Kvalitetsredovisning ht vt 2010

(1)

Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010

Björkebyskolan Särskola

Ansvarig för kvalitetsredovisningen:

Fredrik Yggmark

(2)

Innehåll

1. UPPGIFTER OM SÄRSKOLAN ... 2

2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL ... 2

Verksamhetsdokument ... 2

Elevsäkerhet ... 2

Elever och personal den 15 oktober 2009 ... 2

Miljödiplomering ... 2

Övrigt ... 3

3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 – VT 2010 ... 4

Kunskaper... 4

Normer och värden... 5

Elevinflytande ... 6

Föräldrars delaktighet... 6

(3)

Kvalitetsredovisningen ska göras varje år.

Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe.

Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se

1. UPPGIFTER OM SÄRSKOLAN

Verksamhetens namn och inriktning

Björkebyskolan, samundervisningen

Huvudman

Järfälla kommun

Kommundel

Barkarby/Skälby

Namn på rektor

Fredrik Yggmark

Telefon

08-580 29954

E-post till enheten

bjorkebyskolan@jarfalla.se

E-post till huvudman

Jarfalla.kommun@jarfalla.se

2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL

Verksamhetsdokument

Finns verksamhetsplan för innevarande år?

Ja Nej

Finns verksamhetsberättelse för föregående år?

Ja Nej

Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen?

Ledning  All personal

Föräldrar Elever

Vilka deltar i arbetet med att ta fram verksamhetsberättelsen?

Ledning All personal

Föräldrar Elever

Delas verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ut till föräldrar?

Ja Nej

Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan?

Ja Nej

Elevsäkerhet

Genomförs regelbundna elevskyddsronder? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den:2010-04-01

Ja Nej

Finns dokumenterade rutiner för:

Elevolycksfall Ja Nej Mobbning/kränkning Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej

Dokumenteras elevernas närvar/frånvaro varje dag?

Ja Nej

Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten?

Ja Nej

Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1§ socialtjänstlagen?

Ja Nej

Elever och personal den 15 oktober 2009¹

Antal elever Antal lärare (motsvarande heltidstjänster) per 100 elever

Andel behöriga lärare (%)

30 5,8 100

Miljödiplomering

Är särskolan miljödiplomerad (gäller även om skolan som helhet är miljödiplomerad)?

Ja, brons Ja, silver Ja, guld Nej

1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

(4)

Övrigt

Övriga upplysningar om verksamheten

Särskolan är en del av samundervisningen och är integrerad i grupperna. De 30 eleverna är fördelade i tre grupper, där antalet särskolebarn är ca 10.

I samundervisningen finns också en elevassistent anställd på 80%. Utöver det finns vissa personalresurser på övriga skolan, som ibland stödjer arbetet i

samundervisningen.

(5)

3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 – VT 2010

Inom grundsärskolan sätts betyg endast på begäran av elev eller vårdnadshavare. I

träningsskolan sätts inte betyg. Skolundersökningen, Järfällas stora elev- och föräldraenkät, har inte riktats till särskolan. Målen kan därför inte följas upp med betygsstatistik eller med hjälp av kommunens enkätundersökning.

Kunskaper

Inriktningsmål:

Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap – eleverna ska i grundskolan minst nå godkändnivå.

Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse i relation till läro- och kursplaner inom området Kunskaper

Grundsärskolan: Uppfylls i stora delar.

Träningsskolan: (Träningsskola saknas.) Motivera bedömningen

Grundsärskolan: Undervisningen är individuellt inriktad och resultaten når så långt det är möjligt.

Träningsskolan: se ovan

Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs

Grundsärskolan: Undervisningen följer särskolans läroplan och och anpassas efter de möjligheter eleven har att tillgodogöra sig denna.

Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet

Grundsärskolan: I de tre grupperna sker ett bra arbete i de olika ämnena. För närvarande sker dock arbetet inom resp. grupp i stor omfattning. Fr.o.m. detta läsår bildar

personalgruppen i samundervisningen ett eget arbetslag med en arbetslagledare, som också är en del av skolans pedagogiska ledningsgrupp (PLG).

Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet

Grundsärskolan: Samtal förs i arbetslaget om hur den samlade personalresursen i de tre grupperna kan utnyttjas bättre. Sammantaget finns lärarkompetens inom samtliga ämnesområden.

(6)

Normer och värden

Inriktningsmål:

Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk

Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Normer och värden

Grundsärskolan: Uppfylls i stora delar.

Träningsskolan: se ovan Motivera bedömningen

Grundsärskolan: Arbetet mot ovanstående inriktning sker på samma sätt som med övriga klasser på skolan. I de utvärderingar som gjorts har vi lyft fram de målområden vi anser mera angelägna och fokuserat förändringsarbetet kring dessa. Det sker i den strukturerade formen som modellen Qualis föreskriver. Det är ett kvalitetsarbete som påbörjades hösten 2009. I detta arbete är Trygghet och trivsel ett prioriterat område.

Grundsärskolan: Vid terminsstarten ht 2010 användes två dagar som start på arbetet med att skapa tydligare och förbättrade ordningsregler för att vi så långt det är möjligt ha ett

gemensamt förhållningssätt. Detta förhållningssätt försöker vi överföra till eleverna i implementering av dessa regler och i det dagliga arbetet.

Grundsärskolan: Det är alltid svårigheter att hitta de bästa reglerna. Vi är också olika bra på att följa upp när de bryts. I vårt dagliga arbete när regler bryts försöker vi ändå skapa så stor tydlighet som möjligt för eleverna och få dom att förstå reglernas innebörd och varför vi vill att de ska efterlevas. Detta arbete är inte minst viktigt inom särskolan.

Grundsärskolan: Ovanstående arbete har varit, är och kommer att vara viktigt för framtiden.

Skolan har inom dessa områden idag ännu större uppgifter att fylla än tidigare. Detta gäller inte specifikt för särskolan.

(7)

Elevinflytande

Inriktningsmål:

Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin egen arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet

Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Elevinflytande Grundsärskolan: Uppfylls i vissa delar.

Träningsskolan: se ovan Motivera bedömningen

Grundsärskolan: Det är ett viktigt mål att gå mot i allt lärande. Inom särskolan är det inte alltid enkelt att få eleverna att förstå och tillämpa detta. Det innebär inte att det är mindre viktigt att träna denna förmåga även här, men behovet av struktur och tydlighet från lärarens sida är kanske än viktigare i särskolan.

Grundsärskolan: I takt med elevens växande sker också överförs också ett större ansvarstagande och en större delaktighet till eleven.

Grundsärskolan: Arbetet med att hitta modeller för delaktighet i skolarbetet kan utvecklas.

Kanske det nybildade arbetslaget kan finna nya former för detta.

Grundsärskolan: På samma sätt som för övriga klasser på skolan pågår ett arbete med att synliggöra och utforma lokala pedagogiska planer (LPP) för de olika ämnesområdena. Dessa kan vara en bra början på samtalet kring delaktigheten i det egna lärandet.

Föräldrars delaktighet

Inriktningsmål:

Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Olika former för att förstärka och utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar ska prövas

Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Föräldrars delaktighet

Grundsärskolan: Uppfylls i vissa delar.

(8)

Motivera bedömningen

Grundsärskolan: I en så liten grupp som det är fråga om i samundervisningen sker vanligtvis en nära kontakt med hemmet. Förutom lärandet inom de olika ämnesområdena är det också andra frågor som är viktiga i elevens skolgång. Det är inte alltid så att föräldrarna är klara över de svårigheter eleven kan möta i sitt lärande utan ibland kan ha för höga krav på sitt barn. I det spänningsfält som då kan uppkomma finns andra frågor förutom de rent

skolmässiga som behöver belysas. Ett gott samarbete med föräldrarna är då av mycket stor vikt. Att grundlägga det från början är därför av största vikt.

Grundsärskolan: I det vardagliga arbetet sker kontakterna mellan skolan och föräldrarna genom resp. lärare. Om frågorna berör andra områden kan elevhälsogruppen eller

skolledningen kopplas in. Påsamma sätt sker arbetet även i övriga klasser på skolan. I den mån några generella synpunkter kommer fram kan de diskuteras i föräldrarådet på skolan, som träffas en gång per månad. Förslag och synpunkter kan även i dessa frågor lämnas på annat sätt t.ex. via enkäter.

Grundsärskolan: I alla kontakter är det viktigt att vi kan genomföra en professionell dialog med föräldrarna. Att utveckla det goda samtalet är alltid en god väg att förbättra och förstärka dialogen.

Grundsärskolan: Vi försöker att kontinuerligt följa samarbetet med förädrarna överlag och är lyhörda för synpunkter som kommer fram. En förändring vi ser fram mot är en ny plattform för kommunikation med hemmet som är på väg. Den nuvarande (Presentia) har inte de kvalitéer, som både skolan och föräldrarna har rätt att kräva.

2010- 09-29 Fredrik Yggmark/Kennet Andersson

Datum Uppgiftslämnare