försummelse vid uppdragets utförande vållar Landstinget. Som skada definieras även avsaknad av F-skattesedel eller skattemyndighets bedömning att sådan inte är giltig.
Uppkommer skada för Landstinget direkt eller indirekt, på grund av brister i Leverantörens handhavande av sekretesskyddade uppgifter och skadestånd måste utges, äger Landstinget rätt att avkräva Leverantören motsvarande ersättning. Bedöms den inträffade skadan som grov ska detta utgöra grund för Landstinget att häva avtalet. Motsvarande ersättningsrätt gäller om Landstinget på sätt som ovan åsamkar Leverantören skada.
Leverantören skall inneha och vidmakthålla, under hela avtalsperioden och sex (6) månader därefter, en betryggande ansvarsförsäkring som täcker de skador som kan drabba Landstinget, patienter eller tredje man på grund av fel eller försummelse hänförlig till Leverantören, dess personal eller av Leverantören anlitad underleverantör. Leverantörens ansvar är inte begränsat
