Kvalitetsredovisning ht vt 2010

(1)

Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010

Järfälla språkcentrum

Modersmålsstöd i förskola och familjedaghem

Ansvarig för kvalitetsredovisningen:

Eva Fredriksson & Berit Inde

(2)

Innehåll

1. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN ... 2

2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL ... 2

Verksamhetsdokument ... 2

Barnsäkerhet... 2

Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2009,... 2

Barn fördelat på språk ... 3

3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 – VT 2010 ... 4

Utveckling och lärande... 4

Normer och värden... 5

Inflytande och delaktighet ... 6

(3)

Kvalitetsredovisningen ska göras varje år.

Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe.

Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se

1. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN

Verksamhetens namn och inriktning

Järfälla språkcentrum, förskola, förskoleklass och annan pedagogisk verksamhet

Huvudman

Järfälla kommun

Kommundel

Hela

Namn på pedagogiskt ansvarig / chef

Eva Fredriksson

Pedagogisk examen/utbildning

Förskollärare

Telefon

08-580 28538

Mobil

070-480 85 46

E-post till huvudman

Jarfalla.kommun@jarfalla.se

E-post till enheten

2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL

Verksamhetsdokument

Finns verksamhetsplan för innevarande år?

Ja Nej

Finns verksamhetsberättelse för föregående år?

Ja Nej

Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen?

Ledning All personal

Föräldrar

Vilka deltar i arbetet med att ta fram verksamhetsberättelsen?

Ledning All personal

Föräldrar

Delas verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ut till föräldrar?

Ja Nej

Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan?

Ja Nej

Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd?

Ja Nej

Barnsäkerhet

Finns dokumenterade rutiner för:

Barnolycksfall Ja Nej Försvunna barn Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej

Dokumenteras barnens närvar/frånvaro varje dag?

Ja Nej

Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten?

Ja Nej

Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1§ socialtjänstlagen?

Ja Nej

Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2009¹, (exkl. verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd)

Antal barn med modersmåls- stöd

Antal årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen

Antal årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn

Antal övriga årsarbe- tare

537 varav 320 i språkcentrums regi.

5,77 0,95

1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

(4)

Barn fördelat på språk

Språk Antal barn med modersmåls-

stöd i språkcentrums regi

Antal barn som det sökts modersmålsstöd för

Albanska 5

Amarinja/amariska 5

Arabiska 106 255 Armeniska 8

Assyriska/syrianska 27 49 Azerbadjanska 1

Baluchi 1

Bengaliska/bangla 6

Bulgariska 2

Danska 6

Engelska 27 85 Estniska 10

Finska 29 65 Franska 21

Georgiska 1

Grekiska 4 39 Gujurati 1

Hebreiska 4

Holländska 2

ibo 1

Indonesiska 1

Isländska 1

Italienska 9

Japanska 1 4

Kinesiska/mandarin 1 8

Kmer 1

Koreanska 1

Kotokolli 1

Kurdiska/behdini 1

Kurdiska/fejli 1

Kurdiska/kurdmanji 22

Kurdiska/sorani 38 57

Laotiska 2

Lettiska 1

Lingala 1

Litauiska 5

Luo 1

Maltesiska 1

Mina 1

Norska 1

Oromiska 1

Persiska 41 97

Polska 22 59

Portugisiska 10

Punjabi 5

Rumänska 5

Ryska 20 43

Serb/kroa/maksinhi 4 34

Singalesiska

(5)

3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 – VT 2010

Utveckling och lärande

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för utveckling och lärande. Järfälla

kommun har satt mål för kunskaper i skolan. För en majoritet av barnen lägger förskolan en viktig grund för möjligheten att dessa mål ska uppnås.

Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Utveckling och lärande Arbetet är framgångsrikt framförallt när det gäller utvecklingen av barnets kulturella identitet samt dess förmåga att kommunicera och utveckla sitt modersmål inom olika områden gällande språk och matematik..

Vad baseras bedömningen på?

Modersmålslärarnas egna och gemensamma utvärderingar varje termin.

Modersmålslärarna dokumenterar varje barns språkutveckling och utifrån dessa kan man följa barnets utveckling i modersmålet och andra färdigheter.

Förskolechefens besök i verksamheten.

Enligt en föräldraenkät som lämnades till samtliga föräldrar, vars barn deltagit i

modersmålsundervisning. I den kan man utläsa att ca 86% föräldrar är nöjda med hur deras barn utvecklar sitt modersmål.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs

Modersmålslärarna i förskolan stödjer barnens språkutveckling i modersmålet bland annat genom att utgå från barnens intressen för att göra lärandet så lustfyllt som möjligt.

För att stimulera modersmålets utveckling har barnen fått mycket tid till att själva ge uttryck för sina tankar och uppfattningar. Att utveckla sitt ord- och begreppsföråd gällande

matematik inom modersmålet har varit ett prioriterat område. Matematiska färdigheter har uppmuntrats och prövats genom bl a lek, gymnastik, sång, drama, skapande och spel för att allt lärande ska ske i meningsfulla sammanhang för barnen.

Språkutveckling genom sagor är en kontenuerlig och viktig del av verksamheten. Bekanta sig med det egna språkets skriftspråk och för förståelsen av symboler sker med de äldre förskolebarnen. Modersmålsläraren arbetar även med respektive kulturs traditioner för att barnet ska kunna stärka sin identitet, självkänsla och känna delaktighet i två kulturer. Varje lärare har dokumenterat barnets utveckling i modersmålet och övriga fördigheter som följs upp i utvecklingssamtal med föräldrarna. På de förskolor där det är möjligt har läraren tillsammans med barnen följt respektive förskolas temaarbete.

Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur förskolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet

Språk och lärande samt språk och identitetsutveckling hör oupplösligen samman. Stöd i modersmål är mycket viktig i förskolan när barnet är i färd med att utveckla språk och identitet. Det är även forskarna överens om idag. Det räcker inte att modersmålet talas i hemmet. För de barn som erbjuds modersmål idag fungerar det mycket bra även om tiden är relativt knapp och ett mer inkluderande arbetssätt vore önskvärt. En alltför stor grupp barn får mycket lite eller inget stöd alls i sitt modersmål på förskolan. Skall vi ta tillvara på barnets resurser på bästa sätt så är det en viktig uppgift att stödja språkutvecklingen och den kulturella mångfalden. Det är ett område som behöver förbättras. Många modersmålslärare betonar vikten av att fånga barnets intresse. Det är en viktig förutsättning för barnets lärande och kräver mycket engagerade lärare. Forskningen visar att tidigt flerspråkiga barn utvecklar

(6)

verbalt tänkande och språket som stöd för tänkandet bättre. Kontinuitet, engagerade och kunniga lärare i modersmålstödet är viktigt. Det har vi idag.

Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Ny skollag. Förankring och utbildning.

Implementering av den reviderade läroplanen för förskolan

Utveckla färdigheter inom teknik och naturvetenskap utifrån läroplanens föreskrifter.

Utveckla ett mer inkluderande arbetssätt i den ordinarie förskoleverksamheten.

Utveckla didaktikens grundstenar.

Normer och värden

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för normer och värden. Järfälla kommun har satt mål mot mobbning och kränkande särbehandling.

Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Normer och värden Arbetet är tillfredställande men behöver utvecklas

Bemötandet och attityder till barn med annat modersmål varierar.

Bemötande och attityder till modersmålslärare varierar.

Kunskap, bemötandet och attityder till modersmålets betydelse varierar.

Järfälla språkcentrum har haft en studiedag för samtliga modersmålslärare i för- och grundskolan där de olika begreppen i likabehandlingsplanen diskuterades.

Höstterminen inleddes med en gemensam upptaktsdag där olika etiska dileman diskuterades.

Modersmålslärare, lärare inom några förskolor har träffats och diskuterat attityder, bemötande och arbetssätt.

Diskussioner kring attitydfrågor har diskuterats på språkombudsmötena.

Barns intressen och åsikter tas tillvara genom bla barnintervjuer. För att barnen ska känna sig trygga etablerar lärarna ett förtroende mellan sig och barnet.

Modersmålslärarna är en arbetsgrupp med olika bakgrunder och är viktiga förebilder för barn med olika kulturell bakgrund. Att hålla värdegrundsfrågor levande är extra viktigt i verksamheter med många olika kulturer. Dessa frågor måste regelbundet kommuniceras.

Barnen kan uttrycka sina tankar och sina åsikter på modersmålet och det ger trygghet. Ett etablerat förtroende mellan modersmålsläraren och barnet kan stärka barnets stolthet och därmed barnets identitet och självförtroende. De allra flesta barnen ser med glädje fram emot tid tillsammans med modersmålsläraren.

(7)

Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Fortsätta att diskutera värdegrundsfrågor både i barngrupp och med vuxna.

En ytterligare gemensam studiedag för Järfälla språkcentrums samtliga lärare är inplanerad under hösten 2010 för likabehandlingsfrågor.

Verka för inkludering - modersmålsläraren är en del av förskolans verksamhet.

Kollegial handledning/lärande samtal

Verka för modersmålets betydelse - Modersmål en mänsklig rättighet.

Inflytande och delaktighet

Läroplanen för förskola (Lpfö 98) innehåller mål för arbetet med barns inflytande samt riktlinjer för föräldrarnas delaktighet. Järfälla kommun har satt mål för barnens inflytande och ansvar för det egna lärandet, samt för föräldrarnas delaktighet.

Gör en bedömning av förskolans arbete med målområdet Inflytande och delaktighet Tillfredställande - Framgångsrikt

Barnintervjuer

I utvecklingssamtal, verksamhetens egna enkät och på föräldramötet, har det framkommit att de flesta föräldrar är väldigt nöjda med modersmålsstödet.

Föräldraenkät våren 2010; 240 enkäter delades ut och nästan hälften svarade, se bilaga Ett föräldramöte hölls under vårterminen för att informera om verksamheten och ge möjlighet för föräldrar att ha frågor eller synpunkter. Uppslutningen bedöms till ca 21%

vilket är en minskning med 4% jämfört med 2009.

Modersmålslärarnas egna och gemensamma utvärderingar

Barns intressen och åsikter har tagits tillvara genom bla barnintervjuer. Där har man kunnat fånga upp barnets intresse, språkliga nivå för att utifrån det ta tillvara på varje barns resurser på bästa sätt och utgå ifrån dessa.

Utvecklingssamtal med barnets föräldrar har skett tillsammans med förskolans personal, enskilt eller per telefon. Några lärare använder kontaktböcker där informationsutbyte kan ske. Nya familjer har prioriterats för personliga möten. Informationsbrochyrer har utarbetats på olika språk. En hemsida har utarbetats under året med information om verksamheten samt länkar till olika sidor där man som förälder kan finna sätt att själv stödja sitt barns

modersmål.

Att anordna stora föräldramöten för samtliga språkgrupper är troligen inte optimalt.

Visserligen upplevdes det att de föräldrar som deltog var mycket engagerade och nöjda med att få diskutera modersmålsfrågor. Många föräldrar tror att när man får modersmålsstöd kan man slå sig till ro och förlita sig på läraren. Om man som förälder vill att barnet ska bli tvåspråkigt har man ett ansträngande arbete framför sig. Modersmålslärarna hjälper gärna till med råd och stöd kring det. Många föräldrar är upprörda och tycker att det är orättvist att bara vissa får modersmålsstöd.

(8)

Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Utveckla samarbetsformer kring barnets språkutveckling med föräldrar.

Utveckla samarbete med föräldrar kring traditioner, böcker mm.

Utveckla kommunikation via "skoldatanät"

Använda flexibla former för möten med föräldrar. I samband med hämtning och lämning på förskolan, via e-post, telefon, möten språkvis etc.

2009-09-27 Eva Fredriksson

Datum Uppgiftslämnare