Kvalitetsredovisning ht vt 2011

(1)

Kvalitetsredovisning ht 2010 - vt 2011

Familjedaghemmen i Viksjö

Ansvarig för kvalitetsredovisningen:

Ingela Brandt

(2)

Innehåll

1. UPPGIFTER OM FAMILJEDAGHEMMET... 2

2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL ... 2

Verksamhetsdokument ... 2

Styrdokument ... 2

Vikariesystem... 2

Öppethållande... 2

Kompletterande lokal ... 3

Barnsäkerhet... 3

Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2010,... 3

Miljödiplomering ... 3

Övrigt 3 3. KVALITETSREDOVISNING HT 2010 – VT 2011 ... 5

Utveckling och lärande... 5

Normer och värden... 6

Inflytande och delaktighet ... 8

(3)

Kvalitetsredovisningen ska göras varje år.

Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe.

Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se

1. UPPGIFTER OM FAMILJEDAGHEMMET

Verksamhetens namn och inriktning

Familjedaghem i Viksjö -pedagogisk omsorg

Huvudman

Järfälla kommun

Kommundel

Viksjö

Namn på pedagogiskt ansvarig / chef

Ingela Brandt

Pedagogisk examen/utbildning

Förskollärare

Telefon

08 58029422

Mobil

070 00 25190

E-post till huvudman

Jarfalla.kommun@jarfalla.se

E-post till enheten

familjedaghemsverksamheten.viksjo@jarfalla.se

2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL

Verksamhetsdokument

Finns verksamhetsplan för innevarande år?

Ja Nej

Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan?

Ja Nej

Deltar föräldrar i utformandet av verksamhetsplanen?

Ja Nej

Mottar verksamheten extra verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd?

Ja Nej

Delas verksamhetsplanen ut till föräldrar?

Ja Nej

Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd?

Ja Nej

Styrdokument

Har dagbarnvårdaren/personalen läst och tagit ställning till

Förskolans läroplan

Ja Nej

Skolverkets allmänna råd för familjedaghem

Ja Nej

Järfälla kommuns effekt- och inriktningsmål

Ja Nej

Andra gällande styrdokument som barnkonvention m.m.

Ja Nej Vikariesystem

Ingår familjedaghemmet i ett vikariesystem Ja Nej

Finns dokumenterad plan för vikariesystemet? Ja Nej

Vilka familjedaghem/vikarier ingår i vikariesystemet?

De tre som finns i kommundelen

I de fall då familjedaghemmet inte ingår i ett vikariesystem; finns en plan för omsorg om inskrivna barn vid sjukdom, ledighet med mera?

 Ja Nej

Öppethållande

Verksamhetens öppettider:

Måndag 6,30-17,00 Tisdag 6,30-17,00 Onsdag 6,30-17,00..

Torsdag 6,30-17,00 Fredag 6,30-17,00…

Finns informationsmaterial till föräldrar om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande?

Ja Nej

Hur många vardagar har verksamheten varit stängd mellan 1 augusti 2010 – 31 juli 2011?

(4)

Antal dagar: 25 dagar på sommaren, 7 dagar under julen samt 2 planeringsdagar .

Kompletterande lokal

Används kompletterande lokal? Ja Nej

Om ja; vad har lokalen för adress?

Viksjöskolan ingång F Plogvägen 4

I vilken omfattning används lokalen? ( redovisning av eventuellt schema)

Måndag 6,30-17,00 onsdag 8,15-11,00 samt fredag 6,30-17,00

Är lokalen godkänd för miljö och brand? Ja Nej

Barnsäkerhet

Genomförs regelbundna barnskyddsronder? Senaste protokollförda barnskyddsrond utförd den:1011

Ja Nej

Finns dokumenterade rutiner för:

Barnolycksfall Ja Nej Försvunna barn Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej

Dokumenteras barnens närvar/frånvaro varje dag?

Ja Nej

Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten?

Ja Nej

Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1§ socialtjänstlagen?

Ja Nej

Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2010¹, (exkl. verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd)

Barn per årsarbetare Andel årsarbetare med utbildning för arbete med barn

6 (inkl skolbarn) 100%

Miljödiplomering

Är verksamheten miljödiplomerad?

Ja, brons Ja, silver Ja, guld Nej

Övrigt

Övriga upplysningar om verksamheten

Två dagbarnvårdare övergick till privat verksamhet 1/10-10.

Arbetstiden för resp dagbarnvårdare uppgår till ett snitt på ca 49 timmar per vecka under året.

Samarbete i lokalen har möjliggjort uttag av övertiden.

I genomsnitt 0,5 timma per vecka används till föräldramöten,arbetsplatsträffar etc.

Verksamheten använder den så kallade "lathunden" som hjälp i kris och kritiska situa- tioner.Någon speciell krisplan finns ej.

Barnskyddsronder genomförs ej däremot allergironder. Pis piloten genomför kontinu- erliga säkerhetsronder i lokalen.

Dagbarnvårdarna arbetar efter vad som kallas ”vardagspedagogik”. Detta innebär en helhetssyn på barnet hela dagen, både i planerad verksamhet och i rutinsituationer.

Familjedaghemmen i Viksjö ingår i samma enhet som Traktor/Fastebol/Olovslund förskolor.

1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

(5)

Vid samtliga tillfällen då familjedaghemmen varit stängda erbjuds omsorg på någon av förskolorna.

(6)

3. KVALITETSREDOVISNING HT 2010 – VT 2011

Utveckling och lärande

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för utveckling och lärande. Läroplanen ska genomsyra familjedaghemmens verksamhet. Järfälla kommun har satt mål för kunskaper i skolan. För en majoritet av barnen lägger förskola/familjedaghem en viktig grund för möjligheten att dessa mål ska uppnås.

Svarsfrekvens i föräldraenkäten 100%

Nyckeltal 2011

Andel (%) positiva svar² i föräldraenkät Fråga: Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina

förutsättningar och behov. 100%

Gör en bedömning av familjedaghemmets arbete med målområdet Utveckling och lärande Arbetet bedrivs på ett mycket tillfredaställane sätt.

Vi bedömer resultatet som mycket gott Vad baseras bedömningen på?

-Självskattningen via BRUK på området "helhetssyn på utveckling och lärande"

tyder på att familjedaghemmen till stor del kännetecknas av dessa kriterier.

Indikatorn beskriver hur dagbarnvårdarnas verksamhet utvecklas. Barnens intressen och vidgade kunskaper ger ytterligare utamaningar och verksamhetsutveckling.

-Skolundersökningen ger ett snittvärde 3,9 på området utveckling och lärande. Vi har dock lite fler vet ej svar vilket tyder på att vi behöver tänka på att informera mer under

introduktionsperioden / utvecklingssamtalen bla.

- När dagbarnvårdarna intervjuar barnen om vad de lärt sig ger de exempel som samsas, åka skridskor,skriva och engelska. Vad de vill lära sig mer om är tex cykla utan stödhjul, rita princessor och skriva. Roligt är "vilse" i skogen och gymnastiken i Högbyskolan. Tråkigt är det att äta ägg och städa. De önskar mer av matematikkort, läxor och gå på museer.

- I intervjuer som ledningen har med dagbarnvårdarna utifrån BUN-målen framkommer att det övergripande temat -sagor har använts såväl i skogen som i rörelsen och den skapande verksamheten. Arbetet har skett såväl i stor som liten grupp. En hel del matematiska uppdrag genomförs i skogen. Portfolion för de enskilda barnen utvecklas hela tiden.

Datorn som pedagogiskt verktyg har börjat användas.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Vi har arbetat med språk och talesätt.

"Berta" har använts när vi jobbat med teknik och naturvetenskapliga experiment.

Vi har använt oss en hel del av vardagstekniska köksredskap i samtalen med barnen.

2 Svarsalternativ 3 och 4

(7)

Matematikuppdrag som de löser i par eller flera barn tillsammans i skogen men framförallt i den vardagliga verksamheten när de "säljer mellanmål" tex.

Natur och miljökunskap på våra skogsdagar men också i vardagsarbetet - källsortering/kretslopp etc.

Hitta Vilse genomförs med de äldre barnen under våren.

Portfolio Barnintervjuer

Vi uppmuntrar barnen att lära av varandra.

Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur familjedaghemmets förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet

Styrkan i verksamheten är engagemanget hos de vuxna och deras förmåga att ställa utvecklande frågor till barnen som kräver mer än ja och nej svar.

Förutsättningarna är relativt goda men har tyvärr försämrats något då dagbarnvårdarna blir färre och färre.

Vi behöver förbättra användningen av IT och datorer tillsammans med barnen i det pedagogiska arbetet.

Vi har obefintliga möjligheter att gå på fortbildningsdagar dagtid-vilket vi skulle önska och behöva för att ytterligare utveckla verksamheten.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet

Att för barnen skapa meningsfulla sammanhang genom att utgå från barnens intresse och erfarenheter.

IT pedagogik.

Den reviderade läroplanen.

Skriftspråk

Miljön i lokalen (och i hemmet) behöver förändras då och då så barnen får möta nya utmaningar och nyfikenheten uppmuntras.

Normer och värden

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för normer och värden. Läroplanen ska genomsyra familjedaghemmens verksamhet. Järfälla kommun har satt mål mot mobbning och kränkande särbehandling.

Andel (%) positiva svar³ i föräldraenkät Fråga: Mitt

barn känner sig trygg i familjedaghemmet. 100%

Andel (%) positiva svar⁴ i föräldraenkät

Fråga: Jag upplever att familjedaghemmet ger pojkar och flickor samma förutsättningar

100%

Andel (%) positiva svar⁵ i föräldraenkät Fråga: Jag känner till familjedaghemmets arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskri- minering (likabehandling).

73%

(8)

Gör en bedömning av familjedaghemmets arbete med målområdet Normer och värden Vi bedömer att arbetet utförts på ett mycket tillfredställande sätt och att resultatet är gott - bristen är att att vi inte nått ut med detta till alla våra familjer.

Vad baseras bedömningen på?

- Självskattningen via BRUK på området "motverkande av kränkande behandling" ger ett gott resultat utifrån kriterierna. Särskilt väl fungerar dialogen med familjerna när något uppstått inom gruppen och att vi tar alla signaler på allvar.

- I intervjuer med pedagogerna (som ledningen haft utifrån BUN:s effektmål om mobbning/kränkning och om flickors och pojkars lika rätt och möjligheter) framkommer att medvetenheten om kränkningar och könsneutralitet har ökat i samband med framtagande av likabehandlingsplan och riskområden bla. De tar ständigt upp och diskuterar med barnen om hur man ska vara en bra kompis och om olika känslor.

Att vi gör olika för flickor och pojkar har tagit lång tid att se, förstå och erkänna.Vi har dock blivit mer medvetna och observanta.

Detta område är styrkan i familjedaghemsverksamheten eftersom det är en liten grupp barn och en vuxen.

- Personalen har intervjuat de äldsta barnen utifrån områdena i likabehandlingsplanen.

På frågan om det fanns något som de inte kunde göra och om de då blev retade för det (vår tanke var någon form av funktionsnedsättning) fick vi svar som åka skridskor, göra små kottdjur tex men retade blev dom inte.

"Det är fint att vi är olika" var ett svar vi fick av en 5-åring.

Könsrollstänkandet är dock relativt konservativt när det tex gäller färger som pojkar och flickor tycker om. Däremot fanns en öppenhet för att pojkar kan vara kära i pojkar -"men dom kan inte få barn".

När vi frågade om uteslutningar förekommer fick vi ett ärligt jakande svar. På frågan om hur hon skulle känna om hon inte fick vara med blev svaret"jag skulle skrika ihjäl mej".

Dessa intervjuer ger möjlighet till både djupa och allvarliga samtal om etiska frågor i grupperna.

- I skolundersökningen har verksamheten ett snittvärde 3,9 på hela området dock har vi alltför många vet ej svar på frågan om man känner till vårt likabehandlingsarbete.

- När barnen börjar sexårsverksamheten säger ofta skolpersonalen till dagbarnvårdarna att deras barn är hjälpsamma och bra kompisar

Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs

- I konflikthantering försöker man att få barnen att sätta sig in i det andra barnets situation.

Hur skulle det kännas för dig? (alla inblandade). Att öva barnen i konflikthantering tex att man får tycka olika.

Det behöver inte vara rätt eller fel, bara olika

Reflekterar tillsammans med barnen över etiska frågor och känslor bla via litterartur som

"Alfons och odjuret" "Barns tankar om kamratskap".

Vi uppmuntrar pojkar och flickor till alla slags lekar.

Kompiskort.

(9)

I gymnastiken turas barnen om att leda gruppen. Det är den vuxne som väljer turordningen.

Att motverka traditionella könsmönster har blivit ett medvetet arbetssätt.

Barnen leker mycket tillsammans. Men i den fria leken kan man se mönster av att flickor och pojkar leker mer åtskilda.

Vissa svårigheter finns på detta område när vi ibland stöter på ganska kraftigt motstånd från föräldrar.

Styrkan i verksamheten är engagemanget hos de vuxna och deras förmåga att ställa utvecklande frågor till barnen. Verksamheten genomsyras av arbetet med förhållningssätt och respekt. Respekt för alla och även för våra saker.

Kunskap i genus och jämställdhet behöver ökas.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Dramatisera /rollspel inför intervjuer.

Verka för att barnen ser konsekvenser av sitt eget handlande.

Fortsätta observera hur och var barnen leker.

På ett ödmjukt och proffisionellt sätt ta diskussioner med föräldrarna om vårt uppdrag med att motverka tradionella könsroller.

Förnya våra intervjufrågor till barnen.

Inflytande och delaktighet

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för arbetet med barns inflytande samt riktlinjer för föräldrarnas delaktighet. Läroplanen ska genomsyra familjedaghemmens verksamhet. Järfälla kommun har satt mål för barnens inflytande och ansvar för det egna lärandet, samt för föräldrarnas delaktighet.

Andel (%) positiva svar⁶ i föräldraenkät. Fråga: Jag är

nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 100%

Gör en bedömning av familjedaghemmets arbete med målområdet Inflytande och delaktighet

Arbetet med barnens inflytande är tillfredsställande och resultatet är gott.

Arbetet med föräldrars delaktighet är framgångsrikt och resultatet är mycket gott.

Vad baseras bedömningen på?

- I skolundersökningen framgår att snittvärdet på hela området är 3,8.

- Personalen har intervjuat de äldsta barnen om deras syn på inflytande.

(10)

De kan berätta om att de har inflytande i leken vad och med vem jag ska leka, men också får leda aktiviteter i gymnastiksalen, bestämma om pålägg till mellanmål tex.

Skillnaden mellan bestämma (få sin egen vilja igenom )och inflytande -demokratibegreppet är svårt för våra små barn.

Att vi ställer frågorna-lyssnar på vad de har att säga och tar dem på allvar är nog trots allt det allra viktigaste. Kan vi sedan också genomföra deras förslag och tankar så har vi lagt

grunden för fortsatt inflytande. Det lönar sig !

- Då ledningen intervjuat personalen(som ledningen haft utifrån BUN:s effektmål om inflytande och delaktighet) framkommer att man är väl medveten om detta mål.

Styrkan är varje enskild personal träffar alla föräldrar minst en gång varje dag och kan då ge information /insyn i verksamheten.

När det gäller barnens inflytande arbetar vi för att barnen ska förstå kopplingen mellan inflytande och ansvar- när barnen förstår detta uppstår färre konflikter.

- Antalet föräldrar som deltagit i familjedaghemmens träffar, är ganska lika som föregående år. Det vi haft mycket svårt att lyckas med är att engagera föräldrarna i mer övergripande frågor. Vi har inbjudit men tyvärr inte fått någon respons.

Förutom detta verksamhetsår då ev nedläggning av verksamheten var aktuell.

När vi i höstas presenterade budgeten för 2011 och konsekvenserna av den var det mycket välbesökt.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs

Hjälpa barnen att förstå innebörden av ordet inflytande genom att sätta ord på och poängtera när egna val och möjlighet till påverkansmöjligheter finns i den vardagliga verksamheten.

Förutsättningarna i den lilla gruppen är goda.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet

Med barnen vi behöver bli ändå tydligare med att inflytande och ansvar hör ihop.

Vi behöver också ytterligare förstärka för våra föräldrar att deras synpunkter angående förbättringar av verksamheten är viktiga.

Med båda parter är det viktigt att prata om skillnaden mellan att ha inflytande-vara delaktig och att bestämma.

Datum Uppgiftslämnare

2011-09-30 Ingela Brandt

Bifoga:

1. Likabehandlingsplan 2. Verksamhetsplan