Kvalitetsredovisning ht vt 2011

(1)

Kvalitetsredovisning ht 2010 - vt 2011

Olovslund förskola

Ansvarig för kvalitetsredovisningen:

Ingela Brandt

(2)

Innehåll

1. UPPGIFTER OM FÖRSKOLAN ... 2

2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL ... 2

Verksamhetsdokument ... 2

Verksamhetsstöd ... 2

Öppethållande... 2

Barnsäkerhet... 2

Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2010... 3

Miljödiplomering ... 3

Övrigt 3 3. KVALITETSREDOVISNING HT 2010 – VT 2011 ... 4

Utveckling och lärande... 4

Normer och värden... 7

Inflytande och delaktighet ... 9

(3)

Kvalitetsredovisningen ska göras varje år.

Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe.

Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se

1. UPPGIFTER OM FÖRSKOLAN

Verksamhetens namn och inriktning

Olovslund förskola

Huvudman

Järfälla kommun

Kommundel

Jakobsberg

Namn på pedagogiskt ansvarig / chef

Ingela Brandt

Pedagogisk examen/utbildning

Förskollärare

Telefon

08 58029442

Mobil

070 00 25190

E-post till huvudman

Jarfalla.kommun@jarfalla.se

E-post till enheten

Olovslund.forskola@jarfalla.se

2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL

Verksamhetsdokument

Finns verksamhetsplan för innevarande år?

Ja Nej

Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan?

Ja Nej

Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen?

Ledning All personal

Föräldrar

Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd?

Ja Nej

Delas verksamhetsplan ut till föräldrar?

Ja Nej

Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd?

Ja Nej

Verksamhetsstöd

Mottar verksamheten extra verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd? Ja Nej

Om ja, hur används verksamhetsstödet?

Öppethållande

Verksamhetens öppettider:

Måndag 6,45-17,30 Tisdag 6,45-17,30 Onsdag 6,45-17,30..

Torsdag 6,45-17,30 Fredag 6,45-17,30…

Finns informationsmaterial till föräldrar om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande?

Ja Nej

Hur många vardagar har verksamheten varit stängd mellan 1 augusti 2010 – 31 juli 2011?

Antal dagar:31 dagar samt 11 tillfällen 16,30-17,30.

Barnsäkerhet

Genomförs regelbundna barnskyddsronder? Senaste protokollförda barnskyddsrond utförd den:1011

Ja Nej

Finns dokumenterade rutiner för:

Barnolycksfall Ja Nej Försvunna barn Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej

Dokumenteras barnens närvar/frånvaro varje dag?

(4)

Ja Nej

Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten?

Ja Nej

Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1§ socialtjänstlagen?

Ja Nej

Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2010¹

Barn per årsarbetare Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleex- amen (%)

Andel årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn

5,9 48% 52%

Miljödiplomering

Är förskolan miljödiplomerad?

Ja, brons Ja, silver Ja, guld Nej

Övrigt

Övriga upplysningar om verksamheten

Barnskyddsronder har vi inte däremot allergironder. Pis piloten gör säkerhetsrond kontinuerligt utifrån såväl barn som vuxenperspektiv men också utifrån brand, inbrott, skadegörelse

Under 4 sommarveckor är en förskola i kommundelen (Viksjö) öppen. Under julhelg och klämdagar är Traktor förskola öppen för hela enhetens barn.

Verksamheten var miljödiplomerad -brons 2007 då man tillhörde en annan organisation. Idag utförs miljöarbetet men vi har ännu inte mäktat med att ta tag i diplome- ringen. Verksamhetsfrågorna har prioriterts.

Lokalerna är ännu inte 2årsbesiktade trots att slutbesiktningen och inflyttning var i februari 2009. En hel del problem med lufttillförsel, värme etc kvarstår.

1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

(5)

3. KVALITETSREDOVISNING HT 2010 – VT 2011

Utveckling och lärande

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för utveckling och lärande. Järfälla

kommun har satt mål för kunskaper i skolan. För en majoritet av barnen lägger förskolan en viktig grund för möjligheten att dessa mål ska uppnås.

Svarsfrekvens i föräldraenkäten 83%

Nyckeltal 2011

Andel (%) positiva svar² i föräldraenkät Fråga: Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina

förutsättningar och behov. 78%

Gör en sammantagen bedömning av förskolans måluppfyllelse inom område Utveckling och lärande

Arbetet har utförts på ett mycket tillfredsställande sätt. Vi bedömer resultatet som gott.

Vad baseras bedömningen på?

- Intervjuer med pedagogerna enligt en utarbetad kvalitetsplan.

Ledningen har under vårterminen träffat samtliga arbetslag/pedagoger på förskolan och haft intervjuer om måluppfyllelsen (BUN:s effektmål) i den aktuella barngruppen.

Goda exempel är förändringarna i den inre miljön och pedagogernas medvetenhet- att ta tillvara alla situationer för tex språklig/matematisk undervisning i för barnen meningsfulla sammanhang.

-Inom området ansvar och lärande har pedagogerna haft intervjuer med alla barn födda 05 . Ledningen har sedan träffat dessa arbetslag från alla tre förskolorna gemensamt.

Barnen hade lätt att svara på frågorna, dom tänkte efter och många hade utförliga berättande svar. Många av dem kunde fylla på med svar när vi ställde frågan "o mer? Flera svarade i år att de lärt av sina kompisar, tex vika pappersflygplan. Svaren från barnen stämmer väl överens med de svar föräldrarna fått när de intervjuat sina barn inför det sista

utvecklingssamtalet på förskolan.Många barn ger exempel på motoriska saker de lärt sig tex cykla, rulla däck, rocka, hjula, hoppa studsmatta etc. Men också sociala som lyssna, hjälpa varandra, vara snäll vid maten. Andra exempel är rita, lera, duka, dansa, vissla, tvätta händerna,städa efter sig.

På frågan hur de lär sig svarar de att de tränar och övar, ber om hjälp. De vet mycket väl varandras styrkor och kunskaper och är positiva till att lära ut och hjälpa varandra. De tar med inspiration hemifrån som blir aktiviteter på förskolan. Pedagogerna har också blivit mycket bättre på att uppmuntra barnen att hjälpa varandra. "Kunskap smittar".

Pedagogerna gör också punktinsatser för en del av gruppen tex en liten pojkgrupp i verkstaden.Man gör lustfyllda övningar tex att vara bordsvärd. Man utgår från barnens intresse -tex ritningar på konstruktioner.

Dessa träffar fungerar också som kompetensutveckling för pedagogerna genom att man lär av varandra inom enheten.

2 Svarsalternativ 3 och 4

(6)

-Ledningen har också träffat de åldersgruppsansvariga på hela enheten. Då har vi följt upp arbetsplanens utvecklingsområden och hur arbetet med åtgärder för utveckling i vår

kvalitetsredovisning från 2009/10 genomförts, där ett antal punkter under området kunskaps och färdighetsutveckling utvärderats.Vi sökte svar på frågan "ger vår verksamhet våra barn de bästa förutsättningar att lära och utvecklas?" Vi konstaterade att:

Vid utvärderingen var de flesta punkterna välkända och man upplevde att man var på rätt väg.

Vi upplever att vi fått ett särskilt gott resultat genom vårt "inre miljö projket" som pågått hela året och kom till efter BRUK utvärderingen om lekinriktat arbetsätt.

Genom observationer, dokumentationer och reflekterande samtal (GTLU modellen) har barnens tankar och ideer tagits tillvara. Vi har ställt fler nyfikna frågor till barnen och verksamheten har utvecklats mot att skapa fler meningsfulla sammanhang i lärandet för att få en fördjupad förståelse/kunskap.

Vi har under året ägnat mycket tid och reflektion till innehållet i den reviderade läroplanen och skollagen vilket också höjt kvaliten och ambitionerna i verksamheten. Framförallt har vi fokuserat på de förändrade rollerna och ansvarsfördelningen.

- Självskattning (BRUK)

Vi utvärderade "utveckling och lärande", "temainriktat arbetssätt" och "lekinriktat

arbetssätt." Genom att vi regelbundet gör BRUK utvärderingar har vi sett att alla pedagoger har blivit mer medvetna om barns utveckling och lärande.Vi påpekar för barnet när vi ser och upplever deras lärande. Skattningen är i år mer likvärdig än tidigare då barnskötarna generellt skattade verksamheten högre.

Resultatet visar att lärande och kvalitetshöjning pågår men att det också finns fortsatt utvecklingsbehov.

Åtgärdsplanerna utifrån BRUK följer vi upp på planeringsdagar och våra interna pedagogiska forum för att sprida kompetens och inspirera till fortsatt utveckling.

- Skolundersökningen.

Resultatet visar att vi på området utveckling och lärande har ett snitt på 3,5 jmfrt med fjolåret då vi hade 3,3.Vi är särskilt stolta över att 96% av föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen och att färre familjer svarat vet ej på frågan om vi tar tillvara barnens tankar och ideer.

På områdets 4 frågor har vi år fler familjer som instämmer helt än tidigare.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs

- Vår veckostruktur och organisationen med åldersgrupper är ett stöd för att få med samtliga områden i läroplanen.

Varje termin har vi startat upp med att gå igenom våra utvecklingsområden i arbetsplanen på våra interna pedagogiska forum.

- Vå r portfoliomodell som vi utvärderat och utvecklat under verksamhetsåret sätter fokus på lärande och uppföljning. Pedagogerna har en mall i portfoliopärmen som styr innehållet för att uppnå en jämn kvalité på våra samtal och individuella utvecklingsplaner.

- Matematik är ett område som vi strävar efter att det blir ett naturligt inslag i all verksamhet på hela förskolan. En av åldersgrupperna är med i aktionsforskningsprojektet som

fokuserar på matematiken. Spridningen och nyfikenheten inom huset kan nu skönjas.

Språkutveckling har också varit ett område vi jobbat extra med -även detta år har vi haft tema sagor. Vi har utvecklat arbetet med sagorna genom att ha språksamtal enligt en modell som vi fick ta del av på en planeringsdag.Vi har också infört "språksamtal" på vårt första utvecklingssamtal med familjer med annat modersmål än svenska för att stötta såväl

(7)

modersmålet som svenskan för dessa barn. Vi bearbetar svåra ord i böckerna istället för att förenkla och strävar efter att finna synonymer.

Under året har vi fyllt på med nya HUR i vår språkplan.

- Under året har vi haft fyra temaveckor då all verksamhet är inriktat på ett specifikt tema.

Temana har varit rörelse, mångfald, teknik och miljö.

- Enheten har också haft internfortbildningar i form av litterturcirklar för såväl barnskötare som förskollärare.

- På våra interna pedagogiska forum men också de pedagogiska forum som anordnas inom koncernen samtalar vi om metoder för pedagogisk /metodisk inriktning.

Naturvetenskap och teknik har varit årets tema i koncernens fortbildningsinsatser för olika ombud.

Samtliga förskollärare har deltagit i en inspirationsdag inför 1/7 med eva Wiklund som föreläsare och två av våra förskollärare har gått en fördjupad intern fortbildning inom FoG med inriktning på forskning. (Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet)

En förskollärare deltog i en gemensam studiedag för hela Viksjös för och grundskolor där den röda tråden i 1-16 årsperspektiv i de reviderade läroplanerna var i fokus.

Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur förskolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet

Förutättningarna har i år varit bättre än tidigare. Men även i år har personal slutat och ersatts av vikarier. Hög korttidsfrånvaro finns kvar men har under året ersatts av fast vikarie vilket gett en större stabilitet.

Förutsättningar och resultat har varierat i de 4 åldersgrupperna.

En dag i veckan har vi även detta år haft en intern handledare med i verksamheten för att stötta upp utvecklingsarbetet i alla åldersgrupper.

Organisationen med åldersgrupper och arbete i "fågrupper" har varit ett gott stöd för arbetet.

Proffisionaliteten har ytterligare höjts och det finns en stark vilja till utveckling av verksamheten som märks i miljöerna och i den pedagogiska praktiken.

IT pedagogiken har fortsatt behov av utveckling samt arbetet med naturvetenskap och miljö.

Utemiljön på förskolan är en resurs för kunskapandet som kan utvecklas ytterligare.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet

Utveckla organisationen för att uppnå en jämn och stabil kvalité i samtliga åldersgrupper.

Arbeta för jämna kvalite på reflektionstider/dokumentation och portfolion.

Ta tillvara tillfällen att arbeta i fågrupp, planerade och spontana.

Att ha ett än mer tillåtande klimat för att uppmuntra barnens fantasi och initiativ.

Pedagogiska miljön som stödjer lärande i matematik, språk och teknik.

Öka förståelsen för naturvetnskapliga fenomen och vår egen roll i kretsloppet.

Variera utbudet av aktiviteter så att alla barn får maximala förutsättningar att lära utifrån sin lärstil. Individuella utmaningar.

Att alla tar sin del av det fördelade ansvaret-gå från ord till handling.

Pedagogisk dokumentation som ett kommunikationsmedel med föräldrarna för att minimera antalet vet ej svar i skolunderökningen.

Alla pedagoger lyhörda i kontakten med föräldrarna och erbjuder ett proffisonellt personligt möte.

Öka andelen förskollärare och minimera antalet vikarier.

Större sug efter kompetensutveckling i hela personalgruppen.

Utveckla samarbetet med förskoleklasserna.

(8)

Normer och värden

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för normer och värden. Järfälla kommun har satt mål mot mobbning och kränkande särbehandling.

Andel (%) positiva svar³ i föräldraenkät Fråga: Mitt

barn känner sig trygg i förskolan. 87%

Andel (%) positiva svar⁴ i föräldraenkät

Fråga: Jag upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar

74%

Andel (%) positiva svar⁵ i föräldraenkät Fråga: Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskrimine- ring (likabehandling).

84%

Gör en sammantagen bedömning av förskolans måluppfyllelse inom området Normer och värden

Arbetet har utförts på ett tillfredsställande sätt. Vi bedömer resultatet som gott när det gäller mobbnings- kränkningsoch genusfrågor.

- Ledningen har under vårterminen träffat samtliga arbetslag/pedagoger på förskolan och haft intervjuer om måluppfyllelsen (BUN:s effektmål) för den aktuella åldersgruppen.

Medvetenheten hos pedagogerna har ökat - att en jämställdhetsplan har framställts och tas upp kontinuerligt är troligen en bidragande orsak.

När det gäller området mobbing och kränkning framhålls "stopphanden" som en

arbetsmetod som barn och vuxna använder sig av på ett framgångsrikt sätt. Vissa barn har även infört det hemma.

Att ta fram riskområden i vare åldersgrupp har ökat pedagogernas medvetenhet om tex strategiska placeringar på gården. Gemensamma strategier i huset för enskilda barn har också påverkat resultatet på ett positivt sätt.

- I barnintervjuerna, där pedagogerna intervjuat barnen födda 06 i genus/ jämställdhetsfrå- gor uppfattade pedagogerna att barnen gav ärliga svar och att det är tillåtande klimat barnen emellan. Barnen väljer aktivitet före kompis.Någon flicka svarar att hon kan inte leka med pojkleksaker men hon skulle vilja.Barnen är dock överens om att pojkar och flickor tycker om att göra samma saker.

-Barnintervjuerna om mobbing och kränkning med barnen födda 06.

När man gjort sociogram över gruppen stämmer den bilden väl överens med vad pedagogerna observerat.

Klimatet i barngruppen är tillåtande och barnen visar stor förståelse för olikheter. När vi frågade barnen vad de gör om någon inte får vara med och leka svarade de att de pratar med en vuxen.

(9)

Vi frågade också barnen om var våra "riskområden" finns. Både ute och inne svarade barnen.

kvalitetsredovisning från 2009/10 genomförts, där ett antal punkter under området

trivsel,trygghet.jämställdhet och likabehandling utvärderats.Vi sökte svar på frågan "ger vår verksamhet och miljö våra barn de bästa förutsättningar för en könsneutral och mobbingfri förskola?" Vi konstaterade att:

Vi har utvecklat våra intervjufrågor till barnen. Handlingsplanen för likabehandling har reviderats och utvecklats. Vi har inbjudit våra familjer till en föreläsning som handlade om att "träna" på attbli trygg och våga stå emot.

- I självutvärderingen BRUK om jämställdhetsarbetet anser pedagogerna att området

utvecklats betydligt. Genuspuffdagen fokuserar på olika områden vilket ökar medvetenheten om hur vi bemöter pojkar och flickor.Vi har också infört stopphanden oss vuxna emellan.

- Skolundersökningen.

Resultatet visar att vi har ett snitt på 3,4 jmfrt med 3,3 föregående år vilket är en liten positiv ökning.Det mest positiva på detta område är att färre familjer svarat vet ej på frågan om vi ger pojkar och flickor samma förutsättningar. Vi tolkar detta som att vi nått ut med hur vi arbetar för att motverka traditionella könsroller.

På 6 av områdets 7 frågor har vi i år fler familjer som helt instämmer.

Handlingsplan för jämställdhetsarbetet som kontinuerligt följs upp på reflektionstid Under såväl höst som vårtermin har vi haft interna pedagogiska forum om innehållet i likabehandlingsplanen vi har också utvärderat våra riskområden i alla åldersgrupper.

Mycket positiv feed back till barnen när de ställer upp och hjälper varandra. Men även när de ber vuxna om hjälp när konflikter uppstår.

I vårt intre miljöprojekt har vi strävat efter att få syn på om vår miljö har brister när det gäller könsneutralitet och också åtgärdat dem.

Förutsättningarna har varit goda då vår interna handledare har haft möjlighet att lägga ned mycket tid på att dokumentera vår inre miljö och sedan tillsammans med arbetslagen analysera detta för att utveckla och förbättra.

Värdefullt att genomföra barn intervjuerna både enskilt och i grupp.

Genuspuffdagen ska vi fortsätta med-kritiskt granska vissa situationer och varandra så att vi blir medvetna om våra omdevetna handlingar.

Utveckla intervjufrågorna . Vi ska också återanvända intervjufrågorna och svaren för fortsatta samtal om hur man kan göra för att förhindra kränkningar /uteslutningar.

Få föräldrar och barn delaktiga i att få fram riskområden så att vi blir än mer observanta och lyhörda.

(10)

Att använda stopphanden vuxna emellan.(Inte rätt tillfälle att prata med mej just nu när jag behöver ha fokus på barngruppen tex).

Fortsätta arbetet med innemiljöprojektet för att få helt könsneutrala miljöer och få bort/vara observanta på riskområden. Ytterligare öka medvetenheten hur pedagagoger bemöter pojkar resp flickor.

Ge såväl flickor som pojkar ett breddat utbud av verksamheter för att tex stärka pojkarna i samarbete och låta flickorna ta plats och våga på det individuella planet.

Inflytande och delaktighet

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för arbetet med barns inflytande samt riktlinjer för föräldrarnas delaktighet. Järfälla kommun har satt mål för barnens inflytande och ansvar för det egna lärandet, samt för föräldrarnas delaktighet.

Andel (%) positiva svar⁶ i föräldraenkät. Fråga: Jag är

nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 68%

Gör en sammantagen bedömning av förskolans måluppfyllelse inom området Inflytande och delaktighet

Vi bedömer att arbetet utförts på ett tillfredställande sätt och att resultatet är gott men behöver utvecklas ytterligare.

- Ledningen har under vårterminen träffat samtliga arbetslag/pedagoger på förskolan och haft intervjuer om måluppfyllelsen (BUN:s effektmål) i den aktuella åldersgruppen.

Pedagogerna är nu tydligare mot barnen att de gjort ett val/ har inflytande. Man är mer tillåtande mot barnens önskningar tex att vara ute tillsammans med en annan grupp.

- När pedagogerna intervjuade barnen (födda 05) om delaktighet och inflytande, har de svårt att förstå vad ordet inflytande betyder. Men en övervägande del av barnen ansåg att de har inflytande över vem de leker med. Några har det också över sina föräldrar och kompisarna.

Vad vill de då ha inflytande över? Maten,gå hem när jag vill, vilka kläder jag ska ha på mej, allt på förskolan, om jag ska vara ute eller inne var några svar.

kvalitetsredovisning från 2009/10 genomförts, där ett antal punkter under området

inflytande och delaktighet utvärderats.Vi sökte svar på frågan "ger vår verksamhet våra barn och föräldrar de bästa förutsättningar för inflytande och delaktighet?"

När det gäller barnens inflytande har man arbetat mycket med att sätta ord på barnens val-

"nu valde du att… då hade du inflytande".

Föräldrarnas delaktighet och inflytande så tycker vi att vi ger våra familjer förutsättningar för detta men våra familjer anser att vi har en god bit kvar till målet.

(11)

- BRUK utvärderingen om "barns inflytande" arbetade vi mycket med under våren.

Enskilt-i husgrupper och i tvärgrupper på planeringsdagen för att sprida så mycket kompetens och ideer som möjligt. Att utvärdera via BRUK kriterierna är ett sätt att öka kompetensen på området.

- I skolundersökningen är resultatet på området ansvar och inflytande 3,2 vilket är

jämförbart med tidigare år. Det mest positiva är att medelvärdet på frågan om personalens bemötande ökat från 3,2 till 3,4 och att på frågan om man kan rekomendera sitt barns förskola är ökningen från 3,2 till 3,6. Det är vi väldigt nöjda med.

- Antalet representerade barn på förskolans träffar är ungefär detsamma som tidigare år.

ca 75% närvaro på föräldramöten men högre på arrangemang som mångfaldsfika, föräldrafrukost etc.

När vi inbjudit till öppna föräldradialoger för att ha möjlighet till inflytande och delaktighet i mer övergripande frågor som organisation etc har det tyvärr varit mycket låg närvaro.

Ansvaret för det egna lärandet ger vi genom att erbjuda barnen ett varierat utbud.

Portfolion är ett sätt för barnet att få syn på sitt eget lärande.

Barnens inflytande ökas genom en större lyhördhet från pedagogerna och att alltid fundera på om man kan svara ja istället för nej till barnens önskningar. Om det blir ett nej kan det då genomföras vid ett annat tillfälle? Om det inte kan genomföras alls- hur motiverar jag det?

Vi strävar efter ett öppet klimat med rak kommunikation med våra familjer.

Fotoramar i hallarna där verksamheten kan synliggöras. Föräldraaktiv inskolning där vi har möjlighet att berätta och visa hur vi arbetar med innehållet läroplanen., föräldramöten, introduktuionsmöten med alla nya familjer,utvecklingssamtal, öppen "föräldradialog" om övergripande frågor och inför större beslut, informationsbrev från alla åldersgrupper och Olovslundsbladet från ledningen, enkätfika där vi ger feed back på skolunderökningen och ett antal gemensamma trevligheter tillsammans med familjerna tex mångfaldsfika.

Viktigt att genomföra barnens önskemål och ideer.

Vi behöver bli bättre på att uttrycka vad barnen lärt sig (istället för gjort).

Att överlämna ett större ansvar till de äldsta barnen tex vad de ska ha på sig.

Förutsättningarna påverkas då givetvis av huruvida vi överens med familjen om det utökade ansvaret.

Intervjua 5-årsgrupperna redan på hösten om vilka förändringar de vill ska komma till stånd på förskolan så de hinner uppleva resultatet på de genomförbara förslagen.

Individuellt inflytande efter förmåga till ansvar

Åtgärdsplanen från BRUK utvärderingen om barns inflytande- ytterligare påpeka för barnen när barnen gjort val vare sig de är bra eller dåliga och när de har inflytande.Förstärka

sambandet mellan inflytande och ansvar.

Ta med barnen vid planering av rörelse och samlingen tex.

(12)

Ge motfrågor för öka barnens initiativförmåga.

Använda oss av inflytandetrappan.

Återkoppla till barnens svar på intervjufrågorna vid flera tillfällen.

På höstens föräldramöten ge föräldrarna möjlighet att i mindre grupper ta upp frågan om vad de vill vara delaktiga i och ha inflytande över-vad saknar de?

Föräldradialog klockan 16-17, då barnen kan vara kvar på förskolan istället för kvällstid Whiteboardtavlor i alla hallar / vid ytterdörrarna och fotoramar för att beskriva dagens verksamhet både med bilder och skrift som komplement till det muntliga (som inte alltid är möjligt)

Att hela personalgruppen får kompetens att beskriva praktiken utifrån läroplanens mål i alla kontakter med våra familjer.

2011-09-29 Ingela Brandt

Datum Uppgiftslämnare

Bifoga:

1. Likabehandlingsplan

2. Verksamhetsplan/arbetsplan