Systematiskt Kvalitetsarbetet. Magelungens grundskola Svedmyra Läsår

(1)

Systematiskt Kvalitetsarbetet

Magelungens grundskola Svedmyra

Läsår 2014-2015

(2)

2

Innehållsförteckning

Systematiskt kvalitetsarbete på Magelungen s. 3

Utvärdering av resultat s. 3

Mål- och kvalitetsområden

● Kunskap och lärande s. 4

● Normen och värden s. 8

● Delaktighet och inflytande s. 10

● Samverkan och övergångar s. 12

Kompetensutveckling läsåret 14/15 s. 13

Framåtblick s. 14

Bilaga 1 Elevenkät s. 15

Bilaga 2 Trivselenkät s. 16

Bilaga 3 Föräldraenkät s. 17

(3)

3

Systematiskt kvalitetsarbete på Magelungen

Arbetsgången och strategin för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av Magelungens styrelse och därefter grundskolornas skolledningsgrupp som gemensamt har lagt upp en långsiktig plan. Rektorerna tillsammans med personal har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under kommande läsår. Varje enskild skola har sedan friheten att, utöver de av skolledningen valda prioriterade målen, själv fastställa områden man önskar utveckla.

Utvärdering av skolans prioriterade mål för läsåret sker fortlöpande under året vid fastlagda tider. Underlag för elevernas framsteg och utveckling, både socialt och kunskapsmässigt, tas fram under enskilda och kontinuerliga samtal under terminens gång.

Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs inom en fast struktur på Magelungens grundskola Svedmyra:

▪ Rektor och lärarna upprättar verksamhetsplan med de prioriterade målen i fokus (augusti).

▪ Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras. (september)

▪ Rektor följer upp och återkopplar lärarnas verksamhetsplan (september/oktober)

▪ Första utvärdering av verksamhetsplanen (november)

▪ Andra utvärdering av verksamhetsplanen (januari)

▪ Ledningsgruppen planerar gemensamma, långsiktiga och övergripande mål för Magelungens skolor tillsammans med skolutvecklingsgruppen.(januari)

▪ Arbetslagen gör en slututvärdering av verksamhetsplanen och analyserar elev- och föräldraenkät (maj/juni)

▪ Kvalitetsredovisning upprättas och mål sätts inför kommande läsår (juni) Forum för rektorns pedagogiska ledarskap:

▪ Lärarträffar

▪ Konkreta uppdrag till lärargruppen/ämnesgrupper/likabehandlingsgruppen o. dyl.

▪ APT och studiedagar

▪ De individuella medarbetarsamtalen

▪ Handledning både med rektor samt med specialpedagog och psykolog

▪ Enskilda samtal som handledning och vägledning

Utvärdering av resultat

Eftersom skolan består av ett lågt elevantal på max 16 elever, så lämnas ingen resultatredovisning avseende nationella prov, betyg, närvaro m.m. Dessa analyseras i

samband med terminsavslutning och upprättande av nya prioriterade mål. Sammanställningen görs och sänds till vår skolchef Stefan Berg och är en del av hans kvalitetsredovisning kring alla Magelungens skolor.

Under kommande läsår kommer det inom företaget, av våra forskningsansvariga i samråd med några rektorer och skolutvecklare, utveckla bättre mätinstrument som passar vår

skolverksamhet. Detta för att få en bättre möjlighet att följa progressionen hos våra elever från de att de börjar hos oss tills det att de slutar samt för att våra mätningar av framgångsfaktorer ska bli relevanta och användbara för att utveckla våra skolor.

(4)

4

KUNSKAP OCH LÄRANDE

Nuläge – var är vi?

 En läsande skola

Under läsåret 2013/2014 påbörjades arbetet med Magelungens skolutvecklingsprojekt

”En läsande skola” lagt stort fokus på lässatsning. Detta är ett projekt som sträcker sig på två läsår och vi är nu inne på det andra. Förra läsåret fick alla svensklärare

utbildning kring DLS-materialet och påbörjade arbetet med DLS-screening i svenska.

Detta för att få en bild och kartlägga våra elevers färdigheter i läsning och skrivning samt utveckling i svenska. Utöver detta hade också alla lärare en gemensam studiedag med fokus på läs- och skrivproblematik. Vi har utifrån vår DLS-screening samt mätningar från tidigare SkolMag-projektet märkt att våra elever har låga resultat vad gäller läsningen. De har som grupp omfattande behov av stöd för sin läsutveckling och har sedan tidigare skolår hamnat långt efter sina jämnåriga. Detta har med största sannolikhet påverkat deras prestationer i andra teoretiska skolämnen. Vilket gör att språk- och läsutvecklingen kommer fortgå att vara ett prioriterat arbetsområde säkerligen under en längre period än under denna projekttid. Under detta läsår har skolan fortsatt med Magelungens skolutvecklingsprojekt med olika fortbildningar och läsutmaningar.

 Matematiklyftet

Under detta läsår påbörjar vi arbetet med att förbättra, stärka och utveckla matematikundervisningens kvalitet. Alla matematiklärare har fått fortbildning i didaktik genom Matematiklyftet.

 Arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram med specialpedagogisk inriktning För ytterligare förbättra vårt arbete med vår målgrupp, barn i omfattande behov av särskilt stöd, så har samtliga lärare under läsåret få pedagogisk handledning av vår specialpedagog gällande kartläggning och arbete med våra pedagogiska dokument.

Syftet med detta arbete är att utveckla gemensamma rutiner för arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram. Det handlar också att utveckla vår förmåga att använda våra pedagogiska dokument som verktyg i vårt arbete samt att förbättra vår förmåga att förstå elevernas behov och erbjuda lämpligt stöd. Detta som ett led i att höja den specialpedagogiska kompetensen och medvetenheten hos all personal.

 Utveckling av IT som pedagogiskt arbetsverktyg för skolutveckling

Under detta läsår har en utsedd mediagrupp lagt ner tid för att söka och med lärarnas hjälp och stöd utvärderat olika pedagogiska hjälpmedel. Detta för att hitta lämpliga program, tjänster och verktyg som skolan ska satsa på för att förbättra vårt arbete med IT såsom ett pedagogiskt stöd i undervisningen. Inför detta läsår köpte skolan också in fler iPads, så att det finns en iPad på två elever. Detta då vi utifrån förra årets

samverkan med en IT-pedagog i Sölvesborg fick god kännedom och började arbeta med appar i undervisningen, som visade sig bli ett motivationshöjande verktyg för flertalet elever.

(5)

5 Mål – vart ska vi?

 En läsande skola

Att höja elevernas läsförmåga för att nå ökade resultat och skolframgång.

 Matematiklyftet

Att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse.

 Arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram med specialpedagogisk inriktning Att förbättra och utveckla vårt arbete för barn i omfattande behov av särskilt stöd. Med fokus på kartläggning och metod ta användning av och arbeta med våra pedagogiska dokument.

 Utveckling av IT som pedagogiskt arbetsverktyg för skolutveckling

Att utveckla arbetet med att införa fler kanaler som stöd för kunskapsinhämtning.

Att utveckla elevernas digitala kompetens.

Tillvägagångssätt – hur gör vi?

 En läsande skola

Under läsåret kommer alla skolan ha en läsutmaning via projektet ”En läsande skola”

där alla elever arbetar mot ett gemensamt mål. Vi vill lyfta fram läsningen eftersom läsning är en kritisk faktor för skolframgång.

Metoden som använts bygger på teorier om det kollegiala lärandet och formativ bedömning som ett sätt att utveckla arbetet och öka resultaten i skolan. Arbetet organiserades med hjälp av en modell som innefattade att lärarna genomförde screening och läsutmaningen med sina elever samt deltog i teamträffar, fortbildning, uppföljning och utvärdering både på den enskilde skolan samt tillsammans med andra svensklärare från Magelungens grundskolor runt om i landet.

 Matematiklyftet

Matematiklyftets fortbildning sker genom kollegialt lärande och under detta läsår har vi samlat alla matematiklärare i Storstockholmsområdet för att våra matematiklärare ska träffa andra lärare för att få inspiration utifrån en halvdag varannan vecka tillsammans med en handledare som håller i upplägg och träffarna. Kommande läsår kommer denna fortbildningssatsning ske mer lokalt på skolorna, med två halvdagar och en heldagsträff med sin tidigare arbetsgrupp. Fokus under hela denna period är på kollegialt lärande och tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Allt som de läst,

diskuterat och planerat prövas i den egna undervisningen. Genom strukturerat samarbete diskuterar lärare undervisningssituationer och didaktiskt frågor, lyfter upp problem och svårigheter samt kritiskt granskar inte bara andras arbete utan även sitt eget.

(6)

6

 Arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram med specialpedagogisk inriktning Alla lärare har vid tre tillfällen träffat vår specialpedagog för att arbeta med våra dokument samt prata om kartläggning. Inför varje tillfälle har det funnits

läsanvisningar och till varje träff ska man ta med alternativt skriva några egna

dokument som man sedan får och ger respons på. Arbetsmetoden bygger på kollegialt lärande med handledningsstöd av specialpedagog. Här diskuteras värdeord,

formuleringar, metod, behov, åtgärder, utvärdering m.m. kring hela kedjan kring arbetet med våra pedagogiska dokument.

 Utveckling av IT som pedagogiskt arbetsverktyg för skolutveckling

Samverkan mellan lärare i de olika arbetslagen kommer att ske kontinuerligt under läsåret, för att utveckla arbetet samt lära sig av varandra och ge varandra råd och tips på arbetssätt. Mediagruppen kommer också ge stöd och inspiration för att utveckla användningen av it i undervisningen.

Utvärdering – hur blev det?

 En läsande skola

Vid utvärderingen av projektet framkommer att elevernas resultat på screeningtesterna har ökat och att eleverna läser mer än någonsin. Lärarna har under projektets gång har samarbetat mer samt blivit bättre på att kartlägga elevernas läs- och skrivförmågor samt att använda resultaten för att forma och planera fortsatt undervisning framåt.

Lärarna har förändrat delar av sin undervisning och rutiner för läsning och arbete kring böcker och texter har utvecklats samt goda läskulturer har växt fram på skolan.

Slutsatser som kan dras av detta arbete är att många av skolans elever har stora läs- och skrivsvårigheter och behöver få tillgång till effektivt stöd för att utveckla sina läs- och skrivförmågor ytterligare. Skolan ska fortsätta att kompetensutveckla dess lärare för att ge dem stöd för att kunna hjälpa sina elever, behöver läsning och skrivning liksom att kartlägga – följa upp – utvärdera kunskaper fortsättningsvis vara ett prioriterat område i Magelungens skolutveckling. Tankar som väckts är att fortsätta arbetet med att hitta eller skapa rutiner och bra kartläggningsmaterial även i engelska och matematik. I engelska ska vi under nästa läsår bygga på screening i engelska, som man kan ha som stöd i kartläggningsprocessen.

Uppgifter om betyg och resultat på Nationella prov uppges inte här p.g.a. det låga elevantalet.

 Matematiklyftet

Ett tydligt resultat på utvärderingen av Matematiklyftet är att matematiklärarna har uppskattat själva upplägget och att samtalen och erfarenhetsutbytet har varit berikande och inspirerande. De har också tyckt att texter och uppgifterna varit av god kvalitet samt att det är lättillgängligt. Lärarna tycker entydigt att de har fått ökade didaktiska kunskaper i ämnet samt att de mer reflekterar över sin undervisning kring frågorna vad, hur och varför. Vilket också inneburit att man på olika sätt blivit säkrare i sin undervisning när man har haft mer tid till ämnesdiskussioner. Lärarna anser också att

(7)

7

det är viktigt att man får fokusera på denna utbildningssatsning för att det ska nå genomgripande och bestående förändringar i undervisningen.

Flertalet av lärarna önskar att fortsätt att arbeta i liknande former i andra ämnen än bara matematik. Så denna satsning verkar också leda till en god smittoeffekt. Att det ska finnas avsatt tid varje vecka för gemensamma möten, och tid för inläsning och reflektion.

En viktig reflektion att ta med sig från lärarnas kommentarer är att de skulle önska mer specialpedagogisk inriktning och kunskap.

Uppgifter om betyg och resultat på Nationella prov uppges inte här p.g.a. det låga elevantalet.

 Arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram med specialpedagogisk inriktning Utvärderingen kring detta arbete visar att möjligheten till kollegialt lärande känns mycket givande. Lärarna anser att upplägget har varit bra, genomtänkt och väl strukturerat. De flesta anser att detta var första gången de fått stöd gällande

dokumentationen som har känts konkret och givande. Flertalet av lärarna anser också att de blivit bättre på vara mer konkreta i sitt åtgärdsprogram, där målen blir tydligare formulerade samt lättare att utvärdera. Detta arbete är ett led i skolans mål för att höja den specialpedagogiska kompetensen och medvetenheten hos all personal. Nästa läsår ska vi utifrån kartläggningsprocess kring varje elev utveckla detta ytterligare ett steg, genom att fördjupa och lägga fokus kring metoder, material etc. kopplat till elevernas olika svårigheter vi upptäcker under vår kartläggningsperiod, allt med

specialpedagogiskt fokus och handledning.

 Utveckling av IT som pedagogiskt arbetsverktyg för skolutveckling

Under läsåret har användandet av IT i undervisningen ökat något. Det har genomförts ett arbete under året som gjort att skolan tagit beslut om att knyta till sig olika typer av digitala lärresurser som lärarna kan använda i undervisningen samt som verktyg för eleverna att inhämta och söka kunskap, kommunicera, skapa och lära sig från för att utveckla användningen av IT i undervisningen. Beslut har bl.a. fattats om att utöka med fler licenser och teckna avtal med Inläsningstjänst, Film och Skola, Swedish Film licens, SLI Education, NE, Kartläggaren m.fl. samt skapat rutiner för konton och användandet av e- och ljudböcker samt andra dataprogram. Utöver detta har vi utökat användandet med iPads i undervisningen. Detta för att skapa nya möjligheter att utveckla undervisningen, men främst för att nå vår målgrupp av elever som ofta har läs- och skrivsvårigheter, dåligt arbetsminne m.m. Vilket gör att tillgång till olika digitala lärresurser ökar möjligheterna till att lättare kunna anpassa lektionsmaterial efter elevernas behov samt göra bra kartläggningar kring elevernas kunskaper och färdigheter.

(8)

8

NORMER OCH VÄRDEN

 Skolan har arbetat aktivt med värdegrundsfrågor och samspelsövningar och för att förebygga konflikter mellan elever. Värdegrundsarbetet är en viktig del och pågår under hela skoldagen i alla dess aktiviteter. Utifrån elevgrupp och dess svårigheter så kommer detta alltid att vara en central del som vi behöver arbeta förebyggande, aktivt och intensivt med.

 Skolan behöver fortsätta arbetet med att skapa ökad arbetsro på lektionerna, både vad gäller lokal- och schemaanpassningar på organisation, grupp- och individnivå samt att samskapa trivselregler med våra elever

 Har under året utvecklat tydliga rutiner hur vi ska få med föräldrarna i vårt förebyggande arbete.

Mål – var ska vi?

 Att alla elever ska känna till innehållet i Plan mot diskriminering och kränkande behandling och lever efter de trivselregler som arbetats fram tillsammans med lärare och personal.

 Att alla elever ska känna arbetsro under lektionerna.

 Att skapa lugn och trygghet för eleverna under hela skoldagen.

 Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska användas i vardagen och trivselregler upprättas och synliggörs i skolmiljön i början av varje läsår. Återkoppling till dessa görs kontinuerligt under läsåret på föräldramöten, klassråd, individuella veckosamtal, elev- och föräldraenkäter. Utöver detta har vi skapat ett nytt dokument som komplement till elevenkäten som är mer specifik i sin utformning samt än mer åldersanpassad. Vi har temadag där vi diskuterar och arbetar med planen. Vår verksamhet genomsyras av social och emotionell färdighetsträning, där vi jobbar mycket både individuellt och i grupp för att stärka eleverna genom

värderingsövningar, samspelsövningar, samtal m.m. Här arbetar

elevhälsan/behandlingspersonalen mycket med att träna sociala färdigheter både enskilt och i grupp för att eleverna framöver i högre utsträckning successivt ska klara av nya utmaningar.

 Vi arbetar och utvärderar kontinuerligt schema utifrån både ett individ- och

grupperspektiv för att skapa bästa förutsättningar för arbetsro i klassrummet genom ev. gruppändringar, stödinsatser, lokalförändringar etc.

 Personal finns med under hela skoldagen som stöd för att skapa lugn och trygghet.

(9)

9

Veckoavstämning med eleverna kring skolveckan kopplat till trygghet och trivsel, därefter samtal mellan personal kring eventuella åtgärder och insatser.

Trygghet och studiero tas upp på utvecklingssamtalen.

 Eftersom vi har en liten elevgrupp med löpande intag under året, så innebär det att vi har ny elevgrupp i princip till varje läsår. Därför är det extra viktigt att personal i början av läsåret aktivt arbetar med planen samt reviderar/upprättar trivselregler, riskanalyser görs samt att vi varje läsår informerar och avsätter minst en skoldag till detta. Detta är en viktig del i vårt värdegrundsarbete som genomsyrar vår verksamhet och har också gjort eleverna mer aktiva att gemensamt med personal driva vårt värdegrundsarbete kopplat kring hur vi ska vara gentemot varandra. Utifrån att vi endast riktar oss gentemot elever med omfattande behov av särskilt stöd samt det löpande intaget, så kommer detta från år till år att vara ett högt prioriterat

arbetsområde för vår skola.

Det gedigna värdegrundsarbetet har gjort att eleverna känner en större samhörighet med sina klasskamrater, personal och skolan i stort. Utifrån den målgrupp vi inriktar oss emot, så är det av stor vikt att vi fortsätter att ge vårt värdegrundsarbete stort utrymme för att skapa goda förutsättningar för elevernas sociala och emotionella utveckling samt förenklar och förbättrar dess samspelsförmåga. Det som ytterligare skulle kunna ha förbättrat vårt arbete är att ha fler gemensamma utflykter för att stärka grupp- och ”vi-känslan”.

 Arbetsro under lektionstid är fortfarande ett område där vi får alldeles för dåliga resultat i elevenkäten. Här behöver vi fortsätta att arbeta förebyggande samt se över våra lokaler. Till detta läsår har vi gjort stora lokalförändringar och förbättringar för att skapa bättre förutsättningar för trygghet, trivsel och arbetsro. Det finns nu ex.

mindre rum i anslutning till det större klassrummen, det är bättre ljudisolering etc.

 Närvaron av personal under hela skoldagen är nödvändig för att kontinuerligt arbeta med trygghet och trivseln, eftersom flertalet av våra elever behöver stöttning i socialt samspel med jämnåriga. Eleverna känner att personal bryr sig dem och att de blir lyssnade på. Vi behöver fortsätta att tydliggöra de framarbetade trivselreglerna och synliggöra dem visuellt i vardagen genom lappar, påminnelser och bilder. Det är lite svårt för oss att tolka resultatet på elevenkäterna eftersom de inte alls överensstämmer med det eleverna och vårdnadshavarna muntligt uttrycker till oss gällande trygghet och trivsel i skolan. Vi ser dock en liten förbättring gällande trygghet i våra

elevenkäter under läsårets gång. Men oavsett detta, så är vår målsättning att samtliga elever även i enkäterna ska svara att de känner sig trygga och att de trivs i sin skola.

Detta innebär att vi behöver fortsätta att göra insatser för att nå detta resultat.

Individuella veckoavstämningar kopplat till lektioner och skolveckan har varit mycket uppskattat och verksamt för eleverna. Det har gjort skoldagen tydligare och mer begriplig för alla elever och lett till ökat deltagande under lektionen. Det har också varit en mycket viktig källa för personal att stämma av hur eleverna anser sig ha det i

(10)

10

skolan gällande trivsel, trygghet och arbetsro. Den nära samverkan med hemmet har också varit en viktig del i att eleverna känner till våra normer och regler.

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

 Eleverna är delaktiga i planeringen, främst kring hur de vill genomföra arbetsmoment och uppgifter. Detta görs i så stor utsträckning som möjligt genom att lärarna har ett flexibelt arbetssätt och är lyhörda kring elevernas idéer och förslag. Eleverna själva upplever att de har inflytande och får vara med och bestämma både vad gäller undervisning samt i skolfrågor.

 Vi behöver fortsätta arbetet med att få till fungerande och konstruktiva klassråd.

 Värdegrundsarbetet genomsyrar vår verksamhet – det pågår ett kontinuerligt arbete och samtal ring värdegrundsfrågor både i och utanför klassrumssituationer.

Mål – vart ska vi?

 Fördjupa arbetet med formativ bedömning för att öka elevens egen förståelse kring sitt lärande.

 Öka elevernas delaktighet i planering och genomförande av arbetsmoment och uppgifter.

 Hitta fungerande former för klassrådet

 Att lärarna under lektionstid kontinuerligt återkopplar till eleverna och synliggöra var eleverna befinner sig i sitt lärande i förhållande till målen samt hur de ska komma vidare mot målen. Till hjälp använder vi oss av matriser. Enskilda samtal med mentor eller annan personal varje fredag som ligger till grund för ev. åtgärder eller insatser i skolan. Detta är ett fokusområde under följande läsår där vi kommer just att arbeta med olika lärmoduler kopplade till bedömning, där vår specialpedagog kommer leda visst arbete främst med formativ bedömning i fokus. Där fokus utöver att diskutera utveckling i skolan kopplat till kunskaper och färdigheter också handlat om

diskussioner kring hur lär jag mig bäst, vilka metoder/strategier/miljöer fungerar bäst för mig? Under denna tid utvärderas också veckan som varit.

 Eleverna ska ha inflytande kring hur de vill genomföra arbetsmoment/uppgifter i så stor utsträckning som möjligt.

(11)

11

Lärarna ska vara lyhörd och ha ett flexibelt förhållningssätt samt ta tillvara eleverna egna idéer i undervisningen samt utgå från deras intressen i så stor utsträckning som möjligt vid planering av undervisningen. Detta för att skapa lust till lärande.

 Klassråden får en tydlig struktur; med ett givet ämne varje gång samt eleverna får själva lämna in förslag på ämnen de vill diskutera. Det som diskuteras på klassråden ska i viss utsträckning ha förankring i våra prioriterade mål. Utöver klassråden så har varje elev enskild avstämning med mentor eller annan personal varje fredag, där det också finns utrymme till att diskutera skolfrågor.

 De individuella veckoavstämningarna har varit ett bra underlag för eleverna att känna delaktighet och en möjlighet till inflytande över sin skola och undervisningen. Här har det också funnits utrymme för att diskutera hur skolveckan varit och göra en

utvärdering både utifrån den enskilde eleven samt stämningen i gruppen. Det har även gett ett bra underlag för förändringar på individ-, grupp och organisationsnivå.

Eftersom eleverna i våra grupper befinner sig på olika kunskapsnivåer samt generellt har ett problematiskt förhållande till skola och skolarbete, så är det av stor vikt att hela tiden diskutera med varje enskild elev var de befinner sig i förhållande till uppsatta mål och själva vara delaktiga i bedömningen utifrån deras egna förutsättningar. Även om vi ganska ofta upplevt att eleverna själva har lite svårt att formulera sig kring var de befinner sig gällande detta, så har vi i klassrumssituation kunnat se en viss skillnad då elever blivit mer medvetna kring detta genom att de börjar prata om sina styrkor och utvecklingsområden. Främst så har flertalet av eleverna blivit mer medvetna kring vilka lärstilar som fungerar bäst för dem.

Styrkan i vår undervisning är att vi har stora möjligheter att i hög utsträckning individualisera den utifrån behov för att möta upp eleven där den befinner sig. Vi har sett fina individuella resultat kopplat till de olika insatserna som lett till ökad närvaro och delaktighet under lektionerna. Det har i stor utsträckning stärkt elevernas vilja till att lära sig och att det tydliggjort för eleverna vad som förväntas av dem. Eleverna upplever också att de får det stöd som de behöver för att lyckas i sin

kunskapsutveckling. Vi kommer dock under nästa läsår fortsätta vårt arbete med betyg och bedömning samt att vår specialpedagog kommer att leda arbetet kring formativ bedömning genom modul-liknande arbete, med det kollegiala lärandet i fokus. Målet med det arbetet är att sträva efter en lärandekultur och ett klassrumsklimat där elever vill lära och där de får möjlighet att lära sig att lära.

 Under detta läsår, efter en lite trevande start, har arbetsgruppen hittat former för att få till ett fungerande klassråd. Klassrådet är en gång i veckan, är i viss mån uppstyrt av personal – så i början av terminen pratar man ex. trivselregler eftersom det starkt hänger samman med vårt värdegrundsarbete. Klassråden har oftast specifika ämnen som berörs kopplade till gruppsammansättning och behov, men det finns också tydligt inbyggda strukturer där eleverna är med och styr dess innehåll. Både personal och

(12)

12

elever har tyckt att klassrådet har fungerat väl och fyllt en bra funktion i verksamheten.

SAMVERKAN OCH ÖVERGÅNGAR

 Vi har arbetat fram ett mycket nära samarbete med vårdnadshavare/föräldrar, minst en gång per vecka men oftare vid behov.

 Vi uppmuntrar vårdnadshavare/föräldrars engagemang och delaktighet. De ska, precis som våra elever, alltid känna sig välkomna till oss.

 Uppmuntra och stötta vårdnadshavare/föräldrar så att alla genomför föräldraenkäten på SchoolSoft samt att de tar del av information som finns där.

Mål – vart ska vi?

 Fortsätta och förbättra vår täta kontakt med vårdnadshavare.

 Öka föräldrarnas delaktighet i sina barns skolgång.

 Kontakt med hemmet minst en gång per vecka alt. efter behov via veckobrev, telefonsamtal eller mail.

 Inbjuder utöver utvecklingssamtal och föräldramöte till öppet hus, skolavslutningar, ev. uppföljningsmöten och uppmuntrar vårdnadshavares engagemang och delaktighet i skolan.

Fortsätta uppmuntra vårdnadshavare/föräldrar att använda vår webbaserade mötesarena SchoolSoft.

 Vi har ett mycket gott samarbete med vårdnadshavare. Vi meddelar dem minst en gång i veckan information om skolan via mail och telefon, vilket gör skoldagen enklare och tydligare för eleverna. Utifrån behov och önskemål så har vi ibland daglig kontakt med hemmet. Vi har hög närvaro då vi har öppet hus och på skolavslutningen samt täta uppföljningsmöten. Det visar sig också i samtal med vårdnadshavare och på våra föräldraenkäter att de känner sig väl informerade kring hur det fungerar för sitt barn i skolan generellt och i ämnena samt känner sig lyssnade på. Det som vi kommer att utveckla inför kommande läsår är att skapa fler möjligheter till möten mellan våra föräldrar ex. med olika föreläsningar. Vi har också sett att vi skulle behöva skapa än

(13)

13

bättre stödstrukturer och tydligare rutiner då en elev ska sluta på vår verksamhet gällande information och överlämnande till kommande skola.

 Våra vårdnadshavare/föräldrar använder i liten utsträckning SchoolSoft, vilket vi givetvis försöker uppmuntra dem till att göra i högre utsträckning. Detta kan bl.a. bero på att de anser att de får så bra överlämningar under veckan, att de inte anser sig ha behov av att titta på SchoolSoft. Tyvärr så har detta lett till att vi i år har få

vårdnadshavare/föräldrar som fyllde i vår föräldraenkät. Vi kommer inför nästa läsår se till att alla fyller i denna i samband då de är i våra skollokaler vid jul- och

sommaravslutning.

Vi har under detta läsår sett att vi behöver förbättra våra rutiner gällande att stödja våra föräldrar då de ska söka nya skolor i samband med stadiebrytning eller vid tillfällen då det blir aktuellt. Vi behöver upprätta ett formulär för att föräldrarna ska känna till de resursskolor som finns inom Stockholm, samt tidigt diskutera med dem om framtid och tankar gällande kommande skola för att få till en så bra och följsam övergång som möjligt.

Kompetensutveckling som skett under läsåret 14/15

• Matematiklyftet för alla matematiklärare.

• Utbildning för samtliga lärare i särskilt stöd samt arbetet med åtgärdsprogram och våra andra pedagogiska dokument med specialpedagogiskt fokus.

• Fortbildningsdag för alla lärare i Stockholm kopplat till temat ”Specialpedagogiska förhållningssätt och metoder för lärande”. Föreläsningen kommer ha fokus på Magelungens kolutvecklingssatsning MUST (Meningsfullt lärande, Utvecklande undervisning, Stimulerande undervisning, Trygghet som grund för utveckling).

• Fortbildningsdag för alla lärare i Stockholm med temat Bedömning. Formen för studiedagen bygger på idén om det kollegiala lärandet och arbetet sker i

ämnesgrupper.

• Kontinuerlig handledning och elevobservationer med specialpedagogiska inriktning.

Fokus på samtalet ska beröra hur vi på bästa möjliga sätt kan möta våra elever med särskilda behov, diskutera skolmaterial, lärstilar och didaktik/pedagogik.

(14)

14

Framåtblick

Magelungens grundskola Svedmyra kommer fortsätta sin satsning på att höja den

specialpedagogiska kompetensen hos all pedagogisk personal. Detta vad gäller både specialpedagogiska förhållningssätt och metoder för lärande som kopplas till aktuell forskning.

Detta sker kollegialt, men också tillsammans med vår specialpedagog och andra olika experter. Då vi vänder oss till barn i behov av stöd så är det alltid aktuellt och viktigt för oss att hela tiden utveckla och hitta bättre metoder, verktyg och former för att kartlägga våra elever så att de får rätt stöd och insatser i vår skola. För att göra detta behöver vi se till att all personal känner sig trygg med och får utbildning i de nya pedagogiska IT-verktyg som ska finnas som stöd för eleven samt vara ett självklart inslag i undervisningen. Vi ska under kommande år fortsätta vårt arbete med att utveckla vårt arbete kring vår kartläggning när ny elev börjar och utöka vår screening så att det utöver svenskan även innefattar engelska och matematik.

Vi vill fortsätt att benämna oss som en läsande skola och därför kommer lässatsningen fortsätta att vara ett prioriterat mål för denna verksamhet. Vi tror och har också sett goda resultat på läsningens betydelse både för språkutvecklingen, men också för barnets utveckling både på ett personligt och kunskapsmässigt plan som yttrar sig i alla skolans ämnen.

Fokus under kommande läsår kommer fortsättningsvis också vara vårt gedigna

värdegrundsarbete för att försöka skapa trygghet och trivsel i skolan för de elever som börjar hos oss. Detta gör vi genom att alltid utgå från våra elevers individuella behov och

förutsättningar. Under kommande läsår ska samtlig personal få utbildning i TMO,

traumamedveten omsorg, för att bättre kunna bemöta barn som varit mer om svåra händelser och upplevelser. Samtlig personal ska även gå på föreläsning hos BRIS gällande sociala medier, för att vi ska förbättra vårt förebyggande arbete avseende nätmobbning.

Matematiklyftet kommer att fortsätta såsom fortbildningskurs under kommande läsår, men mer lokalt än tidigare, för att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Läslyftet kommer igång och kommer att genomföras under en längre tid för att större delen av lärarkollegiet ska ha möjlighet att delta.

Magelungens skolor utgår från att lärande vilar på vår förmåga att erbjuda alla våra elever en undervisning som är: Meningsfull

Utvecklande Stimulerande Trygg

Magelungens grundskola Svedmyra har som målbild att de elever som börjar hos oss ska känna att ”jag vågar, jag vill, jag kan och får lyckas i skolan”.

Therese Lund

Rektor, Magelungens grundskola Svedmyra

(15)

15

(Bilaga 1) Elevenkät läsår 14/15

Enkät HT14 Antal elevsvar 7 (totalt: 16) Enkät VT15 Antal elevsvar 4 (totalt: 16)

1: Elevenkät Du svarar 1 till 5 där:

1. betyder att du inte alls håller med om påståendet 2. betyder att du håller med lite grand

3. att du håller med ganska mycket 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet

Termin 1 2 3 4 5

2: I min skola får jag vara med och bestämma hur jag skall arbeta med olika skoluppgifter HT14 14% 0% 57% 29% 0%

VT15 0% 0% 75% 25% 0%

3: Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. HT14 14% 0% 0% 57% 29%

VT15 0% 0% 0% 50% 50%

4: I min skola är det så lugnt att jag får den arbetsro jag behöver. HT14 14% 14% 14% 43% 14%

VT15 0% 25% 25% 50% 0%

5: Lärarna berättar hur det går för mig i deras ämnen. HT14 14% 14% 57% 0% 14%

VT15 0% 0% 50% 25% 25%

6: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. HT14 14% 14% 43% 29% 0%

VT15 25% 0% 50% 25% 0%

7: Jag kan nå målen i alla ämnen, bara jag vill HT14 14% 0% 29% 0% 57%

VT15 0% 25% 50% 0% 25%

8: Jag känner mig trygg i min skola. HT14 14% 0% 14% 43% 29%

VT15 0% 0% 25% 50% 25%

9: Jag trivs bra i min skola. HT14 14% 0% 14% 29% 43%

VT15 0% 0% 25% 50% 25%

10: Jag tycker att jag har nytta (särskilt i framtiden) av det jag gör i skolan. HT14 14% 0% 14% 57% 14%

VT15 0% 25% 25% 25% 25%

11: Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig. HT14 0% 14% 29% 29% 29%

VT15 0% 0% 25% 25% 50%

12: Jag tycker att jag har inflytande på skolans verksamhet. HT14 0% 14% 29% 29% 29%

VT15 0% 25% 75% 0% 0%

Reflektion elevenkät:

Det är svårt att utifrån det låga deltagandet dra några slutsatser alls och personal blev förvånad då de satt fler elever än rapporterat att svara på frågorna än vad som syns i

sammanställningen, möjligtvis har flertalet av dem inte tyckt på ”Spara”. Under kommande läsår behöver vi hitta ett mer säkert system för att dessa verkligen blir gjorda utifrån att det är ytterligare en möjlighet att få uttrycka vad de känner kring sin skola. Se ytterligare gjord reflektion kopplat till elevernas trivselenkät (bilaga 2).

(16)

16

(Bilaga 2) Magelungens grundskola Svedmyras trivselenkät

Enkät VT15 Antal elevsvar 16 (totalt: 16)

Termin

1: Hur trivs du i skolan?

Mycket

bra Bra Dåligt

VT15 62,5 % 25 % 12,5 %

2: Har du kompisar i skolan? Ja Ibland Nej

VT15 75 % 25 % 0 %

3: Är du med och leker på rasterna om du vill? Alltid

Näsan

alltid Sällan

VT15 62,5 % 25 % 12,5 %

4: Finns det någon i skolan som inte får vara med på rasterna? Ja Nej Vet inte

VT15 0 % 25 % 75 %

5: Är det någon som ofta är dum mot dig? Ja Nej

VT15 12,5 % 87,5 %

6: Är du ofta dum mot någon? Ja Nej Ibland

VT15 0 % 75 % 25 %

7: Känner du dig trygg på skolan? Ja Nej

VT15 87,5 % 12,5 %

8: Finns det någon plats på skolan där du

känner dig mindre trygg? Ja Nej

Kommentarer: - VT15 0 % 100 %

9: Känner du att du har någon vuxen att prata med om något bekymmer? Ja Nej Ibland

VT15 75 % 12,5 % 12,5 %

10: Finns det något annat du vill att vi vuxna på skolan ska veta om? Ja Nej

Skrivs inte här VT15 12,5 % 87,5 %

Reflektion av enkät (även viss koppling till enkät, bilaga 1):

Svaren överensstämmer väl med vad personalen upplever och känns vid. Det är en hög trivselnivå för eleverna i skolan och de allra flesta känner sig trygga och att de är del av gemenskapen. Det uppstår visserligen konflikter, men grundsynen är ändå att de har hög trivsel och att de är väl omhändertagna av samtlig personal. Utifrån tidigare gjorda förändringar i lokalerna så har tidigare otrygga områden försvunnit, vilket är mycket glädjande.

Vad gäller, bilaga 1, så är vi medvetna om att vi har ett stort arbete att göra för att eleverna ska bli mer medvetna kring var de befinner sig i förhållande till målen. Eftersom i princip samtliga elever har misslyckanden i sin tidigare skolgång som kan ha kännetecknats av hög frånvaro, hemmasittarproblematik, psykisk ohälsa etc. så är det förstås primärt viktigt att de få upp motivation och vilja att lära på den nivå där de befinner sig samt öka närvaro genom att värdegrundsfrågor och trivsel blir centrala för att nå dit. Personal behöver förstås alltid överväga hur man pratar om måluppfyllelse så att det inte blir kontraproduktivt för en elev som kanske tidigare missat mycket i skolan. Målet är ju att våra elever ska känna att de kan, vill och får lyckas i skolan och gör framsteg utifrån var de befinner sig.

(17)

17

(Bilaga 3) Föräldraenkät läsår 14/15

Enkät HT14 Antal svar: 6 (totalt: 16) Enkät VT15 Antal svar 3 (totalt: 15)

1: Föräldraenkät Du svarar 1 till 5 där:

1. betyder att du inte alls håller med om påståendet 2. betyder att du håller med lite grand

3. att du håller med ganska mycket 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet

Termin 1 2 3 4 5

2: Jag upplever att mitt barns intressen, synpunkter, behov och önskemål tas till vara i HT14 0% 0% 17% 17% 67%

skolan. VT15 0% 13% 0% 0% 88%

3: Jag upplever att mitt barn får arbeta på många olika sätt i skolan. HT14 0% 0% 17% 0% 83%

VT15 0% 13% 0% 0% 88%

4: Jag upplever att mitt barn blir väl bemött av personalen på skolan. HT14 0% 17% 0% 0% 83%

VT15 0% 0% 0% 13% 88%

5: Jag blir väl bemött av personalen på skolan. HT14 0% 0% 0% 17% 83%

VT15 0% 0% 13% 0% 88%

6: Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i skolan. HT14 0% 17% 0% 0% 83%

VT15 0% 0% 0% 50% 50%

7: Jag har fått information om skolans likabehandlingsplan. HT14 33% 0% 0% 33% 33%

VT15 13% 0% 13% 0% 75%

8: Jag får information om skolans regler. HT14 17% 0% 17% 0% 67%

VT15 13% 0% 0% 0% 88%

9: Det finns ett väl fungerande forum vid skolan där jag som förälder ges möjlighet till HT14 17% 0% 0% 17% 67%

påverkan och inflytande (med forum menas föräldramöten, skolråd m.m.) VT15 13% 0% 0% 25% 63%

10: Jag får information om skolans rutiner, t ex frånvaroanmälan, begära lov, busskort etc. HT14 17% 0% 0% 17% 67%

VT15 0% 0% 13% 0% 88%

11: På utvecklingssamtalen får jag tydliga besked om mitt barns lärande. HT14 0% 0% 0% 0% 100%

VT15 0% 13% 0% 0% 88%

12: Mitt barn får den hjälp och det stöd som hon/han behöver i skolan. HT14 0% 17% 0% 17% 67%

VT15 0% 13% 0% 13% 75%

13: Utvecklingssamtalet präglas av öppenhet, ger ömsesidig information och leder till HT14 0% 17% 0% 0% 83%

ömsesidiga åtaganden. VT15 0% 0% 13% 0% 88%

13: Övriga kommentarer

"Kommer att sakna alla lärare som har betytt så mycket för mitt barn och mig!”

”Allt är superbra för vårt barn, för oss som föräldrar och familj.”

(18)

18 Reflektion föräldraenkät:

Först och främst måste vi komma till rätta med att höja deltagandet på våra föräldraenkäter.

Detta genom att mer aktivt stötta, påminna och hjälpa dem att genomföra dessa ev. då de är på plats i skolan alternativt över telefon. Vi har mycket nöjda vårdnadshavare/föräldrar, men eftersom deltagandet är så lågt blir enkäten inte så tillförlitlig. Även om den tycks stämma överens med den muntliga information vi fått till oss under kontakten under läsåret. Ett sätt att göra detta är att vi framöver kommer att bjuda in föräldrarna till skolan oftare på föreläsningar och annan typ av samvaro. På föräldramötet i början av kommande läsår ska vi undersöka vad de själva skulle anse vara intressanta forum att samlas kring.

Föräldraenkäten visar på att de anser att både deras och barnen har stort inflytande på skolan och blir lyssnade till. De upplever sig väl bemötta och att de får god information kring var eleven befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till målen. De anser att de blir väl bemötta och att deras barn känner sig trygga i sin skola.

Vad som är intressant att reflektera och analysera kring inför nästa läsår är att se diskrepansen mellan elev- och föräldraenkäten ser ut. Finns det punkter som skiljer sig och hur kan det i sådana fall komma sig. Vi har under detta läsår förbättrat våra rutiner vad gäller att föra fram information till hemmet. Som ett komplement till SchoolSoft där all information ligger, så ska gör vi sedan detta läsår även pappersutskick kring vissa dokument för att vissa rutiner, regler, planer etc. ska bli mer synliga för hemmen.