Dnr 2004:10258 2013-05-31 Förslag till utställningshandling
Detalj- och fastighetsplan
Kvarteret Isstacken m.m
stadsdelen Skärsätra
Planbeskrivning
Handlingar
Plankarta med planbestämmelser Denna planbeskrivning
Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse
Orienteringskarta
planområdets läge
Planens syfte och huvuddrag
Detaljplanens syfte är att planlägga kvarteret Isstacken för bostadsändamål. Området är sedan tidigare inte planlagt. Planen utreder möjligheten att komplettera bostadskvarteret med sex enbostadshus inom kvarteret Isstacken och hur dessa ska anpassas till områdets förutsättningar. Planområdet utgörs av ett naturligt avgränsat kvarter som idag består av sju enbostadshus, park, natur samt vägar. Efter samrådet har planförslagets avgränsning minskats något då delar av fastigheten Lidingö 9:81 uteslutits.
Detaljplanen innebär att strandskyddet avses upphävas inom kvartersmarken.
Merparten av kvartersmarken utgörs av redan ianspråktagen och etablerad tomtmark, är inte allmänt tillgänglig och bedöms ha begränsad betydelse för flora och fauna.
Allmänhetens nyttjande av strandzonen vid Kottlasjön sker primärt genom användandet av gång- och cykelstråket samt parkområdet. Bebyggandet av fastigheterna Lidingö 9:70, 9:76, 9:77 och delar av 9:81 anses inte försvåra nyttjandet. Upphävandet av strandskyddet anses inte innebära några försämringar av strandskyddets intentioner.
Syftet med detaljplanen är även att säkerställa allmänhetens tillträde till Kottlasjön med tillhörande badplats och strandpromenad. Allmänheten ska, liksom tidigare, uppleva området som öppet och tillgängligt.
2(20)
Syftet med fastighetsplanen är att indela kvarteret i 13 fastigheter och en mark- samfällighet. Gemensamhetsanläggningar tillskapas för infartsväg och ledningar.
Ledningsrätt tillskapas för befintliga kommunala ledningar och servitut för enskilda.
Befintlig fastighetsindelning följs med vissa undantag. Nordöstra delen av kvarteret indelas i fyra fastigheter med gemensam infart. I förhållande till befintlig indelning kan två nya fastigheter tillskapas. Fastighetsplanen arbetas fram gemensamt med
detaljplanen.
Hanteringen av dagvatten inom kvarteret Isstacken kommer att förbättras i och med planens genomförande. Större vattenmängder kommer att tillföras Kottlasjön vilket gynnar dess vattenkvalitet.
Bebyggelsen inom kvarteret Isstacken har tillkommit under en längre tidsperiod och årsringarna kan tydligt avläsas. Årsringarna bör även i fortsättningen avteckna sig i området och gestaltningen av tillkommande bebyggelse bör därför återspegla rådande arkitektideal. Den nya bebyggelsen vid Badbergsvägen anpassas efter omgivande byggnader, medan den nya bebyggelsen i den nordöstra delen av kvarteret kan ges ett eget arkitektoniskt uttryck.
Föreslagen markanvändning är förenlig med stadens översiktsplan och med bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken avseende lämplig användning av mark- och vattenresurser. Några riksintressen enligt fjärde kapitlet bedöms inte bli berörda.
3(20)
Planområdet
Plandata
Planområdet är beläget i Skärsätra på södra delen av Lidingö. Planen omfattar Lidingö 9:70-73, 9:76-80, del av 9:81, 9:401 samt del av 9:255 och 9:86. Indelningen i
fastigheter framgår av plankartan med bestämmelser.
Arealen är drygt 3,2 hektar. Fastigheterna ägs av enskilda fastighetsägare. I planområdet ingår även parkmark, naturmark och några gatuavsnitt som ägs av staden.
Planområdets avgränsning
Planområdet avgränsas av Storgårdsvägen i väster, Lillgårdsvägen i norr, Långängen- Elfviks naturreservat i öster samt av parkmark och Kottlasjön i söder.
Planens handläggning
Förfarande
Detaljplanen har i huvudsak stöd i både gällande översiktsplan från 2002 och den nya antagna översiktsplanen från 2012 och omfattas därmed inte av plan- och bygglagens krav på planprogram (PBL 5:18). Se även avsnittet Översiktsplan.
Detaljplanen medför heller inte sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbe- dömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken, se nedan.
Kommunstyrelsen beslutade den 6 juni 2004 § 6.05 att ge miljö- och stadsbyggnads- nämnden i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan samt att samråda med berörda enligt reglerna om normalt planförfarande. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade den 29 augusti 2006 att ge miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta förslag till fastighetsplan samt att samråda med berörda enligt reglerna om normalt planförfarande.
Planen har varit ute på ett första samråd hösten 2006. Då det hade gått lång tid sedan samrådskedet och ett antal ändringar tillkommit beslutade staden att låta detalj- och fastighetsplanen gå ut på förnyat samråd. Detta samråd genomfördes 9 maj -20 juni 2011.
Här är vi nu
4(20)
Behovsbedömning av miljöbedömning enligt miljöbalken
Planen berör endast ett mindre, lokalt område med möjlighet till en förtätning med några enbostadshus. Miljö- och stadsbyggnadskontoret har tillsammans med tekniska
förvaltningen bedömt att detaljplanen inte medför sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6 kap 11 §. Bedömningen har gjorts utifrån kriterierna i bilaga 4 i MKB-förordningen. Som underlag har kontoret använt en checklista med de
miljöaspekter som anges i miljöbalkens 6 kap. 12 §, punkt 6. Konsekvenserna bedöms inte enskilt eller sammantaget innebära sådan betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalken.
Miljöfrågorna behandlas därför i det ordinarie planarbetet och redovisas i denna beskrivning under respektive avsnitt. En naturinventering har gjorts, vars resultat redovisas under avsnitten Geotekniska förhållanden samt Djur- och växtliv. De
dagvatten- respektive grundvattenutredningar som genomförts redovisas under avsnitten Geotekniska förhållanden, Yt- och grundvattenförhållanden samt Dagvatten.
Tidigare ställningstaganden
Riksintressen
Lidingö ingår i de kustområden och skärgårdar i Södermanland och Uppland som är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena (4 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken). Detta riksintresse utgör dock inte hinder för tätortsutveckling.
Förändringarna är inte av sådan art att de berörs av dessa bestämmelser. Inte heller berörs några andra riksintressen eller nationalstadsparken enligt 3 eller 4 kap.
miljöbalken.
Översiktsplan
I översiktsplan 2002 redovisas planområdet huvudsakligen som bostadsområde. Den nordöstra delen redovisas som grönområde/park. En ny översiktsplan för Lidingö stad antogs 2012. Områdets höga boendekvaliteter med god närhet till kollektivtrafik, kommunal service och grönområden stämmer väl överens med de strategier och
utmaningar som översiktsplanen redovisar. Bebyggelsen utgör även en naturlig tillväxt i anslutning till befintlig bebyggelse. I öster bevaras en bred vegetationszon mot
naturreservatet, i planen redovisad som naturmark. Föreslagen markanvändning anses förenlig med såväl den gällande som den nya översiktsplanen.
Planområdet ingår i ett område som i översiktsplan 2002 utpekats som värdefull kultur- miljö. I det kulturmiljöprogram, Lidingös kulturhistoriska miljöer, som antogs av kommunstyrelsen 1990 och som översiktsplanen hänvisar till, ingår planområdet i Stockbyområdet som är klassat som en kulturhistoriskt värdefull helhetsmiljö. Se även avsnittet Kulturmiljö.
5(20) Detaljplan, fastighetsplan och förordnanden
Kvarteret omfattas inte av någon tidigare detaljplan eller fastighetsplan.
Kottlasjön ingår i Långängen-Elfviks naturreservat. För den del av Kottlasjön som ingår i planområdet råder strandskydd i vattnet och 100 meter in på land. Se även avsnittet Strandskydd.
I de lokala föreskrifter om skydd för människors hälsa och miljön (2006) som Lidingö stad har tagit fram berörs planområdet av stycket Skydd för vattentäkt:
6 §
För att undvika förorening av stadens potentiella reservvattentäkt Kottlasjön, utgör Kottlasjön och Stockbysjön, med därtill hörande vattenområden, och en 100 m bred strandzon (mätt från respektive sjös strandlinje vid normalvattenstånd) vid dessa sjöar, ett skyddsområde där följande gäller:
1. Brandfarliga varor och andra för vattnet skadliga ämnen, såsom tjärprodukter, smörj- och transformatoroljor eller andra liknande kemiska produkter, får inte lagras eller hanteras så att vattnet riskeras att förorenas.
2. Tvättning av motorfordon får inte ske så att vattnet riskeras att förorenas.
3. Båt eller annan vattengående farkost med förbränningsmotor får inte framföras.
Förutsättningar och förändringar
Natur
Geotekniska förhållanden
Planområdet ingår i en dalsänka som leder ner mot Kottlasjön. Marknivån i norr vid Lillgårdsvägen ligger mellan ca +14,5 och ca +15,5 m. I söder ligger nivån som lägst strax under +13 m i sydost och kring +13,5 m i sydväst. Inom planområdet finns en lågpunkt som saknar fungerande avrinning mot Kottlasjön. När infiltrationen inte räcker till blir ytvattnet stående (Structor, 2009).
Enligt den byggnadsgeologiska kartan för Lidingö ligger planområdet till största delen inom ett postglacialt lerområde som underlagras av morän. Geotekniska undersökningar visar att lerlagret är mellan 1,5 och 2,5 m tjockt. Lerlagret har en större mäktighet i söder och tunnas ut mot öster. Under leran ligger ett tunt moränlager på berg vars mäktighet varierar mellan ca 0,2 och ca 0,4 m. Längs med gångstråket som tar vid efter Källvägen ersätts leran helt av morän i markytan, med ett tunt lager mulljord över.
Längs de södra delarna av fastigheterna Lidingö 9:79 och 9:80 finns ett lokalt fastmarksparti med morän och berg i dagen.
Viktsonderingen visar att leran i norra och västra delen genomgående har en svagt utbildad så kallad torrskorpa. En torrskorpa bildas i den del av ett lerlager som mer eller mindre kontinuerligt ligger ovanför grundvattenytans trycknivå. Det betyder att leran blir fast till mycket fast samt starkt överkonsoliderad, vilket innebär att leran klarar att belastas av byggnader eller anläggningar utan att sättningar uppkommer (Structor, 2011).
Grundläggning och eventuell utfyllnad för den tillkommande bebyggelsen ska ske på ett tillfredsställande sätt utifrån grundförhållanden med en stor mängd lera i området samt
6(20)
en hög trycknivå på grundvattnet. Om pålning blir aktuellt får denna inte påverka grundvattennivån. Utfyllnad får ej ske så att skada uppkommer på annan tomt.
Radon
Berggrunden i Lidingö klassas som normalriskmark beträffande radon. Byggnader ska därför uppföras radonsäkra.
Förorenad mark
Inom planområdet finns inga kända markföroreningar.
7(20) Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormen för luft påverkas ej. Kottlasjön omfattas inte av vattendirektivet.
Det dagvatten som tillförs Kottlasjön innebär dock en indirekt påverkan på Östersjön genom Kottlasjöns utlopp i Lilla Värtan via Mölna träsk. Denna påverkan bedöms dock vara marginell i och med mängden dagvatten jämfört med Kottlasjöns volym. I och med att dagvattnet kommer från ett naturreservat via ett dikessystem bedöms även
föroreningsgraden vara marginell.
Illustration över områdes natur
Växt- och djurliv
Planområdet utgörs huvudsakligen av villaträdgårdar och av en öppen äng.
Fastigheterna i öster gränsar till ett naturområde som ingår i Långängen-Elfviks naturreservat. Inom planområdet genomförde Ekologigruppen AB sensommaren 2009 en inventering av djur- och växtlivet inom den obebyggda marken.
Fastigheterna 9:76, 9:77 och norra delen av 9:81 utgörs av en äng. I öster avgränsas ängen av en lövträdsridå. Ängen är en så kallad ohävdad fuktäng och domineras av diverse högvuxna gräs som grenrör och tuvtåtel, men är även bevuxen med enstaka träd och buskar. I sydöstra delen av ängen finns ett stort och svårgenomträngligt
slånbuskage. Floran på ängen bedöms vara trivial ur naturvårdssynpunkt och vid inventeringen hittades varken rödlistade växter eller indikatorarter för ängs- och
8(20)
betesmarker. Fuktängen och aspdungen utgör värdefulla inslag i området och är av betydelse för många arter. De uppfyller dock inga kriterier för att klassas som områden med särskilt höga naturvärden. Något biotopskydd anses därför inte nödvändigt. Den gruppering av äldre tallar på fastighet 9:81 som i naturinventeringen utpekas ha höga naturvärden avverkades hösten 2009.
Under våren och sannolikt även under hösten bildas en vattensamling vid lågpunkten på ängen. Fuktängen och vattensamlingen fungerar som födosöksområde och skydd för groddjur under dagtid. Men vattensamlingen bedöms vara för kortvarig för att fungera som fortplantningsmiljö för groddjur. Platsen fungerar inte heller som
övervintringsområde. Under ett platsbesök i augusti påträffades stora mängder padda i området (Ekologigruppen ab, 2011). Boende har rapporteret fynd av åkergroda och mindre vattensalamander. I Kottlasjön finns bland annat gädda, abborre, mört, sutare och braxen samt signalkräftor.
Längs med Storgårdsvägen finns ett par ekar, den mest iögonfallande står vid korsningen Storgårdsvägen/Badbergsvägen. Eken står på stadens gatumark och ska bevaras. Det innebär att eken endast får fällas om risk finns för att den kan skada männi- skor eller egendom.
Vid bebyggandet av ängen kommer merparten av marken att anläggas som tomtmark.
En bred vegetationszon bevaras mot naturreservatet och redovisas i planen som naturmark. Vegetationszonen fungerar som en övergångszon mellan bebyggelsen och naturreservatet. I samband med detaljplaneläggning sker en markreglering och
vegetationszonen överlåts i kommunens ägo.
Vid anläggandet av den nya bebyggelsen, på ängen såväl som vid Badbergsvägen, gäller att vegetationen ska sparas i största möjliga mån. Plank får inte uppföras i
fastighetsgräns. I den mån avskildhet behöver uppnås så ska vegetation användas.
Fornlämningar
Några kända fornminnen finns inte inom planområdet. Om fornlämningar, som inte tidigare varit kända, skulle påträffas vid grävning eller annat arbete, föreligger anmälningsplikt enligt Kulturminneslagen.
Friytor
Lek och rekreation
Tomternas storlek och topografi medger goda möjligheter för lek. Goda möjligheter till utevistelse finns i och med närheten till Kottlasjön och grönområden som Långängen- Elfviks naturreservat. Vid badplatsen ligger en lekplats med bland annat gungor och utsiktstorn.
Bebyggelse Bostäder
Planområdet rymmer i dag elva fastigheter varav sju är bebyggda med enbostadshus.
Två fastigheter på ängen i nordost, 9:76 och 9:77, är helt obebyggda. Fastigheterna 9:70
9(20)
och 9:81 är obebyggda bortsett från de komplementbyggnader som nyttjas av intilliggande fastigheter.
Bebyggelsen inom planområdet är av varierande ålder och karaktär. Kottla gård ligger utanför planområdet.
Kulturmiljö
I kulturmiljöprogrammet Lidingös kulturhistoriska miljöer ingår kvarteret Isstacken i området Stockby som pekas ut som kulturhistoriskt värdefull helhetsmiljö. I området finns bland annat Kottla Gård och Finedal med stora kulturhistoriska värden men också sommarvillabebyggelse från tidigt 1900-tal.
10(20)
Bebyggelsen inom planområdet är av varierande ålder och karaktär. Byggnaderna är typiska för sin tid, både de som är uppförda under tidigt 1900-tal, liksom de som är uppförda vid mitten av 1900-talet.
Miljö- och stadsbyggnadskontoret har inventerat miljön med hänsyn till kulturhistoriska bebyggelsevärden. Storgårdsvägen är en gammal väg med kulturvärde som går från södra Lidingö till Lidingö kyrka. Bebyggelsen bedöms inte ha sådana värden att planförslaget bör utformas med skydds- eller varsamhetsbestämmelser. För några av fastigheterna gäller dock att de kulturhistoriska karaktärsdragen bör beaktas vid ändringar av bebyggelsen, dessa listas nedan.
Lidingö 9:401.
Byggnad uppförd 1905 – 1907. Högrest volym. Hög putsad sockel, liggande fasspontad panel, brutet sadeltak och småspröjsade tvåluftsfönster.
Lidingö 9:71.
Byggnad troligen uppförd omkring 1910. Kubisk volym, brutet sadeltak med avvalmade gavelspetsar. Fasaderna omväxlande med stående respektive liggande panel.
Lidingö 9:79.
Byggnad uppförd 1910. Fasader med locklistpanel. Brutet sadeltak med höga putsade skorstenar med krön i tegel.
Illustration över tillkommande bebyggelse samt föreslaget dagvattendike, delvis kulverterat.
11(20) Gestaltning och landskapsbild
Bebyggelsen inom planområdet hålls samman av att den utgörs av friliggande villor på relativt stora trädgårdstomter. Fastighetsgränserna är inte markerade med plank och området upplevs som öppet.
De flesta av huvudbyggnaderna är i två plan med sadeltak. Längs med Badbergsvägen är huvudbyggnaderna placerade så att en bred förgårdsmark bildas mot vägen, med
undantag av byggnaden på Lidingö 9:401.
Bebyggelsen inom kvarteret Isstacken har tillkommit under en längre tidsperiod och årsringarna kan tydligt avläsas. Årsringarna bör även i fortsättningen avteckna sig i området och gestaltningen av tillkommande bebyggelse bör därför återspegla dagens arkitektur.
Inom kvarteret får endast enbostadshus med en lägenhet per fastighet uppföras. Det får högst uppföras en friliggande huvudbyggnad och en komplementbyggnad per fastighet.
Källare får ej anordnas i och med områdets markförhållanden. Undantaget är Lidingö 9:401 som redan har inredd källare.
Den tillkommande bebyggelsen på Badbergsvägen, fastigheterna Lidingö 9:70 och 9:81, anpassas efter den omgivande bebyggelsen.
Den tillkommande bebyggelsen på ängen, fastigheterna Lidingö 9:76 och 9:77, ges en utformning som skiljer sig från den befintliga bebyggelsen. Husen anpassas efter topografin för att visuellt smälta in i landskapet. För att uppnå detta utgörs bebyggelsen av envåningshus med flacka tak som är försedda med takvegetation. Färgsättningen av fasaderna ska ligga nära naturens färgskala och intensiva kulörer ska undvikas. Jämfört med tidigare föreslagen tvåvåningsbebyggelse kommer sannolikt befintliga utblickar för bebyggelsen norr om Lillgårdsvägen i större grad bevaras.
För fastigheterna Lidingö 9:76 och 9:77 gäller en största byggnadsarea på 220 kvm i en våning för huvudbyggnad samt 30 kvm för komplementbyggnad.
I planen anges för flertalet befintliga huvudbyggnader en största byggnadsarea om 130 kvm i två plan vilket ger en viss möjlighet att bygga till. Fastigheterna Lidingö 9:72 och 9:73, med vidbyggda garage och skärmtak, överskrider nämnda byggnadsarea och har därför fått särskilda bestämmelser.
Service
Närmaste stadsdelscentrum finns i Skärsätra en knapp kilometer från planområdet. Flera skolor ligger i närområdet. Ett större utbud av offentlig och kommersiell service finns i Lidingö centrum.
Vattenområde
En del av Kottlasjön ingår i planområdet. Kottlasjön har en sjöyta på ca 25 hektar och ett största djup på ca sex meter. Kottlasjön är reglerad och har normalt en vattennivå
12(20)
kring +11,5 m. Tillrinningen till sjön sker i huvudsak via Stockbyån och från omgivande marker.
Kottlasjön utgör en del av Långängen-Elfviks naturreservat och i översiktsplanen framhålls vikten av att skydda sjöns vattenkvalitet. Kottlasjön är en sprickdalssjö, som ligger nedsänkt i terrängen. Det skyddade läget gör att sjön i liten grad är utsatt för vind, vilket kan ge höga yttemperaturer sommartid. Tillsammans med Kottlasjöns relativt långa omsättningstid skapar detta förutsättningar för att stillastående vatten utvecklas, vilket kan bidra till nedsatt vattenkvalitet. Längs sjöns sydvästra, västra och norra stränder finns villabebyggelse, medan de östra och södra delarna domineras av naturmark. Kottlasjön är tillsammans med Stockbysjön Lidingös enda insjöar.
Promenadstråket runt sjön används flitigt och Kottlasjön är viktig för rekreation året om.
Vid sjön finns flera badplatser och vintertid finns möjlighet till skridsko- och skidåkning. (Geosigma AB, 2004, Rev. 2005, Structor, 2009).
Illustration över yt- och grundvattenförhållanden, baserad på skisser från Structor 2009, 2011 och på Evts utredning 2013.
Yt- och grundvattenförhållanden
Structor har upprättat två PM över mark- och vattenförhållanden inom det primära exploateringsområdet, fastigheterna Lidingö 9:76 och 9:77. I ”PM Mark och vatten – Dagvattenhantering och påverkan på Kottlasjön och grundvattnet” redovisas förslag till hur yt- och dagvattnet kan hanteras till följd av exploateringen. I ”PM Geohydrologi – Grundvattenförhållanden och planerad exploatering” ligger fokus på hur grundvattnet påverkas vid en exploatering. I samband med den geohydrologiska undersökningen installerades tre grundvattenrör.
13(20)
Inom ängen finns ett dikessystem som avleder ytvatten till områdets sydvästra hörn. Vid dikesslutet finns en lågpunkt där det under våren, och sannolikt även under hösten, bildas en lokal vattensamling. Under sommaren torkar vattensamlingen ut. Gropen mättes in i samband med installationen av grundvattenrören och vattenytan
nivåbestämdes till +12,6 m. Lågpunkten är ej att betrakta som en våtmark.
En konsekvens av dikessystemets utformning är att de södra delarna av fastigheterna Lidingö 9:76 och 9:77 under vår och höst är blötare än vad som är naturligt. Tidigt om våren, efter snörika vintrar och efter mycket riklig nederbörd, bräddar de nedre delarna av dikessystemet över till den lågt liggande fastigheten Lidingö 9:81 och sedan vidare till Kottlasjön via en liten trumma under Badbergsvägen.
Utmed gångstråkets västra sida finns ett dike som avrinner mot söder. Diket kan ha anlagts som ett avskärande dike för att förhindra att ytvatten från höjdpartiet öster om Källvägen rinner in på lerområdet och försämrar effekten av det anlagda dikessystemet.
Ett grundvattenmagasin med huvudsaklig avrinning till Kottlasjön förekommer i moränlagret under leran. Nybildning av grundvatten till magasinet sker nästan uteslutande i moränområdet utmed gångstråket. Inom större delen av planområdet förhindrar den täta leran i praktiken all grundvattenbildning. En viss nybildning sker i anslutning till fastmarksområdet inne på Lidingö 9:79 och 9:80.
Exploateringen innebär inget bortledande av grundvatten och förhindrar inte nybildning då den sker utanför exploateringsområdet. Som helhet har exploateringen därmed ingen negativ påverkan på grundvattensituationen.
Grundvattensituationen i den sydöstra delen styrs helt av vattennivån i Kottlasjön. En ökad tillrinning av ytvatten till Kottlasjön förbättrar förhoppningsvis vattensituationen i sjön genom att vattenståndet blir både högre och stabilare.
Ju mindre yt- och dagvattenvatten som kvarhålls inom fastighetsmark, och avdunstar där, ju bättre är det för Kottlasjön. Allt dagvatten som bildas inom planområdet, frånsett det dagvatten som renas via takvegetation, bör därför utan fördröjning ledas till det föreslagna dagvattendiket/dagvattenmagasinet, som utformas så att det står i kontakt med Kottlasjön och/eller grundvattenmagasinet.
Inom fastigheterna Lidingö 9:70 och 9:71 finns/har funnits enskilda brunnar.
Dagvatten
Det finns inga dagvattenledningar i området idag vilket är ett problem då området tar emot stora dagvattenmängder från höjdpartiet öster om Källvägen. Utbyggnaden av planområdet innebär att det blir möjligt att förbättra dagvattensituationen i området.
Innan fastigheterna exploateras ska de befintliga dikena på ängen läggas igen med lera så att situationen återgår till den som rådde innan dikena grävdes.
14(20)
Avrinningsområde Evt 2013
En kompletterande dagvattenutredning utfördes under våren 2013 (Evt) som visar avrinningsområdet och möjlig hantering för dagvatten. Igenläggningen av dikena och torrläggningen av den lokala vattensamlingen kompenseras med ett nytt dagvattendike från Lillgårdsvägen och söderut ned till Kottlasjön via en kulvertering på fastigheteterna 9:77 och 9:81. Genom sedimentation renas dagvattnet innan det når Kottlasjön.
Asfaltering blir inte tillåten utan dagvattnet tas om hand genom fördröjning och viss magasinering genom att infartsväg och garageuppfarter grusas. Överskottsvatten leds till dagvattendiket via dikesanvisningar i blivande fastighetsgränser(Structor, 2009).
15(20)
Illustrationen visar gällande strandskydd, samt de områden där strandskyddet avses upphävas.
Strandskydd
Strandskydd finns för att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, samt för att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. För den del av Kottlasjön som ingår i planområdet råder strandskydd 100 meter in på land och 50 meter ut i sjön från sjöns strandlinje. Fastigheterna Lidingö 9:70, 9:76, 9:77 och den del av 9:81 som avses bebyggas omfattas helt eller delvis av gällande strandskydd.
Vegetationszonen mot naturreservatet fungerar som en visuell avskiljare mellan Källvägens gångstråk och bebyggelsen på Lidingö 9:76, 9:77 och 9:81.. Fastigheten Lidingö 9:70 utgör idag en lucktomt i det redan bebyggda kvarteret.
Badbergsvägen avskiljer bebyggelsen inom kvarteret från strandområdet. En rejält tilltagen punktprickad zon säkerställer att bebyggelsen inte kan förläggas närmare Badbergsvägen än 20 meter. Den tillkommande bebyggelsen på fastigheterna Lidingö 9:76 och 9:77 ligger både visuellt och topografiskt avskiljt från vägen och
strandområdet.
Planen innebär att strandskyddet fortsätter gälla inom park-, natur- och vattenområdet. I och med upprättandet av detaljplanen säkerställs allmänhetens tillträde till Kottlasjön med tillhörande badplats och strandpromenad. Strandskyddet föreslås upphävt inom kvartersmarken då merparten utgörs av redan ianspråktagen och etablerad tomtmark,
16(20)
inte är allmänt tillgänglig och bedöms ha begränsad betydelse för flora och fauna, se även avsnittet Växt- och djurliv. Byggandet av fastigheterna Lidingö 9:70, 9:76, 9:77 och delar av 9:81 anses inte försvåra allmänhetens nyttjande av strandzonen vid Kottlasjön då det primärt sker genom användandet av gång- och cykelstråket samt parkområdet.
Upphävandet av strandskyddet anses inte innebära några försämringar av strandskyddets intentioner.
Gator och trafik
I planområdet ingår Badbergsvägen, Lillgårdsvägen samt en del av Storgårdsvägen. Det är inte aktuellt att asfaltera Badbergsvägen, nuvarande grusbeläggning avses behållas.
Badbergsvägen ska även fortsättningsvis i första hand vara en gång- och cykelväg, varför vägen är utlagd som ett gångfartsområde fram till fastigheten Lidingö 9:81.
Gångfartsområde innebär att fordon inte får framföras snabbare än vanlig gångtakt. Från Lillgårdsvägen skapas en tillfart i form av en gemensamhetsanläggning för de boende på fastigheterna Lidingö 9:76 och 9:77.
Kollektivtrafik
Planområdet har goda kommunikationer. Med buss tar det ca tio minuter till Lidingö centrum. Området ligger på ett par minuters avstånd från busshållplatsen på
Kottlavägen. Det tar ca en kvart att ta sig med Lidingöbanan från Kottla till Ropsten, stationen ligger ca 600 meter söder om området.
Parkering
All bostadsparkering sker på kvartersmark. I anslutning till badplatsen vid Kottlasjön finns en befintlig mindre parkering med plats för ett tjugotal bilar.
Teknisk försörjning Vatten, avlopp och el
De tekniska försörjningssystemen för vatten, avlopp och el är utbyggda. Fjärrvärme finns ej i närområdet. För vatten och avlopp går det ledningar i vägarna och genom kvarteret. Kapaciteten i befintliga ledningar är tillräcklig för den tillkommande bebyggelsen. För tillkommande bebyggelse fordras en komplettering med anslutningspunkter till ledningarna.
Avfall
I området finns kommunal avfallshämtning. De boende på de tillkommande
fastigheterna vid Badbergsvägen lämnar sina kärl vid vändplanen i början av vägen, liksom övriga fastighetsägare längs med Badbergsvägen. För de fyra fastigheterna på ängen skapas en gemensam yta för kärl i anslutning till infartsvägen. Närmaste återvinningsstation finns vid Ica Tryffeln, ca en km norr om planområdet.
17(20) Störningar
Vägtrafikbuller
Enligt trafikbullerutredning framtagen av Ramböll Sverige AB 2008-11-17 är området inte bullerstört. Trafiken på Kottlavägen ger upphov till en ekvivalent bullernivå på 55 dB(A) i planområdets sydvästra hörn, vilket ligger inom de riktvärden som godtas.
Fastighetsfrågor Fastighetsindelning
För fastigheterna i kvarteret innebär planförslaget ett bekräftande av befintlig indelning med undantag av Lidingö 9:72, 9:76, och 9:77. Ett samfällt område läggs ut avsett för infartsväg. Gemensamhetsanläggning tillskapas avseende infartsväg och service- ledningar. Ledningsrätt skapas för att trygga stadens vatten och avloppsledningar samt servitut för att trygga underhållet av enskilda ledningar.
Lotten delareal i m² areal i m² fastighet
Isstacken A 1474 del av Lidingö 9:72
Isstacken B 1464 = Lidingö 9:73
Isstacken C 1447 del av Lidingö 9:76
Isstacken D 1652 del av Lidingö 9:77
Isstacken E 1554 del av Lidingö 9:77
Isstacken F 80 av Lidingö 9:77
1316 1397 av Lidingö 9:76
Isstacken S 17 av Lidingö 9:77
332 349 av Lidingö 9:76
Isstacken H 1386 = Lidingö 9:80
Isstacken J 1498 = Lidingö 9:79
Isstacken K 1226 = Lidingö 9:78
Isstacken L 1609 = Lidingö 9:70
Isstacken M 1008 = Lidingö 9:401
Isstacken N 1563 = Lidingö 9:71
Till gata 10 av Lidingö 9:72
18(20)
Till gata och park 1177 av Lidingö 9:76
Till park 716 av Lidingö 9:77
Servitut och gemensamhetsanläggning
Befintligt servitut avseende brygga till förmån för Lidingö 9:79 belastar Lidingö 9:255.
Inga övriga rättigheter för bryggor tillskapas i Kottlasjön.
Gemensamhetsanläggning ska tillskapas inom hela lotten S och omfatta infartsväg för lotterna Isstacken C - F.
Gemensamhetsanläggning ska tillskapas inom lotterna Isstacken C - E samt inom lotten Isstacken S och omfatta servisledningar för lotterna Isstacken C - F.
Ledningsrätt tillskapas inom de områden som markerats med u på plankartan och avser stadens befintliga vatten- och avloppsledningar. Ledningsrätten belastar lotterna
Isstacken B – D, K – L och lotterna N. En ny ledningsrätt för dagvattenledning tillskapas, den nya ledningen belastar lotterna F, E och G. Ledningsrätterna tillskapas för Lidingö stad. Inom området får inte uppföras anläggningar som försvårar underhåll eller utbyte av ledningarna.
Servitut ska tillskapas belastande lotten Isstacken J till förmån för lotten Isstacken H och avse rätt att underhålla och förnya befintliga servisledningar. Begränsningen omfattar hinder att uppföra byggnader eller andra anläggningar inom markerat område som kan försvåra underhåll av ledningarna. Området framgår med Sv på plankartan.
Skäl till fastighetsplanens utformning
Fastighetsplanens indelning baserar sig på befintlig fastighetsindelning, utformning av lämpliga tomter och detaljplanens avgränsning av kvarteret. Justering av indelningen sker för Lidingö 9:72 vid korsningen av Lillgårdsvägen och Storgårdsvägen och bekräftar nuvarande utbyggnad av vägarna. För Lidingö 9:76 sker förändring av gräns mot Lillgårdsvägen och naturområdet i öster. För Lidingö 9:77 sker ändring mot naturområdet och för Lidingö 9:81 mot naturområdet i öster samt parkmarken i söder.
Övrig fastighetsindelning bibehålls. Förslag till fastighetsplan överensstämmer med förslag till detaljplan.
När detalj- och fastighetsplanen har blivit antagen och beslutet vunnit laga kraft ska fastighetsbildning ske på initiativ av fastighetsägarna inom området. Ansökan ska ställas till Lantmäteriet i Stockholms län, Box 47 700, 117 94 Stockholm. Eventuella
tvångsvisa åtgärder inom området kan inte genomföras förrän planen antagits och beslutet vunnit laga kraft. För att kunna bebygga lotterna måste dessa överensstämma med fastighetsplanen (8:11 PBL). För berörda fastigheter innebär det också att gemensamhetsanläggningar ska inrättas innan bygglov kan beviljas.
19(20) Litteratur
Utredningar
Ekologigruppen ab, Naturinventering av område för kvarteret Isstacken, Skärsätra, Lidingö stad (2009), reviderad version 2011.
Evt, Dagvattenutredning norra Skärsätra och kvarteret Isstacken, Lidingö stad(2013) Geosigma AB, Nilsson, Gert, Utredning om Kottlasjön, Lidingö stad (2004, Rev. 2005).
Structor, PM Mark och vatten – Dagvattenhantering och påverkan på Kottlasjön och grundvattnet (2009).
Structor, PM Geohydrologi – Grundvattenförhållanden och planerad exploatering (2011).
Övrig litteratur
Hedenblad, Cecilia & Hammarlund-Larsson, Cecilia, Lidingö kulturhistoriska miljöer:
kulturmiljöprogram för Lidingö kommun, Stockholms läns museum (1990).
Ramböll, Vägtrafikbullerutredning, (2008).
Administrativa frågor Genomförandetid
Planens genomförandetid är 5 år. Se även genomförandebeskrivningen.
Bygglovsplikt
Utökad bygglovplikt gäller inom strandskyddat område samt prickmark. Marklov krävs för skyddade träd.
Fastighetsplan/tomtindelning
En fastighetsplan upprättas tillsammans med detaljplanen.
Medverkande tjänstemän
Ulla Bejrum Landskapsarkitekt
Jerker Idestam Almqvist Ekolog/miljö-hälsoskyddsinspektör
Tomas Ragnell Miljöchef
Bengt Rehn Mark- och exploateringschef
Christer Vik Byggnadsantikvarie
Per Hedman Kart- och mätingenjör
Sari Virkkala Förvaltare vatten och avlopp
20(20) Miljö- och stadsbyggnadskontoret i juni 2013
Malin Lindqvist Cecilia Wiik Nils-Olof Larsson Tf Planchef Plankordinator Lantmätare
