Kvarteret Isstacken m.m. stadsdelen Skärsätra

(1)

Dnr MSN/2004:10258 2017-08-23 Rev 2017-11-21

Detalj- och fastighetsplan för

Kvarteret Isstacken m.m.

stadsdelen Skärsätra

Utställningsutlåtande 2

Innehåll

1. Bakgrund s. 1

2. Hur utställning nummer 2 har gått till . s. 2

3. Inkomna yttranden och kontorets kommentarer. s. 3 4. Sammanfattande bedömning och förslag till vidare handläggning s. 18

1. Bakgrund

Uppdrag

Kommunstyrelsen beslutade den 6 juni 2004 § 6.05 att uppdra åt miljö- och

stadsbyggnadsnämnden att utarbeta förslag till detaljplan för kvarteret Isstacken m.m.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade den 29 augusti 2006 § 9.05 att ge miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta förslag till fastighetsplan samt att samråda med berörda enligt reglerna om normalt planförfarande. Planen upprättas i enlighet med plan- och bygglagen (1987:10).

Plansamråd och utställning nr. 1

Förslaget till detalj- och fastighetsplan för kvarteret Isstacken m.m. har tidigare varit på två samråd. Inför det första plansamrådet hade ett förslag till detalj- och fastighetsplan utarbetats. I enlighet med miljö- och stadsbyggnadsnämndens beslut den 29 augusti 2006 § 9.04 och § 9.05 har samråd hållits om förslaget. Samrådet har ägt rum under perioden 5 oktober – 13 november 2006.

Ett andra samråd hölls i enlighet med miljö- och stadsbyggnadsnämndens beslut 27 april 2011 § 56. Samrådet ägde rum under perioden 9 maj – 20 juni 2011. För mer

(2)

information om samrådet hänvisas till samrådsredogörelsen 2013-05-30 där inkomna skrivelser finns sammanfattade och kommenterade av miljö- och

stadsbyggnadskontoret.

En första utställning hölls i enlighet med miljö- och stadsbyggnadsnämndens beslut 12 juni 2013 § 95. Utställningen ägde rum under perioden 26 augusti – 22 september 2013.

För mer information om utställning nummer 1 hänvisas till tjänsteutlåtandet 2013-11-28 där inkomna skrivelser finns sammanfattade och kommenterade av miljö- och

stadsbyggnadskontoret.

2. Hur utställning nr. 2 gått till

Inför planutställning nummer 2 hade ett förslag till detaljplan utarbetats. I enlighet med miljö- och stadsbyggnadsnämndens beslut den 26 april 2017 § 77 har förslaget till detalj- och fastighetsplanen hållits utställt. Utställningen, som kungjordes på

kommunens anslagstavla, i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet den 8 maj 2017 och i Mitti Lidingö Tidning 9 maj 2017, genomfördes under p 16 maj – 14 juni 2017.

Information om utställningen sändes till berörda sakägare enligt fastighetsförteckning och nedan angivna myndigheter med flera. Handlingarna har under utställningstiden även visats i stadshusets entréhall, på biblioteket i Lidingö centrum samt på Lidingö stads webbplats.

Totalt har 21 yttranden inkommit under utställningstiden varav 1 utan erinran, 4 som tillstyrker planförslaget samt 16 som har erinringar mot förslaget.

Nedan förtecknas inkomna synpunkter. Yttranden i sin helhet finns tillgängliga på miljö- och stadsbyggnadskontoret.

Remissinstanser Avstår från yttrande

Yttrande utan erinran/

med tillstyrkan

Yttrande med synpunkter/

krav

Kvarstående synpunkter

Sakägare

Lidingö 9:79 och 10:12

I privat ägo ^X Ja

Lidingö 9:68

I privat ägo ^X Ja

Lidingö 9:401

I privat ägo ^X Ja

Lidingö 9:80 och 9:96

I privat ägo ^X Ja

Lidingö 9:73, 9:75, 9:78, Hyresgäst 9:79 och Ordenskanslern 4.

I privat ägo

x Ja

Lidingö 9:74

I privat ägo x Ja

Myndigheter, organisationer

Länsstyrelsen x Nej

Lantmäterimyndigheten i

Stockholms län x Nej

Ellevio x Nej

Kottlasjöns vänner x Ja Kottla strands fastighetsägarförening x Nej

(3)

Naturskyddsföreningen x Ja Lidingö stad

Miljö- och hälsoskyddsenheten x Nej Övriga

Torparen 7

I privat ägo x Ja

Boende Stapelbädden 6 x Ja

Skogsklockan 13

I privat ägo x Ja

Edensborg 2

I privat ägo x Ja

Ordenskanslern 4

I privat ägo x Ja

Boende Geodimetern 1 x Ja

Privatperson (utan känd adress) x Ja

Nordstjärnan 5

I privat ägo x Ja

4. Inkomna yttranden och kontorets kommentarer

Nedan följer inkomna skrivelser.

Sakägare

Lidingö 9:79 och Lidingö 10:12

Undertecknade ägare till fastigheterna 9:79 Badbergsvägen 7 och 10:12 Pilvägen 18 vill framföra följande: Vi har ingenting emot att planen skall befästa befintlig bebyggelse eller åtgärder för fastigheten 9:401. Vi har ingenting emot att lucktomten 9:70

bebygges. Densamma ligger på samma bergsrygg som angränsande fastigheter och är enl. uppgift redan såld och skall bebyggas med hus matchande grannfastigheterna och påverkar inte sjöns tillrinning. Påståendet om att säkra allmänhetens tillträde betr. sjön är som tidigare framförts märkligt eftersom tillträdet alltid varit 100 % -igt?

Planerna på byggnation av två fastigheter (samt två Attefallshus?) i våtängens övre del är däremot djupt oroande!

1. Ängen framför Kottla gård är ett dokumenterat viktigt tillströmnings och grundvattenområde som tillföres vatten från kringliggande höjdsträckningar (se utredningar Geosigma och Struktor) för vidarebefordran till Kottlasjön.

2. Regeringsrätten har påtalat att fuktängen fungerar som födosöks område och skydd för groddjur. Mängder av paddor har påträffats och även fynd av åkergroda och mindre vattensalamander finnes. Rätten anser att i ett långsiktigt perspektiv måste hänsyn tas till områdets framtida potential för både friluftsliv samt djur och växtliv.

3. Bebygges ängens övre del med pålning, dränering, dagvattenledningar, ökad trafik och avloppssystem, igenläggning av nuvarande kanalsystem etc. kommer säkerligen betingelsen för dagens djurliv inte längre att existera. Detta blir då i strid med

regeringsrättens direktiv. Enligt vår åsikt bör även dessa åtgärder kunna bedömas som vattenavledning vilket kräver speciella tillstånd.

(4)

4. "Naturreservatet och strandskyddet anses av staden som tillräckligt skydd för

Kottlasjön och det blir obegripligt med olika lagstiftningar för vattnet." Vad menas med detta? Skall man nu komma överens om åtgärder för sjöns tillfrisknande med ena handen och med andra handen besluta om åtgärder som definitivt är negativa för Kottlasjön. Det vill säga, byggnation i viktiga tillrinningsområden.

5. Den självklara lösningen är enligt vår åsikt att de två tomterna och våtängen av staden tillföres gränsande naturreservat, i sådant fall värderar enligt uppgift naturvårdsverket marken och står även för en stor del av inlösenkostnaden. Alltså en idealisk lösning för alla parter och Lidingös pärla Kottlasjön.

Miljö- och stadsbyggnadskontorets kommentar:

Allmänhetens tillträde till strandpromenaden, parken för badplatsen och Källvägen m.m. skyddas genom att strandskyddet ligger kvar och att det planläggs som allmän plats - Natur.

Isstacken är ett kulturhistoriskt värdefullt område och Attefallreglerna får därför inte tillämpas i området. Ett stycke om detta finns på sida 9 i planbeskrivningen.

Svar på punkt 1: I utredningarna som hänvisas till är en av slutsatserna följande:

”Eftersom det saknas ett permanent grundvattenmagasin inom stora delar av

exploateringsområdet, och befintliga diken och grodgölen torkar ut sommartid, innebär schakt och grundläggningsarbeten för nya byggnader inom fastigheterna Lidingö 9:76 och 9:77 inte någon grundvattensänkning eller markavvattning och därigenom inte heller någon negativ påverkan på grundvattensituationen. Grundvattensituationen i den sydöstra delen styrs helt av vattennivån i Kottlasjön.” (Struktor 2009)

Föreslagen exploatering med två enbostadshus på norra delen av ängen inom fastigheten 9:76 bedöms inte innebära någon negativ påverkan på

grundvattensituationen.

Svar på punkt 2: I rapporten (Ekologigruppen 2009-08-27) beskrivs hur ängen inte

rymmer några rödlistade arter av varken växter eller djur. Konsulten utesluter inte att arter som mindre vattensalamander eller åkergroda kan förekomma på platsen men att det faktum att gölen torkar ut under delar av året gör den oanvändbar som långvarig bo- och förökningsplats för nämnda arter. Ur ren naturvärdessynpunkt har därför miljö- och stadsbyggnadskontoret inte funnit att ängen inte går att exploatera.

Svar på punkt 3: Regeringen beslut handlar om strandskyddet ska gå att upphäva eller inte.

Tänkt exploatering ligger utanför strandskyddat område och inga åtgärder som varaktigt påverkar växt- och djurlivet får göras inom det strandskyddade området.

Stora delar av kanalsystemet kan ligga kvar. Två villatomter orsakar inte en betydande trafikökning. Nedläggning av avloppsledningar i marken ska utföras på sådant sätt att det inte påverkar förutsättningarna för växt- och djurliv. De åtgärder som behöver göras för tänkt exploatering bedöms inte kräva särskilda tillstånd.

Svar på punkt 4: I planbeskrivningen står det att det blir otydligt med flera lagstiftningar för vattnet. Kottlasjön tillhör naturreservatet Långängen och strandskyddet gäller 100

(5)

meter ut i vattnet. Att planlägga som öppet vattenområde försvårar möjligheterna att tillgängliggöra Kottlasjön för allmänheten.

Svar på punkt 5: I dagsläget finns inga planer på att utöka naturreservatet.

Lidingö 9:68

Vi motsätter oss byggnation av 9:76 av följande skäl:

Hela ängen är ett vattenmagasin, varifrån vatten tillförs Kottlasjön. Så länge ängen är orörd, silas vatten ned genom ängen och påverkas inte av åverkan på ängen, vilket även bekräftas av tidigare utredningar. Vi har svårt att tro att byggnation kan göras utan inverkan på vattenkvaliteten. Förmodligen måste pålning ske för att husen ska stå stabilt och vatten- och avloppsledningar måste grävas ner. Dessutom kommer föroreningar från bilar att rinna ner i marken och påverka vattnet. Det har på sistone flera gånger i olika media påpekats hur viktigt det är med tillförsel av rent vatten till sjön. Kommer swimmingpooler att tillåtas?

Ängen ingår i ett kulturområde med Kottla gård med anor från 1700-talet i centrum. Det är naturligt att ängen ned mot Kottlasjön lämnas orörd. Hela ängen borde ingå i

naturreservatet. Ängen är helt naturligt vacker och växtligheten är inte påverkad av maskiner, vilket är ganska ovanligt i ett bostadsområde, och bör också därför få vara kvar opåverkad. Dessutom anser vi att Isstacken inte ska behandlas separat, utan den ingår i hela Kottlaområdet, som just nu är under utredning, och därför bör beslut om Isstacken skjutas upp tills denna utredning är klar.

Storgårdsvägen används dagligen av många promenerande och i stor utsträckning av föräldrar med barnvagnar och lekande barn och framför allt mellan Badbergsvägen och Kottla Gård är atmosfären lite gammaldags med staket och häckar och får absolut inte röras. En ev. nybyggnation får inte medföra väsentligt utökad trafik. Redan vid samråd omkring 1994 lovades från stadens sida att Storgårdsvägen ej ska breddas.

Vi refererar också till stadsantikvarien Christer Vik, som betonar hur viktigt det är att bevara äldre miljöer och vi anser liksom han, att hela området runt Kottla gård är en sådan miljö, och bör bevaras som sådan.

Miljö- och stadsbyggnadsnämndens kommentar:

Kottlasjöns vattenkvalitet är viktig för staden som därför valt att låta hela sjön ingå i Långängens naturreservat, som också till stora delar omsluter sjön. Sjön lider idag av den allt för lilla tillrinningen och därmed dåliga omsättningen av vatten. Att dagvatten idag under vissa tider på året samlas på ängen på fastigheterna Lidingö 9:76 – 77 beror på det dikessystem som idag finns på ängen och är alltså inte naturlig (Evt 2013- 05-28).

Enligt planförslaget ska all markyta på tomtmark även fortsättningsvis möjliggöra infiltration och de bostadsbyggnader som enligt planen får uppföras på Lidingö 9:76.

Stora delar av ängen lämnas orörd. Om sjön tillförs mer rent dagvatten kommer också omsättningen av vatten att öka vilket gynnar sjön (Geosigma 2005-01-24). Efter att ha tagit del av flera utredningar gör staden bedömningen att den varsamma och anpassade förtätning som planförslaget för kvarteret Isstacken medför inte kommer att skada sjöns vattenkvalitet.

(6)

Alla nya byggnader ska uppföras med hänsyn till tomtens topografi och

naturförutsättningar. Källare får inte anordnas i något av de tillkommande husen.

Planbeskrivningen säger att eventuell pålning får ske men att den ska göras på sådant sätt att grundvattnet inte skadas.

Pooler är inte uppräknade bland de konstruktioner som kräver lov eller de som inte kräver lov i plan- och bygglagen. Därför kan inte pooler regleras i detaljplanen för Isstacken.

Kulturmiljön

Miljö- och stadsbyggnadskontoret har gjort bedömningen att kvarteret Isstacken är ett sammanhållet kvarter med naturliga avgränsningar som gör det lämpligt att planlägga som enskilt planområde. Det innebär emellertid inte att avvägningar om tillkommande bebyggelse eller andra förändringar gjorts utan hänsyn till planområdets omgivning.

Tvärtom har det varit ett viktigt faktum då planförslaget utformats.

Miljö- och stadsbyggnadskontoret är väl medvetet om platsens kulturhistoriska värden och delar uppfattningen att alla ingrepp ska ske med stor försiktighet. Den

kulturhistoriska miljön beskrivs också i planförslaget. Bebyggelsen inom kvarteret har kommit till under en längre period och byggnaderna är ofta typiska för sin tid. Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer därför att ytterligare en arkitektonisk årsring kan tillföras platsen utan att helhetsmiljön tar skada, även om ängen bebyggs. För att bevara siktlinjerna från Kottla gård och annan högre belägen bebyggelse hålls dock husen nere höjdmässigt så som beskrivits ovan.

Grusbeläggningen bevaras också på Badbergsvägen eftersom vägen är viktig för kulturmiljön.

Lidingö 9:401

Befintlig huvudbyggnad har mansardtak med begränsad höjd och smal volym i övre planet. Volymen och den låga invändiga takhöjden begränsar därmed boytan och nyttjandegraden på husets övervåning. Mot bakgrund av detta anser vi att fastighetens högsta tillåtna byggnadsarea skall vara minst 150 kvm (och inte 130 kvm som föreslås i planen), för att få bättre boyta.

Vidare anser vi att planbestämmelse V1 skall ändras till att vara "byggnadsarea i en våning" och inte "öppenarea i en våning". En glasveranda eller inbyggd farstukvist skulle inte negativt påverka byggnadens eller områdets karaktär. Ej heller skulle områdets tillgänglighet, trafiksäkerhet eller brandsäkerhet påverkas menligt.

Huvudbyggnadens placering på tomten medger en utbyggnad åt norr utan menlig inverkan på vare sig områdets karaktär eller tillgänglighet. Närliggande byggnader/

fastigheter är tillbyggda i omgångar och har i några fall byggnadsarea som överstiger den i planen föreslagna. Vi menar därmed att en tillbyggnad som harmonierar väl med befintlig byggnad inte skulle störa eller förvanska områdets karaktär eller tillgänglighet.

Vi har i juni 2016 sökt ett bygglov utom plan för tillbyggnad men fått anståndsbesked mot bakgrund av pågående planprocess.

1. Storgårdsvägen är kulturhistoriskt särskilt värdefull och att glasa in eller bygga in skärmtaket mot vägen är volymskapande på ett sätt som påverkar upplevelsen av kulturmiljön av Storgårdsvägen negativt. Därför får endast öppenarea i en

(7)

våning byggas på platsen. Att öka byggrätten till 150 kvm för endast en fastighet är inte lämpligt. Området ska fortsatt upplevas småskaligt och byggrätten om 130 kvm är balanserad och likvärdig för alla fastigheter längs med

Badbergsvägen och Lidingö 9:71. Fastigheterna 9:72 och 9:73 har en byggrätt på 160 kvm då de redan var uppförda innan planarbetet började. Till detta finns även möjligheten till en komplementbyggnad på 45 kvm. Synpunkten om ökad byggrätt för fastigheten Lidingö 9:401 beaktas inte. 130 kvm med möjlighet till två våningar (260 kvm) huvudbyggnad och en komplementbyggnad på 45 kvm bedöms vara anpassat till platsen. Bestämmelsen v1 har förtydligats till att ligga vara utanför 130 kvm.

Lidingö 9:80 och 9:96

Nedanstående fastighetsägare till Lidingö 9:80 (Badbergsvägen 9) motsätter sig den förelagda planen på tre områden.

Först; Jag yrkar på att planen begränsas såtillvida att de två "byggrätterna” På 9:76 utgår. I första hand båda dessa men i andra hand åtminstone den ostligt belägna av dem.

Skälen för detta är följande;

1. Infiltration av dagvatten försvåras. Det står i planmaterialet att man avser leda ytvattnet till Kottlasjön och hävdar att det ger mer och bättre vatten till sjön då vattnet slipper dunsta på vägen genom villaträdgårdarna. Det låter tokigt då det väl är den naturliga infiltrationen och naturens egen reningsverk som man vill eftersträva. Med denna aspekten så förefaller det fel att bebygga även den norra delen av 9:76.

2. Kulturvärdena och områdets karaktär. Vid ett informationsmöte i Juni kring ett angränsande detaljplanearbete i området så framhöll kommunen (Christer Wiik) den oerhört värdefulla kulturmiljön som området representerar. Inte bara fina hus från förra sekelskiftet utan även gatumiljö och kopplingen till naturområden mm. Därvid förefaller den lilla egennyttan av att få exploatera två fastigheter väga lätt mot den stora

allmännyttan för alla de som dagligen vistas i och som promenerar genom området Dessutom; Jag vill föreslå en alternativ "största byggnadsarea" om 140 kvm för att möjliggöra ett modernt boende för en större barnfamilj. Alternativt införa särskilda bestämmelser beträffande 9:80 som inte räknar med balkongen som byggnadsyta och därvid ger möjlighet till en mindre (diskret) tillbyggnad.

Dessutom ytterligare; vill jag med denna inlaga besvära mig emot om utifall att en ny plan begränsar fastighetsägarnas eventuella rättigheter i Kottlasjön. Rättigheter som eventuellt inte är färdigutredda.

Med förhoppning om en positiv behandling av ovanstående synpunkter.

Svar på punkt 1: Kottlasjöns vattenkvalitet är viktig för staden som därför valt att låta hela sjön ingå i Långängens naturreservat, som också till stora delar omsluter sjön.

Sjön lider idag av den allt för lilla tillrinningen och därmed dåliga omsättningen av vatten. Att dagvatten idag under vissa tider på året samlas på ängen på fastigheterna Lidingö 9:76 – 77 beror på det dikessystem som idag finns på ängen och är alltså inte naturlig (Evt 2013-05-28).

(8)

Stora delar av ängen lämnas orörd. Om sjön tillförs mer rent dagvatten kommer också omsättningen av vatten att öka vilket gynnar sjön (Geosigma 2005-01-24). Efter att ha tagit del av flera utredningar gör miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömningen att den varsamma och anpassade förtätning som planförslaget för kvarteret Isstacken medför inte kommer att skada sjöns vattenkvalitet.

Svar på punkt 2: Miljö- och stadsbyggnadskontorets bedömning är att det går att bebygga ängen utan att skada kulturmiljön. Bebyggelsen på ängen får därför ett eget uttryck för att det lätt ska gå att läsa årsringarna i området. Befintlig

bebyggelsestruktur och fastighetsmönster bevaras genom fastighetsindelningsbestämmelserna.

Synpunkten om särskilda bestämmelser om ökad byggrätt för fastigheten 9:80 beaktas inte. Fastigheterna längs med Badbergsvägen har alla samma byggrätt och det är viktigt att miljön även fortsatt upplevs som småskalig.

Fastighetsplanen bestämmer hur fastigheterna ska se ut i området.

Fastighetsägare Lidingö 9:73, 9:75, 9:78, Hyresgäst 9:79 och Ordenskanslern 4, Vi uppskattar kommunens blåplan för livskraftiga vattenmiljöer, vatten av god kvalitet och variationsrik och attraktiv rekreation vid vatten för alla, inkl. målet att förbättra vattenkvalitén i Kottlasjön genom den omfattande reningen av sjöbotten med start i sommar. Detta projekt ligger väl i linje med kommunens mål om att vara Hälsans ö och uppfylla regeringens mål för hållbar utveckling.

I ljuset av ovan upplever vi att kommunens reviderade plan för att bebygga våtmarken i kvarteret Isstacken strider mot kommunens angivna mål då flera remissinstanser påvisat den negativa påverkan bebyggelsen skulle ha på miljön; djur- och växtliv samt

avrinningen mot Kottlasjön. Vi vill understryka att även om planen tar hänsyn till vissa delar av strandskyddet enl. Regeringens beslut 2015-10-29 är skyddet av denna miljö långsiktiga och områden som för tillfället inte verkar vara av intresse kan bli mycket betydelsefulla i framtiden. Det vore en katastrof om man för sent insåg att tillrinningen till sjön påverkats negativt och inte går att återställa. Vidare har regeringen konstaterat att fuktängen fungerar som födosöksområde och skydd för groddjur; paddor,

salamander och åkergroda. Pålning, dränering, ökad trafik, utbyggnad av avloppssystem samt igenläggning av nuvarande kanalsystem kommer med största sannolikhet att påverka detta växt- och djurliv.

Geosigmas analys bekräftade Isstackens vikt för tillrinningen till sjön, likväl som genomsilningsyta som inte kan ersättas av konstgjorda alternativ. Vi vill återigen uppmärksamma att vi inte upplever Struktors bedömning av miljöpåverkan opartisk då den finansierats av exploatören.

Frågor och oklarheter

1. Kommer Lillgårdsvägen att breddas?

2. Varför skall kurvan Storgårdsvägen-Lillgårdsvågen samt Lillgårdsvägen — Källvägen breddas? Och hur mycket?

3. Hur kommer hanteringen av dagvatten att ske?

4. På vilket sätt kommer mer vatten att tillföras sjön?

5. Hur kommer byggnaderna att se ut material, storlek (yta, höjd), utformning etc?

6. Hur kommer omkringliggande fastigheter att påverkas när "ledningsrätt" skapas för befintliga kommunala ledningar och ny dagvattenledning?

(9)

7. Vad avses med att allmänhetens tillträde till vattnet säkras? Det finns redan en stig där och från Badbergsvägen är en allmän grusväg.

8. Hur kommer sophanteringen att se ut? Var kommer sopkärlen att placeras?

Vi uppskattar kommunens miljöarbete kring Kottlasjön, med röjning av sly och vass kring sjön och att man gjort vattenytan mer tillgänglig och tilltalande. Vi hoppas att detta synsätt och miljöarbete även ska genomsyra stadsplaneringen så att våtmarken Isstacken förblir obebyggd.

Svar på fråga 1 och 2: Planförslaget innebär att två nya bostadshus tillåts på norra delen av ängen mot Lillgårdsvägen. Uppförandet av två nya enbostadshus bedöms inte tillföra en sådan trafikmängd att vägarna genom området måste byggas ut eller

breddas. För att exempelvis plogbil och sopbil ska klara kurvorna finns det möjlighet att öka kurvradierna vid Storgårdsvägen-Lillgårdsvägen och Lillgårdsvägen-Källvägen.

Svar på fråga 3 och 4: Det befintliga dikessystemet på ängen som ligger utanför planområdet och inom strandskydd lämnas orört. En ny dagvattenledning läggs bredvid befintliga ledningar i u-området genom kvarteret och ansluts till stadens befintliga dagvattenledningssystem som mynnar i Kottlasjön.

Svar på fråga 5: Exakt hur byggnaderna kommer att se ut bestäms först i bygglovet.

Bygglovet har dock att förhålla sig till de utformningsbestämmelser som detaljplanen ger. För den nya bebyggelsen på ängen gäller exempelvis bestämmelserna e1 och f1.

e1 innebär en största byggnadsarea för huvudbyggnad ska vara 220 kvm med högsta nockhöjd på 4,5 meter. Största byggnadsarea för komplementbyggnad är 30 kvm med en högsta nockhöjd på 4.0 meter. Källare får inte anordnas.

f1 innebär att huvudbyggnad uppförs med platt tak eller pulpettak där högsta taklutning är 30 grader. Tak ska förses med takvegetation. Färgsättning av fasaderna ska ligga nära naturens färgskala och intensiva kulörer ska undvikas.

Svar på fråga 6: Inom området markerat med ”u” i detaljplanen finns redan befintliga ledningar. Dessa ledningar kommer att kompletteras med en dagvattenledning från den tillkommande bebyggelsen på norra delen av ängen. U-området ger planstöd för att kunna säkra upp ledningarna med en ledningsrätt. Bestämmelsen ”u” innebär att marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar och får därför inte byggas över. Eventuell växtlighet som behöver avlägsnas återställes när rörläggning eller underhåll av befintliga ledningar är klara.

Svar på fråga 7: Området är idag planlöst och detaljplanen låser fast hur marken ska användas en lång tid framöver. Badbergsvägen planläggs därför som allmän plats lokalgata och länge upp naturmark. Källvägen planläggs som allmän plats natur.

Svar på fråga 8: Sophanteringen kommer att ske mot Lillgårdsvägen för de två nya fastigheterna längs med Lillgårdsvägen.

Lidingö 9:74

(10)

Fastighetsägaren har tagit del av utställda handlingar avseende kv. Isstacken. lnitialt vill jag återigen klargöra att jag anser att kommunen agerat felaktigt då man brutit ut kv Isstacken som ett separat område inom Kottlagårdsområdet(även kallat Norra Skärsätra). Det finns inget naturligt skäl till detta. Tvärtom riskerar det att negativt påverka områdets konstaterade kulturmiljövärden. Hela området har i Länsstyrelsens inventeringar klassificerats som "kulturhistoriskt värdefullt och centralpunkten Kottla Gård, som ligger i omedelbar anslutning till kv Isstacken, som "kulturhistoriskt omistlig". Nu föreslagen byggnation på Lidingö 9:76 kommer att väsentligt förändra områdets karaktär. Området där 9:76 är beläget är naturlig ängsmark(var odlingsmark på 1700-talet) och som utgör en absolut centralpunkt i området. Denna äng utgör en väsentlig del i det "lantliga intryck" som området ger (tillsammans med smala vägar, trästolpar och luftledningar, hus från 1700- och 1800-tal, stora tomter, Lidingös äldsta ek som uppskattas vara över 500 år gammal mm). Detta har lyfts fram av Länsstyrelsen samt Lidingö stad i tidigare utredningar. De utredningar som genomförts inför detalj- och fastighetsplaneförslaget har tydliga brister. Det har fokuserats på hur dagvattnet skall hanteras samt en enklare naturinventering (hur man skall hantera de

grodor(rödlistade), salamandrar(rödlistade), rådjur, diverse fågelarter, rävar, bävrar(fridlysta) mm som huserar på ängen). Ingen kulturmiljöutredning har genomförts. Inte heller har kulturmiljöexpertis vid Lidingö stad tillfrågats.

Området Norra Skärsätra ligger i omedelbar anslutning till kv. lsstacken. Kv Isstacken var tidigare en delmängd i Norra Skärsätra. Norra Skärsätra och kv. Isstacken är ett område — om detta råder det inget tvivel. Det behövs bara ett besök på plats för att inse detta. Just nu pågår en detaljplanering av Norra Skärsätra. Vid nyligen genomfört informationsmöte framgick att det genomförts en antikvarisk inventering av

området(Lidingö Stad) och att hela området samt ett flertal byggnader anses ha högt bevarandevärde och att planen kommer att innehålla många begränsningar kring vad som får göras i området. Detta tyckte de i området boende var en mycket positiv inledning på en detaljplaneprocess och vi ser fram emot att få vara med och utveckla detaljplanen med bevarande i fokus. Samtidigt ställer detta då kv lsstacken i en helt annan dager. Här initierades processen och området bröts ut eftersom dåvarande kommunalrådet ville möjliggöra för fastighetsägaren (9:76 och 9:77) att få bygga (man upphävde till och med strandskyddet). Det är uppenbart att Lidingö Stad idag har en annan bevarandesyn än man hade då man påbörjade planläggningen av kv. Isstacken.

Vi anser att kommunfullmäktige inte kan anta planen i nuvarande skick (inte heller skall tillställas planförslaget) eftersom underlaget är bristfälligt, då en kulturmiljöutredning inte genomförts eller att expertis vid Lidingö stad tillfrågats. Därmed ser vi inte att de allmänna bevarandekraven i Plan- och bygglagen är uppfyllda. Hanteringen av ärendet från början till slut visar också på att tidigare kommunalråd och tjänstemän (poängterar att nuvarande tjänstemän inte var engagerade i processen vid den här tiden utan har fått ärva projektet) haft störst fokus på att maximalt bebygga området(antal fastigheter i området, upphävande av strandskydd, ej genomförd kulturmiljöutredning, tveksamma lösningsförslag till hur man hanterar rödlistade arter mm).

Undertecknad uppmanar Lidingö Miljö- och stadsbyggnadsnämnd att:

• komplettera med en kulturmiljöutredning av hela Norra Skärsätra (inklusive kv Isstacken) innan man går vidare till Kommunfullmäktige för beslut. • Till

kommunfullmäktige, till följd av genomförd kulturmiljöutredning, avstyrka byggnation på Lidingö 9:76 och 9:77.

(11)

En ytterligare kulturinventering bedöms inte nödvändig då kulturvärdena redan utretts i detaljplanen. I övrigt se svaret till Lidingö 9:68 under stycket ”kulturmiljön” på sida 6.

Myndigheter och organisationer Länsstyrelsen

Länsstyrelsen bedömer, utifrån nu kända förutsättningar, att det kommer att vara möjligt att tillgodose de krav som Länsstyrelsen har att bevaka enligt bestämmelserna i 12 kap. 1 § ÄPBL.

Övriga frågor av betydelse för planens genomförande Upphävande av strandskydd

Planområdet ligger delvis inom strandskyddat område. Den 1 juli 2009 trädde nya bestämmelser om strandskydd i kraft. Av övergångsbestämmelserna framgår att äldre lagstiftning ska tillämpas på ärenden som påbörjats före den 1 juli 2009.

Länsstyrelsen beslutade i strandskyddsfrågan i november 2013. Beslutet överklagades till regeringen som upphävde länsstyrelsens beslut såvitt avser strandskyddsupphävande för kvartsmark inom fastigheterna Lidingö 9:81, 9:77 och 9:76. I övrigt står Länsstyrelsens beslut fast.

Till följd av att detaljplanen har anpassats efter regeringens beslut vad gäller strandskyddsfrågan föreligger inte något hinder för att genomföra detaljplanen i berörda delar.

Formalia

Beträffande synpunkter på genomförandefrågor i planförslagets

utställningshandlingar hänvisar Länsstyrelsen till yttrande från Lantmäteriet.

I handläggningen av ärendet har deltagit planchef Tatjana Joksimović, beslutande och planhandläggare Jakob Sahlén, föredragande.

Detta yttrande har granskats, godkänts och skickats via Länsstyrelsens digitala ärendehanteringsdiariesystem Platina och har därför ingen namnunderskrift.

Planhandlingarna har setts över och redaktionella ändringar har gjorts för att tydliggöra fastighetsplanen. Fastighetsplanen har lagts på en separat karta.

Lantmäteriet

Vid genomgång av planförslagets utställningshandlingar (daterade 2017-03-28) har följande noterats:

Delar av planen som måste förbättras Fastighetsplan

Vid prövningen av en fastighetsplan ska 3 kap 1 § fastighetsbildnings-lagen (FBL) tillämpas. Att 3 kap 1 § FBL prövats finns dock inte redovisat i planhandlingarna, som måste kompletteras med detta. Enligt 6:8 ÄPBL ska en fastighetsplan bestå av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Planen får dock bestå av endast endera av dessa handlingar eller av en handling som innehåller både plankarta och bestämmelser, om planens innehåll ändå framgår tydligt. Lantmäteriet ställer sig

(12)

tveksamt till att redovisning av fastighetsplanen i detaljplanekartan uppfyller lagens krav. Vidare har en fastighetsplan expropriativ karaktär och måste ges en entydig tolkning. Därför måste gränserna för respektive blivande/ bestående fastighet tydligt anges. Det är inte någon självklar tolkning att gränserna i grundkartan är de gränser som gäller i fastighetsplanen. Konstateras kan att arealerna enligt fastighetsregistret för de befintliga fastigheterna skiljer sig från i fastighetsplanen angiven areal för flera av dem.

Det är olämpligt att ange exakta kvadratmeterantal för respektive lott. Fastighetsplanen måste kompletteras med tydliga gränser, både för fastigheter och servitut. För servitutet ska härskande och tjänande fastighet anges.

Delar av planen som behöver förbättras Ekonomiska frågor

De ekonomiska frågorna avseende kostnader för lantmäteriförrättningar och ersättningar till följd av ersättningsbeslut i lantmäteri-förrättning borde förtydligas. I

planhandlingarna hänvisas till att kostnader regleras i ett avtal. För övriga berörda och framtida intressenter är detta inte till fylles. En detaljplan ska vara så tydlig att alla kan förstå den och inkomma med värdefulla synpunkter i processen.

Övrigt Lantmäteriet har inte tagit ställning till innehållet i fastighetsförteckningen.

Synpunkterna beaktas genom att fastighetsplanen har förtydligats genom att gränserna och fastighetsindelningsbestämmelserna visas på en separat karta.

En prövning av FBL 3 kap 1§ har lagt in i planbeskrivningen på sida 17 stycket om skäl till fastighetsplanens utformning.

Ellevio

Ellevio har inget att erinra mot planförslaget.

Kottlasjöns vänner

Vi undrar också varför vi inte fått denna information skickat till oss, som andra remissinstanser fått.

Vi vill återigen framföra vara protester mot att man bebygger detta område och finner det markligt att ett exploateringsföretag kan tillåtas att satta sig över de

rekommendationer som stadens utredning gjord av Geosigma framtagit for Kottlasjöns vattensystem. Denna byggnation ar ett steg i fel riktning. Att inte minska de

tillrinningsområden till sjön som finns idag är oerhört viktigt för Kottlasjon, samt att inte tillföra med hårdgjord yta i sjöns närhet. Den naturliga genomsilningsyta som finns idag ar mycket viktig for Kottlasjön, och kan inte ersättas av konstgjorda alternativ.

Ar 2004 påtalade konsultföretaget Geosigma att Kottlasjöns tillrinning och

vattenomsättning är besvärande låg för vattnets kvalité, samt att tillförande av fler hårdgjorda ytor missgynnar sjön. Att bebygga ytterligare strandområden skulle allvarligt försämra dessa värden. Bebygges ängens övre halva med pålning, dränering,

dagvattenledningar, ökad trafik och avloppssystem, borrning for bergvärme samt igenläggning av nuvarande kanaldräneringssystem, medför detta en risk for försämring for Kottlasjön. Det är sorgligt att en bostadsbyggnation som endast är till glädje för ett fåtal individer och som inte har ett särskilt högt samhällsvärde anses viktigare än att värna om Kottlasjons vattenkvalitet.

(13)

Miljö- och stadsbyggnadskontoret beklagar att handlingarna inte kommit fram då de ska ha skickats till Kottlasjöns vänner.

Kottlasjöns vattenkvalitet är viktig för staden som därför valt att låta hela sjön ingå i Långängens naturreservat, som också till stora delar omsluter sjön. Sjön lider idag av den allt för lilla tillrinningen och därmed dåliga omsättningen av vatten. Att dagvatten idag under vissa tider på året samlas på ängen på fastigheterna Lidingö 9:76 – 77 beror på det dikessystem som idag finns på ängen och är alltså inte naturlig (Evt 2013- 05-28).

Stora delar av ängen lämnas orörd. Om sjön tillförs mer rent dagvatten kommer också omsättningen av vatten att öka vilket gynnar sjön (Geosigma 2005-01-24). Efter att ha tagit del av flera utredningar gör staden bedömningen att den varsamma och anpassade förtätning som planförslaget för kvarteret Isstacken medför inte kommer att skada sjöns vattenkvalitet.

Kottla strands fastighetsägarförening

Från föreningens utgångspunkter är det angeläget att naturområdena runt Kottlasjön inte naggas i kanten och att friluftslivet inte begränsas. Vi välkomnar därför att förslaget innebär att stora delar av ängen i kvarteret Isstacken lämnas orörd och att gångstråket i Källvägens förlängning planläggs som naturmark.

För oss som bor i Skärsätra, och för lidingöbor i allmänhet, är det av yttersta vikt att värna om Kottlasjön. Det är mycket positivt att kommunen fattat beslut om att vidta åtgärder för förbättrad vatten kvalitet.

Det är svårt att bedöma hur de nu föreslagna byggnationerna kan påverka vattenkvalitén i framtiden, men vi noterar uppgiften i den utsända informationen att den planerade hanteringen av dagvatten sannolikt kommer att bidra till att mer vatten tillförs

Kottlasjön. Såvitt vi förstår har konsultföretaget Geosigma i sin rapport 2005 pekat på att en ökad tillrinning är positivt för sjön under förutsättning att dagvattnet inte är förorenat. Enligt vår uppfattning är det därför oerhört viktigt att iaktta försiktighet och kontinuerligt följa upp effekterna av ny bebyggelse särskilt när det gäller mängden dagvatten och förekomsten av föroreningar.

I övrigt har föreningen inte någon erinran mot förslaget.

Lidingö stad har ett pågående arbete med att förbättra Kottlasjöns vattenkvalitet och miljö- och stadsbyggnadskontoret håller med om att det är viktigt att följa upp effekterna av ny bebyggelse.

Naturskyddsföreningen Lidingö

Yttrande över förslaget till detaljplan för kvarteret Isstacken

Naturskyddsföreningen har tagit del av det nya förslaget till detaljplan för kvarteret Isstacken och vill med anledning av detta anföra följande.

I samband med ett tidigare planförslag överklagade föreningen medgivna dispenser från strandskydd. Sedan regeringen i delar gett oss rätt i vårt överklagande, är det med tillfredsställelse vi noterar att exploatering i den känsligaste delen av kvarteret inte

(14)

längre är aktuell. Dock menar vi att denna del av kvarteret Isstacken i och för sig kunde ha ingått i detaljplanelagt område, men som naturmark.

Den exploatering, som nu föreslås, ger ändå anledning till viss oro från vår sida och anledningen är naturligtvis närheten till den känsliga vattenmiljön i Kottlasjön. De få bostäder som skulle kunna tillkomma, om planförslaget vunne laga kraft, skulle vara ett så blygsamt bidrag till lösning av bostadsbristen, att det finns anledning att vara

försiktig och noga överväga de negativa konsekvenserna av en exploatering.

Samtidigt med detta planförslag är också ett förslag till Blåplan för Lidingö föremål för samråd. Naturskyddsföreningen lämnar ett utförligt i huvudsak positivt utlåtande över detta. Blåplanen kommer att vara ett utmärkt dokument vid framtida handläggning av alla frågor som berör vattenområden, inte minst gäller detta detaljplaner.

Blåplanen, som ju ännu bara är ute på samråd, nämns inte alls i förslaget till detaljplan för kvarteret Isstacken. Men vi menar att det finns all anledning att stämma av

detaljplaneförslaget mot förslaget till Blåplan. Förslaget till Blåplan är så bra att det redan nu bör tillämpas.

Kartan på sidan 14 i förslaget till Blåplan visar att Kottlasjön har högt naturvärde dock inte högsta naturvärde eftersom det finns en problematik, som också belyses i förslaget till Blåplan. Låt oss citera några stycken ur förslaget, vilka vi menar har relevans i det aktuella detaljplaneärendet

* För Kottlasjön visar utförda undersökningar tydligt att sjön inte uppnår god status, utan sjön bedöms ha måttlig ekologisk status. Det finns ett tydligt övergödnings- problem med mycket växtplankton och karpfisk samt ofta syrebrist i bottenvattnet, s.

24.

* Kottlasjöns sjösystem är med sin låga vattenomsättning känsligt för föroreningar, s.

25.

* För de sjöar som har låg vattenomsättning eller tar emot stora mängder dagvatten kan dagvattnets bidrag av föroreningar ge märkbara negativa effekter. Särskilt känsliga för föroreningar är Kottlasjöns sjösystem och Kyrkviken, s. 26.

* En handlingsplan för dagvatten ska vara klar senast 2019 och innehålla riktlinjer för hanteringen av dagvatten, s. 56.

Bland åtgärdsförslagen finner vi, s. 66, förutom arbetet med handlingsplan för dagvatten också

* Utöka övervakningen av vattenkvalitet i sjöar för att följa utvecklingen av ekologisk och kemisk status.

* Utred vattenbalans i Kottlasjön för beslut om eventuella åtgärder för att öka tillrinningen.

Naturskyddsföreningen föreslår att detaljplanen fastställer nuvarande markanvändning alternativt att arbetet med detaljplan vilar till dess att handlingsplanen för dagvatten och övriga åtgärdsförslag, med relevans för Kottlasjön, i förslaget till Blåplan är

genomförda.

Detta är inte att se som en kritik av den utförliga beskrivning av miljöeffekter som finns att läsa i detaljplaneförslaget och de gedigna utredningar som den grundar sig på. Men förslaget till Blåplan visar ändå tydligt att ytterligare utredningar behövs och att det finns anledning till extra försiktighet vid planläggning av områden i närheten till Kottlasjön.

Södra delen som syftas på är privat mark och planläggs inte som naturmark. Vid planläggning som naturmark har staden skyldighet att lösa in marken.

(15)

Vad gäller handlingsplanen för dagvatten som föreslås i blåplanen och de eventuella åtgärdsförslag som kommer komma fram där så kommer dagvattnet inte studeras på den detaljnivå som det gjorts i detaljplanen för Isstacken. Miljö och

stadsbyggnadskontoret bedömer därför inte att blåplanen behöver inväntas i det här ärendet.

Lidingö stad

Miljö- och hälsoskyddsenheten

Miljö- och hälsoskyddsenheten har granskat förslag till detalj- och fastighetsplan för kvartetet Isstacken. Enheten tycker att underlaget är bra och ser det som positivt att Kottlasjon utgår ur detaljplanen. Det befintliga skyddet for Kottlasjön bedöms vara tillräckligt. Dagvattenledning går att förlägga på den strandskyddade ängen utan att strandskyddets syften påverkas, om återställning görs av marken.

I övrigt har och hälsoskyddenheten inga synpunkter.

Synpunkterna noteras.

Övriga

Torparen 7

Naturguiden xx anser att Lidingö ska följa regeringsrättens tre tillrinningsområdet till Kottlasjön. Märkligt att Lidingö INTE bryr sig om regeringsrätten att "i ett långsiktigt perspektiv måste hänsyn tas till områdets potential för både friluftsliv samt för djur och växtliv" utan vill låta privatexploatörer bygga två villafastigheter i tillrinningsområdet till Kottlasjön.

Kottlasjön är Lidingös pärla och utnyttjas av Lidingös befolkning året runt. Trist att Lidingö-ansvariga bara ser kortsiktiga lösningar. Det finns massor av platser att

bebygga. I slänten nedanför Hersbyholms Gård som ser fasansfullt ut. Man får intrycket av ett bombnedslag. I backen upp mot Bosö-området.

Detaljplanen är anpassad efter regeringsrättens beslut och stora delar av planområdet har utgått. Dessutom har Källvägen planlagts som naturmark.

Stapelbädden 6

Jag anser att tillrinningsområden runt Kottlasjön måste lämnas orörda för att säkra sjöns vattenkvalitet.

Endast norra delen av ängen bebyggs och södra delen lämnas orörd.

Skogsklockan 13

Jag protesterar mot det planerade bygget vid Kottlasjöns tillrinningsområde.

Har kämpat förut för Kottlasjön genom Kottlasjöns vänner. Hur har det gått med åtgärderna för sjöns tillfrisknande?

Synpunkten noteras.

(16)

Lidingö stad har ett pågående arbete med att förbättra Kottlasjöns vattenkvalitet.

Edensborg 2

LIDINGÖ - Idyllen som försvann - ja, vi närmar oss den liknelsen med stormsteg.

Varför kan vi Lidingöbor aldrig få koppla av och njuta i vetskapen om att värdefulla och vackra platser på ön ska få förbli så även i framtiden. Likt spöken dyker de upp gång på gång, förändringarna, som ödelägger så mycket av naturen här på ön och det blir

oåterkalleligt. Jag protesterar mot de planerade byggnationerna vid Kottla Gård och refererar till Björn Bergströms artikel i Mitt i Lidingö den 6:e juni. Björn Bergström vet vad han talar om och nu måste berörda parter inom kommunen ta sitt förnuft till fånga och lyssna till sakkunskap och bättre vetande! Vad beträffar Kottlasjöns tillfrisknande talar man med kluven tunga, när man först spenderar mycket pengar på åtgärder och sedan ödelägger våtängens framtida "styrning" av djur och natur.

Med hopp om att förnuftet ska segra!

Synpunkten noteras

Se svar till fastighetsägaren för Lidingö 9:79 och Lidingö 10:12 på sida 4.

Ordenskanslern 4

Vi vill protestera mot den planerade byggnationen vid Kottla Gård. Området är en idyll och borde inte bebyggas mer. Det vore katastrof om man försent inser att man har täppt till Kottlasjöns vattentillgång och sedan inte kan rädda sjön. Då kanske inte någon vill bo där om sjön inte går att bada och fiska i och är alldeles för geggig för att åka skridskor på... det känns inte som det är värt det. Bygg inte på ängen, tänk efter före denna gång så det inte blir en ny "snabbcykelbana".

Synpunkten noteras

Se svar till fastighetsägaren för Lidingö 9:79 och Lidingö 10:12 på sida 4.

Boende Geodimetern 1

Undertecknad är mångårig Mulleledare, kemist och ekolog med betyg från KTH stämmer helt in med de synpunkter inlämnade av Lidingö 9:79 och Lidingö 10:12 2017-05-06 förstärkta med mina tillägg:

Jag har i detta område funnit sommar-och vintervistet för den Lilla vattenfladdermusen förutom amfibier och varianter av sländor.

Jag ömmar verkligen för fuktängens bevarande så intakt som möjligt. Har sedan 1976 haft alla mina Mullebarn ((närmare 400) i bl.a. detta område och hoppas att kommande Mulle-och fältbiolog barn får fortsätta att traska omkring i de oförfalskade området kring Kottla sjö (försöket med vattenreningen vid Breviksdelen för 25-30 år sedan blev inte bra) Betänk att Kottla Sjö är Lidingöbormas reservvattentäckt. Är det EKOLOGI eller EKONOMI Som styr era tankar och handlingar? Ber er också ta i beaktande den eminenta skrivelse/undersökning som Torbjörn Peterson presterade för några år sedan - han är ett starkt vederhäftigt namn inom våtängsområdet! Har bott och verkat på Pyrolavägen sedan 1964.

Föreslagen utbyggnad berör inte den al där vattenfladdermusen har sin viloplats och strider därför inte mot artskyddförordningen. Däremot kan ängen fungera som

(17)

födosöksområde. Eftersom vattenfladdermössen i stor utsträckning fångar sin föda över och på Kottlasjöns vatten så bedöms påverkan på vattenfladdermössen i området inte vara så stor av ny bebyggelse. Då stora delar av ängen lämnas orörd finns det fortfarande möjlighet att besöka ängen för framtida mullebarn och andra, även om upplevelsevärdena inte blir riktigt desamma som tidigare. Kottlasjön utgör inte längre någon reservvattentäkt. Se även svar till fastighetsägaren för Lidingö 9:79 och Lidingö 10:12 på sida 4.

Privatperson 1

Jag har tagit del av informationen att detaljplanen har justerats efter regeringens tidigare avslag och omarbetats så att ingen ny prövning av strandskyddet behövs och

genomförandet av denna detaljplan inte bedöms medföra en betydande miljöpåverkan.

Men, av underlaget till regeringens tidigare beslut framgår dock att genomförandet av planen visst kommer att medföra en betydande miljöpåverkan.

Våtängen i kvarteret Isstacken är ett grundvattenområde vars vatten tillfaller Kottlasjön.

En byggnation i ängens övre halva innebär pålning, jordvärme, dagvattenledningar avloppsdragning etc.etc. Exploatörens konsult Structor har föreslagit en konstlad dagvattenledning med dammar för att kompensera den nu naturliga och ekologiska tillströmningen (med reservation). Våtängen kommer då förmodligen att torka ut till förfång för nuvarande djurliv och fauna.

Planerade byggnationsåtgärder måste innebära vattenavledning vilket är förbjudet utan speciella tillstånd som ges mycket restriktivt.

Låt därför våtängen fortsätta fungera som ekologiskt tillrinningsområde för sjön även i framtiden!

Föreslagen dagvattenlösning innebär att stora delar av ängen lämnas orörd och vattnet kommer fortfarande leta sig in på ängen. Utredningarna har visat att föreslagen

exploatering med två enbostadshus på norra delen av ängen inom fastigheten 9:76 bedöms inte innebära någon negativ påverkan på grundvattensituationen.

Nordstjärnan 5

Protest exploatering invid Kottlasjön Exploatering i närområdet till Kottlasjön

Jag finner det mycket olämpligt att bebygga området kring Badbergsvägen,

Lillgårdsvägen och Höggårdsvägen. Våtängen är viktig att skydda framför allt för dess betydelse för växt och djurlivet. Hela detta husområde med dess karaktär bör bevaras, skulle vara olyckligt om det blir mer som i Sticklinge – d.v.s. stora hus som ligger tätt.

Det är inte bara de som bor där som uppskattar det utan även vi som rör oss i området på våra promenader, skridskoturer mm. Vi nyttjar inte bara vägarna i området utan även stigarna i skogsdungarna mellan husen.

Kort sagt finner jag det mycket olyckligt i flera hänseenden om ni beslutar att bebygga området ytterligare.

Synpunkterna noteras.

Områdets fastighetsmönster bevaras med hjälp av fastighetsindelningsbestämmelser. Se även svar till Lidingö 10:12 och 9:68 och Lidingö 9:79.

(18)

6. Sammanfattande bedömning och förslag till vidare handläggning

Med anledning av bland annat de synpunkter, som framfördes under utställningen, bör följande förändringar göras i förslaget till detaljplan:

 Fastighetsplanen har förtydligats genom att läggas på en separat karta.

 V1 bestämmelsen har förtydligats.

 Stycket ”Skäl för fastighetsbildning” på sida 17 i planbeskrivningen har kompletterats med en text om prövning av 3 kap 1 § FBL.

 I stycket ” Gestaltning och landskapsbild” på sida 3 och 10 i planbeskrivning har text om byggnadernas gestaltning omformulerats.

Därutöver har planhandlingarna generellt setts över och redaktionella ändringar utförts.

Miljö- och stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget, med de revideringar som utförts, innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen.

Nästa steg i planprocessen blir antagandeskedet.

Förfas Gransknings-

skede

Antagande- skede

Prövnings-

skede Laga kraft

Process för normalt planförfarande utan program

Samråds- skede



(19)

Sakägare som lämnat skriftliga yttranden under första samrådet (S1), andra samrådet (S2) eller utställningen (U) eller utställning 2 (U2) och inte fått dem tillgodosedda

Följande sakägare, boende med flera, som enligt plan- och bygglagen berörs av

detaljplanen och inte fått sina synpunkter på detaljplaneförslaget tillgodosedda, kommer därför efter ett beslut om antagande att informeras om möjligheten att överklaga

beslutet:

Lidingö 9:60 S1 Lidingö 9:61 S1 Lidingö 9:63 S1

Lidingö 9:68 S1 S2 U U2

Lidingö 9:72 S1 S2

Lidingö 9:73 S2 U U2

Lidingö 9:76 S1 Lidingö 9:77 S1

Lidingö 9:81 S1 S2 U

Lidingö 9:99 S1 Lidingö 9:262 S1

Lidingö 10:12 U U2

Finnedal 2 S2 U

Vattenklövern 3 S1 Vattenklövern 4 S1

Lidingö 9:78 U2

Lidingö 9:401 U2

Övriga som lämnat skriftliga yttranden under första samrådet (S1), andra samrådet (S2) eller utställningen (U) eller utställning 2 (U2) och inte fått dem tillgodosedda

Nedanstående bedöms inte ha rätt att överklaga detaljplanen, utan kommer endast att informeras om att ärendet har överlämnats till kommunfullmäktige för beslut om antagande.

Torparen 7 U2

Boende Stapelbädden 6 U2

Skogsklockan 13 U2

Edensborg 2 U2

Ordenskanslern 4 U2

Boende Geodimetern 1 U2

Privatpersoner

Privatperson 1 U2

(20)

Privatperson 2 S2

Privatperson 3 S2 U

Privatperson 4 S2

Privatperson 5 S2

Privatperson 6 S2

Privatperson 7 S2

Privatperson 8 U

Privatperson 9 U U2

Privatperson 10 S2

Privatperson 11 S2 U

Privatperson 12 S1

Privatperson 13 S2

Privatperson 14 S2

Privatperson 15 S2

Privatperson 16 S2

Privatperson 17 U

Privatperson 18 S1

Privatperson 19 S2

Privatperson 20 S2

Privatperson 21 U

Privatperson 22 S2

Förteckning över privatpersoner som skrivit yttrande finns på Miljö‐ och stadsbyggnadskontoret.

Organisationer

Kottlasjöns vänner S2 U U2

Kottla strands fastighetsägareförening S2 U

Lidingö hembygdsförening S2

Lidingö ornitologiska förening S1

Naturskyddsföreningen, Lidingö S1 U U2

Miljö- och stadsbyggnadskontoret

Per Wilhelmsson

Plan- och exploateringschef

Åsa Sjöstrand Planarkitekt