Bilaga 7
Skånes universitetssjukvård
VO barnmedicin
VO barnkirurgi och neonatalvård Katarina Johnsson
Verksamhetschef Elisabeth Olhager Verksamhetschef
Datum 20160312
Behov av verksamhetsförändringar inom hälso- och sjukvården i Malmö och Lund Uppdrag barnsjukvård
Detta underlag har tagits fram i dialog med alla verksamheter som har medicinskt ansvar för och vårdar barn inom SUS. Ledningsgrupperna för VO barnkirurgi och neonatalvård och VO barnmedicin, verksamhetsföreträdare från alla verksamheter som vårdar barn, ASIH, primärvård samt akademiska representanter och utbildningsansvariga bjöds in till en workshop där utskickade frågor diskuterades.
Förutsättningar
- Trauma level 1 lokaliseras till Lund. Det är ett politiskt beslut som därmed är utgångspunkten för den fortsatta planeringen.
- Två i övrigt fullt utrustade akutsjukhus och attraktiva arbetsplatser i såväl Lund som Malmö.
- Forskning och undervisning skall bedrivas på båda orter.
Inledning
Inom den samlade barnsjukvården vårdas såväl akut sjuka som kroniskt sjuka barn med livslångt vårdbehov. Vårdförloppen kan vara korta och sjukdomen snabbt övergående, men en stor del utgörs av barn med svåra och långvariga sjukdomar som kräver ett multidisciplinärt omhändertagande. När ett barn drabbas av en svår sjukdom, drabbas hela familjen. Därför måste alla lokaler vara utformade för att tillgodose det sjuka barnets rättighet att ha sina föräldrar hos sig dygnet runt, men även syskon bör beaktas. Det gäller även för tidigt födda och sjuka nyfödda barn. I enlighet med FN´s Barnkonventionen beskriver Nordisk förening för Sjuka Barns Behov (NOBAB) i ett antal punkter, barns och ungdomars rättigheter på sjukhus. Flertalet ställer krav på den fysiska miljön:
“Barn skall läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ges på ett lika bra sätt i hemmet eller i öppenvård.”
”Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen.”
“Föräldrar skall få hjälp och uppmuntran att stanna hos sitt barn och få möjlighet att övernatta. Föräldrar skall inte behöva få extra kostnader eller förlora i inkomst i samband med barnets sjukhusvistelse. Föräldrar skall få information om avdelningens arbetssätt och rutiner och få stöd att ta aktiv del i barnets vård”.
”Barn skall vårdas tillsammans med andra barn och inte på vuxenavdelning. Barn behöver träffa jämnåriga för lek och aktiviteter under trygga förhållanden. Det får inte finnas åldersbegränsningar för besökare till barn.
“Barn ska ha möjlighet till lek och skolundervisning som är anpassad till deras ålder och sjukdomstillstånd, i en miljö som ska vara utformad och utrustad för att möta deras behov.
Personal ska vara specialutbildad för att arbeta med sjuka och funktionshindrade barn.”
Således är det inte bara själva utformningen av lokaler som behöver vara anpassad till barnets behov utan krav ställs också på specifika ytor, som möjliggör för barnet att utvecklas utifrån ålder och behov, såsom lekterapi, aktivitetsytor och skola.
Bakgrund
Nuvarande organisation
Barnsjukvården är i nuläget organiserad i två verksamhetsområden med ett tätt samarbete: VO barnkirurg och neonatalvård och VO barnmedicin. Inom barnsjukvården vårdas, med medicinskt ansvar från respektive specialitet, även barn från ett antal specialiteter som tillhör vuxensjukvården.
Ortopedi, öron-näsa hals (ÖNH), reumatologi, plastikkirurgi, neurokirurgi och kirurgi har alla slutenvårdsplatser på barnavdelningarna men även ögon- och käkkirurgi använder barnsjukvårdens slutenvårdsplatser vid behov.
På barnoperation opereras, förutom barn från barnsjukvårdens egna verksamheter såsom barnhjärtkirurgi, barnkirurgi och barnmedicin, även barn från verksamheterna ortopedi, ÖNH, neurokirurgi och käkkirurgi. Den dagkirurgiska verksamheten tar emot barn inom flertalet av dessa specialiteter.
Inom öppenvårdens mottagning och dagvård är det endast, förutom barnverksamhetsområdena, barnreumatologi och hud som har denna förlagd till barnsjukvården. Barn som är i behov av njurdialys inom öppenvård, får det utfört vid är till vuxensjukvårdens dialysavdelning.
Flertalet andra vuxenspecialiteter, förutom tidigare nämnda, tar emot framförallt tonåringar inom sin verksamhet i vuxensjukvården. Det är t.ex. gynekologi, urologi och kirurgi. Handkirurgi är den specialitet inom SUS som inte har någon del av sin vård av barn fysiskt lokaliserad inom barnsjukvården.
Upptagningsområde/regionalt uppdrag/rikssjukvård
Förutom SUS upptagningsområde har många specialiteter och subspecialiteter inom barnsjukvården regionvårdsuppdrag från södra sjukvårdsnämnden. Barnhjärtkirurgin har rikssjukvårdsuppdrag.
Fysisk lokalisation
Barnsjukvårdens har utbudspunkter i såväl Malmö som Lund. I Lund är barnsjukvården i huvudsak samlad i barnsjukhuset (BUS). Neonatalvården har lokaler utanför BUS, och är lokaliserade i KK- huset.
I Malmö är lokalerna utspridda på både norra och södra sjukhusområdet i fem olika byggnader.
Akut och infektionssjukvård i ”runda huset”, neonatalvården i KK-huset, slutenvård i ”långa raden”
och öppenvård på södra området.
Nuläge – dimensionering Tabell 1
2015
Vårdplatser Malmö 33
Vårdplatser Lund 72
Intensivvårdsplatser 7
Intensivvårdsutnyttjande, Malmö 0-15 (vårdplats) 0,4
Neonatalplatser Malmö 18
Neonatalintensivvårdsplatser, Lund 10
Neonatalplatser, Lund 12
Beläggningsgrad VO Barnmedicin 89 % (81-99%),
VO Barnkir och neonatalvård 102 %
Operationssalar Lund 6
Antal op < 18 år Malmö 1694 operationer/år (ca 2 op-salar)
Tabell 1 visar antalet vårdplatser, antal operationssalar, antal operationer per år i Malmö och beläggningsgrad av vårdplatserna. Sedan 2001 har antalet vårdplatser i stort sett varit oförändrat, frånsett en minskning i Malmö under 2012 från 42 till 33 vårdplatser. Det innebär en
vårdplatsminskning med 8 % för barnsjukvården från 2000 fram till 2015, d.v.s. de senaste 15 åren.
Under motsvarande 15 år (mellan år 2000 och 2014) har antalet nyfödda barn i Skåne ökat från 11 318 barn år 2000 till 15 698 barn år 2014, d.v.s. en ökning med 39 %, vilket tabell 2 visar. Ett ökat antal barn innebär därmed ett ökat behov av barnsjukvård, såväl slutenvårdsplatser som öppenvård.
Tabell 2. Antal födda barn i Skåne
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 11 318 11 351 11 936 12 498 12 609 12 427 13 767 14 028 14 746 15 149 15 686 15 250 15 161 15 298 15 698 Barnsjukvården har således inte expanderat antalet slutenvårdsplatser, utan minskat. Det har möjliggjorts genom en omfattande poliklinisering inom alla delar av barnsjukvården. Slutenvård har ersatts av dagvård och mottagningsbesök. Kirurgi, som tidigare gjordes i slutenvården, görs nu dagkirurgiskt. Ett mycket bra exempel på omfördelning från slutenvård till öppenvård är vård av nyinsjuknade barn med diabetes, där vårdtiden under de senaste 10 åren minskat från 3-4 veckor till 0-5 dagar. Ett annat är neonatalvården, trots att 10 % av alla nyfödda har behov av vård på en neonatalenhet och det markant ökade födelsetalet på SUS har inte slutenvårdsplatserna inom neonatalvården ökat. Det beror på kortare vårdtider och omfördelning av slutenvård till hemsjukvård.
Den höga beläggningsgraden i nuläget beror till viss del på ett reducerat vårdplatsantal p.g.a.
bemanningsbrist. Om alla vårdplatser hade varit öppna hade beläggningsgraden varit acceptabel och det totala antalet slutenvårdsplatser tillräckliga, förutom inom neonatal- och barnhjärtsjukvård. Dock finns det variation i beläggningsgrad mellan olika enheter och mellan Malmö och Lund.
Under 2016 kommer 2-3 vårdplatser/avdelning på avdelningarna 2, 62, 64, 65 och 67 att uppgraderas till intermediärvård för att möta det ökade behovet av övervakning av svårt sjuka barn. Det är angeläget att barnsjukvårdens behov av vårdplatser respekteras, eftersom barnen inte kan eller bör vårdas på någon annan avdelning på sjukhuset och man därmed inte har möjlighet, som inom vuxensjukvården, att utlokalisera patienter.
Barnakutmottagningen i Malmö är väldimensionerad för nuvarande behov men tar idag inte mot barn som söker p.g.a. misstänkt kirurgisk sjukdom. Sommaren 2016 kommer, i enlighet med NOBAB´s kriterier, även kirurgbarn att tas emot på barnakuten. Gränsen för det antal patienter, 19 200 barn/år, som kan passera igenom lokalerna varje dygn kommer då i stort sett vara nådd.
Barnakuten i Lund är lokaliserad i underdimensionerade och icke ändamålsenliga lokaler som inte är dimensionerade för patientflödet, 15 400 barn/år.
Barnintensivvårdsavdelningen, BIVA, är lokalmässigt tillräcklig för det antal platser man har öppna i nuläget, men antalet intensivvårdsplatser motsvarar inte behovet.
Neonatalvården i Lund och Malmö har under flera år haft problem med smittspridningar med multiresistenta bakterier p.g.a. för små lokaler, barnen vårdas för tätt och det finns inte adekvata utrymmen för föräldrar. Även lokaler för dagvård, dagkirurgi och operation är i dagsläget synnerligen underdimensionerade för nuvarande patientflöden.
Framtida scenario sammanfattning
I linje med de övergripande förutsättningar föreslås en full basal barnsjukvård i både Malmö och Lund, som tillgodoser såväl sjukvårdsbehov som utbildning och forskning. Den högspecialiserade vården samlas i Lund.
Det innebär att det finns barnakutmottagning, slutenvård med intermediärvårdsplatser, infektionsslutenvård, neonatalvård, dagvård och öppenvård i Malmö. Det kräver att kompetensen inom verksamheterna för bild och funktion, kirurgi, anestesi- och intensivvård för barn byggs upp och utvecklas i Malmö. I Lund finns motsvarande kompetenser, men där finns även barnoperation, barnintensivvård och neonatal intensivvård. Förslagsvis skulle den ökning av intensivvårdsplatser som behövs med anledning av demografin kunna inrättas i Malmö. BIVA och neonatal-IVA, skulle då kunna profileras mot högspecialiserad barn- och neonatalintensivvård medan mer basala
intensivvårdsbehov på barn, för tidigt födda och nyfödda skulle kunna tillgodoses i Malmö.
För att möta de ökade behoven av öppenvård föreslås allmänpediatriska mottagningar utanför sjukhuset och att endast specialiserad mottagningsverksamhet sker inne på sjukhusen. På så sätt behöver inte lokaler för mottagning utökas i samma omfattning som andra lokaler för att möta de demografiska förändringarna.
Från barnens perspektiv och i enlighet med FN´s barnkonvention bör en framtida barnsjukvård vara samlad och alla barn vårdas inom barnsjukvårdens lokaler. De specialiteter som vårdar barn men som idag inte har vårdplatser och mottagningsutrymme inom barnsjukvården, bör erbjudas det. För att kunna ta emot denna grupp barn, från vuxenspecialiteter, skulle det innebära, förutsatt att volymerna inte förändras, ett behov av ytterligare sex vårdplatser, två neurokirurgi, två ryggkirurgi och två inom handkirurgi samt mottagningslokaler för ytterligare ca 70 000 besök.
Frågor angående verksamhetsförändring inom Skånes universitetssjukvård
På varje fråga efterfrågas två klart avgränsade svar först inom ett 15-årsperspektiv (slutresultat när allt är färdigt), därefter inom ett 5-års perspektiv (vad behöver göras snarast).
1. Hur ser den demografiska utmaningen ut för berörd verksamhet i SUS/Malmö och SUS/Lunds primära upptagningsområde. Svaret skall särskilt ta i beaktande förändringar inom de åldersgrupper som inom var verksamhet är vanligast förekommande. Observera att med berörd verksamhet menas här och i det följande allt från verksamhet som spänner över flera specialiteter (t.ex. äldresjukvård) eller delar av en specialitet (t.ex. ryggsjukdomar), dvs ”berörd verksamhet”
relaterar till respektive arbetsgrupp.
Figur 1.
I ett femårsperspektiv förväntas ökningen vara 12 % i Malmös och 13 % i Lunds upptagningsområde och i ett 15-årsperspektive förväntas ökningen vara 31 % i båda upptagningsområdena. Se figur 1.
2. Om ingen verksamhetsutveckling alls kan komma till stånd (kan ej ske och har historiskt aldrig skett) vad skulle den demografiska utvecklingen enligt ovan innebära i behov av nya årdplatser i Malmö och i Lund. Redogör för situationen idag på vardera ort och tillkommande teoretiskt behov för
”berörd verksamhet” på vardera ort (”worst case” scenario).
Tabell 3
Av totalt 135 vårdplatser (vårdavdelningar + neonatalvård) är 12 vårdplatser inte tillgängliga p.g.a bemanningsbrist. Det innebär att beläggningen inom VO barnmedicin i Malmö och Lund är 89 % (variation 81-99% över året) och inom VO Barnkirurgi och neonatalvård 102 %. Det är mycket höga beläggningstal och inte acceptabelt. 100 % beläggning innebär det att över hälften av tiden är överbeläggningar.
Med anledning den omfattande omfördelning till öppenvård och hemsjukvård, som gjorts under de senaste 15 åren och att flera faktorer pekar mot ett ökat behov av barnsjukvård, bedöms den demografiska utvecklingen motsvara det kommande behovet av vårdplatser i ett 5 och 15 årsperspektiv. Från barnens perspektiv och i enlighet med FN´s barnkonvention bör en framtida barnsjukvård vara samlad och alla barn vårdas inom barnsjukvårdens lokaler. De specialiteter, som tillhör vuxensjukvården men med medicinskt ansvar för barnen, bör ha vårdplatser inom
barnsjukvården. Med nuvarande volymer skulle det innebära ett behov av ytterligare 6 vårdplatser vilket motsvarar 9 platser i ett 15 årsperspektiv.
Antalet intensivvårds- och neonatalplatser tillgodoser inte dagens behov, vilket innebär att intensivvård- och neonatalvårdskrävande barn hänvisas till andra sjukhus. Det avvisas ca ett barn/vecka från BIVA och ca en oförlöst kvinna med ett barn som kan förväntas vara i behov av neonatalvård hänvisas till annat sjukhus ca en gång/vecka. Ytterligare två barnintensivvårdsplatser behöver öppnas direkt och därefter bör behovet endast öka motsvarande demografin. En viktig orsak till att inte fler intensivvårdsplatser behöver ökas just nu, är införande av intermediärvård.
Förslagsvis skulle den demografiska ökningen av intensivvårdsplatser med fyra platser, kunna inrättas i Malmö. BIVA skulle då kunna profileras mot högspecialiserad barnintensivvård medan mer basala intensivvårdsbehov på barn skulle kunna tillgodoses i Malmö. I ett femårsperspektiv skulle Malmö behöva två barnintensivvårdsplatser och i ett 15 årsperspektiv 5 platser. Bedömningen av behovet av barnintensivvårdsplatser måste även beaktas i ett nationellt perspektiv, då rikssjukvårdsuppdraget i
2015 2020 ( +12 %) 2030 (+ 31 %)
Vårdplatser Malmö 33 37 43
Vårdplatser Lund 72 81 94
Intensivvårdsplatser 8 9 11
Intensivvårdsutnyttjande Malmö 0-15 (vårdplats)
0,4 0,6
Neonatalplatser Malmö 18 20 24
Neonatalplatser Lund 12 13 16
Neonatalintensivvårdsplatser 10 11 13
barnhjärtkirurgi påverkas av demografiutvecklingen nationellt. Antalet neonatalintensivvårdsplatser kan med anledning av den underkapacitet som råder i nuläget förväntas öka med mer än den demografiska prognosen.
3. Under samma teoretiska förutsättning som ovan, redogör för övriga tillkommande lokalbehov som t.ex operationssalar, mottagningsrum, annat. Redogörelsen skall avges på motsvarande sätt utifrån dagens situation i Malmö och Lund och tillkommande teoretiska behov (”worst case” scenario).
Tabell 4
I Lund finns i nuläget sex operationssalar, vilket inte tillräckligt för att möta nuvarande behov. I Malmö används ca två salar till operationer till barn, vilket visas i tabell 4. Barnoperation har under de senaste tre åren ökat sin produktion med 20 % och under det senaste året med 5 %, vilket innebär att antalet operationssalar för barn behöver ökas redan nu. Om neurokirurgi och ryggkirurgi flyttas över till barnsjukvården i Lund, behövs ytterligare två salar behövs. Totalt används således i dagsläget på SUS nio till tio operationssalar för operationer på barn, men behovet är snarare tio till elva. Med en demografisk uppräckning på 31 % i ett 15-årsperspektiv skulle 14 operationssalar behövas. Tio i Lund och fyra i Malmö. I ett fem årsperspektiv skulle 11-12 operationssalar behövas. Dagkirurgiska och dagvårds enheter behöver ökas i motsvarande omfattning.
För att möta de ökade behoven av mottagning föreslås att allmänpediatriska mottagningar etableras utanför sjukhuset och att det endast är specialiserad mottagningsverksamhet som sker inne på sjukhusen. De allmänpediatriska mottagningarna, skulle kunna byggas ut successivt i takt med att behoven ökar. Det innebär att lokaler för mottagning inne på sjukhusen, inte behöver utökas i samma omfattning som andra lokaler för att möta de demografiska förändringarna.
Från barnets och barnsjukvårdens perspektiv bör en framtida barnsjukvård vara samlad och alla barn vårdas inom barnsjukvårdens lokaler men med medicinskt ansvar från respektive specialitet. Om den demografiska ökningen kan hanteras enligt förslag ovan skulle det innebära ett behov av
mottagningslokaler för ytterligare ca 70 000 besök. Se tabell 5 nedan.
Tabell 5
Öppenvårdsbesök barn 0-18 år Antal
VO Barnmedicin 63 938
VO Specialiserad kirurgi 29 215
VO Akutsjukvård 15 138
VO Ortopedi 13 200
VO Barnkirurgi och neonatalvård 10 961
VO Ögon vårdval 7 296
VO Hudsjukvård och ögonsjukvård 4 613
VO Hud vårdval 3 451
2015 2020 (+12 %) 2030 (+ 31 %)
Operationssalar Lund 6 7 8
Antal op < 18 år Malmö 1694 operationer 1897 2219
VO Infektionssjukdomar 1 780
VO Kvinnosjukvård 1 013
VO Njurmedicin, reumatologi och gastromedicin 639
VO Neurokirurgi 529
VO Hjärt- och lungmedicin 519
VO Kirurgi och urologi 443
VO Onkologi och strålningsfysik 418
VO Hematologi och kärl 276
VO Intensivvård och perioperativ vård Malmö 201
VO Bild och funktion 72
VO Endokrinologi och reproduktionsmedicin 43
VO Neurologi och rehabiliteringsmedicin 34
VO Intensivvård och perioperativ vård Lund 15
VO Smärtrehab 5
VO Internmedicin 4
VO Geriatrik 1
Summa 153 804
4. En fritt formulerad framtidsspaning efterfrågas. Försök svara på hur framtidens sjukvård inom ”berörd verksamhet” kan komma att påverka det teoretiskt ökade behovet som ni beskrivit enligt ovan. Vilka tillkommande verksamhetsförändringar eller andra diagnostiska, terapeutiska, omvårdnadsmässiga förändringar kan komma att förändra volymer och patientflöden inom ”berörd verksamhet” eller i relation till andra verksamheter inom eller utanför SUS. I denna fråga efterfrågas inte något Malmö/Lund perspektiv utan svaret skall spegla hela den ”berörda verksamheten”. Önskemålet här är att med hjälp av respektive profession kunna göra en i viss mån realistisk uppskattning över framtida behov totalt (”best case” scenario och ”reasonable case” scenario).
Det är fler faktorer som talar för ökande behov av barnsjukvård i såväl ett 5 som 15 årsperspektiv.
Faktorer som bidrar till ett ökande behov är:
- Invandring/flyktingströmmar. I de flyktinggrupper som anländer är det till antalet förhållandevis många barn och sjukligheten är högre än bland svenska barn. Många av barnen med svåra sjukdomar är obehandlade och/eller underbehandlade vilket kräver förlängda vårdtider.
- Rikssjukvård barnkirurgi. Utredning pågår och om SUS får rikssjukvårdsuppdraget kommer antalet patienter att öka.
- Rikssjukvård selektiv dorsal rhizotomi vid bilateral spastisk pares. Utredning pågår och om SUS får rikssjukvårdsuppdraget kommer antalet patienter att öka.
- Rikssjukvård hjärtkateterintervention och utredning. Utredning pågår och om SUS får uppdraget kommer antalet patienter att öka samt behovet av barnanpassat hjärtkateterlab.
- Ökat antal benmärgstransplantationer relaterat till nya indikationer och att fler patienter remitteras från andra regioner.
- Strokelinje barn- centraliserad vård. Ett nytt nationellt vårdprogram är på väg som pekar mot en ökad centralisering vilket kommer att öka behov av interventionslokaler och hybridlab för barn.
- De nya överlevarna! Framgångar inom Svensk barnsjukvård under de två senaste decennier har skapat en grupp av barn som kallas ”de nya överlevarna”. Dessa sjukdomsgrupper är till antalet inte stora men kräver mycket resurser och oftast långvariga vårdförlopp under stora delar av barnets uppväxt. Eftersom tillstånden är komplexa och antalet barn få och sinsemellan olika, koncentreras vården och omhändertagandet av barnen till
Universitetssjukhusen. Med ytterligare medicinsk utveckling och möjlighet att rädda fler barn i lägre gestationsålder men även med komplexa missbildningar, kan dessa barn öka till antalet.
Faktorer som talar för minskande behov är:
- Mer öppenvård i hemmet via digitala lösningar och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Det gäller framförallt kroniskt sjuka barn som idag tas om hand inom dagvård t.ex. barn med långvarig TPN-behandling, barn med kontinuerligt transfusionsbehov, barn med behov av regelbunden immunglobulinbehandling, cytostatika behandling som idag ges inom dagvård etc.
- Mer palliativ vård i hemmet. Då palliativ vård redan idag ges i hemmet skulle detta emellertid bara innebära små volymer.
- Epilepsimonitorering polikliniskt. Genom tekniska lösningar skulle epilepsimonitorering i framtiden kunna ske polikliniskt vilket skulle kunna minska slutenvårdsbehovet med 0, 5-1 vårdplats.
- Rikssjukvård barnkirurgi. Utredning pågår och om SUS inte får rikssjukvårdsuppdraget kommer antalet patienter att minska.
- Rikssjukvård Selektiv dorsal rhizotomi vid bilateral spastisk pares. Utredning pågår och om SUS inte får rikssjukvårdsuppdraget kommer antalet patienter att minska.
- Rikssjukvård hjärtkateterintervention och utredning. Utredning pågår och om SUS inte får uppdraget kommer antalet patienter att minska
5. Hur ser kompetensförsörjningssituationen ut idag och hur är er bedömning inför framtiden. Svaret skall specifikt besvara situationen i Malmö respektive Lund.
Det råder stora skillnader när det gäller kompetensförsörjnings- och rekryteringsläge av sjuksköterskor mellan Malmö och Lund. I Malmö är antalet sökande fler och många har specialistutbildning, medan Lund endast har ett fåtal sökande till lediga tjänster. I Malmö är enheterna i stort sett fullbemannade med alla vårdplatser öppna medan det i Lund är neddragna vårdplatser p.g.a. sjuksköterskebrist. Rekrytering av specialistsjuksköterskor med kompetens inom barnsjukvård, barnintensivvård och neonatalvård har blivit svårare och många av sjuksköterskorna som rekryteras till enheterna är oerfarna utan specialistutbildning. Det låga antalet sökande med specialistutbildning kombinerat med att ersättningen vid utbildningsbidrag är lågt, antal som får utbildningsbidrag är få och att det lönepåslag, som ges efter genomgången specialistutbildning är anses för lågt, gör att antalet specialistutbildade sjuksköterskor inom barnsjukvården i nuläget endast är ca 70 %. Även om antalet utbildningsplatser ökas, utbildningslöner införs och ersättningen för vidareutbildade höjs, kommer omfördelning av arbetsuppgifter, s.k. ”work-shift”, till andra yrkeskategorier krävas för att bemanna verksamheterna.
Läkarbemanningen är förutom inom neonatologi, allmänpediatrik och barnneurologi god med många sökande till ST-tjänsterna, men antalet som utbildas är för låg för att täcka Skånes framtida behov av barnläkare. Framförallt saknas neonatologer och barnneurologer.
6. På vilket sätt kommer det politiska beslutet om traumacentrums placering till Lund påverka er
”berörda verksamhet”. Här efterfrågas specifikt hur man ser på den ”berörda verksamhetens”
framtida lokalisation i Lund eller Malmö. Svaret skall förutom från socialstyrelsen definition främst
Kommenterad [OE1]: Jag tycker 70% låter högt! Stämmer det?
utgå från den patientnytta som tillskapandet av ett Trauma nivå 1-sjukhus kommer att medföra för berörda patienter. Beslutet kommer innebära att viss verksamhet kommer flytta från Malmö till Lund och kanske annan verksamhet åt andra hållet. Resonera kring detta utifrån er ”berörda verksamhet”.
Skall hela eller delar av ”berörd verksamhet” flytta? Om viss verksamhet föreslås flyttas till Lund, finns andra delar inom respektive VO eller förvaltning som istället kan föreslås flyttas till Malmö?
Traumabeslutet påverkar barnsjukvården endast i ringa grad då barnkirurgi, barnoperation och barnintensivvård redan är lokaliserade till Lund.
Om ryggkirurgin flyttar till Lund så kommer det dock att krävas en ökning operationsutrymme och två slutenvårdsplatser i Lund vilket är nämnt ovan (se fråga 3).
7. I de fall där ”berörd verksamhet” (om listad i socialstyrelsen utredning angående nödvändig kompetens på Traumacentrum), likväl inte föreslår en flytt av hela eller delar av verksamheten till Lund, efterfrågas förslag på hur man ”dygnet runt kan vara tillgänglig och erbjuda kompetens” på plats i Lund. Svaret skall innefatta kompetensmässiga, personella och utrustningsmässiga förslag till lösningar.
Se ovan. Aktuell barnverksamhet är redan lokaliserad till Lund.
8. I de fall flytt av viss verksamhet från Malmö till Lund föreslås, beskriv vilka lokalbehov som tillkommer i Lund utifrån dagens situation av nuvarande lokaler i Malmö. Beskriv också antal anställda som är berörda.
Genom att ytterligare samla högspecialiserad barnsjukvård i Lund skulle ca, 2-3 vårdplatser i ett 5- årsperspektiv och 3- 4 vårdplatser i ett 15-årsperspektive behöva omfördelas från Malmö till Lund.
