Kvarteret Isstacken m.m stadsdelen Skärsätra

(1)

Dnr MSN/2004:10258 2013-05-30 Samrådshandling 2 Utställning

Detalj- och fastighetsplan

Kvarteret Isstacken m.m

stadsdelen Skärsätra

Samrådsredogörelse

Innehåll

1. Bakgrund

2. Hur samrådet har gått till

3. Sammanfattning av inkomna synpunkter

4. Ämnesvis sammanfattning av kontorets kommentarer till inkomna synpunkter 5. Sammanfattande bedömning och förslag till vidare handläggning

1. Bakgrund

Uppdrag

Kommunstyrelsen beslutade den 6 juni 2004 § 6.05 att ge miljö- och

stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan samt att samråda med berörda enligt reglerna om normalt planförfarande. Miljö- och

stadsbyggnadsnämnden beslutade den 29 augusti 2006 § 9.05 att ge miljö- och

stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta förslag till fastighetsplan samt att samråda med berörda enligt reglerna om normalt planförfarande. Ett första samråd ägde rum under tiden den 5 oktober–13 november 2006. Då det hade gått lång tid sedan förra samrådskedet och ett antal ändringar hade tillkommit beslutade miljö- och

stadsbyggnadsnämnden den 27 april 2011 § 56 att ett nytt samråd skulle genomföras.

2. Hur samrådet har gått till

I enlighet med miljö- och stadsbyggnadsnämndens beslut den 27 april 2011 § 56 har samråd hållits. Samrådet har ägt rum under tiden den 9 maj–20 juni 2011.

Samrådshandlingar har sänts till berörda sakägare enligt fastighetsförteckning och nedan angivna remissinstanser. Handlingarna har under samrådstiden visats i miljö- och

(2)

stadsbyggnadskontorets reception, stadshusets entréhall, biblioteket i Lidingö centrum samt på Lidingö stads hemsida. Samrådet har annonserats i Lidingö Tidning.

Staden bjöd in till öppet hus tisdagen den 17 maj 2011 mellan kl 18.00 till 19.30 i anslutning till stadshusets entréhall. Ett tjugotal intresserade kom.

Frågor från samrådsmötet:

 Varför ser planområdet ut som det gör? Varför är inte hela Kottlaområdet med?

 Vad innebär en mindre förtätning?

 Gestaltningen av de nya husen; varför inte striktare bestämmelse?

 Vad händer med grundvattnet om husen måste pålas?

 Varför bebygga ängen?

 Varför begränsa bebyggelsen på ängen till envåningshus?

 Hur ser avrinningsområdet ut? Redovisa i planhandlingarna.

 Varför kopplas inte den östra delen av avrinningsområdet till det nya dagvattendiket?

 Renar verkligen dagvattendiket? Vad ger det för effekt och vilka nackdelar finns (mygg?)

 Finns det risk för ökad mängd näringsämnen i dagvattnet om takvegetationen behöver gödslas?

 På Lidingö 9:81 har det funnits ett skjul där det har förvarats tryckimpregnerat virke – kan det ha gett upphov till markföroreningar?

 Varför finns inga politiker på plats för att svara på frågor?

Synpunkter:

 Bra med stora tomter

 Positivt med grönstråket i planområdets östra del

 Det finns inga större sälgar inom Lidingö 9:81

 Bra att byggrätterna är små och låga i förhållande till tomtstorlek.

 Omistlig kulturmiljö! Rör inte.

 Bra handlingar/presentation trots allt.

Totalt har 32 yttranden inkommit under samrådstiden. I de fall flera yttranden har inkommit från en och samma fastighetsägare eller person har det räknats som ett

yttrande i redogörelsen. Nedan förtecknas inkomna synpunkter. Samtliga yttranden i sin helhet finns tillgängliga på miljö- och stadsbyggnadskontoret.

Avstår från yttrande

Yttrande utan erinran/

med tillstyrkan

Yttrande med synpunkter / krav

Ej svarat

Kvar- stående synpunk ter

Myndigheter, organisationer m fl

1. Lantmäterimyndigheten i Sthlm län x

2. Länsstyrelsen i Sthlm, Planenheten x Nej

3. Kultur- och fritidsförvaltningen x

4. Miljö- och hälsoskyddsenheten x

(3)

5. Tekniska förvaltningen x Ja

6. Fortum Distribution AB x

7. Fortum Värme AB x

8. Stockholms Brandförsvar x

9. Polismyndigheten x

10. Naturskyddsföreningen i Lidingö stad

x

11. Lidingö ornitologiska förening x

12. Lidingö hembygdsförening x Ja

13. Friluftsfrämjandet i Lidingö x

14. Kottlasjöns vänner x Ja

15. Kottla Strands Fastighetsägarförening

x Ja

16. Skärsätra villaägarförening x Nej

Sakägare

17. Lidingö 9:51 x

18. Lidingö 9:56 x

19. Lidingö 9:57 x

20. Lidingö 9:58 x

21. Lidingö 9:59 x

22. Lidingö 9:60 x

23. Lidingö 9:61 x

24. Lidingö 9:62 x

25. Lidingö 9:63 x

26. Lidingö 9:64 x

27. Lidingö 9:65 x

28. Lidingö 9:66 x

29. Lidingö 9:67 x

30. Lidingö 9:68 2st x Ja

31 Lidingö 9:69. x

32. Lidingö 9:70 x

33. Lidingö 9:71 x

34. Lidingö 9:72 x Ja

36. Lidingö 9:74 och 9:98 x Ja

38. Lidingö 9:76 x

39. Lidingö 9:77 x

40. Lidingö 9:78 x

42. Lidingö 9:80 och 9:81 x Ja

43. Lidingö 9:82 x

44. Lidingö 9:83 x

45. Lidingö 9:84 x

46. Lidingö 9:85 x

47. Lidingö 9:86 x

48. Lidingö 9:87 x

49. Lidingö 9:88 x

(4)

50. Lidingö 9:89 x

51. Lidingö 9:90 x

52. Lidingö 9:91 x

53. Lidingö 9:92 x

54. Lidingö 9:93 x

55. Lidingö 9:94 x

56. Lidingö 9:95 x

58. Lidingö 9:99 x

59. Lidingö 9:100 x

66. Finedal 2 x Ja

67. Finedal 4 x

68. Finedal 6 x

69. Vattenklövern 1 x

Övriga

A. Upprop Göran Ljungberg, 156 st x Ja

B. Upprop Evelyn Lewandrowski mfl 8 st

x Ja

C. Ulf Crichton x x Ja

D. Richard Baynham x Ja

E. Cecilia Myhrman x Ja

F. Sverker och Astrid Abrahamsson (x3) x Ja

G. Gunnar Lindgren x Ja

H. Margareta Ohre x Ja

I. Carina Morling x Ja

J. Ingmar Veinberg mfl 8 stycken x Nej

K. Lissela Jonsson och Gunnar Broth x Ja

L. Margareta Hellquist x Ja

M. Solveig Wahrman och Karl-Heinz Voregger

x Ja

N. Familjen Zetterström x Ja

O. Annika Ceedigh x Ja

3. Sammanfattning av inkomna synpunkter

Nedan följer en sammanfattning av inkomna skrivelser och miljö- och stadsbyggnadskontorets kommentarer.

(5)

Myndigheter och organisationer

1. Lantmäterimyndigheten i Stockholms län Ingen erinran.

2. Länsstyrelsen i Stockholm län, Planenheten

 Länsstyrelsen delar uppfattningen att den västra delen av Lidingö 9:81, som är bebyggd med garage och tillhörande infart, kan anses vara ianspråktagen på ett sådant sätt att området saknar betydelse för strandskyddets syften. Utifrån nu kända fakta kan emellertid inte övriga delar av fastigheten Lidingö 9:81 anses vara ianspråktagna på ett sådant sätt att området saknar betydelse för strandskyddets syften och länsstyrelsen är därför inte beredd att besluta om att upphäva strandskyddet för denna del av planområdet. Den del av lotten E som ligger längst åt sydost bör därför också utläggas som naturmark.

 Enligt Geosigmas utredning 2005-01-24 bör man undvika ytterligare tillförsel av externa föroreningskällor om man långsiktigt vill bidra till en förbättring av sjöns vattenkvalitet (avsnitt 6.1). Länsstyrelsen bedömer att vattnet som rinner mot sjön sannolikt kommer att vara sammansatt av ytvatten från såväl

hårdgjorda ytor som grönytor inom det exploaterade området. Hårdgjorda ytor innehåller ofta föroreningar, t.ex. från bilar. Enligt miljökvalitetsnormerna för vatten får inte verksamheter bidra till att status på en vattenförekomst försämras.

Även om Kottlasjön i sig inte utgör en utpekad vattenförekomst så omfattas sjön av dessa bestämmelser genom att sjön utgör en del av avrinningsområdet till vattenförekomsten Lilla Värtan. Om dagvatten ska ledas till Kottlasjön behöver vattnet renas innan det når sjön för att förhindra ytterligare negativ påverkan.

Detta kan ordnas genom dagvattendammar eller dylikt. Hur dammarna ska anläggas och skötas bör framgå av genomförandebeskrivningen. Hur skötseln ska utföras bör vidare framgå av en särskild skötselplan.

 Om ängen måste dikas ur för att dränera marken för att möjliggöra den planerade exploateringen är det frågan om markavvattning enligt 11 kap. 2 § 4 p miljöbal- ken. Inom Stockholms län är markavvattning förbjudet. Länsstyrelsen kan, förut- satt det finns särskilda skäl, meddela dispens från förbudet. Av

planbeskrivningen bör framgå om det kan bli fråga om markavvattning.

 Länsstyrelsen instämmer i uppfattningen att grundvattensituationen behöver följas upp för att öka kunskapen om de geohydrologiska förutsättningarna.

 I planbeskrivningen anges att plank inte får uppföras i fastighetsgräns. Några be- stämmelser med denna innebörd har emellertid inte införts på plankartan varför planförslaget bör ses över i detta avseende.

 På fastigheten Lidingö 9:79 finns ett markerat servitut för befintliga ledningar.

För att skydda ledningarna bör det övervägas om inte samma område även bör markeras som mark som inte får bebyggas.

Kommentar: Förslaget revideras så att hela den östra delen av Lidingö 9:81, som i samråd 2 omfattades av kvartersmark och natur, utgår ur planområdet.

Strandskyddet avses därmed inte upphävas inom den delen.

(6)

Kontoret reviderar plankartan med bestämmelse om att plank inte får uppföras i fastighetsgräns och förbud mot att bebygga marken inom område för servitut och u-område.

5. Tekniska förvaltningen

 Tekniska förvaltningen påpekar på nytt att det ur trafiksäkerhetssynpunkt inte är en bra lösning att föreslagen ny fastighet G tillsammans med ytterligare tre fastigheter (H, J och K) längs Badbergsvägen angörs via befintlig gång- och cykelväg. Det betyder också att fastigheternas sopkärl måste rullas ut till vändplan vid parkering för hämtning då sopbilen annars skulle tvingas backa.

Den befintliga vändplanen är sannolikt för liten för sopfordon och skulle behöva byggas ut.

 Tekniska förvaltningen lyfter fram ett alternativ till föreslaget dike i områdets östra del. Diket, som det är illustrerat på sid 13 i planbeskrivningen, kräver sprängning och förstör en del av den natur som planen vill bevara. Under planarbetets gång har ett dike längre västerut på fastighetsmark diskuterats.

Fördelarna med detta är att man kan slippa sprängning. Man bör också från stadens sida undvika risken att ta på sig ansvaret för eventuella framtida fuktproblem i kvarteret genom att åta sig att anlägga, sköta och underhålla ett dike på mark som övertas av staden. De menar att ingen kan vara helt säker på att diket löser alla eventuella problem och med tiden kan också problem uppstå om man inte sköter, rensar och underhåller diket kontinuerligt. Tanken att det vatten som i dag rinner från området till Kottlasjön även i fortsättningen ska kunna göra så är annars bra.

Kommentar: Kontoret noterar behovet av vändplats för sopfordon och utökar vändplanen i planhandlingarna.

Under arbetets gång har olika alternativ för att angöra de nämnda fastigheterna prövats men föreslagen lösning, som befäster befintliga infarter, har bedömts mest lämplig eftersom den bedöms ge minst inverkan i stadsbilden och mest lämplig utifrån hur byggnaderna är placerade på tomten. Den befintliga gång- och cykelvägen är planlagd som gata med gångfart längs den sträcka som behövs för att angöra fastigheterna.

8. Stockholms brandförsvar Ingen erinran.

12. Lidingö hembygdsförening

 Lidingö Hembygdsförening anser att nuvarande strandskydd inte bör upphävas.

 Den öppna ängsmarken söder om Kottla gård bör behållas. Om nytillkommen bebyggelse ändå kommer att tillåtas måste den begränsas inte bara till höjd utan också till byggnadsarea.

(7)

 Staden måste säkerställa Kottlasjöns vattenkvalitet och flöden vad gäller såväl tillrinning som avrinning.

 Förslaget att avsätta ett område i öster som naturområde är positivt.

Kommentar: Strandskydd bör inte finnas inom mark som planläggs som kvartersmark.

Om området planeras för bostäder är upphävande av strandskydd nödvändigt. Lämpligheten av detta prövas av länsstyrelsen i denna plan.

Se även kommentar till nr 2, länsstyrelsen, om revidering av upphävande av strandskydd och Kottlasjöns vattenkvalité.

Föreslagen byggnadsarea är anpassad till exploateringsgraden inom befintlig bebyggelse och de stora tomterna och bedöms vara lämplig inom detta kvarter.

Staden har inte längre för avsikt att förvärva den del av naturmarken som ligger inom Lidingö 9:81. Den delen av naturområdet föreslås därför utgå ur planområdet och kan därmed fortsätta omfattas av strandskydd.

14. Kottlasjöns vänner

 Kottlasjöns vänner vill ha en förklaring till varför området bebyggs i strid mot de rekommendationer och åtgärdsföreskrifter som Geosigma framfört i sin

utredning. Föreningen bifogar ett nytt utlåtande från 2006 från företaget

Geosigma som betonar vikten av att inte minska de tillrinningsområden till sjön som finns idag.

 Föreningen vill att tomtmarken ska lösas in av kommunen och ingå i en utökning av det befintliga omgivande naturvårdsområdet.

 Föreningen vill ha en förklaring till varför strandskyddet har upphävts utan en fullgod anledning.

 Föreningen anser att genomsilningen kommer att fungera mycket bättre om området i sin helhet behålls som genomsilningsyta.

Kommentar: Detaljplaneprocessen innebär en prövning i lämpligheten av föreslagen planläggning och möjligheter till åtgärder av konsekvenser. Inom planarbetet har flertalet förslag på dagvattenhanteringen utretts. De utredningar som gjorts inom ramen för planarbetet pekar mot att

tillrinningen till Kottlasjön inte behöver försämras trots en exploatering.

Om det görs på ett bra sätt kan det i bästa fall även öka tillrinningen till sjön med tanke på att dagvatten idag ibland blir stående i en lågpunkt på ängen. Det är av yttersta vikt att detaljplanen kan visa på en

tillfredsställande lösning av dagvattenhanteringen som både säkrar att det sker tillrinning till Kottlasjön samt att dagvattnet från planområdet

(8)

inte bidrar till försämrad vattenkvalité.

Strandskyddet är ännu inte upphävt. Strandskyddsbestämmelserna ändrades 1 juli 2009. Eftersom planarbetet har inletts före denna tidpunkt ankommer det enligt övergångsbestämmelserna fortfarande på länsstyrelsen att besluta om upphävande av strandskyddet. Under samråd 2 delade länsstyrelsen stadens uppfattning om att delar av strandskyddat område kan anses vara ianspråktagen på ett sådant sätt att området saknar betydelse för strandskyddets syften. Se även kontorets kommentar till nr 2, länssstyrelsen.

15. Kottla Strands Fastighetsägarförening

 Kottla Strands fastighetsägarförening anser att föreslagen exploatering innebär ett ingrepp i sjöns primära tillrinningsområde och att ytterligare bebyggelse på den sanka ängen och upphävandet av strandskyddet är ett steg i fel riktning mot sjöns tillfrisknande. De motsätter sig föreslagen detaljplan och upphävandet av strandskyddet.

 Den planerade byggnationens närmande av Kottlasjöns grönområde är ett negativt ingrepp i naturmiljön.

 Det har inte utförts någon geoteknisk undersökning för den tilltänkta tomten närmast Kottlasjön gällande lämpligheten att bebygga marken. Tidigare marktekniska undersökningar som gjorts har tydligt påvisat de negativa konsekvenserna för Kottlasjöns tillrinning och vattenomsättningen i sjön.

Kommentar: Se kommentar till nr 14, Kottlasjöns vänner, om tillrinning och strandskydd.

Naturinventeringen har kompletterats efter samråd 2 för att än mer utreda detaljplanens påverkan på biologiska och ekologiska värden.

En geoteknisk utredning har gjorts inom område för ny bebyggelse.

16. Skärsätra villaägarförening

Skärsätra villaägareförening har efter diskussioner i styrelsen beslutat att inte ta ställning för eller emot eventuell ny bebyggelse i det aktuella området. Föreningen vill dock att följande beaktas i den nya detalj- och fastighetsplanen.

 Kommunen bör säkerställa allmänhetens tillträde till Kottlasjön med tillhörande badplats och strandpromenad året runt. Inga nya servitut för bryggor etc.

 Kommunen bör säkerställa Kottlasjöns vattenkvalitet och flöden, såväl tillrinning som avrinning. Grundvattennivån får ej påverkas.

(9)

 Kommunen bör säkerställa en minimal och acceptabel påverkan av natur och djurliv i området. Vid större påverkan bör man eftersträva miljökompenserande åtgärder.

 Kommunen bör säkerställa att områdets boendekaraktär bevaras så lång som möjligt. Eventuell ny bebyggelse bör vara av typen enbostadshus.

 Kommunen bör säkerställa att påverkan på omedelbara grannfastigheter blir minimal och acceptabel. Om så inte är fallet bör skälig kompensation utgå.

Kommentar: Strandskyddet avses behållas inom strandpromenaden och badplatsen just i syfte att säkerställa allmänhetens tillträde och servitut planeras bara inom kvartersmark. Efter samråd två har en geoteknisk utredning gjorts inom området för att utreda påverkan på grundvatten och lägsta grundläggningsnivå. Se även kommentar till 14, Kottlasjöns vänner, om tillrinning till Kottlasjön.

Under planarbetets gång har naturinventering gjorts för att kartlägga värdefull natur och arter och behov av åtgärder. Efter samråd 2 har naturinventeringen kompletterats ytterligare.

Detaljplanen medger endast enbostadshus med högst en lägenhet.

Sakägare 30. Lidingö 9:68

1) Har inkommit med en namninsamling med 156 namnunderskrifter.

 De undertecknade vill inte att Lidingö stad bebygger ängen söder om

Lillgårdsvägen! De menar att ängen bidrar till områdets lantliga karaktär, har stor betydelse för tillrinningen till Kottlasjön och är viktig för djurlivet.

Bebyggelsetillskottet kommer förändra områdets karaktär.

2) Har inkommit med ett yttrande.

 Fastighetsägarna motsätter sig byggnation i kvarteret Isstacken.

 Vattnet i Kottlasjön behöver nytt friskt vatten. Kvaliteten på det vatten som silas ut i Kottlasjön är viktig, inte minst med tanke på närheten till badviken. Båda konsulterna har konstaterat att ängen fungerar som ett magasin för vatten som kommer från hela dalen och sedan silas genom marken innan det når sjön. Enligt förslaget ska vattnet ledas mot sjön i ett öppet dike. Vid en bebyggelse kommer förorenat vatten från bilar, gödnings- och bekämpningsmedel och liknande att tränga ned i grundvattnet och föras ut i sjön. Hur kan man påstå, att vattnet kommer att bli renare? Vem står för konsekvenserna? Vi vill se en

miljökonsekvensutredning baserad på fakta.

(10)

 En stor del av området ligger under strandskydd, som enligt förslaget ska upphävas. Vilket värde har strandskyddet om det utan vidare kan upphävas? I Naturvårdsverkets skrift om strandskydd finns omnämnt 6 särskilda skäl för dispens. Endast ett av dessa passar in i det här aktuella fallet. Vi kan till exempel inte finna att det är av allmänt intresse att ängen bebyggs.

 Fastighetsägarna tycker det är märkligt, att en byggmästare, som köpt tomterna för 40 år sedan på spekulation ska få bygga på ett så ömtåligt område.

 På en av ritningarna finns fyra hus inritade, däremot inte komplementbyggnaderna.

 Fastigheten Lidingö 9:81 är mycket viktig eftersom det är här som vattnet samlas upp innan det rinner ut i Kottlasjön. På en av ritningarna finns ett hus inritat rakt över ett område med vass och framför en trumma där vattnet rinner ut i sjön. En mycket olycklig placering av flera anledningar.

 Området är utpekat som kulturhistoriskt värdefull miljö. Med tanke på den omedelbara närheten till Kottla Gård borde ängen lämnas fri från bebyggelse.

 Fastighetsägarna finner det märkligt att inte hela området detaljplaneras samtidigt.

 Enligt planerna ska Storgårdsvägen inte breddas. Det är bra då det är en av få vägavsnitt på Lidingö som visar hur vägarna var förr. Då det är svårt för bilar att mötas undrar fastighetsägarna hur det blir dels under byggnationen, dels när ytterligare minst tio bilar kommer trafikera vägen?

 Två utredningar är gjorda av konsultbolag. En är beställd av Lidingö Stad (Geosigma) och en av byggaren (Structor). Fastighetsägarna finner det anmärkningsvärt att Lidingö Stad använder sig av den utredning som

tillhandahållits av byggaren. De efterlyser en opartisk neutral utredning innan några beslut fattas.

Kommentar: Som en del av planprocessen ingår att bedöma om detaljplanen bedöms innebära en betydande miljöpåverkan som kräver en

miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kap 11§. Detaljplanen innebär flera konsekvenser, men staden har bedömt att det inte är sådana konsekvenser som innebär sådan betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalken. Länsstyrelsen har heller inte ifrågasatt stadens bedömning. Miljöfrågorna hanteras därför inom planarbetet och beskrivs under respektive avsnitt i planbeskrivningen

Se även kommentar till nr 14, Kottlasjöns vänner, angående tillrinning till sjön och upphävande av strandskydd.

Naturvårdsverkets och Boverkets bedömning av särskilda skäl för upphävande av strandskydd innebär att det kan vara tillräckligt med att

(11)

ett av skälen kan tillämpas för att upphävande av strandskydd ska vara motiverat. Detaljplanen kan anses ha ett allmänt intresse i form av stadens ansvar för bostadsförsörjning.

En detaljplaneprocess innebär att pröva möjligheten att planlägga för det tänkta syftet och därmed också möjligheten att vidta eventuella åtgärder. Samrådet är en del av den processen.

Det stämmer att illustrationen bara visar huvudbyggnadernas volymer (sex nya byggnader visas i illustrationen). I sammanhanget har

komplementbyggnaderna inte lika stor påverkan som huvudbyggnaderna varför kontoret valt att inte redovisat dessa.

Planförslaget revideras för fastigheten Lidingö 9:81 så att byggrätten förläggs så nära Lidingö 9:80 som möjligt.

Kontoret håller med om att Kottla Gård bär på höga kulturhistoriska värden. Kontoret bedömer dock att friytan framför Kottla Gård är så pass stort att det kulturhistoriska värdet inte är beroende av om ängen bebyggs eller inte. Den föreslagna bebyggelsen inom Lidingö 9:76-77 är också begränsad till en våning för att minska påverkan på Kottla Gård.

Detaljplanens uppdrag omfattar att utreda möjligheten för de sex nya bostadshusen. Planområdet har därför begränsats till att omfatta den närmast angränsande bebyggelsen inom ett naturligt avgränsat kvarter.

Övrig bebyggelse kommer att regleras i en annan detaljplan.

Stadens tekniska förvaltning har bedömt att Storgårdsvägens bredd är tillräcklig trots tillskottet av de fem bostäderna som ska angöras via den vägen.

Det är normalt den som är initiativtagare och har nytta av detaljplanen som bekostar och på uppdrag av staden ansvarar för att nödvändigt underlag tas fram för detaljplanen. Stadens uppgift som

myndighetsutövare är att ta fram planhandlingarna och kritiskt granska det underlagsmaterial som tas fram.

34. Lidingö 9:72

Fastighetsägaren motsätter sig en utbyggnad av kvarteret Isstacken av flera orsaker.

Kottlasjön är idag en alltför näringsrik sjö. Kottlasjön har en mycket hög halt av fosfor och klorofyll, och siktdjupet är litet, vilket tyder på hög förekomst av planktonalger. En tydlig algblomning ses också i sjön varje sommar.

 En ny bussdepå vid Stockby kommer att ytterligare belasta Kottlasjön, via Stockbysjön (som redan nu är syrefri delar av året) med näringsrikt dagvatten, samt andra föroreningar som kolväten mm.

(12)

 Fastighetsägarna anser att Lidingö stad i stället för att försämra förutsättningarna för en frisk sjö bör verka för en förbättring av sjöns näringsstatus, dels genom att minimera påverkan på sjön, dels genom att undersöka möjligheterna till en restaurering. Kottlasjön är en oerhört värdefull tillgång för alla Lidingöbor och dess värde som badsjö och kräftsjö bör inte riskeras.

 Fastighetsägarna vänder sig emot att strandskyddet föreslås upphävas i området.

I planbeskrivningen hävdas att upphävandet av strandskyddet inte anses innebära några försämringar av strandskyddets intentioner. Fastighetsägarna vill påminna om att strandskyddet inte bara är till för att allmänheten ska ha tillgång till stränder för sitt friluftsliv, utan även för att bevara goda livsvillkor för djur och växter i de strandnära områdena. De anser att de särskilda skälen för upphävande av strandskyddet inte har redovisats tillräckligt och att ängen bör inlemmas i det angränsande naturvårdsområdet i stället för att bebyggas.

 Det är bra att man avser att göra en bättre inventering av groddjur.

Fastighetsägarna kan upplysa om att det åtminstone för några år sedan fanns vattensalamandrar i området.

 För övrigt vänder sig fastighetsägarna mot att nya planer på exploatering av området tas fram gång på gång.

Kommentar: Bussdepån i Stockby är inte längre aktuellt.

Till detaljplanen har en naturinventering gjorts, som har kompletterats med groddjur efter samråd 2, för att belysa just de naturvärden som finns i området och bedöma planförslagets påverkan på växter och djur.

Naturinventeringen visar att de groddjur som hittats är vanlig padda som söker skydd och föda i området men varken övervintrar eller förökar sig där.

Det är inte, och har inte varit, aktuellt att upphäva strandskyddet i strandområdet närmast sjön. Se även kommentar till nr 14, Kottlasjöns vänner, och nr 2, länsstyrelsen, om upphävande av strandskydd.

I samband med att Långängen-Elfviks naturreservat bildades 2007 gjordes bedömningen att området inte skulle ingå i naturreservatet.

35. Lidingö 9:73

 Mot bakgrund av ärendets tidigare hantering, inklusive avstannad

handläggning/process, kraftiga protester, motsägelsefulla analyser etc, menar fastighetsägarna att den politiska ledningen bör delta i möte med berörda fastighetsägare och intresseorganisationer. Att kommunen vid plansamrådet endast representerades av tjänstemän utan mandat att besvara de frågor deltagarna ställde upplevdes som mycket nonchalant.

(13)

 Trots remissinstansers och sakägares kritiska synpunkter av både juridisk och allmängiltig karaktär har frågan om planläggning av Isstacken för

bostadsändamål återuppstått. Fastighetsägarna undrar med vilken motivering.

 Motiveringen att strandskyddet ska hävas behöver förklaras och de särskilda skälen därtill motiveras utifrån strandskyddets syften. Vilken praxis finns i övriga landet när det gäller liknande undantag?

 Frågan om tillrinning, filtrering och rening av vatten till Kottlasjön har inte utretts på tillfredsställande sätt. Analysen ger intryck av att inte i tillräckligt hög grad ha tagit hänsyn till de reella förhållandena på ängen utan mer baserats på ett fåtal besök.

 Planen bortser från att det mycket rika djur- och naturlivet på ängen kommer påverkas negativt av bebyggelsen. Källvägens och Lillgårdsvägens invånarantal kommer dubbleras likväl som antalet bilar i området. Detta innebär påfrestningar på vägen, och miljön i övrigt. Naturinventeringen borde ha utförts av ett

oberoende företag/experter som inte anlitats av ängens ägare. En oberoende instans borde ompröva miljö- och stadsbyggnadskontorets bedömning att miljöbedömning enligt MB inte behöver göras.

 Att den begränsade bebyggelsen i form av ett litet garage på 9:81 skulle motivera att marken är ianspråktagen och etablerad tomtmark ter sig som en överdrift.

 Källvägens och Lillgårdsvägens invånarantal och bilar kommer att dubbleras.

Det innebär påfrestningar på vägen och miljön.

 Kottlagårdsområdet borde ses som en helhet ur kulturmiljöperspektiv.

 Med bakgrund i att “syftet med detaljplanen även är att säkerställa allmänhetens tillträde till Kottlasjön “ osv förefaller det rimligt att istället för att bygga hus för ett fåtal personer på ängen istället använda tomten för att utvidga många fler människors möjlighet att utnyttja området. Kommunen skulle genom relativt enkel arkitektplanering kunna göra ängstomten tillgänglig för allmänheten genom utplacering av bänkar, små stigar etc utan att för den skull skada förutsättningarna för djur- och naturliv, eller kulturmiljön.

 Fastighetsägarna menar att planeringen av Isstacken borde ske i enighet med Lidingös miljöprogram 2011-2020 – Miljökloka val, energismart stad, hållbar grön ö. Bland de tio lokala miljömålen finns bl.a. tydliga mål om – Hållbar bebyggelse, - Rik natur och rent vatten, - Inbjudande park, natur- och kulturmiljö. Att upphäva strandskyddet, bygga i kanten av ett

naturskyddsområde, förtäta bebyggelsen där rikt djurliv finns och

vattenavrinningen är av särskild betydelse, bortse från kulturmiljöaspekter är inte förenligt med de policydokument kommunen antagit, eller den vision politikerna målar upp när det gäller Lidingös framtid som Hållbar Grön Ö.

(14)

Kommentar: Kontoret noterar fastighetsägarens önskemål om att politikerna bör delta vid samrådsmöten.

Området, inklusive strandområdet, saknar detaljplan idag och är indelad i fastigheter i privat ägo. Det innebär att bygglov kan sökas för att uppföra bostadshus inom kvarteret var eftersom. Eftersom det finns en stor efterfrågan på småhus på Lidingö är syftet med planläggningen att reglera en möjlig framtida byggnation i ett sammanhang. Syftet med planläggningen är även att säkerställa allmänhetens tillträde till Kottlasjön med tillhörande badplats och strandpromenad genom detaljplan och inte bara genom strandskyddet.

Se kommentar till nr 14, Kottlasjöns vänner, och nr 2, länsstyrelsen, om upphävande av strandskydd. Både den nya och den äldre (som tillämpas för denna plan) strandskyddslagen är nationell lagstiftning.

Se kommentar till nr 14, Kottlasjöns vänner, om tillrinning mm.

Som en del av planarbetet har en naturinventering gjorts för att utreda detaljplanens påverkan på biologiska och ekologiska värden.

Naturinventeringen har även kompletterats efter samråd 2.

Naturinventeringen visar att de groddjur som hittats är vanlig padda som söker skydd och föda i området men varken övervintrar eller förökar sig där.

myndighetsutövare är att kritiskt granska det underlagsmaterial som tas fram.

Stadens tekniska förvaltning har bedömt att Storgårdsvägen och Lillgårdsvägen klarar den ökade trafik som detaljplanen kan medföra.

Kontoret instämmer i att Kottlagårdsområdet bär på kulturhistoriska värden. Se kommentar till nr 30, Lidingö 9:68, om det kulturhistoriska värdet för Kottla gård och varför hela området inte ingår i denna plan.

Detaljplanearbetet ska givetvis förhålla sig till de policys och program som finns inom staden. Att ta fram en detaljplan innebär att göra avvägningar mellan en mängd intressen, både privata och allmänna, men även mellan till exempel miljöfrågor och stadens ansvar för

bostadsförsörjning. Den sammantagna bedömningen resulterar antingen i behov av åtgärder eller anpassningar, alternativt att planläggningen inte är lämplig. Än så länge har den sammantagna bedömningen varit att området kan planläggas för bostadsbebyggelse men med en mängd regleringar och anpassningar vad gäller vatten, natur, strandskydd och kulturmiljö.

(15)

36. Lidingö 9:74 och 9:98 Har inkommit med två yttranden.

1)

 Att Kottlasjön inte mår bra har vid ett flertal tillfällen tydligt etablerats, t ex vid den undersökning som Lidingö stad lät Geosigma utföra år 2004. Idag tillförs Kottlasjön rent och filtrerat vatten genom översilning från ängen i

Kottlagårdsområdet och via tomt 9:81. Hur kommer hydrologin att påverkas av att området hårdexploateras med tio nya hus, väg, asfaltering, gödsling och parkering? Vad händer med avrinningen och översilningen? Hur påverkas kvävetillförseln till Kottlasjön vid en eventuell exploatering?

2)

 Fastighetsägaren yrkar att:

byggnadsnämnden återremitterar ärendet till kommunstyrelsen med

rekommendation att detaljplanearbetet läggs ned, dvs ängen och kilen ner mot Kottlasjön lämnas obebyggda.

viss kompletteringsbyggnation fortsatt tillåts utanför plan, men inom ianspråktagen mark, och att den i varje enskilt fall restriktivt prövas mot områdets natur- och kulturvärden.

 När detaljplanearbete bedrevs 1995-1996 för området var det stort motstånd mot byggnationen på ängen från remissinstanserna, framförallt från

miljökonsekvensutredningen som genomfördes av Lidingö stad. Då beslutade kommunstyrelsen att lägga ner detaljplanearbetet. Sedan dess har inga nya skäl tillkommit för att bebygga ängen.

 Nuvarande förslag innebär att det byggs tio nya fastigheter, sex fastigheter plus fyra komplementfastigheter, vilket är mer än en fördubbling av det antalet fastigheter som finns inom kv. Isstacken idag. Hur kan det ses som en mindre förtätning?

 Lidingö 9:74 och 9:98 har idag fri syn över ängen och ut över Kottlasjön sju till åtta månader om året. Denna fria syn kommer att utsläckas av planerad

byggnation på ängen och fastigheten 9:81 och skapar därmed en betydande olägenhet för dessa fastighetsägare (PBL 8 kap 22§).

 Att bryta loss kv. Isstacken är ett felaktigt angreppssätt eftersom området ingår som en helt integrerad del i det större Kottlagårdsområdet. Att inte ta ett helhetsgrepp på ett område som är klassificerat som kulturhistoriskt mycket värdefullt är att riskera stora miljö- och kulturvärden. Vad blir nästa steg? En separat detaljplan på höjden väster om Kottla Gård? Ytterligare en väster och norr om Höggårdsvägen? En till öster om Källvägen? En för Kottla Gård, på

(16)

vars tomt man med samma logik som för ängen skulle kunna bebygga med 3-4 hus? Kottlagårdsområdet är ett av Lidingös bäst bevarade kulturområden. Nu planerad byggnation skulle oåterkalleligen förändra områdets karaktär i negativ riktning.

 Numera finns ingen särskild nämnd/instans i Lidingö stad som tillvaratar kulturmiljöer av särskilt intresse då Natur- och Kulturskyddsrådet har lagts ned av Lidingö stad. I detta råd satt bl a djupt sakkunniga personer med gedigen utbildning och lång erfarenhet av värdefulla kulturmiljöer och deras bevarande.

 Ängen i kvarteret Isstacken har stora natur- och kulturvärden och dessa riskeras för en exploatering är oacceptabelt. Området genomkorsas av flera öppna diken, som är vattenförande stora delar av året och därmed har stort värde för den biologiska mångfalden. Förekomsten av olika fridlysta groddjur är stor i området och ännu inte utrett. Brynzonen med asp och sälgar har särskilt värde för

pollinerande insekter och sälgarna kan hysa rödlistade arter som myskbock. Som Ekologigruppen konstaterar är ängens växt- och örtflora ordinär, vilket beror på avsaknad av hävd under flera decennier. Försiktiga skötselåtgärder som slåtter och bete skulle kunna bevara områdets nuvarande kvaliteter och samtidigt ge ett ökat estetiskt värde med en rik flora samt ökad tillgänglighet för allmänheten.

Ängen utgör också en mycket viktig grön zon för det rika djurlivet i området, och är en viktig förbindelselänk mellan naturområdena väster och öster om kv Isstacken.

 Kottlagårdsområdet ligger i direkt anslutning till Långängens naturreservat och ängen är en naturlig fortsättning av naturreservatet. Varje helg promenerar 600- 700 Lidingöbor genom området för att njuta av kulturmiljön. Över 2000

Lidingöbor har vid olika tillfällen skrivit på protestlistor mot en exploatering av ängen. Allmänheten vill bevara nuvarande karaktär på området och ängen obebyggd.

 Detaljplaneprocessen har initierats och drivs av ett företag som köpte marken för över 40 år sedan. Då rådde byggförbud och marken köptes på ren spekulation.

Lidingös beslutsfattare har varken moralisk eller juridisk skyldighet att låta byggbolaget eller enskilt särintresse få bebygga ängen på allmänintressets bekostnad.

 I nu gällande översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige i maj 2002, som reglerar markanvändningen på Lidingö fram till år 2020 ingår den aktuella ängen i kategorin ”större obebyggda områden av särskilt socialt värde”, det vill säga att den är klassad som grönområde. Som ett övergripande mål för stadens fortsatta planering anges att avgränsningen mellan bebyggd mark och grönområden ”i allt väsentligt ska behållas”. Detta förtydligas också med skrivningen:

”Översiktsplanen föreslår att ny bebyggelse endast ska få tillkomma som

förtätning eller omvandling av ianspråktagen mark. Ängen är inte ianspråktagen mark. Mot denna bakgrund är det uppenbart att nu liggande förslag strider mot intentionerna i nu gällande översiktsplan.

(17)

 Under våren 2006 samlades Lidingö Hembygdsförening, Naturskyddsföreningen på Lidingö, Lidingö Ornitologiska Förening och Friluftfrämjandet i Lidingö kring ett upprop för att skydda Lidingös natur- och kulturmiljöer. Föreningarna föreslår att staden utarbetar dels en plan för bevarande av värdefulla

kulturmiljöer samt kulturhistoriskt intressanta byggnader, och dels en plan för bevarande och utveckling av värdefulla naturmiljöer.

 Lidingö stad bör överväga alternativet att förvärva eller byta till sig naturmarken som utgörs av ängen mm i kv Isstacken för att bevara områdets miljö- och kulturmiljövärden.

Kommentar: Totalt föreslås sex nya huvudbyggnader, varav fyra på ängen, med möjlighet till komplementbyggnad (garage). Som en del av planarbetet har en geohydrologisk undersökning gjorts för Lidingö 9:76- 77 som visar att grundvattnet inte påverkas negativt av exploateringen.

Plankartan innehåller bestämmelser om att tomtmarken ska möjliggöra infiltration.

Se även kommentar till nr 14, Kottlasjöns vänner, om tillrinning och rening av dagvattnet.

Syftet med detaljplanen är liknande syftet för det tidigare planarbetet.

Idag är efterfrågan på bostäder än större än den var omkring 1995.

Lidingö stad har också genom Översiktsplan Lidingö 2030 valt att ta ett större regionalt ansvar för bland annat bostadsförsörjningen. Den nya översiktsplanen stärker på så sätt kommunstyrelsen uppdrag om att pröva möjligheten att planlägga kv. Isstacken. Syftet med planläggningen är även att säkerställa allmänhetens tillträde till Kottlasjön med

tillhörande badplats och strandpromenad genom detaljplan och inte bara genom strandskyddet.

Det stämmer att staden inte har någon juridisk skyldighet att låta fastighetsägarena bebygga sina tomter, men staden har funnit det lämpligt att pröva möjligheten för detta. Staden har dels ett ansvar för bostadsförsörjningen inom staden (och regionen) genom att pröva tänkbara byggrätter genom detaljplan, dels ett ansvar att övervaka bebyggelseutvecklingen. Området saknar detaljplan idag och är indelad i fastigheter i privat ägo. Det innebär att bygglov kan sökas för att

uppföra bostadshus inom kvarteret var eftersom. Det är detta som kan undvikas genom detaljplan då en möjlig framtida byggnation regleras i ett sammanhang så att inte fler bygglov kan ges utan några speciella riktlinjer. Kontoret bedömer att sex nya hushåll med friliggande villor i en och två våningar inom kvarteret är en försiktig förtätning inom en yta som skulle kunna rymma en långt högre exploateringsgrad med annan typ av bebyggelse.

De nya husen inom Lidingö 9:76-77 är begränsade till en våning för att i så liten utsträckning som möjligt försämra utsikten mot Kottlasjön.

Detaljplanen ställer krav på att den föreslagna bebyggelsen närmast

(18)

Kottla Gård ska ha takvegetation för att minska intrycket av bebyggelsen vid utblickar från omgivande bebyggelse.

Se kommentar till nr 30, Lidingö 9:68, om planens avgränsning,

kulturhistoriska värden och varför inte hela Kottla Gårdsområdet ingår.

Ansvaret för bebyggda kulturmiljöer ligger primärt hos miljö- och stadsbyggnadsnämnden genom miljö- och stadsbyggnadskontoret.

Staden har inte minskat sina intentioner om att värna de kulturhistoriska värdena i och med att ”Natur- och kulturskyddsrådet” inte längre finns.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden är ansvarig myndighet för att byggda miljöer skyddas genom detaljplan och ge råd och information till

fastighetsägare, inte minst i samband med bygglovsansökningar.

Se kommentar till nr 34, Lidingö 9:72, angående groddjur, sälgbeståndet och hantering av övriga natur- och djurvärden.

Ett av planens syften är att säkerställa allmänhetens tillträde till Kottlasjön med tillhörande badplats och strandpromenad genom detaljplan och inte bara genom strandskyddet såsom det är idag.

Den 27 augusti 2012 antog kommunfullmäktige en ny översiktsplan, Översiktsplan Lidingö 2030. Till dess att den vinner laga kraft går den nya översiktsplanen och den gällande från 2002 hand i hand. Sedan den förra översiktsplanen antogs har plan- och bygglagen ändrats avseende översiktsplanens roll som numera ska vara ett styrdokument av mer strategisk karaktär. Planläggning av Kv. Isstacken går i linje med den nya översiktsplanens strategier och riktlinjer. Kv. Isstacken är inte markerat som ett utvecklingsområde i den nya översiktsplanen eftersom det är ett pågående uppdrag.

Den nya översiktsplanen beskriver behovet av att byggnader och

bebyggelsemiljöer med kulturhistoriska värden skyddas och att fakta om bebyggelseutvecklingen kontinuerligt uppdateras. Se kommentar till nr 30, Lidingö 9:68, om det kulturhistoriska värdet för Kottla gård och varför hela området inte ingår i denna plan.

I plan skyddas brynmiljön av bestämmelsen Natur. Den östra delen av fastigheten 9:81 ingår inte längre i planområdet och därmed upphävs inte strandskyddet för denna del.

37. Lidingö 9:75

 Fastighetsägarna är emot den planerade bebyggelsen på de obebyggda tomterna då de inte tror att en exploatering av området kommer att förbättra

förutsättningarna för Kottlasjön ur ett miljöperspektiv. Samma slutsats har även framförts av Geosigma i sin oberoende miljöutredning av området.

(19)

 Fastighetsägarna tror att den lantliga karaktären i området kommer

att försvinna när flera stereotypa hus uppförs på föreslaget sätt. Även om detta inte är en mätbar kvalitet är det värdet påtagligt och uppskattat av både boende och besökande.

 Då detaljplanedokumenten nämner grusvägarna på Lillgårdsvägen och

Storgårdsvägen fast dessa vägar är asfalterade undrar fastighetsägarna om det har skett några besök på plats.

 Om planen kommer att genomföras så skulle fastighetsägarna uppskatta om staden flyttade platsen för soptunnor till östra sidan om den planerade infarten.

På så sätt hamnar soptunnorna längre ifrån vår grind vilket skulle vara trevligare för oss.

 Fastighetsägarna vill även framföra sin uppskattning till att det skett väsentliga förbättringar i förhållande till föregående planförslag, särskilt gällande antal hus och dess bygghöjd.

Kommentar: Se kommentar till nr 14, Kottlasjöns vänner, angående miljöpåverkan på Kottlasjön.

Området saknar detaljplan idag och är indelad i fastigheter i privat ägo.

Det innebär att bygglov kan sökas för att uppföra bostadshus inom kvarteret var eftersom. Det är detta som kan undvikas genom detaljplan då en möjlig framtida byggnation regleras i ett sammanhang så att inte fler bygglov kan ges utan några speciella riktlinjer. Kontoret bedömer att sex nya hushåll med friliggande villor i en och två våningar inom kvarteret är en försiktig förtätning inom en yta som skulle kunna rymma en långt högre exploateringsgrad med annan typ av bebyggelse.

Det har skett många besök inom planområdet under arbetets gång. Det är olyckligt att Storgårdsvägen och Lillgårdsvägen har betecknats och beskrivits som om att de skulle återställas till grusvägar. Det har aldrig varit stadens ambition att ändra vägbeläggningen från asfalt till grus och det är nu åtgärdat i planhandlingarna.

Kontoret noterar fastighetsägarens önskemål om sopkärlens placering.

Området är flyttat till den östra sidan av infarten.

41. Lidingö 9:79

Har inkommit med flera yttranden med samma innehåll.

 Fastighetsägarna menar att de sju befintliga byggnaderna i området är byggda på bergryggen runt ängen medan tillkommande byggnader kommer att byggas ovanpå det grundvattenmagasin som finns under ängen, med huvudsaklig avrinning till Kottlasjön. Eftersom grundvattennivån konstaterats vara i nivå med den sanka markytan är så vitt de förstår avvattning, dränering, kraftig

(20)

utfyllnad och pålning för grunder ett måste. Hur påverkar detta

grundvattenmagasinets nivå och tillrinning? Fastighetsägarna har även farhågor om att planerade avvattningar och dräneringsåtgärder kan misslyckas så att grunderna översvämmas och ängens vattenresurser måste pumpas ut i det lokala avloppsnätet vilket kan vara till skada för Kottlasjön.

 Fastighetsägarna anser att Structors slutsats om att den totala tillrinningen från området bara utgör någon procent per år av sjöns volym är felaktig. Detta då de endast räknat med de tomter som ska exploateras. Det verkliga områdets yta med höjdryggar är minst 5 hektar och tillrinningen är då många gånger högre och uttrycker oro för att dräneringsåtgärder misslyckas.

 Fastighetsägarna menar att det är felaktigt att nybildning av vatten nästan uteslutande sker i sluttningen mot reservatet (Källvägen). De menar även att det är felaktigt att vatten från området i övrigt påstås avdunsta på grund av det täta lerlagret då det ju är detta vatten som staden tror sig kunna ta till vara för ökad tillrinning. Fastighetsägarna menar att ängen kan liknas vid botten av en kittel med grundvattenmagasinet i och omedelbart under markytan, då det ju har konstaterats att lerlagret endast är marginellt. Självfallet rinner allt vatten från kittelns alla sidor ner och tillför vatten till grundvattenmagasinet. Avdunstningen är knappast högre än den från det planerade dagvattenmagasinet. En sådan algbevuxen, myggsamlande och illaluktande damm, se Stockbysjöns dito, är väl heller inget som befrämjar boendemiljön i området? Den vattensamling som vid höga flöden samlas ovanpå grundvattenmagasinet, som sannolikt avdunstar enligt Structor, tillför med all säkerhet vatten till magasinet varefter vattnet vidarebefordras till sjön.

 Med tanke på de höga miljövärden som står på spel, samt Lidingö stads beteckning hälsans ö, begär fastighetsägarna att en miljökonsekvensutredning ska göras.

 Fastighetsägarna begär även att staden ska anlita en opartisk konsult för ytterligare utredning. Det måste vara helt fel att utan ifrågasättning godta uppgifter från ett företag som vill ta fram så gynnsamma uppgifter som möjligt för sin uppdragsgivares räkning.

Kommentar: Som en del av planarbetet har en geohydrologisk undersökning gjorts för Lidingö 9:76-77 som visar att grundvattnet inte påverkas negativt av exploateringen.

Se även kommentar till nr 14, Kottlasjöns vänner, angående tillrinning till Kottlasjön.

Som en del av planprocessen ingår att bedöma om detaljplanen bedöms innebära en betydande miljöpåverkan som kräver en

miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kap 11§. Detaljplanen innebär flera konsekvenser, men staden har bedömt att det inte är sådana konsekvenser som innebär sådan betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalken. Länsstyrelsen har heller inte ifrågasatt stadens

(21)

bedömning av detta. Miljöfrågorna hanteras därför inom planarbetet och beskrivs under respektive avsnitt i planbeskrivningen.

myndighetsutövare är att ta fram planhandlingarna och kritiskt granska och ifrågasätta det underlagsmaterial som tas fram.

42. Lidingö 9:80 och 9:81 Fastighetsägaren yrkar

 Att förslag till detaljplan ändras så att NATUR på Lidingö 9:81 istället planläggs som kvartersmark, så när som på ca 95 kvm i sydöstra hörnet av fastigheten som ska vara parkmark.

 Att förslag till fastighetsplan omarbetas så att 9:81 bibehåller sin nuvarande utformning, bortsett för marköverlåtelsen till parkmark bestående av ca 95 kvm.

 Att förslag till detaljplan ändras så att parkmark utmed södra gränsen på Lidingö 9:81 ska vara kvartersmark.

 Att förslag till detaljplan ändras så att en prickad kvartersmark mot Källängens gångväg upprättas för Lidingö 9:81, i nordöstra delen åtta m och sydöstra delen tolv m från gångvägen räknat.

 Att förslag till detaljplan ändras så att föreslagna sex nya bostadshus ändras till sju nya bostadshus.

 Att förslag till detaljplan ändras så att dagvattendamm eller dike inte förläggs till NATUR och inte till Lidingö 9:81.

 Att vad som menas med gångfartsområde på Badbergsvägen tydligt ska förklaras i planen.

 Fastighetsägarna yrkar ändring av förslag till detaljplanen så att det på Lidingö 9:81 kan uppföras två lägenheter som parhus på vardera 120 kvm.och i två plan samt förbundna med två uthus på 45 kvm vardera, en för var byggnad. (Bil. 2 )

 Att förslag till fastighetsplan omarbetas så att en marksamfällighet skapas på Lidingö 9:81 för gemensamt infart för Lidingö 9:80 och 9:81. (Bil. 2 )

 Det i planbeskrivningen omtalade dagvattendiket saknas på plankartan med planbestämmelser.

(22)

 Fastighetsägarna vänder sig mot användningen av privata fastigheter för infiltration av vatten från omgivande vägsystem. Fastighetsägarna menar att de med lätthet kan infiltrera det som faller på sin fastighet genom lokalt

omhändertagande. Lidingö stad ansvarar för avvattning av gatusystemet och kostnaderna ingår i taxan för anläggningsavgifterna men i samrådsredogörelse påpekar Tekniska nämnden att staden inte ska ansvara för omhändertagande av dagvattnet i kvarteret.

 Eploatörens konsultfirma Structor har funnit det lämpligt att använda Lidingö 9:81 för infiltration av dagvatten. Det är "att sätta bocken till trädgårdsmästare"

där planmyndigheten öppnar en grind för Structor. I sin egen offertförfrågan till naturinventering föreslår planmyndigheten ett dagvattendike på Lidingö 9:81, Structors nappar på det och utredningen är därigenom allt annat än

förutsättningslös och i fullständig avsaknad av integritet. Det är på tiden att utredningarna granskas av oberoende expertis och som belyser vad som påtalats.

 Structor lyckas emellertid med tydlighet att påvisa risken för vattenverksamhet i sin första utredning genom förslaget att igenlägga alla diken inom dagens äng och torrlägga den lokala vattensamlingen.

 Fastighetsägarna menar vidare att det är inte är naturvatten som svämmar över fastigheterna i kvarteret Isstacken utan att vattnet leds avsiktligt ut på ängen i Lillgårdsvägens lågpunkt. (BilA) Vägdikena är bristfälliga där de inte helt saknas.

 På sid. 6 i planbeskrivningen anger man felaktigt att "längs de södra delarna av 9:79 och 9:80 finns ett lokalt fastmarksparti med morän och berg i dagen", det ska vara "de norra delarna".

 För de båda dikesanvisningarna som syftar mot norrsidan på 9:79 och den mot 9:80 har man på sid.13 felaktigt ritade riktningar. Det infinner sig en osökt misstanke att man vill undvika frågan om nybildning av grundvatten mot fastmarksområdet på 9:79 och i synnerhet i anslutning till de båda dikena, som omfamnar fastmarkspartiet på 9:79 och som är grenar av tvärgående dike

parallellt med norra gränsen på fastigheten, själva lågpunkten på området. Det är felaktigt att påstå att endast ytvatten från höjdpartiet nordost om Källvägen ansamlas i planområdets lågpunkt. Sid 2. I planbeskrivningen "I mitten av planområdet finns en lågpunkt där ytvatten från höjdpartiet nordost om Källvägen ansamlas." Den felaktigheten grundar sig på misstag i Structors utredning om att det avgränsande diket parallellt med Källvägens gångväg leder ner vatten på ängens lågpunkt. Diket upphör söderut i buskage på gränsen 9:76- 9:77. Det kan vem som helst konstatera på plats.

 Vatten från naturområdet i nordost perkolerar igenom moränlagret i diket och utmed Källängens gångväg och ner i grundvattenmagasinet. Enligt en utredning av Sweco (Bil.1 ) observerar man diket utan synligt vatten vid ett tillfälle då det i övrigt är mycket vatten i dikena på området. Det bekräftar att vattnet från

naturområdet tas upp av moränlagret. Swecos utredning påpekar även på sid 6 att diket upphör söderut vid gränsen 9:76- 9:77. Det vatten som samlas på

(23)

planområdet kommer i mycket liten utsträckning från naturmark i nordost. Enligt Swecos utredning kommer dagvattnet från omgivande höjder, vägar och

befintlig bebyggelse och rinner in på planområdet via Lillgårdsvägens lågpunkt.

Det är skärningspunkten mitt på Lillgårdsvägen och västra gränsen till 9:76 där det på norrsidan om vägen finns en väl synlig brunn som tar upp vatten från vägdiket och för ut det genom en trumma i vägen till exploateringsområdet och vidare genom diken söderut. Den fastighetsägare som har gräns mot västra delen av exploateringsområdet kan med fog känna oro för dag- och ytvatten från vägarna som planbeskrivningen inte vill kännas vid.(BiI.4) Det är viktigt att dagvattendiket tar sin början här, nu liksom tidigare, för att allt vatten ska omhändertas.

 Att förslag till detaljplan ändras så att i första hand nuvarande diken på Lidingö 9:76-9:77 bibehålls i möjligaste mån, och i andra hand ändras så att ett

dagvattendike dras från Lillgårdsvägens lågpunkt vid tomtgränsen till Lidingö 9:73 till moränskiktet i det tvärgående diket längs södra gränsen till Lidingö 9:77. Om i andra hand enligt ovan: Att förslag till detaljplan ändras så att dagvattendamm förläggs mot moränskiktet i grenen från tvärgående dike som syftar mot det nordöstra hörnet av Lidingö 9:79. Ett alternativ kan vara ett tvärgående dagvattendike med fördröjning som syftar mot moränskiktet och går längs södra gränsen 9:77. Från vattengöl, damm eller dike dras en ledning i befintligt U-område och under Badbergsvägen och därifrån ut i badviken i Kottlasjön, där vattnet gör mest nytta. Om det finns några påvisbara skäl som talar emot att dra ledning genom befintligt U-område kan fastighetsägarna se en möjlighet till att dra ledning över Lidingö 9:80 den närmaste väg till badviken.

 Planbeskrivningen uttrycker en positiv ambition att ta hand om allt dagvatten i området: sid 14. "Ju mindre yt och dagvatten som kvarhålls inom fastigheterna, ju bättre är det för Kottlasjön". Bäst tar man tillvara allt dagvatten i området genom att behålla nuvarande dikessystem och etablerade våtmark i möjligaste mån. Nuvarande dikessystem kan förbättras genom fördröjning och rening genom fördröjningsmagasin. Diken med fördröjningsmagasin har en fördröjande effekt men även en renande effekt på dagvattnet. Enligt bild 7 på sid 9 i Swecos utredning. Mindre flöden fördröjs i magasinet medan större kan rinna i diket mot nuvarande lågpunkt på området där de båda dikesarmarna som syftar till och omsluter det lokala fastmarkspartiet på gränsen mot 9:79, som utgör en central punkt för vattensamlingen som fördröjer och renar vattnet och som efter utloppet på vattensamlingen kan föras i ledning genom befintligt U-område, vidare under Badbergsvägen och i ledning ut i badviken.

 Då myndigheten bedömer att vattensamling eller damm ej är nödvändig med hänsyn till relativt små tillskott av föroreningar och näringsämnen från området är den alternativa lösningen att anlägga ett avskärande dike i södra kanten av fastigheten 9:77. Det kan leda vatten längs tomtgränsen 9:78-9:80 och via ledning genom U-området föras till badviken. Det är viktigt att bibehålla det hydrauliska sambandet med grundvattnet i morän vid fastmarkspartiet på fastigheten 9:79. En delsträcka av diket föreslås utformas med

fördröjningsmagasin.

(24)

 Det är inte korrekt att retuschera bort gränserna i det gröna fältet så som är gjort i Planbeskrivningen, bilden på sid.11 . Det är "manipulation i planarbetet".

 I planbeskrivningen har man felaktigt utpekat att en aspdunge bestående av yngre asp och några större sälgar ska finnas på fastigheten Lidingö 9:81. På bilden, sid.13, är även området med vass felaktigt angivet. Bilden på sid 7 är för gammal och inringat område med äldre sälgar är fel beläget. Någon

vattensamling finns ej på 9:81.

 Storgårdsvägen, en del av Källvägen och Lillgårdsvägen är asfalterade och varit det en längre tid.

 Fastighetsägarna motsätter sig användningen NATUR på Lidingö 9:80 och att den styckas av från 9:81. Faktisk användning idag är tomtmark, till övervägande del inhägnad. Fastighetsägarna vill att hela 9:81 ska fortsätta vara tomtmark men att ett område kan läggas ut som prickmark. De menar vidare att Lidingö 9:81 inte utgörs av naturmark och då det saknas växtlighet kan området inte utgöra en visuell avskiljare. Fastighetsägarna hänvisar dels till fotot tagit av Sweco (Bil.1) på sid 6 taget från Källvägens gångväg, dels till stadens skrivelse SBK

2004:363:111 där det står att Lidingö 9:81 är bebyggd med en

komplementbyggnad och ingår som trädgårdsmark till bebyggda Lidingö 9:80.(Bil.3). Fastighetsägarna menar också att det saknas allmänt intresse att minska fastigheten i öster, då det finns gott om grönområden inpå och det inte finns behov av mer allmän plats och parkmark. Lidingö 9:81 hindrar inte heller tillgängligheten till stranden eller naturen då Källängens gångväg går ända ner till stranden. Det finns ej stöd i översiktsplanen att ta så stor del till NATUR.

Kommentar: Länsstyrelsen har meddelat att de inte kan medverka till upphävande av strandskyddet inom stora delar av Lidingö 9:81. Strandskyddets syften kan inte uppfyllas inom mark som planläggs som kvartersmark eller park. Med anledning av länsstyrelsens synpunkter kring strandskydd revideras förslaget så att hela den östra delen av Lidingö 9:81, som i samråd 2 omfattades av kvartersmark och natur, utgår ur planområdet.

Strandskyddet avses därmed inte upphävas inom den delen.

Då stora delar av Lidingö 9:81 inte kommer planläggas kommer det inte att ske någon marköverlåtelse till staden. Efter genomförandet av

dagvattenkulverten kommer fastigheten att kunna användas på liknande sätt som idag, men med en byggrätt för ett enbostadshus längst västerut.

Kontoret har bedömt att högst sex nya huvudbyggnader kan tillkomma inom området med hänsyn till områdets karaktär, strandskydd och naturvärden. Se även länsstyrelsens yttrande om bebyggande av Lidingö 9:81. Dagvattnet kommer att behöva passera över Lidingö 9:81 och 9:77 för att på ett lämpligt sätt kunna ledas vidare till Kottlasjön. Över

tomtmark kommer vattnet att ledas genom en kulvert så att tomtens användning inte ska begränsas av ett öppet dike utan kommer efter genomförandet kunna nyttjas som en sammanhängande tomt.

(25)

”Gångfartsområde” innebär att alla typer av fordon inte får framföras fortare än gångfart och att gångtrafikanter ska ha företräde

Planbeskrivningen kompletteras med förklaring av vad gångfartsområde innebär.

Kontoret ser inga fördelar med att skapa en gemensam tillfart för Lidingö 9:80 och 9:81 då planen kommer att medge byggrätt för ett friliggande bostadshus per fastighet.

Dagvattenlösningen hanteras genom servitut och ledningsrätt i

fastighetsplanen. Detaljplanekartan är kompletterad med u-område inom kvartersmark. Illustration över planerade dagvattendiken återfinns i planbeskrivningen.

myndighetsutövare är att ta fram planhandlingarna och kritiskt granska det underlagsmaterial som tas fram, däribland Structors utredningar.

Tomterna längs vägarna följer idag inte alltid fastighetsgränserna fullt ut. Genomförandet av fastighetsplanen kommer därför att bidra till mer vägområde längs vissa sträckor där infiltration till viss del kan ske. För att bevara det kulturhistoriska värdet i att behålla vägarna enligt dåtidens ideal och undvika expropriering av privat mark bedömer kontoret att det inte är lämpligt att bredda vägarna i någon större utsträckning.

Enligt Structor 110314 sid 4 är det ett fastmarkparti i söder vid 9:79-80.

Kommunstyrelsen har beslutat att området ska prövas för

detaljplaneläggning för sex nya bostadshus. Med den utgångspunkten är detaljplanearbetets uppgift att finna en så tillfredsställande

dagvattenhantering som möjligt.

Det är olyckligt att Storgårdsvägen och Lillgårdsvägen har betecknats och beskrivits som om att de skulle återställas till grusvägar. Det har aldrig varit stadens ambition att ändra vägbeläggningen från asfalt till grus och det är nu åtgärdat i planhandlingarna.

Se yttrande nr 2, länsstyrelsen, med kommentarer om användningen av den östra delen av Lidingö 9:81. Staden har inte längre för avsikt att förvärva den del av naturmarken som ligger inom Lidingö 9:81. Den delen av naturområdet föreslås utgå ur planområdet och kommer därmed fortsätta omfattas av strandskydd.

(26)

57. Lidingö 9:96

 Kottlagårdsområdet är ett av Lidingös bäst bevarade kulturområden. Hela området är betecknat som kulturhistoriskt mycket värdefullt. Området har en lantlig och öppen karaktär med stora tomter fyllda med äldre fruktträd. Nu planerad byggnation skulle oåterkalleligen förändra områdets karaktär.

 Kottlagårdsområdet ligger i direkt anslutning till Långängens naturreservat och ängen i området är en naturlig fortsättning av naturreservatet. Varje helg promenerar 600-700 Lidingöbor genom området för att njuta av kulturmiljön.

Vid förra detaljplaneomgången skrev något tusental Lidingöbor på protestlistor mot en exploatering av området och en bebyggelse av ängen. Kottlagårds- området är av mycket stort allmänintresse på Lidingö. Allmänheten vill bevara nuvarande karaktär på området och ängen obebyggd.

 Detaljplaneprocessen har initierats och drivs av ett företag som köpte marken för över 45 år sedan. Då rådde byggförbud och man köpte marken på ren

spekulation. Detta är ett normalt förfarande hos byggföretag. Eftersom man inte får bygga är marken mycket billig. Därefter jobbar man hårt för och hoppas på att få bygga. Lidingös beslutsfattare har ingen skyldighet att låta särintresse få bebygga ängen på allmänintressets bekostnad.

 Vid tidigare detaljplaneringsprocess hördes ett stort antal remissinstanser och intresseorganisationer. Hos dessa var motståndet mot att bebygga ängen i området samfällt.

 Strandskydd råder idag 100 meter från Kottlasjöns strandlinjer. Detta innebär att stora delar av den obebyggda ängen, Lidingö 9:76 och 9:77, samt kilen ner mot Kottlasjön, Lidingö 9:81, omfattas av strandskyddet. Det är svårt att se några

”särskilda skäl” för att upphäva strandskyddet. På kommunens hemsida står det att detaljplanearbetet ska säkerställa allmänhetens tillträde till Kottlasjön med tillhörande badplats och strandpromenad. Med den nuvarande detaljplanen är detta redan säkerställt så det räcker, det kan väl inte vara något att oroa sig för i dagsläget?

 Ängen i kvarteret Isstacken har stora naturvärden, vilket också tidigare har tydliggjordes av ett flertal remissinstanser. Ängen har förmodligen en viktig funktion av att filtrera tillflödena till sjön.

 Om staden har ett stort behov av att ordna bostäder är det bättre att göra det i andra områden som Dalénum mm och spara Lidingös kvaliteter för det breda allmänintresset.

Kommentar: Kontoret instämmer i att Kottlagårdsområdet bär på kulturhistoriska värden. Se kommentar till nr 30, Lidingö 9:68, om det kulturhistoriska värdet för Kottla gård och varför hela området inte ingår i denna plan.

I samband med att Långängen-Elfviks naturreservatet bildades 2007 gjordes bedömningen att området inte skulle ingå i naturreservatet. Ett