Kvalitetsredovisning ht vt 2010

(1)

Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010

Traktor förskola

Ansvarig för kvalitetsredovisningen:

Ingela Brandt

(2)

Innehåll

1. UPPGIFTER OM FÖRSKOLAN ... 2

2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL ... 2

Verksamhetsdokument ... 2

Verksamhetsstöd ... 2

Öppethållande... 2

Barnsäkerhet... 3

Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2009,... 3

Antal barn och personal i barngrupperna den 15 oktober 2009, ... 3

Miljödiplomering ... 3

Övrigt ... 3

3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 – VT 2010 ... 4

Utveckling och lärande... 4

Normer och värden... 6

Inflytande och delaktighet ... 8

(3)

Kvalitetsredovisningen ska göras varje år.

Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe.

Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se

1. UPPGIFTER OM FÖRSKOLAN

Verksamhetens namn och inriktning

Traktor förskola

Huvudman

Järfälla kommun

Kommundel

Viksjö

Namn på pedagogiskt ansvarig / chef

Ingela Brandt

Pedagogisk examen/utbildning

Förskollärare

Telefon

08-58029981

Mobil

0704808542

E-post till huvudman

Jarfalla.kommun@jarfalla.se

E-post till enheten

Traktor.forskola@jarfalla.se

2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL

Verksamhetsdokument

Finns verksamhetsplan för innevarande år?

Ja Nej

Finns verksamhetsberättelse för föregående år?

Ja Nej

Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen?

Ledning All personal

Föräldrar

Vilka deltar i arbetet med att ta fram verksamhetsberättelsen?

Ledning All personal

Föräldrar

Delas verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ut till föräldrar?

Ja Nej

Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan?

Ja Nej

Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd?

Ja Nej

Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd?

Ja Nej

Verksamhetsstöd

Mottar verksamheten extra verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd? Ja Nej

Om ja, hur används verksamhetsstödet?

Öppethållande

Verksamhetens öppettider:

Måndag 6,30-17,30 Tisdag 6,30-17,30 Onsdag 6,30-17,30

Torsdag 6,30-17,30 Fredag 6,30-17,30

Finns informationsmaterial till föräldrar om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande?

Ja Nej

Hur många vardagar har verksamheten varit stängd mellan 1 januari – 31 december 2009?

Antal dagar:2,25 dagar (aug 09-juni 2010) samt 4 veckor i juli samt 11 tillfällen 16,30- 17,30.

(4)

Barnsäkerhet

Genomförs regelbundna barnskyddsronder? Senaste protokollförda barnskyddsrond utförd den:200911(allergirond) 200911

Ja Nej

Finns dokumenterade rutiner för:

Barnolycksfall Ja Nej Försvunna barn Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej

Dokumenteras barnens närvar/frånvaro varje dag?

Ja Nej

Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten?

Ja Nej

Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1§ socialtjänstlagen?

Ja Nej

Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2009¹, (exkl. verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd)

Barn per årsarbetare Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen (%)

Andel årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn

6,64 40% 60%

Antal barn och personal i barngrupperna den 15 oktober 2009², (exkl. verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd)

Avdelningsnamn Barnens ålder

(t.ex. 1-3 år)

Antal barn Personaltimmar i barnarbete per vecka, (ordinarie tjänst- görande)

Varav personal med pedagogisk högsko- leutbildning (tim/vecka)

Delfiner 5 år 24 (116,8) 104,8 40

Regnbågar * 4 år 21 (124,4) 112.4 40

Katter * 3 år 15 ( 80) 72,0 40

* gem lokal

Myror 1-2 år 18 (148,4) 133,4 72

(23% småbarn)

Miljödiplomering

Är förskolan miljödiplomerad?

Ja, brons Ja, silver Ja, guld Nej

Övrigt

Övriga upplysningar om verksamheten

Cirka 4 timmar per pedagog och vecka (snitt) är arbete utanför barngrupp-exkl fort bildning. Tex föräldrasamverkan, utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar, interna och koncerngemensamma pedagogiska forum. Variationen är relativt stor beroende på uppdraget.

Ngn utarbetad plan som heter krisplan har vi inte men"Lathunden" ger oss råd hur vi ska hantera diverse kriser som kan uppstå.

Barnskyddsronder har vi inte däremot allergironder där barnen är fokus.

Ingen anställning efter 20080401(belastningsregister)

En förskollärare har varit föräldraledig och ersatt av barnskötare.

1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

2 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

(5)

3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 – VT 2010

Utveckling och lärande

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för utveckling och lärande. Järfälla

kommun har satt mål för kunskaper i skolan. För en majoritet av barnen lägger förskolan en viktig grund för möjligheten att dessa mål ska uppnås.

Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Utveckling och lärande Arbetet har bedrivits på ett mycket tillfredställande sätt.

Vi bedömer resultatet som gott.

Vad baseras bedömningen på?

Ledningen har under vårterminen träffat samtliga arbetslag/pedagoger på förskolan och haft intervjuer om måluppfyllelsen (BUN:s effektmål) i den aktuella barngruppen.

Detta gäller samtliga mål i redovisningen.

Om området ansvar och lärande har vi också haft intervjuer med alla barn födda 05 . De arbetslag inom enheten som arbetat med denna åldersgrupp har ledningen träffat gemensamt-detta gäller samtliga mål i redovisningen. Dels gav det en bild av hur arbetet fortskridit i varje hus och hur barnen uppfattar sitt eget lärande. Motorik-miljöarbete och värdegrundsfrågor är exempel på lärande som barnen själva lyfter fram i intervjuer. De kan beskriva både vad de själva och kompisarna är bra på. De kan också beskriva hur de blev bra på det- fått hjälp av kompisar och tränat, övat och tänkt.

Jämfört med föregående termin kan de nu se att det hänger på dem själva när de ska lära sig.

Dessutom fungerade dessa träffar som kompetensutveckling för pedagogerna genom att lära av varandra-detta gäller samtliga mål i redovisningen.

Samtal och intervjuer visar på ett gott resultat.

Ledningen har också träffat de åldersgruppsansvariga på hela enheten och följt upp hur arbetet med åtgärder för utveckling i vår kvalitetsredovisning från 2008 då ett antal punkter under området kunskaps och färdighetsutveckling utvärderats.

Resultatet bedöms som gott.

Självutvärdering via BRUK använder vi inför varje planeringsdag. Detta verksamhetsår har lekinriktat arbetssätt ,språk, matematik-teknik-naturvetenskap utvärderats.

Självskattningen visar att resultatatet är gott men att det alltid finns utvecklingsmöjligheter och behov. Åtgärdsplanerna utifrån BRUK utvärderingarna följer vi sedan upp på

planeringsdagar och interna pedagogiska forum för att sprida kompetens och inspirera till fortsatt utveckling.

Skolundersökningen (75%svar) visar på ett mycket gott resultat under detta område-snittet ligger på 3.6. Framförallt är vi nöjda med att vi har väldigt få vet ej svar och att 100%

instämmer helt eller delvis på frågan om vi samtalar om barnets utveckling och lärande på utvecklingssamtalen.

Barnen omsätter sina kunskaper/samtal i praktiken.

(6)

Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs

*Vår veckostruktur som vi arbetar efter är ett hjälpmedel för oss att erbjuda verksamheter som stämmer överens med läroplanen mål under utveckling och lärande.

*Portfolio-IUP-dokumentationer-intervjuer gör lärandet synligt för barnen och oss men ger också uppslag och reflektioner om fortsatt utvecklingsarbete för individ och grupp.

Vå r portfoliomodell som vi arbetat fram under verksamhetsåret sätter fokus på lärande och uppföljning.

*"Språkutvecklande arbetssätt" är en 7.5 poängsutbildning som många av pedagogerna nu deltagit i. Denna kompetensutveckling liksom arbetet med att ta fram språkplaner har utvecklat verksamheten.

*Spetskompetenser inom enheten-internfortbildning (teknik-matematik i skogen-

musik/dans) -handlingsplaner-utvecklingstrappor är exempel på hur vi arbetar för breddad kompetens i hela pedagoggruppen.

*Vi arbetar i såväl spontana som planerade "fågrupper" med barnen vilket ger barnen goda förutsättningar för lärande.

*Rutiner som tex måltider är utmärkta stunder för lärande i språk, matematik etc.

*Prova på dagen ger barnen möjligheter att prova på verksamheter som de naturligt inte väljer vilket berikar dem i sin utveckling och gör att de senare kan göra individuella val efter intresse och lust. Dessa dagar är också åldersöverskridande.

* Temaveckor sätter fokus på ett speciellt område som vi vill få en "skjuts" på i hela verksamheten.

*Aktionsforskningen-det forskningsprojekt tillsammans med Karlstad universitet som vi ingår i utvecklar matematiken i förskolan men också metoder att observera-reflektera och utveckla.

*En av våra pedagoger deltog under våren i förskolelyftet. På planeringsdagar och i verksamheten har hon delat med sig av sin kunskap.

*På våra interna pedagogiska forum men också de pedagogiska forum som anordnas inom koncernen samtalar vi om metoder för pedagogisk /metodisk inriktning.

*Intervjuer med barn i 4-5 årsgrupperna av pedagoger och föräldrar om lärande inför utvecklingssamtalen. Vad de har lärt sig och vad de vill lära sig.

Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur förskolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet

Förutsättningar är goda utifrån att vi har välutbildade-engagerade pedagoger.

Vi har en fungerande organisation för vårt förbättringsarbete.

Återkopplingar till det enskilda barnets portfolio.De yngsta barnen visar stor glädje inför sin portfoliopärm.

Vi litar på att barnen kan ta ansvar för sitt lärande och ser att de är intresserade av sin portfolio

Vi ger barnen utmaningar att ta nästa steg i sitt lärande.

Barn lär barn-gruppen som resurs -är en metod vi använder oss av.

Utemiljön på och runt förskolan är en resurs för kunskapandet.

Förutsättningarna är mindre goda utifrån att de stora barngrupperna ger oss svårigheter till individuella /fågruppssamatal om barnets lärande (portfolion).

Föräldrarna försvårar ibland för barnen att använda sin kompetens. Genom klädval,tidsbrist etc kan det tex begränsa deras självständighet.

Vi har ännu inte fått rutin på att ta med barnens dokumentationer på reflektionstid så att vi återanvänder dessa för att tydligare se barnets lärande.

Tid till reflekterande samtal pedagoger emellan är mycket begränsad.

(7)

Vår egen kompetens att hjälpa barnen att se och utrycka sitt eget lärande.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Fortsatt utveckling av portfolion och dokumentation.

Fördjupning i den reviderade läroplanen -ämneskompetens i naturvetenskap behöver höjas liksom lägsta nivån i språk och matematik.

Inre miljön som den tredje pedagogen är kommande års utvecklingsprojekt som en följd av BRUK utvärderingen om lekinriktat arbetssätt.

Utveckla intervjufrågororna.

Utöka samarbetet med förskoleklasserna när det gäller tex screening resultat i språk .

Normer och värden

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för normer och värden. Järfälla kommun har satt mål mot mobbning och kränkande särbehandling.

Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Normer och värden Arbetet har bedrivits på ett mycket tillfredställande sätt.

Vi bedömer resultatet som gott med spets på jämställdhetsarbetet..

På området normer och värden har vi haft intervjuer med alla barn födda 05 om kompisskap (mobbing och kränkning) Det gav oss en bild av hur barnen uppfattar kompisskap /

utanförskap. Barnen ger oss oftast förväntade svar som i många fall stämmer överens med hur de agerar i vardagen. Även om motsatsen också förekommer.

Barnen födda 04 har intervjuats om genus och jämställdhet. På detta område stämmer svaren i intervjuerna mindre överens med verkligheten och agerandet i vardagen.

Intervjuerna har introducerats via rollspel och eller litteratur.

Ledningen har också träffat de åldersgruppsansvariga på hela enheten och följt upp hur arbetet med åtgärder för utveckling i vår kvalitetsredovisning från 2008 då ett antal punkter under området trivsel, trygghet, jämlikhet och likabehandling utvärderats.

Självutvärdering via BRUK använder vi inför varje planeringsdag.

Detta verksamhetsår har kränkande behandling och jämställdhet utvärderats.

Självskattningen visar att resultatatet är gott men att det alltid finns utvecklingsmöjligheter och behov.

Skolundersökningen (75%svar) visar på ett mycket gott resultat under detta område-snittet ligger på 3.6. Framförallt är vi nöjda med att vi har väldigt få vet ej svar även på detta område och att 93% instämmer helt eller delvis på frågan om vårt genusarbete.

Vi har via föräldrar fått feed back från skolan att avlämnade 5-åringar fungerar mycket väl i sin nya miljö.

(8)

Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs

*Vi har initierat samtalen och intervjuerna med barnen via litteratur och rollspel av pedagogerna vilket gett barnen konkreta exempel på handlingar och mönster.

*Sociogram över gruppen ger oss viktig information om vad vi behöver tänka på i den aktuella gruppen.

*Arbetet med att revidera likabehandlingsplanen har pågått hela verksamhetsåret.

Vi har tagit fram riskområden för varje grupp såväl inom som utomhus.

*Vi har fört dilemmasamtal i pedagoggruppen utifrån flera områden i planen med hjälp av värdegrundspelet.

*Vi har byggt upp barnboksbibliotek som tar upp dessa frågor.

*Vi har tar upp om gemensamma strategier för enskilda barn för att minska barnens misslyckanden och minimera risken för "syndabockar".

*Fasta gåkompisar innebär att uteslutning minimeras.

*Aktivitetskort utökar lekkontakterna.

*Vi pratar mycket om kompisskap-känslor etc -den förebyggande delen i "mobbingplanen".

Vi uppmuntra det goda beteendet och ger positiv feed back för alla goda handlingar.

Vi uppmuntrar verbala lösningar och är alltid ett stöd vid konflikter som uppstår mellan barnen.

När barnen inte själva kan lösa konflikterna hämtar de en vuxen.och uttrycker " du måste prata med oss"-de ser sin egen del i konflikten.

*Vi har haft massageutbildning som internutbildning och använder oss av massage vid olika tillfällen då barnen masserar varandra.

*Stopphanden använder vuxna och barn aktivt för att markera och tydliggöra att det är NEJ.

*Vi eftersträvar könsneutrala miljöer (rum).

*Vi använder aktivitetskort-fasta gågrupper för att bryta invanda mönster.

*Prova på dagens aktiviteter bryter generella flick och pojkmönster. De ger också barnen möjligheter att prova på verksamheter som de normalt inte väljer, vilket sedan påverkar deras val av aktivitet och kompisar i fria leken.

*Yrkeslådor där barnen utifrån intresse och nyfikenhet (jmfr traditionella könsroller) kan prova på frisöryrket,brandman, polis etc i leken.

*Vi har haft litteratursem om jämställdhet.

*Vi har under året haft personliga mål att uppnå i jämställdhetsarbetet utifrån vår handlingsplan för jämställdhetsarbetet.

Ett hinder är personalbrist och eller vikarier i verksamheten.

Då vi inte hinner se vad som händer eller när vikarier inte känner till/förstår hur vi arbetar med dessa frågor.

Barnen vet väldigt väl hur man ska hantera det när konflikter uppstår hör vi i intervjuerna men har inte alltid förmågan och styrkan att göra det man vet är riktigt.

Genusarbetet påverkas av styrningen som sker via samhällsnormerna (barnkläder/leksaker) .Glitter och glamour tex kan påverka såväl lekar som kompisrelationer och ibland ta sig uttryck i uteslutningar.

Vår egen ryggsäck kan vara ett hinder för aktivt genusarbete.Gör vi det vi säger och tror att vi gör?

(9)

Personliga mål för jämställdhetsarbetet har inte alltid fungerat bra.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Vi ska utveckla våra intervjufrågor på detta område.

Likabehandlingsplanen ska revideras och färdigställas.

Vi behöver också få med föräldrarna i vårt tänk när det gäller kränkning /uteslutning.

Vi kommer under hösten inbjuda till en föräldraföreläsning som handlar om att man kan

"träna" på att bli trygg och våga stå emot.

Vi kommer under kommande år ha genusmål i varje åldersgrupp för att stötta varandra.

Men också för att få och ge feed back.

Utveckla prova på dagen och yrkeslådorna.

Samarbetet med familjerna är också viktigt när det gäller genusarbetet då vi kan se att våra yngsta pojkar (småbarnsgruppen) är vana att bli servade vid påklädning-mat etc,

medan de små flickorna ibland fungerar som "hjälpfröknar".

Inflytande och delaktighet

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för arbetet med barns inflytande samt riktlinjer för föräldrarnas delaktighet. Järfälla kommun har satt mål för barnens inflytande och ansvar för det egna lärandet, samt för föräldrarnas delaktighet.

Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Inflytande och delaktighet Arbetet har bedrivits på ett mycket tillfredställande sätt.

Vi bedömer resultatet som mycket gott med lite spets på barnens inflytande.

På området barnens inflytande har vi också haft intervjuer med alla barn födda 04 (som nu börjat förskoleklass).

Det gav en bild av hur barnen uppfattar ordet inflytande.Vi ställde tre frågor-vad får du bestämma om- vad vill du bestämma om och vad ska vuxna bestämma om. Barnens synpunkter och förslag till förändringar på förskolan har nu överlämnats till årets 5- årsansvariga pedagoger som kan arbeta vidare på tankarna.

Ledningen har också träffat de åldersgruppsansvariga på hela enheten och följt upp hur arbetet med åtgärder för utveckling i vår kvalitetsredovisning från 2008 då ett antal punkter under området inflytande och delaktighet.

Skolundersökningen (75%svar) visar på ett mycket gott resultat under detta område-snittet ligger på 3.5. Framförallt är vi nöjda med att vi har 94% som instämmer helt eller delvis på frågan om hur föräldrarna bemöts på förskolan.

Under de senaste åren har vi för att öka närvaron på våra föräldramöten haft träffarna medan barnen varit kvar på förskolan. Föräldrarna informerades medan barnen och några pedagoger förberedde korvgrillning på gården. Vi hade då sånär 100% närvarande familjer.

(10)

Men vi anser att kvaliten på innehållet blev lidande för kvantitsmåttet.

Detta år gick vi tillbaka till barnfria kvällsmöten men med ett utvecklat innehåll. (olika innehåll i alla åldersgrupper tex work shop om matematik, genusarbetet etc).

Detta år har ca 70 % av familjerna deltagit. I och med förändring av form ha deltagarantalet sjunkit men å andra sidan gett färre vet ej svar i skolundersökningen vilket förhoppningsvis leder till ökat inflytande och delaktighet.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Barnens inflytande:

*Vi strävar efter att miljön ska ge barnen möjligheter till självständiga val.

*Rutinsituationer är en viktig del framförallt för de yngsta barnens möjligheter till val av tex vilken grönsak som skall hamna på tallriken, vilken blöja dom väljer, vad dom vill dricka, vilket hårt bröd de väljer etc.

*Förbereda barnen-uppmuntra till samarbete -hjälpa varandra

*Demokratiska val använder vi oss av när vi röstar om mat till temaveckan tex.

Stapeldiagram är då ett bra sätt att åskådliggöra detta.

*Vi har också individuellt inflytande/kopplat till ansvar. Några kan få tillgång till verkstaden utan en vuxen-gå till köket på egen hand- vara på gården utan vuxna, äta lunch vid

vuxenfritt bord etc.

*När vi säger nej till något ska det motiveras för barnen men också ge dem möjlighet vid annat tillfälle.

*Vi är tydliga med när de inte har något val.

*Vi har många tillfällen då vi intervjuar barnen -vi tar vara på barnens förslag och ideer-och de är i viss mån delaktiga i planeringen,tex vad rörelsepassen ska ha för innehåll.

*På vår utvärderingsdag i maj har vi alltid barnens-föräldrarnas och pedagogernas synpunkter med oss inför kommande verksamhetsårs planering.

*Vi arbetar på att få barnen att förstå vad inflytande innebär. Dels att det är starkt förknippat med ansvar i valsituationer men också genom att pedagogerna ofta använder ordet

inflytande i samtal med barnen så att de ska få en förståelse av ordets innebörd.

*Organisationen (hälften ute hälften inne )som ger åldersgrupperna möjlighet till stora delar av lokalerna och därmed möjlighet till val av aktivitet/kompis.

*Lita på och se barnens kompetens -redan i småbarnsgrupperna.

*Flexibel fysisk miljö -ommöblering och byta ut material.

Föräldrars delaktighet

*Föräldraaktiv inskolning då ambitionen är att visa och förklara läroplanen i praktiken.

*Introduktionsträffar för alla nya familjer där vi är tydliga med vilka krav de kan ställa på oss och vad vi ställer för krav på föräldrarna.

*Föräldramöten

*Fixarkväll för gemensamt ansvarstagande för vår inre och yttre miljö.

*Traktor / Fastebol bladet -övergripande information 4-6 tillfällen per verksamhetsår.

*Åldersgruppernas föräldrabrev-2 ggr per termin om verksamheten med många kopplingar till läroplanens mål.

*Föräldradialog 3 tillfällen per termin för de familjer som vill ha möjlighet till inflytande och delaktighet i vår verksamhet.

*Utvecklingssamtal 2 tillfällen per år och -IUP för de familjer som önskar.

*Festligheter/traditioner återkommande tex föräldrafrukost-gårdsfest-lucia.

*Feed back på skolundersökningar/enkät -"enkätfika" med tårta (om vi fått tillräckligt många svar) då vi också delger familjerna resultatet samt ger feed back på deras synpunkter.

*Daglig öppen kontakt och digitala fotoramar för ömsesidigt information.

(11)

Det är framgångsrikt att ta vara barnens förslag och ideer.

Vi är lyhörda i samtal med föräldrar-går aldrig i försvar och är noga med att återkoppla men också raka med vad vi inte klarar av att leva upp till.

Hinder och svårigheter:

Personalfrånvaro som påverkar stressnivån.

Barnens ovana vid motgångar och föräldrars osäkerhet och "rädsla" inför arga och frustrerade barn.

Föräldrars intresse / engagemang / ork i övergripande frågor -beslut som påverkar barnens vardag. (deltaga på föräldradialogen)

Vi har inte förstått vad de familjer som inte är nöjda med inflytandet alt svarar vet ej saknar trots idoga försök.

När många föräldrar hämtar samtidigt (tex när man har många 15 tim barn) är det svårt att hinna ge en personlig bild av dagen till alla varje dag.

Föräldrarnas möjligheter att delta i verksamheten.

Föräldrarna är individinriktade och vi är gruppinriktade.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet

Större flexibilitet i veckostrukturen -utnyttja lokalerna och utemiljön ännu mer.

Att barnen ska få en förståelse för ordet inflytande.

Jobba vidare på att få reda på vad föräldrarna saknar i inflytande /delaktighet /information Fortsätta utvecklingen av innehållet i våra föräldramöten.

Fortsätta arbetet med att motivera fler föräldrar att komma till föräldradialogen för insyn /inflytande / delaktighet och ansvar.

2010-09-28 Ingela Brandt

Datum Uppgiftslämnare