Sammanträdestid Måndagen den 13.1.2014 kl. 19.00-20.15
Sammanträdesplats Kommungården i Nääs
Beslutande x Fagerholm Thommy, ordförande x Ekström Christian, vice ordförande - Alm Marika
x Danielsson Gerd x Holmström Janice x Holmström Sue x Jansson Tom Ingmar x Linde Guy
x Lindgrén Jan x Lindström Henry - Lundberg Bror x Salmén Jan x Sjöblom Tommy x Söderholm Mikael - Söderlund Jessica
Ersättare
x Mattsson Leif-Anders (C) - Rauhala Fredrik (Ob) x Lindroos Erica (C) x Carlson Nina-Marie (SL)
Övriga närvarande x Karlsson Runar, kommunstyrelsens ordförande
- Fagerholm-Sjöblom Silvana, kommunstyrelsens vice ordförande x Hampf Berit
x Lindblom Jörgen x Salmén Rosa
x Nyberg Kjell, vik. kommundirektör x Laaksonen Jessica, sekreterare Paragrafer §§ 1-9
Underskrifter Ordförande
Thommy Fagerholm 1-3 §§
Jan Salmén 4-9 §§
Sekreterare
Jessica Laaksonen Protokolljustering Saltvik den 13 januari 2014
Tom Jansson Guy Linde
Protokollet framlagt till påseende
Intygar
Saltvik den 20 januari 2014
Jessica Laaksonen, sekreterare
Utdragets riktighet bestyrkes
Underskrift
Saltvik den
Jessica Laaksonen, kanslisekreterare
Sammanträdestid Måndagen den 13.1.2014 kl. 19.00
Sammanträdesplats Kommungården i Nääs Ärenden:
§ 1 Konstatera laglighet och beslutförhet
§ 2 Protokolljusterare
§ 3 Val av ordförande och vice ordförande för kommunfullmäktige för år 2014
§ 4 Regler för kreditering av avloppsvattenavgifter
§ 5 Revidering av vad som ingår i långvårds- och periodvårdsavgiften på Sunnanberg vårdhem
§ 6 Avgift för färdtjänst (HSL)
§ 7 Utlåtande till Ålands kommunförbund gällande SSR
§ 8 Val av kommunstyrelse för åren 2014-2015
§ 9 Delgivningar
Jan Salmén, ordförande
Protokolljustering:
§ 1 KONSTATERA LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET
Kfge 1 §/13.1.2014
Den ledamot som längst innehaft ett fullmäktigeuppdrag i kommunen utö- var ordförandeskapet tills val av presidium har slutförts. Om flera ledamö- tes tillhört fullmäktige lika lång tid, utövas ordförandeskapet av den ledamot som är äldst av dessa.
Thommy Fagerholm har innehaft ett fullmäktigeuppdrag i kommunen längst. Följande i ordningsföljd är Henry Lindström, Tommy Sjöblom och Mikael Söderholm som alla innehaft ett fullmäktigeuppdrag i kommunen lika länge. Thommy Fagerholm fungerar därmed som ordförande tills val av presidium har slutförts.
Sammanträdet har kungjorts på den officiella anslagstavlan i Nääs den 8 januari 2014 och uppsatts på anslagstavlorna i Kvarnbo och Kroklund samt utannonserats i tidningarna Ålandstidningen och Nya Åland.
Kfge beslut:
Vid verkställt namnupprop konstaterades 12 ordinarie fullmäktigeledamöter samt 3 ersättare vara närvarande.
Sammanträdet konstaterades vara lagenligt sammankallat och med hän- syn till antalet närvarande även beslutfört.
---
Protokolljustering:
§ 2 PROTOKOLLJUSTERARE
Kfge 2 §/13.1.2014
I tur att justera protokollet är Tom Jansson och Guy Linde.
Kfge beslut:
Till protokolljusterare valdes Tom Jansson och Guy Linde.
Protokollet justeras omedelbart efter mötet.
---
Protokolljustering:
§ 3 VAL AV ORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖR ÅR 2014
Kfge 3 §/13.1.2014
KommunalL 40 §:
”Val av presidium. Fullmäktige väljer bland sina ledamöter ett presidium som består av en ordförande och högst två vice ordförande. Väljs två vice ordförande skall en förste och en andre vice ordförande utses. Presidiet väljs för ett år i sänder. Hela presidiet utses vid samma valförrättning.
Presidiet skall väljas vid kalenderårets första sammanträde. Den ledamot som längst innehaft ett fullmäktigeuppdrag i kommunen utövar ordförande- skapet tills valförrättningen har slutförts. Om flera av ledamöterna tillhört fullmäktige lika lång tid, utövas ordförandeskapet av den ledamot som är äldst av dessa.”
Förvaltningsstadga för Saltviks kommun 4 § 2 mom.
”Kommunfullmäktiges konstituering. …I kommunfullmäktige finns en (1) viceordförande.”
Kfge beslut:
Kommunfullmäktige beslöt enhälligt utse Jan Salmén till kommunfullmäkti- ges ordförande och Tommy Sjöblom till kommunfullmäktiges vice ordfö- rande för år 2014.
---
Protokolljustering:
§ 4 REGLER FÖR KREDITERING AV AVLOPPSVATTENAVGIFTER
Kmst 397 §/25.11.2013
Förslag till regler för kreditering av avloppsvattenavgifter bifogas samman- trädeskallelsen.
Vik. kommundirektörens förslag:
Kommunstyrelsen
fastställer regler för kreditering av avloppsvattenavgifter enligt bi- laga.
delegerar till kommuningenjören rätten att enligt fastställda regler bevilja kreditering av avloppsvattenavgifter.
Beslut:
Kommunstyrelsen beslöt att förslag till regler för kreditering av avloppsvat- tenavgifter remitteras till tekniska nämnden för utlåtande.
Förslag till regler för kreditering av avloppsvattenavgifter.
--- Tekn.n 96 §/12.12.2013
Kommunstyrelsens förslag till regler för kreditering av avloppsvattenavgifter bifogas sammanträdeskallelsen.
Kommuningenjörens förslag:
Tekniska nämnden omfattar kommunstyrelsens förslag till regler för kredi- tering av avloppsvattenavgifter.
Beslut:
Enligt förslag.
--- Kmst 416 §/18.12.2013
Vik. kommundirektörens förslag:
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fastställer regler för kre- ditering av avloppsvattenavgifter enligt bilaga.
Därtill föreslås att kommunstyrelsen delegerar till kommuningenjören rätten att enligt fastställda regler bevilja kreditering av avloppsvattenavgifter.
Beslut:
Kommunstyrelsen godkände enhälligt vik. kommundirektörens beslutsför- slag.
Förslag till regler för kreditering av avloppsvattenavgifter.
--- Kfge 4 §/13.1.2014
Kfge beslut:
Henry Lindström föreslog att beslut om nedsättning av avloppsvattenavgift fattas av tekniska nämnden. Förslaget understöddes av Thommy Fager- holm.
Jan Lindgrén understödde kommunstyrelsens beslutsförslag, att beslut om nedsättning av avloppsvattenavgift fattas av kommuningenjören.
Protokolljustering:
Eftersom två understödda förslag förelåg, företog kommunfullmäktige om- röstning. Henry Lindströms förslag fick elva röster. Kommunstyrelsens för- slag fick fyra röster.
Kommunfullmäktige beslöt således efter omröstning att beslut om nedsätt- ning av avloppsvattenavgift fattas av tekniska nämnden. Till övriga delar godkändes kommunstyrelsens beslutsförslag.
Omröstningsprotokoll i bilaga till protokollet.
Regler för kreditering av avloppsvattenavgifter i bilaga till protokollet.
---
Protokolljustering:
§ 5 REVIDERING AV VAD SOM INGÅR I LÅNGVÅRDS- OCH PERIODVÅRDSAVGIFTEN PÅ SUNNANBERG VÅRDHEM
Soc.oms.n 139 §/12.12.2013
Långvårdsavgiften bestäms enligt klientens inkomst enligt Lagen om kli- entavgifter inom social- och hälsovården 1992/734 § 7 c, 10 b. Avgiften får vara högst 85 % av nettoinkomsterna och i Saltvik ska klienten ha 149 € (2014) till förfogande efter betald långvårdsavgift.
Avgiften för kortvarig vård bestäms enligt förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992) 12 §. Periodvårdsavgiften är 34,80 €/vårddygn (2014) och det finns ett avgiftstak om 679 € under en tidsperiod om 12 månader för kortvarig vård. När avgiftstaket har nåtts kan kommunen uppbära en avgift om högst 16,10 €/vårddygn.
Äldreomsorgschefen har beslutanderätt gällande vårdplatser på Sunnan- berg vårdhem.
Äldreomsorgschefen har reviderat dokumentet ”Vad ingår i vårdavgiften på Sunnanberg vårdhem”. Bilaga över dokumentet finns bifogat till samman- trädeskallelsen.
I nuläget finns inga bestämmelser om vad som ingår i periodvårdsavgiften på Sunnanberg vårdhem. Äldreomsorgschefen har gjort upp ett förslag på dokument ”Vad ingår i periodvårdsavgiften på Sunnanberg vårdhem”. Bi- laga över dokumentet finns bifogat till sammanträdeskallelsen.
Äldreomsorgschefens förslag:
Social- och omsorgsnämnden föreslår för kommunstyrelsen att godkänna det reviderade dokumentet ”Vad ingår i Sunnanbergs vårdavgift”.
Social- och omsorgsnämnden föreslår för kommunstyrelsen att godkänna dokumentet ”Vad ingår i periodvårdsavgiften på Sunnanberg vårdhem”.
Beslut:
Social- och omsorgsnämnden beslöt enligt förslag med följande ändring- ar/tillägg:
Bilaga 1, Vad ingår i vårdavgiften vid Sunnanberg vårdhem?
”I avgiften ingår kosten och all den omvårdnad, och de tjänster som ges av personalen vid inrättningen ” ersätts med: I avgiften ingår kosten och all den omvårdnad, sysselsättning och aktiviteter samt övriga tjänster som ges av personalen vid inrättningen.
Under rubrik tandvård
”Annan tandvård eller om man vill…” ersätts med: Privat tandvård ersätts inte.
”Sjukförsäkringsersättningar utgår inte” stryks.
Under rubrik ögonläkare/glasögon
”Glasögon ersätts inte” ersätts med: Glasögon ersätts enligt prövning (samma principer som vid förebyggande utkomststöd).
Protokolljustering:
Under rubrik frisör
”Om inte personalen…” ersätts med: Hårklippning ingår två gånger per år.
Under rubrik resor
”Så kallade rekreationsresor…” ersätts med: Sunnanberg står för resor till släkt, vänner och rekreation. Resorna planeras i samråd med personalen.
Under rubrik hjälpmedel
”Institutionen står för…” ersätts med: Institutionen står för hjälpmedel enligt behov.
Bilaga 2, Vad ingår i periodvårdsavgiften på Sunnanberg vårdhem?
Meningen ”Vid behov medicinering bör även medtagas” stryks.
Tillägg: ”Övriga frågor besvaras av äldreomsorgschefen, telefon 43 16 60”
Bilagor till protokoll.
--- Kmst 418 §/18.12.2013
Vik. kommundirektörens beslutsförslag:
Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige i enlighet med social- och omsorgsnämndens förslag med tillägg att kostnader för resor bör be- gränsas.
Beslut:
Benitha Jansson föreslog enligt social- och omsorgsnämndens förslag att Resor planeras i samråd med personalen (utan begränsning). Förslaget understöddes av Berit Hampf.
Rosa Salmén förslog att resor till släkt och vänner inom landskapet Åland bekostas av kommunen. Rekreationsresor planeras i samråd med perso- nalen. Förslaget understöddes av Jörgen Lindblom.
Eftersom tre förslag förelåg, företog kommunstyrelsen omröstning. Först röstades det mellan vik. kommundirektörens förslag och Benitha Jansson förslag. Vik. kommundirektörens förslag fick en röst (Jörgen Lindblom).
Benitha Janssons förslag fick fyra röster (Berit Hampf, Rosa Salmén, Be- nitha Jansson och Runar Karlsson)
Därefter röstades det mellan Benitha Janssons förslag och Rosa Salméns förslag. Benitha Janssons förslag fick två röster (Benitha Jansson och Berit Hampf). Rosa Salméns förslag fick tre röster (Jörgen Lindblom, Rosa Sal- mén och Runar Karlsson)
Kommunstyrelsen beslöt således efter omröstning att resor till släkt och vänner inom landskapet Åland bekostas av kommunen. Rekreationsresor planeras i samråd med personalen.
--- Kfge 5 §/13.1.2014
Kfge beslut:
Kommunfullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens beslutsförslag.
---
Protokolljustering:
§ 6 AVGIFT FÖR FÄRDTJÄNST (HSL)
Soc.oms.n. 131 §/12.12.2013
Enligt lag om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) 8 § 2 mom. skall kommunen ordna skälig färdtjänst jämte följeslagarservice för en gravt handikappad person. I förordning om service och stöd på grund av handikapp (759/1987) regleras färdtjänsten ytterligare. Kommunen bör be- vilja minst 18 enkelresor per månad som hör till det dagliga livet förutom resor som är nödvändiga pga. arbete och studier. De med behov av följe- slagare beviljas ledsagarservice.
Enligt § 6 förordning om klientavgifter inom social- och hälsorvård (912/1192) stadgas att för färdtjänst som ordnas för gravt handikappade kan uppbäras högst en avgift som motsvarar den avgift som uppbärs i of- fentlig trafik på orten eller därmed jämförbar skälig avgift.
Kommunfullmäktige har den 7.12.2009 i beslut § 110/2009 fastställt riktlin- jer och kriterier för bedömning av färdtjänst pga. funktionsnedsättning i Saltviks kommun. Färdtjänstmottagare beviljas rätt till färdtjänst jämte led- sagarservice för minst 18 enkelresor per månad förutom resor pga. arbete eller studier.
Åland har lagstiftningsbehörighet gällande trafikfrågor, därmed bestäms lin- jetrafikens taxor av Ålands landskapsregering. Färdtjänstmottagare betalar för varje enkelresa en avgift (självrisk) i enlighet med linjetrafiktaxan för personfordran med buss i yrkesmässig trafik i enlighet med Ålands författ- ningssamling nr 24/2011. Saltvik har tillämpat maxtaxa (4,50 €/enkelresa) på alla resor. Färdtjänstmottagaren betalar självrisken i taxin.
Då avgiften (självrisken) för färdtjänstmottagarna enligt handikappservice- lagen utgår från linjetrafiktaxan och denna taxa utgår från antalet körda kilometer skall färdtjänstmottagaren inte betala 4,50 euro om denne åkt mindre än 36 km.
Nu gällande fastställd taxa är följande (ÅFS 24/2011 § 1)
Km Euro Km Euro
6 2,00 22 3,10
8 2,10 24 3,20
10 2,20 26 3,40
12 2,30 28 3,80
14 2,50 30 4,00
16 2,60 32 4,30
18 2,80 34 4,40
20 2,90 >36 4,50
Taxan kommer antagligen att justeras inför/under 2014 enligt landskapsre- geringens beslut.
Färdtjänst enligt socialvårdsförordningen har skilda fastställda kriterier.
Vikarierande socialsekreterarens förslag:
Social- och omsorgsnämnden föreslår för kommunstyrelsen att kommunen från och med den 01.03.2014 tar en självrisk för förtjänst enligt landskaps-
Protokolljustering:
regeringens beslut om trafiktaxa beroende av antalet kilometer färdtjänst- mottagaren åker.
Självrisken för färdtjänst justeras i enlighet med landskapsregeringens be- slut fortlöpande.
Kommunens riktlinjer och kriterier för bedömning av färdtjänst pga. funkt- ionsnedsättning justeras enligt beslutet.
Beslut:
Social- och omsorgsnämnden beslöt enhälligt enligt förslag.
--- Kmst 423 §/18.12.2013
Vik. kommundirektörens förslag:
Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige i enlighet med social- och omsorgsnämndens beslutsförslag.
Beslut:
Kommunstyrelsen godkände enhälligt vik. kommundirektörens beslutsför- slag.
--- Kfge 6 §/13.1.2014
Kfge beslut:
Kommunfullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens beslutsförslag.
---
Protokolljustering:
Dnr: 84 /2013
§ 7 UTLÅTANDE TILL ÅLANDS KOMMUNFÖRBUND GÄLLANDE SSR
Kmst 419 §/18.12.2013
Ålands landskapsregering har i ett dokument daterat 11.11.2013 inbegärt Ålands kommunförbunds och Mariehamns stads synpunkter gällande det fortsatta arbetet med samhällsservicereformen (SSR). Till denna begäran om utlåtande har följande dokument bifogats:
1. Landskapsregeringens meddelande till lagtinget, nr 3/2012-2013 – Meddelande om samhällsservicereformen, den digitala agendan och den övergripande framtidsutvecklingen.
2. Samordning av social service – tryggande av basservice inom ra- men för arbetet med samhällsservicereformen (Susanne-gruppen).
3. Preliminära beräkningar av nettodriftkostnader och ekonomiskt utfall vid solidarisk finansiering av ”Kommunernas socialtjänst” åren 2009-2011 (med avseende på Susanne-gruppens förslag).
4. Samordning av infrastruktursektorn – förslag till samordning av in- fra-strukturen och den tekniska sektorn i landskapet Åland inom ramen för ar-betet med samhällsservicereformen.
5. Utvecklingsplan för Åland.
Bifogades kommunstyrelsens kallelse 25.11.2013.
Ålands landskapsregerings begäran om utlåtande delgavs medlemskom- munerna per e-post 12 november, tillsammans med inbjudan till stormöte för diskussion kring detsamma. Stormötet hölls torsdagen den 28 novem- ber, och bjöd på en bred diskussion med särskilt fokus på reformförslagen inom den sociala sektorn.
Ålands kommunförbund har fått remisstiden förlängd och ger medlems- kommunerna tid fram till 15 januari att inför kommunförbundet avge sina eventuella synpunkter rörande reformen. Kommunförbundet kommer att sammanställa och beakta synpunkter i det utlåtande kommunförbundet av- ger till landskapsregeringen.
Utlåtandet omfattar följande punkter;
1. Kommunernas socialtjänst
2. Byggnadstillsyn och byggnadsrådgivning 3. Regional utvecklingsplan
4. Vägförvaltning, verkstad och lager 5. Brand- och räddningsverket 6. Servicecenter
Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och berörda tjänstemän hade ett diskussionsmöte onsdagen den 4.12.2013.
Vik. kommundirektörens förslag:
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige omfattar följande förslag till utlåtande:
De föreslagna åtgärderna i samhällsservicereformen är en för stor fråga och bör genomföras i mindre etapper.
Inom kommunernas socialtjänst finns samarbetsmöjligheter, främst i sam- arbete med de Norråländska kommunerna.
Byggnadstillsyn och byggnadsrådgivning sköter kommunen bäst själv.
Regional utvecklingsplan är ingenting för Saltviks Kommun.
Protokolljustering:
Vägförvaltning, verkstad och lager fungerar bra som det är.
Brand- och räddningsverk kan administreras av en för hela Åland gemen- sam myndighet. FBK-verksamheten får dock inte bli lidande.
Servicecenter behövs ej. Eventuellt finns samarbetsmöjligheter mellan de Norråländska kommunerna.
Beslut:
Kommunstyrelsen beslöt att återremittera ärendet för ytterligare beredning.
--- Kmst 6 §/7.1.2014
1. Kommunernas socialtjänst:
Enligt landskapsregeringens förslag ska en ny myndighet vid namn ”Kom- munernas socialtjänst” bildas och verksamheten ska centraliseras till Mari- ehamn. Exakt vilken form myndigheten ska få är ännu oklart, men avsikten är att myndigheten skall handha all socialvård, med undantag av barn- och äldreomsorgen, i hela landskapet. Ur förslaget framgår också att det kom- mer att vara obligatoriskt för samtliga kommuner att ansluta sig till den nya myndigheten. Detta förutsätter ändringar i lagstiftningen, då kommunerna enligt grundlagen har självbestämmanderätt i dessa frågor.
Kostnaden för den nya myndigheten ska enligt ett preliminärt förslag förde- las utgående från en solidarisk finansieringsmodell där hälften av kostna- derna fördelas enligt antal invånare och hälften efter kommunens skatte- kraft (skatteöre). Av det material Ålands landskapsregering hittills skickat ut framgår att Saltvik kommun kommer att drabbas hårdast av alla kommuner på Åland. Kommunen kommer i praktiken att bli tvungen att anpassa sig till den utgiftsnivå som andra kommuner har, utan att själv kunna styra sina kostnader. En märkbar höjning av kommunalskatten kan inte uteslutas.
Huvudsyftet med reformen är att höja den allmänna servicenivån på Åland och garantera alla kommunmedlemmar samma service, oberoende av bo- stadsort. Reformen skulle innebära att antalet årsverken inom socialtjäns- ten skulle minska betydligt, men vilka inbesparingar reformen i övrigt skulle föra med sig framgår inte ur förslaget.
Socialomsorgen inom Saltvik kommun håller redan nu en hög nivå till rim- liga kostnader. Servicen finns nära brukarna, vilket särskilt gynnar s.k.
svaga klientgrupper utan tillgång till egen transport.
Så som verksamheten inom den nya socialmyndigheten planeras innebär det att servicen centraliseras till Mariehamn. Klienterna måste i hög ut- sträckning ta sig till staden för att bli betjänade, vilket medför ett ökat transportbehov med vad det innebär av belastning på miljön. Då hembe- sök fortfarande kommer att göras tillkommer frågorna om tekniska lösning- ar för datasekretess vid dokumentationen av hembesöken. Dessutom in- nebär centraliseringen att en större del av tjänsteinnehavarnas arbetstid går åt till resor, och att frågan om tjänstefordon blir aktuell. För att servicen skall vara tillgänglig för alla kan eventuellt ”lokalkontor” krävas – vilken in- besparingen då blir jämfört med nuvarande system kan ifrågasättas.
En förutsättning för att socialservicereformen skall lyckas planenligt är att en allt större del av kontakterna sköts virtuellt. Fördelarna kunde vara att det är lättare att söka stöd då detta kan ske mer anonymt, men myntets baksida är att den tysta kunskap som finns på lokalplanet försvinner och de möjligheter att samordna olika stödformer inom t.ex. åldringsvården
Protokolljustering:
som nu finns försvåras då de sociala tjänsterna delas mellan den nya myndigheten och den enskilda kommunen. Risken att de tysta klientgrup- perna marginaliseras ökar då tillgången till hjälp i högre grad kommer att vara beroende av egna initiativ. I det nuvarande systemet är det lättare att bli ”sedd” då det lokala nätverket, där också kommunens egna tjänstein- nehavare är en naturlig del, känner också de som själva saknar röst.
Gällande barnskyddet försvåras samarbetet genom att den ansvariga myndigheten kommer att separeras från den lokala barnomsorgen och skolan
Den tydligaste fördelen med reformen är den möjlighet till specialisering inom olika områden som en stor enhet kan erbjuda, samt att Adb- stödfunktioner och sakkunnigtjänster som t.ex. juristkonsultationer och upphandling kan skötas centralt. Systemet blir mindre sårbart då de olika tjänsteinnehavarna vid kortare sjukfrånvaror kan vikariera varandra. En risk som inte får förbises är dock att det personliga ansvaret vid budgetering och verkställande minskar, vilket i det långa loppet har visat sig leda till en högre kostnadsnivå.
Utgående från de av landskapsregeringen utskickade handlingarna kan också konstateras att Kommunernas socialtjänst ska delas in i tre olika verksamhetsområden som beräknas sysselsätta cirka 170 årsverken.
Detta är ett väsentligt mindre antal tjänstemän än de som i nuläget arbetar med mot-svarande verksamhet i de åländska kommunerna. Utgångspunk- ten verkar vara att befintlig personal ska sägas upp och behövliga tjänste- män får sedan anställning i den nya organisationen. Då kommunen nu är arbetsgivare för tjänsteinnehavarna inom socialväsendet innebär detta att kommunen också behöver axla sitt ansvar och överväga alternativa möj- ligheter till sysselsättning för sina anställda.
2. Byggnadstillsyn och byggnadsrådgivning
Gällande byggnadstillsyn och byggnadsordning kan konstateras att det finns klara fördelar med att all kompetens samlas under ett tak: dels med- ger detta specialisering inom de olika områdena, dels kan juridisk rådgiv- ning samt datatekniska lösningar samordnas. Det viktigaste inom detta område skulle dock vara att byggnadsordningen skulle vara den samma i de olika kommunerna, även om lokala variationer kunde finnas.
Mot en gemensam myndighet för hela Åland talar ändå att byggnationen är väldigt olika i och med att en del kommuner, t.ex. Mariehamn och Jomala, till största delen bygger på planerade områden där förutsättningarna är fastställda i delgeneralplanen och byggandet är mera styrt medan andra kommuner vill värna om sina stränder och ha riktlinjer för det strandnära byggandet. En enda instans för byggnadstillsynen skulle också innebära längre handläggningstider eftersom mera tid skulle behövas för de olika byggnadsinspektörerna att bekanta sig med områdena eftersom den lokala kunskapen skulle falla bort. En uppenbar olägenhet skulle också vara att inspektionsresorna skulle bli längre och mera tidskrävande, vilket i längden ökar kostnaderna för tjänsten.
En gemensam instans för infrastruktursektorn skulle medföra fler olägen- heter än fördelar. Däremot vore en samordning och ett ökat samarbete på frivillig bas mellan de nordåländska kommunerna en positiv utveckling som skulle medföra de goda sidorna hos en större organisation medan nackde- larna vore betydligt mindre.
Protokolljustering:
3 Regional utvecklingsplan
Den regionala utvecklingsplanen är ännu i sin linda och är således svår att ta ställning till i detta skede. Utvecklandet av hela regionen är i första hand landskapsregeringens sak och Saltvik kommun är givetvis beredd att bistå med de uppgifter regeringen behöver. Utöver detta ser Saltviks kommun inga möjligheter att delta i detta arbete annat än genom utlåtanden i frågor som ligger inom kommunens kompetensområde.
4.Vägförvaltning, verkstad och lager
Vägförvaltningen inom kommunens område fungerar bra under nuvarande förhållanden då en del vägar sköts av landskapsregeringen, en del av kommunen. Skötseln av vägarna, plogning sandning, hyvling och klippning av vägrenar handhas av lokala entreprenörer. En sammanhållen väg- skötsel skulle sannolikt innebära att mindre vägar fick mindre prioritet, vil- ket skulle försvåra det dagliga livet i byarna och på så sätt bidra till avfolk- ningen. Inom kommunen är det lättare att på ett flexibelt sätt prioritera väg- skötseln utifrån lokala behov. Däremot finns inga hinder för att samma ent- reprenörer kunde ta emot uppdrag av både landskapsregering och kom- mun. På så sätt kan den lokala kunskapen bäst tas tillvara.
Som helhet kan konstateras att det är viktigt att maskiner och redskap finns och kan få underhåll nära sina användningsområden, varför lager och reparationsverkstäder bäst sköts av kommunen.
Avloppen repareras och underhålls av kommunens fastighetsskötare. Un- der normal arbetstid åtgärdas eventuella fel genast men under nätter och helger kan larm från pumpstationerna bli ett problem, då egentlig jour inte kan ordnas. Huvudledningarna från Saltvik ägs och underhållas av Norra Ålands avloppsvatten.
Saltviks kommun utträdde ur kommunalförbundet Ålands miljöservice (Mise) 1.1.2012 och har sedan dess skött avfallshanteringen i egen regi, vilket lett till betydande inbesparingar.
5.Brand- och räddningsverket
Brand- och räddningsverk kan administreras av en för hela Åland gemen- sam myndighet. FBK-verksamheten får dock inte bli lidande.
6.Servicecenter
Gällande ett servicecenter finns klara fördelar att nå genom samarbete på frivillig bas, så att de stödfunktioner såsom bokföring, datastöd o.s.v. sköts koncentrerat inom de Norråländska kommunerna.
Om ett gemensamt servicecenter grundas är steget kort till att omforma stödfunktionerna till köptjänster, varvid kommunernas möjligheter att styra arbetsplatser också till de mindre orterna skulle försvinna. Ett frivilligt sam- arbetsavtal skulle däremot kunna säkerställa att uppgifterna utförs på ett sätt som tillfredsställer alla parter.
Vik. kommundirektörens förslag:
Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige att:
Som svar på landskapsregeringens begäran om utlåtande om samhällser- vicereformen (SSR) önskar Saltviks kommun anföra följande:
1. Kommunernas socialtjänst
Protokolljustering:
En samordning av kommunernas socialtjänster anser kommunen har föl- jande fördelar;
Kostnaderna blir mer förutsägbara med en solidarisk finansiering.
Dock måste fördelningen göras så att det mer speglar dagens kost- nader,
Socialtjänsten blir mindre sårbar och mer specialiserad med en större enhet. Dock får specialiseringen inte ske på bekostnad av helheten.
Den utvidgning av kommunernas socialtjänst till en myndighet omfattande all social service som här föreslås överensstämmer inte med Saltvik kom- muns intressen då kommunen jobbar för ett norråländskt samarbete samt på följande grunder:
En lagstadgad anslutning till den nya myndigheten går emot grund- lagens bestämmelser om kommunernas självbestämmanderätt. In- nan de lagändringar som behövs för att kunna genomföra sam- hällservicereformen i den föreslagna utsträckningen har gjorts ser kommunen det omöjligt att ta närmare ställning för förslaget.
Den nya myndigheten skulle enligt beräkningen av nettodriftskost- nader och ekonomiskt utfall innebära avsevärt utökade kostnader för Saltviks kommun vilket sannolikt skulle medföra en markant skattehöjning.
Kommuninnevånarnas service skulle påtagligt försämras genom att myndigheten skulle verka utanför kommunens gränser, tröskeln för att få hjälp höjs för den enskilda klienten.
Samarbetet mellan barnskyddet å ena sidan och barndagvård och skolor å andra skulle försvåras då dessa skulle handhas av olika myndigheter, liksom även samarbetet mellan åldringsvården och den sociala sektorn.
Den lokala kunskapen och kontakten till de tysta kundgrupperna skulle avsevärt försvåras. Dessutom tappar man lokal förankring i kommunen, frivillig hjälp såsom exempelvis ”grannansvar”.
Lagstiftningen bör förändras och klargöras så att klienternas rättig- heter blir likvärdiga.
Utgående från den samlade bedömningen motsätter sig Saltvik kommun samhällsservicereformen i dess föreliggande form.
2. Byggnadstillsyn och byggnadsrådgivning
Saltvik kommun motsätter sig en gemensam instans för byggnadssektorn eftersom den skulle medföra fler olägenheter än fördelar. Däremot vore en samordning och ett ökat samarbete på frivillig bas mellan de nordåländska kommunerna en positiv utveckling som skulle medföra de goda sidorna hos en större organisation medan nackdelarna vore betydligt mindre.
3. Regional utvecklingsplan
Kommunstyrelsen konstaterar att kommunen har ansvar för all planering.
Kommunen omfattar inte en regional utvecklingsplan då det inskränker på planeringsmonopolet.
4. Vägförvaltning, verkstad och lager.
Protokolljustering:
Då redskap, underhåll och lager bör finnas nära sitt användningsområde anser Saltviks kommun att vägförvaltning, verkstad och lager fortsättnings- vis skall skötas inom det nuvarande systemet där vissa vägar sköts av landskapsregeringen, vissa av kommunen.
Avloppsledningarna kunde med fördel överföras på Norra Ålands avlopps- vatten Ab.
Saltviks kommun har idag ett fungerande avfallshanteringssystem och äm- nar fortsätta med nuvarande system.
5. Brand- och räddningsverket
Brand- och räddningsverk kan administreras av en för hela Åland gemen- sam myndighet, dock så att FBK-verksamheten inte blir lidande.
6. Servicecenter
Saltvik kommun ser inga fördelar med ett för hela Åland gemensamt ser- vicecenter. Däremot inleder kommunen gärna ett frivilligt samarbete med de norråländska kommunerna i detta ärende.
Beslut:
Runar Karlsson anmälde jäv till den delen kommunstyrelsen behandlar 1.
Kommunernas socialtjänst, med motivering att han har varit vice ordfö- rande i gruppens som tagit fram förslaget. Runar Karlsson deltog varken i ärendet behandling eller beslut.
I och med att vice ordförande Silvana Fagerholm-Sjöblom var frånvarande leddes val av tillfällig ordförande av Jörgen Lindblom som var äldst i styrel- sen. Jörgen Lindblom utsågs till tillfällig ordförande för 1. Kommunernas socialtjänst.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner vik. kom- mundirektörens förslag till utlåtande.
Vik. socialsekreterare Paulina Eklunds, byggnads- och miljöinspektör Erika Gottbergs och kommuningenjör Lars-Erik Danielssons synpunkter bifogas protokollet, bilaga 1-3.
--- Kfge 7 §/13.1.2014
Kfge beslut:
Kommunfullmäktige beslöt enhälligt att ge följande utlåtande;
1.Kommunernas socialtjänst
En samordning av kommunernas socialtjänster anser kommunen har föl- jande fördelar;
Kostnaderna blir mer förutsägbara med en solidarisk finansiering.
Dock måste fördelningen göras så att det mer speglar dagens kost- nader,
Socialtjänsten blir mindre sårbar och mer specialiserad med en större enhet. Dock får specialiseringen inte ske på bekostnad av helheten.
Den utvidgning av kommunernas socialtjänst till en myndighet omfattande all social service som här föreslås överensstämmer inte med Saltvik kom-
Protokolljustering:
muns intressen då kommunen jobbar för ett norråländskt samarbete samt på följande grunder:
En lagstadgad anslutning till den nya myndigheten går emot grund- lagens bestämmelser om kommunernas självbestämmanderätt. In- nan de lagändringar som behövs för att kunna genomföra sam- hällservicereformen i den föreslagna utsträckningen har gjorts ser kommunen det omöjligt att ta närmare ställning för förslaget.
Den nya myndigheten skulle enligt beräkningen av nettodriftskost- nader och ekonomiskt utfall innebära avsevärt utökade kostnader för Saltviks kommun vilket sannolikt skulle medföra en markant skattehöjning.
Kommuninnevånarnas service skulle påtagligt försämras genom att myndigheten skulle verka utanför kommunens gränser, tröskeln för att få hjälp höjs för den enskilda klienten.
Samarbetet mellan barnskyddet å ena sidan och barndagvård och skolor å andra skulle försvåras då dessa skulle handhas av olika myndigheter, liksom även samarbetet mellan åldringsvården och den sociala sektorn.
Den lokala kunskapen och kontakten till de tysta kundgrupperna skulle avsevärt försvåras. Dessutom tappar man lokal förankring i kommunen, frivillig hjälp såsom exempelvis ”grannansvar”.
Lagstiftningen bör förändras och klargöras så att klienternas rättig- heter blir likvärdiga.
Utgående från den samlade bedömningen motsätter sig Saltvik kommun samhällsservicereformen i dess föreliggande form.
2. Byggnadstillsyn och byggnadsrådgivning
Saltvik kommun motsätter sig en gemensam instans för byggnadssektorn eftersom den skulle medföra fler olägenheter än fördelar.
3. Regional utvecklingsplan
Kommunstyrelsen konstaterar att kommunen har ansvar för all planering.
Kommunen omfattar inte en regional utvecklingsplan då det inskränker på planeringsmonopolet
4. Vägförvaltning, verkstad och lager.
Då redskap, underhåll och lager bör finnas nära sitt användningsområde anser Saltviks kommun att vägförvaltning, verkstad och lager fortsättnings- vis skall skötas inom det nuvarande systemet där vissa vägar sköts av landskapsregeringen, vissa av kommunen.
Avloppsledningarna kunde med fördel överföras på Norra Ålands avlopps- vatten Ab.
Saltviks kommun har idag ett fungerande avfallshanteringssystem och äm- nar fortsätta med nuvarande system.
5. Brand- och räddningsväsendet
Brand- och räddningsväsendet skall administreras av en för hela Åland gemensam myndighet, dock så att FBK-verksamheten inte blir lidande.
6. Servicecenter
Protokolljustering:
Saltvik kommun ser inga fördelar med ett för hela Åland gemensamt ser- vicecenter. Däremot inleder kommunen gärna ett frivilligt samarbete med de norråländska kommunerna i detta ärende.
Vik. socialsekreterare Paulina Eklunds, byggnads- och miljöinspektör Erika Gottbergs och kommuningenjör Lars-Erik Danielssons synpunkter bifogas protokollet, bilaga 1-3.
---
Protokolljustering:
§ 8 VAL AV KOMMUNSTYRELSE FÖR ÅREN 2014-2015
Kfge 8 §/13.1.2014
KommunalL 48 §:
”Tillsättande av styrelse Fullmäktige tillsätter en styrelse vid ett samman- träde som fullmäktige håller i januari. Antalet ledamöter skall vara minst fem.
Ledamöterna och personliga ersättare för dem utses för två år åt gången.
Bland dem som utsetts till ledamöter i styrelsen utser fullmäktige ett presi- dium, bestående av en ordförande och en eller två vice ordförande. Hela presidiet utses vid samma valförrättning.”
Förvaltningsstadga för Saltviks kommun 44 § ”Kommunstyrelsens sam- mansättning Kommunstyrelsen har minst fem (5) och högst sju (7) ledamö- ter och en personlig ersättare för envar av dem. Kommunfullmäktige väljer bland ledamöterna ordförande och viceordförande för kommunstyrelsen”.
Kommunstyrelsens mandatperiod är två år.
Kfge beslut:
Kommunfullmäktige fastställde antalet ledamöter i kommunstyrelsen för åren 2014-2015 till fem (5).
Kommunfullmäktige beslöt enhälligt utse följande medlemmar och person- liga ersättare i kommunstyrelsen för åren 2014-2015;
Medlemmar Personliga ersättare
Runar Karlsson Christopher Waldron
Saltviksvägen 331, 22320 Ödkarby Mellanviksgränd 1, 22410 Godby
Jörgen Lindblom Klas Mörn
Timmerstrandsv. 141, 22430 Saltvik Mörns 15, 22430 Saltvik
Rosa Salmén Helena Flöjt-Josefsson
Karljanssons 7, 22430 Saltvik Saltviksvägen 1090, 22430 Saltvik
Berit Hampf Dan Nyholm
Skogshöjden 4 A 1, 22320 Ödkarby Solbacka 47, 22320 Ödkarby
Silvana Fagerholm-Sjöblom Benitha Jansson
Fogdesvägen 15 bst 1, 22410 Godby Lidkroksv. 6, 22430 Saltvik
Kommunfullmäktige beslöt enhälligt utse Runar Karlsson till ordförande och Silvana Fagerholm-Sjöblom till vice ordförande i kommunstyrelsen för åren 2014-2015.
---
Protokolljustering:
§ 9 DELGIVNINGAR
Kfge 9 §/13.1.2014
Kmst 7 §/7.1.2014
Anställning av vik. socialsekreterare
Beslut:
Kommunfullmäktige antecknade informationen till kännedom.
---
Protokolljustering:
BESVÄRSFÖRBUD
Vad förbudet grundar sig på
Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet, kan kommunalbesvär enligt 112 § kommunallagen inte anföras över beslutet.
Paragrafer:7, 9
Enligt 15 § FörvprocessL/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut.
Paragrafer och grunden för besvärsförbudet:
BESVÄRSANVISNING
KOMMUNALBESVÄR
Besvärsmyndighet och besvärstid
I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär.
Besvärsmyndighet, adress och postadress Ålands förvaltningsdomstol
PB 31, Torggatan 16 22101 Mariehamn
Kommunalbesvär, paragrafer: 1-6, 8
Besvärstid 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Besvärstiden för beslut enligt byggnadslagen för landskapet Åland är 30 dagar och räknas från den dag då beslutet anslagits på den kommunala anslagstavlan. Beslutet är anslaget den.
Annan besvärsmyndighet, adress och postadress Paragrafer:
Besvärstid:
forts.
Protokolljustering:
FÖRVALTNINGSBESVÄR
Besvärsmyndighet och besvärstid
Besvärsmyndighet, adress och postadress Ålands förvaltningsdomstol
PB 31, Torggatan 16 22101 Mariehamn
Förvaltningsbesvär, paragrafer:
Besvärstid 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Besvärstiden för beslut enligt byggnadslagen för landskapet Åland är 30 dagar och räknas från den dag då beslutet anslagits på den kommunala anslagstavlan. Beslutet är anslaget.
Annan besvärsmyndighet, adress och postadress Paragrafer:.
Besvärstid: t.o.m.
Besvärsskrift
I besvärsskriften skall uppges:
- ändringssökandens namn, yrke, boningsort och postadress - vilket beslut som överklagas
- vilka ändringar som yrkas i beslutet - motiveringarna till att beslutet bör ändras
Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden själv eller av den som författat skriften. Om endast den som författat besvärsskriften undertecknar den, skall också hans yrke, boningsort och postadress anges.
Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas, i original eller som officiellt bestyrkt kopia, och intyg om den dag från vilken besvärstiden räknas.
forts.
Protokolljustering:
Inlämnande av besvärshandlingar
Besvärshandlingarna skall lämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshand- lingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar.
Handlingarna skall lämnas till posten i så god tid att de kommer fram under besvärstidens sista dag innan ämbetsverket stängs.
Besvärshandlingarna kan även lämnas till (om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndig- heten):
Namn, adress och postadress
Paragrafer:
Avgift
Enligt lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) uppbärs en rättegångsavgift på 90 euro av en ändringssökande i förvaltningsdomstolen.
Tilläggsuppgifter
