Bilaga 1; Rutin för arbete med BPSD-registret (Beslutad av MAS

(1)

Kontaktcenter ∙ Postadress 251 89 Helsingborg ∙ 042-10 50 00 ∙ kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se Vård- och omsorgsförvaltningen

Innovation och projektledning

Bilaga 1; Rutin för arbete med BPSD-registret (Beslutad av MAS 2018-09- 27)

Inledning

BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister http://www.bpsd.se BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Det är symtom som till exempel ångest, oro, apati, aggressivitet, hallucinationer m.fl. Dessa symtom är vanliga och ofta svåra att bemöta och hantera.

Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet någon form av BPSD. Nationella riktlinjer, 2017, rekommenderar Hälso-och sjukvården och socialtjänsten att erbjuda strukturerad uppföljning och utvärdering av insatta åtgärder till personer med BPSD (prio 1).

Syfte

Syftet med att arbeta med BPSD-registret är att öka livskvalitet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom.

Statistik som tas ur registret kan användas bl.a i förbättringsarbete, vårdtyngdsmätningar, kvalitetssäkringsarbete och jämförelser med övriga enheter/riket.

Teamarbete

BPSD-skattning är ett tvärprofessionellt teamarbete där kontaktansvarig,

omvårdnadsansvarig sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut. Även andra personer kan bjudas in t ex enhetschef, ansvarig läkare och/eller

biståndshandläggare

Så här arbetar Omsorg i Helsingborg med BPSD

* Alla personer med diagnos kognitiv sjukdom/demenssjukdom har rätt till kartläggning av BPSD- symtom var 6:e månad. De ska även ha en bemötandeplan som uppdateras vid dessa tillfällen eller oftare vid behov.

* På varje enhet ska det finnas minst två utbildade BPSD-administratörer

* Vid ankomstsamtalet får den enskilde och anhöriga/god man muntlig och skriftlig information om vad BPSD-skattning och registrering innebär. Om den enskilde har svårt att förstå informationen och har nedsatt beslutsförmåga kan anhöriga/god man ge information om vilken uppfattning de anser att den enskilde har till registrering.

Om den enskilde uttrycker att han inte vill vara med i BPSD-registret ska detta respekteras. BPSD-skattningen som arbetsredskap kan ändå användas men ska inte registreras i BPSD-registret

(2)

Sida 2 av 15

2019-08-22 BILAGOR TILL SLUTRAPPORT FKDV

* Administratören påminner kontaktansvarig om att det är dags att boka tid till BPSD- skattning och/eller utvärdering

* Administratören har tillsammans med kontaktansvariga ansvar för att observation av BPSD-symtomen kartläggs av all omvårdnadspersonal, även nattpersonal, under en avtalad tid. Brukar vara lämpligt under 1 vecka

* Första skattningen görs ca 4-6 veckor efter inflyttning. Vid skattningen bokas datum för utvärdering som görs efter ca 4-6 veckor, eller vid behov. Därefter görs skattning 2 ggr/år, oftare vid behov.

* Information i Levnadsberättelsen kan vara till hjälp vid beslut om omvårdnadsåtgärder.

* Resultatet av skattningen dokumenteras i ProCapita, se HSL-rutiner.

Administratören/undersköterskan skriver in detta i BPSD-registret och legitimerad personal dokumenterar i ProCapita.

Nya omvårdnadsåtgärder som ska provas ut ska läggas som HSLordination och signeras av omvårdnadspersonal. När teamet ser att omvårdnadsåtgärden fungerar avslutas HSL- ordination och skrivas in i genomförandeplanen under lämplig rubrik.

* En papperskopia av skattningen förvaras i BPSD-pärm på personalens kontor.

* Information om bemötandeplan och beslutande omvårdnadsåtgärder kan eventuellt visualiseras genom att sättas upp på en whiteboard-tavla

* Administratör och kontaktansvarig påminner regelbundet kollegor om pågående bemötandeplan och pågående omvårdnadsåtgärder t ex vid morgonmöte eller andra rapporteringstillfällen.

* På team-träffar bör BPSD finnas med som en stående punkt.

* Administratör ansvarar för att nyanställd personal får information om syftet med BPSD- skattning och gällande rutiner.

* 2 gånger/år träffas BPSD-administratörerna tillsammans med samordnare/certifierade utbildare. Då diskuteras vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra och förslag på förbättringar i arbetet med BPSD-registreringarna

(3)

Sida 3 av 15

Bilaga 2; Silviacertifiering

Helsingborgs stad har idag fyra vårdboende som är Silviacertifierade. För att uppnå hög kvalitet i vård och omsorg har tre viktiga delar identifierats. Silviahemmets

certifieringssystem fokuserar på följande tr område:

* Utbildning

* Gott ledarskap

* Gemensam vårdfilosofi/syn- och arbetssätt

Syftet är att kunna bidra till högsta möjliga livskvalitet för personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom, oavsett sjukdomsgrad, och deras anhöriga. Silviahemmet har årligen uppföljning och certifieringstiden är tre år, därefter förnyas certifikatet genom kompletterande utbildning av personal.

Steg 1 Basutbildning

Alla medarbetare på avdelningen deltar i tre-dagarsutbildning utifrån utbildningsserien

”Leva med demenssjukdom”. Sammanlagda utbildningstiden är 21 tim. Alla genomgår skriftlig test före och efter utbildningen.

Utbildningen sker på arbetsplatsen

Steg 2 Arbetsledarutbildning

Arbetsledarutbildningen omfattar samtliga arbetsledare som gått steg 1. Utbildningen omfattar en heldag. Inriktning är Silviahemmets vårdfilosofi med betoning på att leda teamarbete.

Utbildningen sker på arbetsplatsen eller Silviahemmet, Stockholm

Steg 3 Reflektionsledarutbildning

Minst två undersköterskor/flygel genomgår steg 3. Utbildningen syftar till att förmedla kunskap om hur man leder ”reflektions-/speglingsstunder” på enheten. Kursdeltagarna får lära sig en metod för att på egen hand genomföra reflektionsstunder. Totalt tre heldagar.

Utbildningen sker på arbetsplatsen eller Silviahemmet, Stockholm. Efter genomgången utbildning sker handledning av reflektionshandledare vid två tillfällen.

Arbetsplatsen ”förbinder sig” att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna i den Palliativa Vårdfilosofin:

Symtomkontroll – ser den enskilde individen ur ett fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt perspektiv.

(4)

Sida 4 av 15

Anhörigstöd – ha kunskap om anhörigas situation och deras behov av stöd hela vägen

Teamarbete – goda lagspelare, allaolika professioner i vårdkedjan är lika viktiga för att få till en god vård och omsorg, där anhöriga är en självklara medlemmar i teamet.

Kommunikation och relation – rätt bemötande och kunskap om hur vi förmedlar oss, ger verktyg till att tolka när den enskilde inte längre kan förmedla sig som tidigare.

Certifieringen innebär att enheten erhållit utbildning som Silviahemmet tagit fram. Ett numrerat certifikat delas ut då alla steg är gjorda.

Certifieringen varar i tre år och för att få behålla/förnya certifikatet krävs 70% av samtlig anställd personal genomgått steg 1 och att alla arbetsledare är utbildade samt att minst två undersköterskor/flygel är utbildade reflektionshandledare och att de leder

reflektionsstunder.

(5)

Sida 5 av 15

Bilaga 3; Stjärnmärkt

Stjärnmärkt är en utbildningsmodell som tagits fram av Svenskt Demenscentrum. Den består av fyra utbildningssteg och vänder sig främst till demensboenden, äldreboenden och hemtjänstenheter men även till biståndshandläggare. När minst 80 procent av medarbetarna på en arbetsplats genomfört samtliga utbildningssteg blir arbetsplatsen Stjärnmärkt. För att genomföra Stjärnmärkt utbildningsmodell krävs tid och engagemang.

Varje steg innehåller en reflektionsträff à 3 timmar samt hemuppgift.

Arbetsplatsen erhåller då ett diplom med Stjärnmärkts symbol. Det är ett bevis för att medarbetarna har fått grundläggande kunskap om demenssjukdomar och verktyg för att arbeta personcentrerat, något som har högsta prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Stjärnmärkningen gäller under ett år. För att förnya den ska enhetschefen visa att minst 80 procent av medarbetarna har genomgått de fyra utbildningsstegen och att de arbetar i enlighet med utbildningsmodellen (läs mer under När får arbetsplatsen sitt diplom?).

Enhetschef måste alltså se till att tillräckligt många nyanställda utbildar sig enligt Stjärnmärkts modell

Vilka steg ingår i utbildningsmodellen?

Utbildningsmodellen Stjärnmärkt innehåller fyra steg. De webbutbildningar som ingår är avgiftsfria och tillgängliga via Svenskt Demenscentrums webbplats. Det gäller även Checklista demens. Särskilt utbildade Stjärninstruktörer håller i reflektionsträffarna. Varje träff tar tre timmar.

I steg 1 och 4 kan deltagare från olika verksamheter – hemtjänst, särskilt boende och biståndsenhet – utbildas samtidigt. I steg 2 och 3 utbildas de olika verksamheterna var för sig.

Steg 1

Deltagarna genomför webbutbildningarna Demens ABC och Demens ABC plus. Sedan följer en reflektionsträff då de bland annat får en hemuppgift; ett konkret exempel på hur de kan arbeta mer personcentrerat på sin arbetsplats.

Steg 2

Reflektionsträff då hemuppgift redovisas. Fördjupning i demenssjukdomar och symptom.

Fallbeskrivningar av bland annat bemötande, nutrition och anhörigstöd. Registrering i Svenska Demensregistrets SÄBO-modul introduceras.

(6)

Sida 6 av 15

Steg 3

Checklista demens introduceras och börjar användas (Checklista demens är ett

arbetsredskap för att lyfta det personcentrerade arbetssättet och finns för både hemtjänst och särskilt boende).

Steg 4

Deltagare genomför webbutbildningen Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Reflektionsträff och hemuppgift.

Kriterier för att vara Stjärnmärkt

Minst 80 procent av medarbetarna på enheten ska ha genomgått utbildningsmodellens fyra steg (det gäller inte bara första året utan även påföljande år).

Checklista demens: första stjärnmärkningen kräver att samtliga deltagare medverkat i tre checklistor (inom tre månader). Efter det ska enheten fortsätta arbeta aktivt med Checklista demens.

Nollvision: Första stjärnmärkningen kräver att tre valda områden från Nollvisions arbetspolicy har påbörjats (inom tre månader). Efter det ska enheten fortsätta arbeta aktivt med nollvisionen, dvs att förebygga tvång och begränsningar

Enheten arbetar aktivt med ett valfritt utvecklingsområde.

Enheten registrerar i SveDem (gäller endast särskilda boenden) Hur kan din arbetsplats bli Stjärnmärkt?

För att kunna bli Stjärnmärkt behöver arbetsplatsen anlita en utbildad Stjärninstruktör (se Vill du bli stjärninstruktör?). För mer information, e-post: info@stjarnmarkt.se

Vill du bli Stjärninstruktör?

Stjärninstruktör håller i de fyra utbildningsstegen och rapporterar in till Svenskt Demenscentrum när arbetsplatsen uppfyllt villkoren för att bli Stjärnmärkt.

För att bli instruktör behöver du ha god kunskap och erfarenheter av att arbeta med personer med demenssjukdom. Det är en fördel, men inget krav, att två instruktörer med olika bakgrund arbetar tillsammans. Ni får gärna vara verksamma inom olika lagområden, till exempel Hälso- och sjukvård och Socialtjänst.

Det här ingår stjärninstruktörens arbete

· Planera och genomföra reflektionsträffar i de fyra utbildningsstegen.

· Registrera närvaro vid reflektionsträffar och att deltagarna genomgått webbutbildningarna.

· Rapportera till Svenskt Demenscentrum när minst 80 procent genomfört samtliga utbildningssteg.

· Årlig uppföljning av arbetsplatsen, att den uppfyller villkoren för att behålla sin stjärnmärkning (se När får arbetsplatsen sitt diplom?)

(7)

Sida 7 av 15

Utbildning till Stjärninstruktör

Svenskt Demenscentrum arrangerar särskilda utbildningar för er som vill arbeta som Stjärninstruktör.

· Vi går igenom utbildningsmodellen med tillhörande arbetsmaterial. Teori varvas med praktiskt arbete (2 dag).

· Uppföljning då vi bland annat tar upp hur man kan leda ett multikulturellt team med fokus på det svenska språket (1 dag)

Pris för tre utbildningsdagar: 9 000 kr, exkl moms. Priset inkluderar lunch, fika och utbildningsmaterial (pärm, böcker, usbminne etc). Dessutom ingår årliga nätverksträffar och kontinuerlig handledning.

Utbildningarna till Stjärninstruktör äger rum hos Svenskt Demenscentrum i Stockholm. Vill ni att vi utbildar hos er? Det är möjligt om minst 10 personer deltar. Tillkommer

resekostnader och logi för utbildarna.

Vad kostar det?

Priset för att delta i Stjärnmärkt är 100 kr per medarbetare/år, exkl moms. Arbetsplatsen betalar för max 80 procent av medarbetarna, det vill säga kostnaden blir densamma om 100 procent deltar. Oavsett deltagarantal kan kostnaden aldrig överstiga 4 000 kr per år.

När får arbetsplatsen sitt diplom?

För att arbetsplatsen ska bli Stjärnmärkt och erhålla sitt diplom krävs att minst 80 % av medarbetarna har genomfört samtliga fyra steg och att de kontinuerligt arbetar med Checklista demens, SveDem (gäller endast särskilt boende) och Nollvision. Enheten ska även arbeta aktivt med ett valfritt utvecklingsområde.

Stjärnmärkts officiella logga och symbol får användas av arbetsplatsen i extern

kommunikation, till exempel på webbsidor och social medier. Logga och symbol ska vara länkad till www.stjärnmärkt.se och får endast användas om arbetsplatsen är Stjärnmärkt.

(8)

Sida 8 av 15

Bilaga 4; GBS – funktionsskattning

Funktionsskattning

Modifierad modell efter funktionsskattning av Gottfries, Bråhne, Steen; 1982

Datum:

Personnummer:

Namn:

Anvisningar: Bedöm individens tillstånd såsom det varit under den senaste tiden. Skattningspoängen kan bli antingen 0, 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 på varje fråga. Kryssa för det alternativ Du tycker överensstämmer med

tillståndet. Om tillståndet ej motsvarar vad som definieras utan ligger någonstans emellan, kryssas alternativ 1, 3 eller 5.

Intellektuella funktioner

⁰ 1 2 3 4 5 6

Rumsorientering Helt orienterad i rummet. Kan uppge

geografisk ort, adress, vårdboende,

avdelning, rum.

Har brister i rumsorienterin

gen men är orienterad på avd eller i sitt

rum.

Desorienterad dvs. har brister i

rumsorientering en på egna avd eller i sitt rum.

Helt desorienterad i

rummet.

Tidsorientering Helt orienterad i

tiden dvs. kan klockan och vet vilken veckodag, datum, månad och

år det är.

Delvis orienterad i tiden. Klarar

två av variablerna

veckodag, datum, månad, år.

Dåligt orienterad i tiden. Vet vilken årstid det

är men inte veckodag, datum, månad

eller år.

Helt desorienterad i

tiden.

Personorientering Helt orienterad till

egen person.

Känner väl sitt namn och kan ange yrke,

ålder och födelsedata.

Känner till sitt namn och minst en av variablerna yrke, ålder och

födelsedatum.

Känner hjälpligt till sitt namn, men inte yrke,

ålder eller födelsedatum.

Helt desorienterad till

egen person.

Närminne Ingen

närminnesstörning.

Känner till vad som hänt de senaste

dygnen.

Nedsatt närminne vilket dock endast märks

vid ingående samtal.

Så nedsatt närminne att det

även märks vid ytliga samtal.

Närminnet helt utplånat.

Kommer inte ihåg något från ena stunden till den andra.

Fjärrminne Ingen

fjärrminnesstörning.

Minns vid ingående samtal namnen på viktiga personer samt viktiga politiska och andra händelser

från tidigare perioder i livet.

Har svårt att minnas viktiga

personer eller viktiga politiska och

andra händelser från

tidigare perioder i livet.

Redan vid samtal och oväntade frågor

märks att fjärrminnet är nedsatt. Har ex. svårt att

minnas familjemedlemm

arnas namn,

Fjärrminnet helt utplånat.

(9)

Sida 9 av 15

antal, bostadsort mm.

Vakenhet Helt vaken.

Förefaller av och till lätt

dåsig.

Visar tecken på dåsighet men

endast lätta uppmaningar

krävs för att hålla sig vaken.

Somnolent, dvs.

dåsig. Går att väcka men sjunker snart

tillbaka i dåsigheten igen.

Koncentration Inga

koncentrationssvårig heter. Har inte några

svårigheter att samla tankarna. Kan

följa med i samtal, TV-program eller läsa skriven text.

Verkar av och till okoncentrerad

dvs. avviker från samtalsämnet

och har vissa svårigheter att

följa TV- program eller

läsa skriven text.

Påtagligt koncentrationsst

örd. Har svårt att hålla en rak linje i samtalet

eller finna sammanhang i

TV-program, tidningsartiklar eller liknande.

Så grava brister i koncentrationsfö rmågan att något

ordnat samtal ej kan genomföras.

Tempo Klarar att skynda sig

då detta krävs.

Klarar av en uppgift men prestationsför

mågan försämras påtagligt om man skyndar

på.

Prestationsförm ågan försämras

påtagligt då man skyndar på. Blir retlig, orolig och/eller

förvirrad.

Blir helt blockerad och klarar inte den enklaste uppgift när man skyndar

på.

Reviderad 02-12-09

Utskrift

dat:’’’

Datum: Personnummer: Namn:

Intellektuella funktioner

^forts.

⁰ 1 2 3 4 5 6

Förströddhet (tankspridd)

Normalt samlad. Verkar av och till förströdd.

Tappar lätt tråden.

Måttligt men konstant förströdd. Svår

att nå med samtal.

Konstant mycket förströdd.

Oförmögen till målinriktad sysselsättning

eller samtal.

(10)

Sida 10 av 15

Omständlighet Uttrycker sig inte omständligt.

Av och till mångordig och

detaljrik i sin framställning, dock inga som

helst problem att hålla sig till

ämnet.

Konstant mångordig och

detaljrik. Har svårt att

"komma till sak"

samt gör många utvikningar från

ämnet.

Ingen förmåga att uttrycka sina önskemål.

Förlorar sig helt i ordrika detaljer.

Distraherbarhet Uppmärksamheten störs ej av normala bakgrundsaktiviteter

.

Uppmärksamh eten störs då och då av

normala bakgrundsakti

viteter.

Uppmärksamhet en störs påfallande ofta

av normala bakgrundsaktivit

eter.

Uppmärksamhet en är så allvarligt

störd att meningsfull aktivitet ej kan genomföras (tex.

enklare sysslor eller ordnat

samtal).

Språkfunktion Inga

språkstörningar.

Talar felfritt och flytande samt förstår

allt som sägs.

Språkstörning ar förekommer

ibland tex. i form av begränsat ordförråd, långsamt, hackigt men fullt förståligt tal eller i form av ljud- / ordförvrängnin

gar eller minskad förmåga att förstå andras

tal.

Språkstörningar förekommer ofta i enkla samtal t.ex. i form av

mycket begränsat ordförråd, mycket långsamt men förståligt tal eller

i form av ljud- / ordväxlingar,

flytande nonsenstal eller

kraftigt nedsatt förmåga att förstå andras

tal.

Kan inte göra sig förstådd verbalt.

Har ständigt mycket stora svårigheter att förstå andras tal.

(11)

Sida 11 av 15

Emotionella funktioner

Emotionell funktion

Ingen funktionsnedsättning

. Har förmåga att reagera med sorg,

glädje, hat, rädsla och ilska mm, i olika

situationer.

Känsloyttringa r som sorg, glädje, hat, rädsla, ilska

mm tar sig ibland uttryck

utan "fina"

nyanser.

Visar ibland tecken på sorg,

glädje, hat, rädsla, ilska mm

men gör det på ett grovt, onyanserat sätt.

Helt utslocknade känslomässiga funktioner. Har ej

förmåga att uppvisa tecken på sorg, glädje, hat, rädsla, ilska

mm.

Emotionell labilitet Normal förmåga att kontrollera känslomässiga

reaktioner.

Reagerar på ett överdrivet eller ohämmat sätt vid kraftig känslomässig stimulering.

Reagerar även vid måttlig känslomässig stimulering på ett överdrivet eller ohämmat

sätt.

Förmågan att kontrollera känslomässiga reaktioner är helt

förlorad.

Motivation Motiverad för aktivitet och sysselsättning och kan själv ta initiativ

till detta.

Påbörjar sällan sysselsättning

spontant.

Behöver uppmuntras

och visar stundtals endast ett

förstrött intresse för

denna.

Brister tydligt i sin motivation och måste

ständigt uppmanas för att påbörja eller manas på för att

fullfölja en uppgift.

Över huvud taget inte motiverad till sysselsättning.

Påbörjar aldrig och kan inte ens

med mycket kraftig stimulering förmås delta i en

aktivitet.

Datum: Personnummer: Namn:

ADL-funktioner

Följande variabler avser motorisk förmåga - inte motivation

⁰ 1 2 3 4 5 6

Av- och påklädning

Klär sig helt själv.

Behöver hjälp med knappar, dragkedja och

dylikt.

Måste ha hjälp vid av- och påklädning men

deltar aktivt.

Måste kläs helt.

Måltider Klarar själv matsituationen. Kan

tex. använda besticken och bre

sina smörgåsar.

Behöver stöd i matsituationen

, ex hjälp med servering och

bre smörgåsar, men äter själv.

Måste alltid ha hjälp i matsituationen, men deltar själv

aktivt.

Måste matas helt.

(12)

Sida 12 av 15

Fysisk aktivitet (självständighet)

Kan förflytta sig självständigt, ev.

med käpp.

Förflyttar sig själv men

behöver påminnelse för

att använda gånghjälpmed

el eller hjälp att förflytta sig

till och från rullstol.

Behöver levande stöd för

att kunna gå eller viss hjälp vid förflyttning i

rullstol.

Kan ej förflytta sig självständigt.

Är stol eller sängbunden.

Spontanaktivitet Normal motorik och spontanaktivitet.

Sitter ofta mer stilla än vad

som anses vara normalt,

men agerar eller rör sig spontant vid

lätt stimulering.

Rör sig spontant endast vid

kraftig stimulering.

Visar ingen spontanaktivitet.

Rör sig endast vid direkt uppmaning och

ledsagning.

Personlig hygien. Klarar själv att sköta sin personliga

hygien.

Måste ha viss hjälp vid dusch

och bad men klarar själv att tvätta och kamma sig och borsta

tänderna.

Måste ha hjälp med all personlig hygien men deltar själv

aktivt.

Måste hjälpas helt med den personliga hygienen.

Hjälper inte till.

Kontroll av blåsa och tarm.

Kan kontrollera blåsa och tarm.

Misslyckas någon gång

med vattenkastning men klarar sig för övrigt med påminnelse eller vid snabb

hjälp till toaletten eller

med bäcken.

Misslyckas med vattenkastninge

n flera gånger i veckan och/eller

är avföringsinkonti

nent ibland.

Ständigt urin och/eller avföringsinkontin

ent.

Datum Personnummer:

Namn :

(13)

Sida 13 av 15

Symtom vanliga vid demenssyndromet

⁰ 1 2 3 4 5 6

Förvirring Har förmåga att tänka klart och har

riktiga kontakter med omgivningen.

Förefaller villrådig och

sökande.

Uppenbart förvirrad. Samtal

är svårt och tidsödande att

genomföra.

Svaren ofta inadekvata men korta stunder av

klarhet kan finnas.

Helt förvirrad vilket gör meningsfull kommunikation

omöjlig.

Irritabilitet / aggressivitet

Visar inga tecken på irritabilitet / aggressivitet.

Visar av och till tecken på irritabilitet / aggressivitet, i

synnerhet vid närgångna frågor/situation

er.

Kontakt som ej borde vara provocerande

utlöser ofta irritabilitet / aggressivitet som ej alltid kan

bemästras.

All kontakt utlöser kraftig

irritabilitet /aggressivitet

som ej kan bemästras.

Ängslighet. Visar ingen överdriven ängslighet.

Av och till bekymrad.

Oroar sig i onödan för saker och ting

men kan behärska sig.

Ständigt överdrivet ängslig och oroar sig för småsaker men

kan avledas.

Så påtagligt ängslig att ändamålsenliga handlingar ej kan

utföras. Oroar sig för bagateller

och kan ej avledas.

Ångestkänslor Har varken psykiska eller fysiska tecken

på ångest.

Visar av och till tecken på vag psykisk

olust men tillståndet kan

behärskas.

Visar konstant tecken på diffus

psykisk olust som kan stegras

till panik.

Tillståndet avspeglar sig i kroppshållning och vegetativa symtom som svettning och hjärtklappning kan förekomma.

Kan ej avledas.

Visar tecken på kraftig diffus psykisk olust med långdragna

panikattacker.

Känslor av skräck och/eller

dödsångest förekommer och

kan ej bemästras.

(14)

Sida 14 av 15

Sänkt stämningsläge

Neutralt stämningsläge.

Förefaller av och till nedstämd och självförebråen

de men stunder av

ljusare stämningsläge

dominerar.

Påfallande nedstämd vilket inte bara märks verbalt utan

även i ansiktsuttryck

och kroppshållning.

(Känner sig försummad av

familj och vänner, klagar

över värk, trötthet, tidigt uppvaknande, sömnproblem

mm).

Extremt deprimerad vilket

leder till oförmåga att fungera i de allra flesta situationer.

Rastlöshet Ingen rastlöshet. Vissa tecken på rastlöshet.

Ändrar ställning flera gånger under samtalet, har svårt att hålla händer och fötter stilla, plockar gärna med föremål.

Förefaller påtagligt rastlös.

Kan tex. ej sitta stilla, gör ständiga ansatser att resa sig under samtalet, vrider

händerna eller plockar intensivt

med närliggande

föremål.

Vandrar ständigt av och an alt. kör

omkring i rullstolen och kan ej ens för korta stunder förmås att sitta

stilla och/eller har ett utpräglat användarbeteen de, samlar på sig

olika föremål.

Rop- / skrikbeteende

Inget rop- eller skrikbeteende

Ropar eller skriker ofta men tystnar då

man blir uppmärksamm

ad.

Ropar eller skriker ofta.

Förnekar skriken och fortsätter strax

igen.

Ständiga, rop eller skrik. Kan ej

avledas.

(15)

Sida 15 av 15

Bilaga 5; Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom Länk till: Socialstyrelsens rapport - Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom