Från krita till tangentbord

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Från krita till tangentbord

En kvalitativ intervjustudie om internet som pedagogiskt verktyg i hem- och

konsumentkunskap

Johanna Sterner

Handledare: Helena Elmståhl

Examinator: Morten Nørholm

Rapport nr: 2012vt00078

Sammanfattning

Internet som undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning. Genom användning av kvalitativa intervjuer som metod, visar resultatet från denna studie att lärarna menar att de använder internet som undervisningsmetod i flera olika moment, men att användandet samtidigt påverkas av skolans resurser, ledningens inställning till ämnet samt när de tog sin examen.

Nyckelord: Internet- Hem- och konsumentkunskap- Kritiskt förhållningssätt- Intervju- Receptsökning

Innehåll Sidnummer

1. Inledning………... 3

2. Bakgrund ……….. 4

2.1. Internet ………....………. 4

2.2. Hem- och konsumentkunskap………... 5

2.3. Skolans styrdokument ………... 5

3. Litteraturöversikt………... 7

3.1. Internet i högre utbildning………... 7

3.2. Internet som metod i grundskolan……….7

3.3. Problematik med internet som metod………... 9

3.4. Teoretiska perspektiv………... 10

3.5. Sociokulturellt perspektiv på lärande………. 10

3.6. Kommunikation och intresse……….11

3.7. Kulturer inom lärande………... 11

3.8. Kritiskt tänkande………... 12

4. Syfte och frågeställningar ……….. 13

5. Metod ……….….………. 13

5.1. Datainsamlingsmetod ………... 13

5.2. Urval……… ……… 14

5.3. Analysmetod…….………. 15

5.4. Forskningsetiska aspekter .………... 16

6. Resultat och analys ……… 17

6.1. Faktorer som påverkar lärarna………. 17

6.2. Analys av faktorer………... 19

6.3. Lärarnas användande och attityder kring internet…..……….. 19

6.4. Internet vid lärarledda genomgångar………... 20

6.5. Internetbaserade elevuppgifter……… 22

6.6. Analys av användandet och attityder……… ………... 25

6.7. Undervisning av kritiskt förhållningssätt………. 26

6.8. Analys av undervisningen……… 27

7. Diskussion………... 28

7.1. Metodreflektion………... 30

7.2. Slutsats……….………. 31

7.3. Förslag till framtida forskning………... 31

8. Referenslitsa………... 32

Bilaga 1...………... 34

1. Inledning

När undertecknad gick i grundskolan bestod hem- och konsumentkunskapslektionerna (hk) till större delen av praktiskt arbete, samtidigt som mindre tid lades på teoriundervisning. När läraren undervisade framför sin kateder använde hon sig av en overhead, med slarvigt handskrivna overheadpapper, för att lära oss om näringslära och hur vi skulle planera vår första egna bostad.

Året var 2002. Fem år senare, 2007, påbörjade jag mina studier på lärarprogrammet och den första sjuveckorsperioden av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i hk kom året därefter. VFU- skolan hade en vagn med en projektor som vi studenter använde oss av för att koppla våra egna medtagna bärbara datorer till en vit duk. I lärarrummet fanns en stationär dator som sex personer delade på. Ingen av lärarutbildarna använde sig av internet i undervisningen. Vi studenter var de första.

I mars 2012 hade jag min sista VFU-period. Flera elever hade smartphones som de sökte recept på. Jag hade möjlighet att tipsa eleverna om internetsidor och appar som de kunde ta hjälp av inför kommande prov. Eleverna var vana att få använda sina mobiltelefoner på lektionstid, men medan vissa surfade på en sprillans ny telefon fick andra, som saknade smartphones, gå till bokhyllan och använda sig av en traditionell kokbok. De hade möjlighet att söka recept på en bärbar dator, men var då tvungna att följa med in i lärarrummet där datorn fanns.

På tio år har både jag och tekniken utvecklats. Från att själv gå i grundskolan till att undervisa på grundskolan. Overheadpapper börjar försvinna, lärarutbildningen i Uppsala har fått så kallade Active boards och det är allt mer vanligt att skolelever äger avancerade och nya mobiltelefoner. Men alla institutioner och individer följer inte samma utveckling. Efter att ha läst om internet som undervisningsmetod i ett flertal tidningsartiklar började tankar kring ämnet att dyka upp. Har internet som undervisningsmetod med resurser att göra, eller handlar det om varje enskild lärares intresse och kunskap? Och vem ansvarar för all kritik om att de traditionella läroböckerna byts ut till modern teknik? Är internet en kunskapsbank att lita på? Frågorna ledde till allt större funderingar som senare lade grunden till denna uppsats. En uppsats som berör hk- lärares användande och attityder till internet som undervisningsmetod, från katederundervisning med slarvigt handskrivna overheadpapper till… Ja, vadå?

Tack Jakob för allt stöd!

2. Bakgrund

I följande avsnitt redovisas aktuella diskussioner och frågor kring uppsatsens tema, bakgrund om ämnet hem- och konsumentkunskap (hk) samt skolans styrdokument.

2.1 Internet

I dagens skola blir det allt mer vanligt att elever får egna datorer och att lärare väljer att använda internet som metod för sin undervisning. Den 30 januari 2012 gick det att läsa i Dagens Nyheter om skolan som ersätter skolböcker med surfplattor. Syftet var att skolan ville kliva in i nutiden istället för att stanna kvar i forntiden.¹ På Skolverkets hemsida finns mycket material som stödjer syftet med bland annat surfplattor. De publicerar kontinuerligt ett flertal artiklar, rapporter och reportage som berör IT i undervisningen.² Två forskare som Skolverket lyfter är Emily R. Garcia och Adam Friedman som har forskat om hur en applikation på en surfplatta kan påverka elevers studieresultat. Studiens resultat visade att de elever som använde sig av surfplattor presterade högre än de elever som använde sig av traditionella metoder för att studera.³ Varför är då IT och sociala medier så viktigt i samhället? Forskarna Olle Bälter och Johan Thorbjörnson menar att sociala medier, sett ur ett tekniskt kommunikationsperspektiv, ger möjligheter som inte går att ersätta med andra medier. De anser att sociala medier ger möjlighet till stor informationsmängd som användaren kan anpassa sig till efter eget behov. Det finns en dynamisk struktur som ger en fungerande matchning mellan informationen och användaren. ⁴

Sociala medier ökar i samhället, men alla skolor följer inte samma utveckling.

Skolinspektionen har därför startar en granskning av skolor med syftet att öka användningen av IT-verktyg och ge en större medvetenhet kring vikten av ansvaret som skolan har, och att lära elever att använda sig av de verktyg som finns. De ämnen som berörs av inspektionen är Idrott och hälsa, Svenska, No- ämnena och Religionskunskap. ⁵ Men för att använda sig av internet som undervisningsmetod krävs resurser. Gunilla Jedeskog vid Linköpings universitet menar att faktorer som kan påverka lärarnas val av internet som undervisningsmetod är skolans förutsättningar. Skolor har ofta datasalar som antingen är uppbokade eller som är placerade

1 http://www.dn.se/sthlm/surfplattor-ersatter-skolbocker-i-sollentuna Hämtat 6/2 2012 kl 14.00

2 http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan Hämtat 14/5 2012 kl 12.00

3Garcia Emily R, Friedman Adam. “There’s an App for That: A Study Using Apple iPads in a United States History Classroom.” Studies in Teaching 2011, Action Research Projects Presented at Annual Research Forum. Research Digest Ph.D.Wake Forest University, Department of Education, June, 2011, 31-36, sid 33

4Hrastinski Stefan (red) (2011). Mer om nätbaserad utbildning- fördjupning och exempel. Studentlitteratur:

Lund, sid 126 & 130

5 http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar- kvaliteten/IT-i-undervisningen/# Hämtat 2/4 2012

avlägset från lärarens klassrum. Samtidigt menar Jedeskog att användandet av internet i huvudsak handlar om att kommunicera och att elever utvecklar sin skriftliga kommunikation genom att använda sig av internet som informationsteknik.⁶ Eleverna lär sig även att självständigt söka kunskap. Det menar Patric Svensson, lektor i informationsteknik, som anser att lärarens ansvar inte längre är att förmedla kunskap utan att vägleda eleverna till att själva söka kunskap, till exempel på internet.⁷

2.2 Hem- och konsumentkunskap

Under 1900-talets första hälft kallades hk för huslig ekonomi och var ett ämne enbart för flickor.

Hk syftade till att utbilda flickor i det som ansågs vara deras sociala position. Hemmet ansågs vara det väsentliga i livet och stod därför som utgångspunkt för undervisningen.⁸ År 1952/1953 införde realskolan obligatorisk hk även för pojkar, med skillnaden att de endast tog del av den teoretiska delen av ämnet medan flickor undervisades i den praktiska delen.⁹ År 1969 kom en ny läroplan (Lgr 69) och ämnet kallades då för hemkunskap.¹⁰ Syftet med ämnet var att ge eleverna kunskap om jämställdhet och diskutera frågor som berör hem och familj. I Lgr 69 skulle hk få fler timmar, men den utökade tiden blev ett separat ämne vilket var barnkunskap.¹¹ I kursplan 2000 bytte ämnet återigen namn, då till det nuvarande namnet hem- och konsumentkunskap.¹²

2.3 Skolans styrdokument

Hk utgör 118 timmar av elevens skolgång i grundskolan och är därmed skolans minsta ämne (jämfört med svenska som utgör 1490 timmar av skolgången).¹³ År 2011 kom en ny läroplan för grundskolan (Lgr 11) vilket innebar förändringar i kursplanen för hk. Ämnets tidigare inriktning

6 Jedeskog Gunilla. (2001). ”Maila mig sen!” Lärarintentioner och förändrade gränser för elevers arbete.

Lindköpings universitet, sid 9 och 47-50

7 Svensson, Patrik. (2008). Språk och utbildning i en digital värld. Informationsteknik, kommunikation och lärande. Norstedts akademiska förlag, sid 52

8Hjälmeskog Karin. (2000). ”Democracy begins at home" : utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis, sid 22

9 Hjälmseskog, 2000, sid 112

10 http://www.hkrummet.se/kurspl_namn.htm Hämtat 12/4 kl 13.25

11 Hjälmeskog, 2000, sid 133-134

12 http://www.hkrummet.se/kurspl_namn.htm Hämtat 12/4 kl 13.30

13 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/om-grundskolan/timplan-for- grundskolan-1.159242 Hämtat 12/4 2012 kl 11.00

om boende togs bort och fokus hamnade istället på konsumtion, ekonomi, miljö och livsstil.¹⁴ Lgr 11 innebar även att betygskriterierna kom att bli E-A där E är det lägsta betyget.

Syftet med hem- och konsumentkunskap är att:

”eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet.”¹⁵ Ämnet ska även ge eleverna kunskaper i att ”planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.”¹⁶

Kunskapskravet för betyget E i årskurs nio kräver att eleven ska visa en viss anpassning till kunskapskraven. Eleven ska kunna göra enkla motiveringar i sina val då det kommer till områden som hälsa, ekonomi och miljö.¹⁷För betyget E ska eleven även:

”…föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.”¹⁸

Sett till ämnet hk:s kursplan finns ingen antydan om att eleven ska få tillgång till internet i sin undervisning. Det ingår dock att eleven ska lära sig om ungas privatekonomi, till exempel att handla på internet. ¹⁹ Hk ska sträva mot läroplanens mål och riktlinjer. Skolan ansvarar över att varje elev får likvärdig utbildning och att undervisningen anpassas till varje individ. Skolan ansvarar även över att eleven ”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” och ”kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden”.²⁰

Utifrån den aktuella bakgrunden till internet som undervisningsmetod och hk:s roll i skolan kommer denna uppsats syfta till att undersöka hk-lärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

14www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtp ub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575, sid 44

15www.skolverket.se, sid 42

16www.skolverket.se, sid 42

17www.skolverket.se, sid 45

18www.skolverket.se, sid 46

19www.skolverket.se, sid 44

20www.skolverket.se, sid 14

3. Litteraturöversikt

I följande avsnitt behandlas tidigare forskning inom uppsatsen ämne. Den tidigare forskningen berör begrepp och perspektiv som behandlas i avsnittet teoretiska perspektiv.

3.1 Internet i högre utbildning

Forskaren Christina Kellerab med flera har undersökt skillnader och likheter mellan universitetslärares attityder till e-learning, det vill säga undervisning som sker via dator.²¹ Det deltog 269 personer i studien som alla var universitetslärare från Sverige och Argentina. Metoden till studien var analys av enkäter. Resultatet visade att det inte fanns några större geografiska skillnader. Lärarna från Sverige och Argentina uppfattades ha liknande attityder till e-learning.

Det visades sig dock att de argentinska lärarna ansåg att det var viktigare med aktiv kommunikation, än vad de svenska lärarna ansåg. Lärarna från båda länderna ansåg att internet passade bättre för administrativ information än pedagogiskt lärande. Enligt forskarna kan detta bero på en osäkerhet hos de undervisande lärarna. De menar att de inte har tillräckligt med kunskap för att praktisera pedagogisk e-learning. Lärarna ansåg även att tidsbrist påverkade deras arbete med e-learning.

3.2 Internet som metod i grundskolan

År 2011 disputerade Susanne Kjällander med sin avhandling om elevers användning av digitala hjälpmedel i undervisningen i ämnet SO i grundskolan. ²² Märkbart i hennes studie är att lärarna arbetade professionellt med eleverna både genom att väcka deras intresse och öka deras kunskapsnivå. Kjällander menar att kursplanen för ämnet var det som begränsade elevernas påverkan av metoder till deras projekt. Däremot fick eleverna stort inflytande i att själva påverka arbetssätten då det kom till de didaktiska frågorna vad och hur. Eleverna fick välja både tema och redovisningsmetod för deras projekt, vilket ledde till att några elever fotograferade sina projekt, medan andra sökte bilder på internet. Kjällander menar att sökandet av foton på internet inte innebär att elevernas redovisning blir fantasilös utan att de snarare lär sig att anpassa sin

21 Kellerab Christina, Lindha Jörgen, Hrastinskib Stefan, Casanovasc Ines, Fernandezc Gladys. “ The impact of national culture on e-learning implementation: a comparative study of an Argentinean and a Swedish university”. Educational Media International Vol. 46, No. 1, March 2009, sid 67–80

22 Kjällander, Susanne (2011). Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom. Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, sid 161-162

redovisning till vad som finns på internet.²³Studien visade även att eleverna ofta arbetade med eget arbete vilket innebar att de själva fick söka fritt på internet. Läraren hjälpte endast till vid ett fåtal gånger. Kjällander menar att denna typ av undervisning inte är något som skiljer den studerade skolan från andra skolor i Sverige.²⁴ Kjällander menar även att internet som inlärningsmetod oftast används vid grupparbeten vilket leder till att några elever arbetar med digitala uppgifter, medan andra arbetar med mer traditionella uppgifter. Resultatet av denna undervisning är att eleverna som grupp uppnår målet med internet som metod, men varje individ uppnår olika mål.²⁵ Kjällander fann även att det är elevers eget intresse som styr deras lärvägar och att lärarna i studien främjade dessa snarare än höll dem tillbaka.²⁶

Dania Bilal har studerat skolever i grundskolan som använt Yahooligans som sökmotor för deras uppgifter. Syftet med uppgifterna var att söka information till en faktabaserad uppgift och en forskningsuppgift. Studien visade att 61 % av eleverna klarade av att söka svar på deras uppgifter med hjälp av sökmotorn. Alla elever som deltog i undersökningen var kunniga i att hitta sökord som de skulle använda sig av och klarade av att söka utan lärares hjälp. Av de elever som inte inte uppnådde samma resultat (31 %) var det flera som alltid använde sig av det första sökalternativet som de hittade, och lade inte ner mer tid på att söka vidare eller lusläsa vad som stod. Bilal menar att elevers förmåga att söka information på internet ofta begränsas av just den anledningen att de tar det ”första bästa”. Anledningen till att elever misslyckas med sökandet av fakta på internet behöver därför inte bero på att de saknar kunskap om hur man söker eller att de har lässvårigheter. Det är istället elevers engagemang som påverkar deras sökande. Saknaden av engagemang ledde till att eleverna i studien inte alltid hittade meningsfull och relevant information. Enligt Bilal finns inte tillräckligt med forskning för att förklara detta fenomen, men han anser att den största orsaken är att eleven saknar intresse för den tilldelade uppgiften och att det finns en oförmåga att bearbeta den information som de finner på internet. Om eleven får mer delaktighet i de didaktiska val som sker på en lektion finns det större möjligheter för eleven att bli engagerad i uppgiften.²⁷ Bilal anser att forskning kring barn och internet ska fokusera på sidor som är skapade för just barn, mer än generella söksidor som inte är anpassade efter en speciell målgrupp.²⁸

23 Kjällander, 2011, sid 122

24 Kjällander, 2011, sid 123

25 Kjällander, 2011, sid 127

26 Kjällander. 2011, sid 160

27 Bilal Dania. “Children’s Use of the Yahooligans! Web Search Engine:II. Cognitive and Physical Behaviors on Research Tasks.” Journal of the American society for information science and technology, 52(2):118–136, 2001, sid 14-18

28 Bilal, 2001, sid 18

Tidigare forskning visar även att lärare arbetar med olika läroupplevelser i skolan. Det visar Stuart Wise med flera i sin studie där de undersökt nio stycken musiklärares inställning till digitala läromedel, i grundskolan.²⁹ Lärarna i studien menade att genom att bland annat använda sig av internet möter de elevernas olika behov och att internet som metod ger nya läroupplevelser, upplevelser som eleverna kan relatera till. Märkbart i studien var även att då eleverna bland annat besökte internetsidan Youtube ansåg lärarna att det skedde ett lärande eftersom eleverna arbetade med autentiskt material.³⁰

3.3 Problematik med internet som metod

Forskning visar att användandet av internet inte alltid gynnar undervisningen. Britt Marie Enochsson har studerat mellanstadielevers användande av internet i skolan med fokus på bland annat kritiskt tänkande. ³¹ Syftet med studien var att beskriva hur elever reflekterar över internetsökning i skolarbetet när de ges möjlighet att arbeta med det under en längre tid, och med bra vägledning från läraren. Det visade sig att de flesta elever var positiva till att använda sig av internet i skolan, men att elever ofta besitter större kunskap om internet och datorer än vad läraren gör, och att det därför kan finnas en problematik med internet som metod i undervisningen. Att eleverna besitter större kunskap än läraren, och därmed lär denne om exempelvis internet kallas för en prefigurativ kultur.³² Samtidigt menar Enochsson att lärare måste tillåta sig att släppa något på sin undervisning och tillåta ett lärande från elev till lärare, där läraren agerar mer som en handledare än lärare. ³³ Det största problemet ligger dock i att då läraren tar hjälp av eleverna i sitt datorkunnande sker ingen större utveckling av kritiskt tänkande hos eleverna. Hon anser att det är lärarens ansvar att lära sig om den verksamhet som finns i skolan.³⁴ Enochsson menar dock att för eleverna själva är internet vare sig något främmande eller problematiskt. I hennes studie framkom att alla elever kunde använda sig av internet och fann metoden som okomplicerad. Enochsson hävdar att barns kognitiva förmågor inte är begränsade av det faktum att barn inte alltid ges möjlighet att reflektera över sin internetsökning.³⁵ Det

29 Wise Stuart, Janinka Greenwood och Niki Davis. “Teachers’ use of digital technology in secondary music education: illustrations of changing classrooms.” University of Canterbury, Private Bag 4800, Christchurch, New Zealand. B. J. Music. Ed. 2011 28:2, 117–134, sid 130-132

30 Wise, 2011, sid 130

31 Enochsson, AnnBritt (2001). Meningen med webben - en studie om Internetsökning utifrån erfarenheter i en fjärdeklass. Karlstad universitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, Pedagogik. Karlstad University Studies 2001, sid 200-226

32 Enochsson, 2001, sid 221

33 Enochsson, 2001, sid 220-221

34 Enochsson, 2001, sid 225-226

35 Enochsson, 2001, sid 220-221

framkom dock att eleverna i hennes studie inte alltid behärskade att kritiskt granska ett material på internet, även om de hade kunskapen i övrigt.³⁶

Kjällander diskuterar även hon en problematik med internet i undervisningen. Då lärare använder sig av läroböcker som undervisningsmaterial och informationsplats vet läraren alltid vad eleverna lär sig, och att alla elever får tillgång till samma information. Om läraren istället väljer att använda sig av internet som informationsplats finns inte samma vetskap om vad eleverna lär sig.³⁷

3.4 Teoretiska perspektiv

Den tidigare forskningen visar att elever och lärares intresse och engagemang påverkar deras attityd till internet som inlärningsmetod. Följande avsnitt kommer därför att behandla teorier kring just intresse och engagemang, med teoretiskt avstamp i den ryske pedagogen Lev Vygostkjis sociokulturella perspektiv på lärande. Begreppen prefigurativ kultur och kritiskt förhållningsätt kommer även att diskuteras då det har en central roll i den tidigare forskningen.

3.5 Sociokulturellt perspektiv på lärande

Lev Vygostkjis sociokulturella perspektiv innebär att människan är en biologisk varelse med resurser som är givna av naturen. En av utgångspunkterna är att människan utnyttjar fysiska resurser och redskap.³⁸ Redskapen kan vara språkliga eller fysiska och används för att människan ska förstå sin omvärld, och kunna vara verksam i den.³⁹ Vygostkji menar att det sker ett lärande med hjälp av användning av artefakter. Dessa artefakter är till exempel fysiska redskap som finns i hemmet. I ett sociokulturellt perspektiv utvecklas människan genom att använda dessa fysiska redskap. Enligt Roger Säljö är datorn ett exempel på en artefakt.⁴⁰ Utan artefakter kan människan inte behärska olika sociala praktiker, och det måste finnas ett samspel mellan våra intellektuella och fysiska redskap.⁴¹

36 Enochsson, 2001, sid 225

37 Kjällander, 2011, sid 128

38 Säljö Roger, 2003. Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag, sid 18

39 Säljö, 2003, sid 20

40 Säljö, 2003, sid 74

41 Säljö, 2003, sid 76

3.6 Kommunikation och intresse

Genom kommunikation skapar sig människan kunskaper och färdigheter, och att kunna något förutsätter att man behärskar kommunikativ praktik.⁴² Kommunikationen skapas genom språket.

Människans sätt att kommunicera och bete sig formas av olika sociokulturella erfarenheter.⁴³ Inom ett sociokulturellt perspektiv på lärande är kommunikation central och ett barn föds in i denna kommunikation där hon skapar sitt eget intresse om vad som är värdefullt.⁴⁴ I kommunikationen mellan lärare och elev skapas ett intresse för kunskapen. Den tidigare forskningen visar bland annat att lärares användande av internet i skolan påverkas både av läraren och elevens intresse av den valda uppgiften. Och att det är lärarens uppgift att väcka elevens intresse för att öka kunskapsnivån. Teorin går hand i hand med Vygotskijs uppfostransteori där barnets intresse är det huvudsakliga för barnets drivkraft. ⁴⁵ Läraren bör utnyttja elevens intresse och undervisa i det som intresserar eleven.⁴⁶ För att något ska intressera krävs att ämnet hänger samman med något intressant som är igenkännbart, men även innehåller något nytt, för att undervisningen ska få ett bra resultat. Läraren ska alltså gå genom barnets eget intresse för att skapa ett nytt intresse. Därmed skapas en bro mellan elevens erfarenheter från både skolverksamheten och livet utanför.⁴⁷ Enligt Linqvist innebär det att läraren inte endast kan förmedla kunskap utan hon måste även handleda eleven så att hon utvecklar sin kunskap.⁴⁸

3.7 Kulturer inom lärande

Den tidigare forskningen visar att internet som inlärningsmetod kan leda till en kultur där läraren lär sig av eleverna. ⁴⁹ Enligt kulturantropologen Margeret Mead finns tre typer av kulturer som beskriver förhållandet mellan barn och vuxna. Postfigurativ kultur innebär att barn lär av äldre vilket skolvärldens kultur domineras av. Vid cofigurativ kultur lär barn och vuxna sig av jämnåriga, och i en prefigurativ kultur lär vuxna sig av barn. Hon menade redan 1970 att prefigurativ kultur blir allt vanligare i skolan och hon ansåg att kulturen är en naturlig utveckling då tekniken blir allt mer vanlig i skolan.⁵⁰ Enochsson kommenterar Meads kulturdefinitioner och menar att det är på

42 Säljö, 2003, sid 37

43 Säljö, 2003, sid 35

44 Säljö, 2003, sid 37

45 Lindqvist Gunilla (red.), 2009, Vygotskij och skolan. Studentlitteratur Lund, sid 56

46 Lindqvist, 2009, sid 59

47 Lindqvist, 2009, sid 58

48 Lindqvist, 2009, sid 76

49 Enochsson, 2001, sid 220-221

50 Mead Margaret, 1970, Culture and commitment. Columbia University Press, sid 13-14, 39

grund av barns naturliga förhållande till tekniken som påverkar den prefigurativ kulturen. Enligt Enochsson vore det inte lämpligt med endast prefigurativ kultur i skolan, utan förespråkar en kombination av alla tre kulturer.⁵¹

3.8 Kritiskt tänkande

Johan S Latchaw menar att kritiskt tänkande har gått från ett historiskt synsätt där man ansåg att begreppet innebar allmänt problemlösande, till att i dag vara ett komplex av tänkande på en högre nivå.⁵² Det finns studier som visar att elever bör blir bättre observatörer för att kunna ta emot det internetflöde som finns. Jacqueline Mancall med flera presenterar tio färdigheter som de anser ska ingå i det kritiska tänkandet:

o skilja mellan faktiska påståenden och värderande påståenden o bedöma en källas trovärdighet

o bedöma sanningshalten i ett påstående o skilja på relevant information och orelevant o upptäcka systematiska fel

o identifiera outtalade antaganden

o identifiera otydliga och diskutabla påståenden eller argument o känna igen inkonsekvens i ett resonemang

o särskilja belagda påståenden från ogrundade o kunna avgöra tyngden i ett argument⁵³

De menar att kritiskt tänkande är tvärvetenskapligt och att elever kontinuerligt ska lära sig att tänka på sitt tänkande, en process kallad metakognition⁵⁴, något som även Latchaw anser bör ingår i det kritiska tänkandet.⁵⁵

51 Enochsson, 2001, sid 222

52 Latchaw, Joan S. (1992). Where Is the "Critical" in Critical thinking? Paper presenterat vid The Annual meeting of the Conference of College Composition and Communication, Cincinnati, OH, sid 5

53 Mancall, C. Jacqueline, Aaron L. Shirley and Walker Jacqueline C. A. Sue. “Educating Students to Think: The Role of the School Library Media Program.” A concept paper written for the National Commission on Libraries and Information Science, SLMQ Volume 15, Number 1, Fall 1986

54 Mancall, 1986

55Latchaw, 1992, sid 4

4. Syfte och frågeställningar

Litteraturöversikten visar att användandet av internet som undervisningsmetod i hk fortfarande är relativt outforskat. Uppsatsen syfte är därför att undersöka hk-lärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

Huvudfrågeställning: I vilken utsträckning använder hk-lärare sig av internet som metod i sin undervisning, och används metoden av lärare och/eller elev?

- Vilka attityder har lärarna till att använda sig av internet som metod i sin undervisning?

- Vilka faktorer påverkar lärarens attityder?

- Förekommer det någon undervisning om kritiskt förhållningssätt vid användandet av internet som metod i undervisningen?

5. Metod

Den valda metoden för uppsatsen är kvalitativa intervjuer. Valet av metod anpassades efter uppsatsens syfte och frågeställningar. Syftet med uppsatsen var att ta del av lärares uppfattningar av ett ämne, där det inte finns något rätt eller fel. Intervju är i det här fallet en passande metod.⁵⁶ Vid val av metod är det viktigt att vara medveten om metodens för- och nackdelar samt att ta hänsyn till de forskningsetiska aspekterna. Datainsamlingsmetod, urval, forskningsetiska aspekter och metodkritik till studien kommer därför behandlas i kommande avsnitt.

5.1 Datainsamlingsmetod

I förberedelserna inför en kvalitativ intervju bör en intervjuguide med tematiska frågor ingå.

Esaiasson menar att fördelen med tematiska frågor är att man skapar en medvetenhet till vad intervjuen ska handla om. Det är de viktigaste frågorna vid en intervju. Intervjupersonen får då tillfälle att utveckla sina svar inom det valda ämnet för undersökningen. Ytterligare en fördel är att intervjupersonen får en trygghet i intervjuguiden som ger en möjlighet att gå mellan olika teman och frågor. Det är viktigt att inte följa intervjuguiden slaviskt då det kan vara bra att ställa konkreta frågor till intervjupersonen. Det viktigaste är att alla frågor i guiden behandlas under intervjun, men ordningen på frågorna kan alltid ändras spontat under intervjun.⁵⁷ Vid

56Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Vällingby: Norstedts Juridik AB, sid 291

57Esaiasson, 2007, sid 298-231

datainsamlingen till denna uppsats skapades en intervjuguide med fyra teman. Temana var konstruerade efter uppsatsens samtliga frågeställningar.⁵⁸ Intervjuguidens frågor anpassades både till uppsatsens syfte och för att göra intervjun dynamisk för intervjupersonen, något Kvale menar leder till att intervjupersonen känner sig mer öppen för att tala om ämnet.⁵⁹

 Inledande frågor – syftet med temat är att få intervjuen att komma igång och att ställa bakgrundsfrågor till läraren.

 Lärarens användande av internet- i temat kan uppsatsens huvudfrågeställning behandlas. I vilken utsträckning läraren använder sig av internet som metod, och på vilket sätt det används. Om läraren använder metoden eller om läraren låter eleven använda internet som metod. Vilka attityder har läraren till internet som undervisningsmetod?

 Faktorer som påverkar användandet- Vilka resurser har skolan? Vad har ledningen för inställning till internet som undervisningsmetod?

 Kritiskt förhållningssätt- Om internet används som undervisningsmetod, i hur stor utsträckning undervisar läraren i kritiskt förhållningssätt?

Vid intervju som metod är det viktigt att tänka på att intervjun sker ostört och i en tyst och bekväm miljö för att intervjupersonen ska känna sig trygg. Det är en fördel att både anteckna och spela in samtalet så att personen som intervjuar får med allt. Inspelning ska dock undvikas om det blir ett hinder för samtalet.⁶⁰ Till denna uppsats spelades samtliga intervjuer in och alla samtal ägde rum i ett enskilt arbetsrum eller i en lugn hemmiljö. Intervjuerna pågick i 40-60 minuter.

5.2 Urval

Vid val av intervjupersoner är det rekommenderat att kontakta personer som författaren till studien inte har någon närmare relation till. Det gör intervjun bekväm för båda parter.⁶¹ Till denna studie kontaktades samtliga verksamma hk-lärare i en kommun i Mellansverige. Ålder och kön på de intervjuade är därför slumpmässiga. Respondenterna kontaktades via mail där syftet med uppsatsen beskrevs. Kravet på respondenterna var att de undervisar i hk. Examensår eller behörighet i ämnet var inget krav då det inte ansågs vara något som påverkar uppsatsen. Det kan snarare ge ett intressant resultat om det skulle visa sig att det är något som skiljer respondenterna

58 Bilaga 1

59 Kvale Steinar, 1997, Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittearur, sid 121

60Esaiasson, 2007, sid 302

61Esaiasson, 2007, sid 292

åt. Kvale menar att antalet intervjupersoner ska anpassas till studiens syfte.⁶² Antal respondenter blev sex stycken lärare. Antalet har anpassats efter uppsatsens syfte, men även efter storlek och tidsomfattning. Nedan följer en presentation av urvalet. Med hänsyn till forskningsetiska aspekter har alla namn fingerats.

 Anna är 29 år och tog sin lärarexamen 2006. Hon är behörig lärare i hk samt i idrott och hälsa. Hennes nuvarande arbetsplats är en friskola där Anna har arbetat i fem år.

 Britta är 53 år och tog sin lärarexamen 2002 och har sedan dess varit verksam lärare. Hon undervisar i hk samt i franska. Hennes nuvarande arbetsplats är en kommunal skola där Britta har arbetat i fyra år.

 Caroline är 30 år och tog sin lärarexamen 2008. Hon har sedan dess arbetat på den nuvarande arbetsplatsen, som är en kommunal skola. Caroline är behörig högstadielärare i hk samt i idrott och hälsa.

 Diana är 46 år och tog sin examen 2004 men har varit verksam högstadielärare sedan 2002. Diana har arbetat på den nuvarande arbetsplatsen i ett år. Skolan är självstyrande sedan tre år tillbaka. Hon är behörig lärare i hk samt i SO.

 Eva är 34 år och tog sin examen 2001 och har sedan dess arbetat på sin nuvarande arbetsplats. Eva arbetar på en kommunal skola och är behörig lärare i hk samt i svenska.

 Frida är 55 år och tog sin examen som hk-lärare 1981. Hon arbetar på en kommunal skola där hon varit anställd i 15 år.

5.3 Analysmetod

Samtliga intervjuer transkriberades för att sedan sammanfattas. Sammanfattningen utgick från Esaiassons teknik där man vaskar fram det centrala i berättelsen.⁶³ Det vill säga, man ger transkriberingen en struktur. Då uppsatsens delsyfte var att undersöka lärares attityder om internet som undervisningsmetod krävdes en väsensmetod. I en väsensmetod plockar man fram de centrala delarna ur alla intervjuer och får på så sätt en gemensam nämnare.⁶⁴ Analysen genomfördes med utgångspunkt från de teoretiska perspektiven, med det sociokulturella perspektivet på lärande. Postfigurativ kultur analyseras genom att se på lärarnas anseenden om lärande när de använder sig av internet som undervisningsmetod. Intresse och engagemang analyseras

62 Kvale, 1997, sid 97-98

63 Esaiasson, 2007, sid 305

64 Esaiasson, 2007, sid 308

genom lärares uttalanden om deras eget intresse för internet som undervisningsmetod, samt deras syn på elevernas intresse för metoden. Vid analysen togs det även hänsyn till det teoretiska perspektivet kritiskt tänkande genom analys av i vilken utstreckning lärarna behandlar perspektivet i sin undervisning. Centrala citat valdes som rubriker för passande delar av analysen.

5.4 Forskningsetiska aspekter

Forskningsetiken syftar till att klaragöra hur en forskare ska bete sig i sin verksamhet när forskaren utför sin studie. Forskningsetiken är en viktig aspekt inför, under och efter en studie.

Denna studie utgick från forskningsetiken de fyra grundläggande reglerna.⁶⁵ Informationskrav: Inför studien bör forskaren upplysa deltagarna om deras villkor och rättigheter. Forskaren ska även informera vad som är syftet med studien, vilken metod som kommer att användas och att deltagandet i studien är frivilligt. Samtyckeskrav: Under undersökningen är det viktigt att forskaren har deltagarnas samtycke. Deltagarna har även rätt att när som helst avbryta sin medverkan i studien. Konfidentialitetskrav: Alla deltagare har rätt att vara anonyma i resultatet av undersökningen. Etiska känsliga frågor och personuppgifter ska efter avslutat studie avrapporteras. Nyttjandekrav: Alla insamlade uppgifter från studien får endast användas till studien och inte till andra ändamål. De forskningsetiska aspekterna beaktades i denna studie genom att alla deltagare vid den första kontakten blev medvetna om studiens syfte. De informerades även om att samtalet skulle spelas in, men att detta var frivilligt. De lärare som önskade intervjufrågorna i förväg fick dessa via mejl. Alla informanter blev informerade om att de var anonyma. Efter avslutad studie avrapporterades alla personuppgifter och deltagarnas namn fingerades.

65 http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_tf_2002.pdf , sid 6. Hämtat 8/5 2012 kl 11.00.

6. Resultat och analys

Följande avsnitt redovisar uppsatsens resultat från de sex intervjuade lärarna, med de fingerade namnen: Anna, Britta, Caroline, Diana Eva och Frida. Resultatet är uppdelat efter uppsatsens frågeställningar och redovisas genom sammanfattning av data, citat och analys. Utifrån respondenternas svar går det att tematisera resultatet på följande sätt:

Resurser och prioritering. Lärarna talar om huruvida deras val av undervisningsmetod påverkas av de resurser de har till sitt förfogande och hur skolledningen väljer att prioritera ämnet.

Engagemang. Lärarna talar om elevens engagemang som kan påverkas både positivt och negativt med internet som undervisningsmetod.

Utbildning. Lärarna talar om hur de har eller inte har användning av sin egen utbildning i undervisningen.

6.1 Faktorer som påverkar lärarna

Anna har en egen bärbar arbetsdator. Skolan har föreläsningssalar som alla är utrustade med Active boards och alla lokaler har tillgång till trådlöst nätverk. I hk-salen finns ingen dator. Skolan som Anna arbetar på har en hemsida där alla lärare laddar upp sitt undervisningsmaterial. Alla uppgifter som Anna delar ut samt hennes föreläsningar finns tillgängliga för eleverna på internet.

Anna arbetar ofta ämnesövergripande och då använder hon sig alltid av internet i undervisningen.

På skolan finns det datorzoner där eleverna alltid har tillgång till en handledare som kan hjälpa dem med den uppgift de arbetar med. Eleverna planerar med en handledare hur länge de behöver jobba med en uppgift så internetanvändandet vid datorzonen skiljer sig från elev till elev.

Britta har en egen bärbar arbetsdator och hk-salen är utrustad med Active boards.

Alla klassrum på skolan har samma förutsättningar och Britta anser att det är bra att skolans rektor har jämställt de praktiska ämnena med de teoretiska. Hon har fått utbildning av skolan i hur en Active board fungerar, men inte hur hon kan använda sig av internet. Britta anser att det fungerar bra, men att det är problematiskt att koppla datorn till Active boarden eftersom hon får ställa datorn på en pall för att sladden ska nå uttaget.

Caroline har alltid tillgång till åtta bärbara datorer som finns tillgängliga i ett rum bredvid hk-salen. En kollega till Caroline bad om att få datorer till deras hk-sal, vilket ledde till att de fick skolans gamla datorer när de nya köptes in. Datorerna fanns tidigare i ett hus bredvid hk-

salen och Caroline menar att hon använder sig mer av internet i dag än hon gjorde då de inte var lika tillgängliga. Hk-salen har ingen stationär dator, vilket Caroline anser är bra eftersom hon själv kan välja när eleverna ska använda sig av internet.

”Ingen frågar om jag vill ha internet utan det får jag själv fråga om.”

Diana

Diana har en egen bärbar arbetsdator, men det finns ingen dator i hk-salen. Skolan har trådlöst nätverk, men eftersom hk-salen ligger i källaren har de inte tillgång till internet. Andra klassrum är utrustade med Active boards, bland annat till ämnet engelska och NO, och det finns en vagn med en lös projektor som Diana får använda sig av. Vagnen är ofta tillgänglig. Projektorn låter mycket, vilket Diana anser är ett störande moment. Hon har bett rektor om en egen fast Active board till hk-salen, men har ännu inte fått någon. Diana anser att det aldrig är någon som frågar henne om hon behöver internet i undervisningen, men om hon själv frågar får hon bra respons. Skolan som Diana arbetar på har en datorsal som hon använder. Hon menar att nackdelen är att den ligger på en annan våning än hk-salen, vilket innebär att hon aldrig kan kombinera teoretisk undervisning med praktisk. Det ser hon som en nackdel. Ytterligare en nackdel är att datorerna är gamla och

”sega”, vilket gör att hon ibland undviker att använda dem. Diana menar dock att skolan är under uppbyggnad och att det kan bli bättre i framtiden.

”Drömmen vore att alla elever hade en egen dator. Det skulle bli helt andra förutsättningar.”

Eva

Eva har en egen bärbar arbetsdator och hk-salen är utrustat med en Active board. Alla klassrum på skolan har samma förutsättningar. Skolan har två vagnar med datorer som finns tillgängliga att boka och hämta till klassrummet. Eva menar att det tar tid och att det hade varit bättre om hk- lärarna hade möjlighet att dela på fyra-fem datorer till sina elever eller om varje elev hade en egen bärbar dator.

Frida har en stationär dator i hennes arbetsrum. Skolan Frida jobbar på har en bokningsbar datorsal med 30 stycken datorer och hon anser att hon skulle använda den mer om den låg närmare hk-salen. Ett antal klassrum på skolan där Frida arbetar har blivit utrustade med projektorer och hk-salen ska inom sin tid få en egen projektor. Frida menar att det har varit tal om en projektor länge men att det tar tid innan någon på skolan tar ansvaret att installera den.

6.2 Analys av faktorer

Resultaten visar att det finns olika faktorer som påverkar lärarnas användande av internet som metod i sin undervisning. Den största faktoren är skolans resurser. Fyra av sex lärare har en egen bärbar arbetsdator men endast två av lärarna har möjlighet att koppla datorn till en Active board eller liknande i hk-salen. De två lärare som inte har samma möjlighet som de andra får antingen låna en projektor eller använda sig av en föreläsningssal. Ingen lärare har elevdatorer i hk-salen vilket innebär att de måste använda sig av sina egna eller hämta skolans bärbara datorer. De två lärare med minst tillgång till internet i hk-salen (Frida och Diana) är de lärare som använder sig mest av skolans datorsal. Lärarnas gemensamma nämnare är att de båda anser att datorsalen ligger för avlägset från hk-salen. Diana menar även att de datorer som finns i salen är gör gamla.

Samtidigt har Anna fler möjligheter än Frida och Diana, men hon säger att hon ändå önskar att det fanns bärbara elevdatorer i hk-salen. En ytterligare faktor som påverkar användandet av internet som metod är ledningens prioriteringar. Märkbart i resultatet är att både Diana och Fridas skola har flera klassrum som är utrustade med Active boards, men inte hk-salen. De har båda fått besked om att deras klassrum ska bli utrustade med samma teknik som de andra, men utan resultat. Caroline använder sig av skolans gamla datorer medan andra klassrum på skolan har fått nya, även det en prioritering av ämnen. Britta är den enda lärare som uttalar sig om att ledningen har jämställt alla ämnen på skolan. Lärarnas val av metod är alltså påverkade av skolans resurser och ledningens låga prioritering av ämnet hk.

6.3 Lärarnas användande och attityder kring internet

Samtliga lärare är behöriga i ämnet hk. Ingen av lärarna har någon utbildning inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), men fem av sex lärare har fått med sig en mindre utbildning inom ämnet från lärarutbildningen. Samtliga lärare säger att de använder internet på fritiden och känner sig trygga att använda det. Diana menar att den undervisning som ingick på utbildningen var på basnivå och att den kunskap hon skaffat sig har skett på egen hand. Anna och Diana anser även att utvecklingen går fort framåt och att hon därför måste hänga med i vad som händer inom IKT. Två av sex lärare anser att de känner sig trygga med internet så länge uppkoplingen fungerar. De anser däremot att det är svårt och ointressant att lösa eventuella problem som kan uppstå. Frida anser att hon är en kunnig internetanvändare, men att tekniken runt omkring kan vara svår. Hon önskar att skolan erbjöd en kurs där hon kan vidaretbilda sig inom ämnet.

6.4 Internet vid lärarledda genomgångar

”Jag känner att jag är fel generation när det kommer till datorer och varför ska jag då stå och mörka för eleverna att jag inte kan?”

Britta

Fyra av sex lärare berättar att de använder internet till genomgångar. Utöver receptsökning menar Britta att hon använder internet när hon undervisar om konsumentekonomi, miljö och hälsa och för att jämföra priser och innehåll på olika företags hemsidor. Enligt Britta ger undervisningen möjlighet till diskussion i klassrummet. Britta menar att det finns mer information på internet än vad som står i hk-boken och tror att hon i framtiden kommer att använda sig av internet ännu mer i sin undervisning. Eva berättar att hon använder internet som genomgångsmaterial då hon undervisar årskurs nio i konsumentekonomi, samt när eleverna ska laga fisk. Då använder hon sig av Världsnaturfondens hemsida och deras fiskguide. Eva anser att eleverna lär sig mer av att hon visar hemsidor på internet än vad de skulle göra om hon hade genomgång utan internet som verktyg. Då tekniken inte fungerar menar Britta och Eva att det blir störningsmoment i lektionen.

Eva anser att det kan påverka hennes val av verktyg till sin undervisning. Eva och Britta menar båda att de gärna ber eleverna om hjälp då det uppstår problem under lektionstid. De anser båda att läraren måste tillåta sig att få hjälp av eleverna. Eva menar att det kan leda till att eleverna får känns sig stolta över att få visa vad de kan.

På Annas skola har de föreläsningssalar där all teoriundervisning sker. Hk- lektionerna blir därför uppdelade i antingen teori eller praktik. Anna menar att då hon undervisar i teori använder hon sig av Powerpoint och när hon föreläser om konsumentekonomi samt miljö och hälsa visar hon filmer och hemsidor med hjälp av internet. Vid föreläsningen händer det att elever ställer frågor så att det uppstår en diskussion. Anna anser att det är viktigt att själv hålla sig uppdaterad i de olika ämnena då hon aldrig vet vad diskussioner kommer att handla om, beroende på vilken internetsida hon använder och vilken förkunskap eleverna har. Även Caroline berättar att hon använder sig av Powerpoint i sin undervisning och går via den in på Konsumentverkets hemsida när hon undervisar i ämnet. Hon anser att det är jobbigt att ”klicka runt” bland olika sidor på internet inför eleverna då det kan skapa oro i klassen om det uppstår ett fel. Caroline menar att det kan leda till att eleverna tappar fokus och hon väljer därför att använda sig av sin Powerpoint oftare än internet.

”För elever med skriv- och lässvårigheter blir det lättare. Att skriva ut ett recept istället för att sitta och skriva av det.”

Britta

Anna, Caroline och Diana menar att internet vare sig sänker eller höjer elevernas prestation, oavsett om de är starka eller svaga i ämnet. Diana menar att hon hade en bild av att hon skulle kunna fånga upp de elever som inte var så studiemotiverade genom att ge dem chansen att använda internet, vilket dock inte skedde. Hon menar även att eleverna inte alltid klarar av att använda sig av internet då de går in på sidor som inte är aktuella för lektionen. Vid de två tillfällen eleverna sökt recept har de flesta istället spelat spel eller chattat på internet. Diana anser att det är spännande med internet, men då eleverna använder det på fel sätt blir hon tveksam till det som en undervisningsmetod. Hon menar även att ämnets få lektionstimmar påverkar valet av metoder. Caroline menar att hennes elever ibland väljer att använda andra sidor än vad som är syftet med lektionen, men att det inte är något problem då hon har god översikt över eleverna och ser direkt om de går in på andra sidor. Britta anser att internet är en bra metod för de som har läs- och skrivsvårigheter då de enkelt kan söka efter ett recept på internet som de sedan kan skriva ut, istället för att skriva av vad som står i hk-boken. Britta har elever som går in på andra sidor än receptsidor, men menar att det inte är något som stör lektionen. Hon anser att eleverna måste lära sig att ta eget ansvar och att det är upp till dem om de blir färdiga med uppgiften eller inte.

”[…]annars tycker jag att man förlorar lite kontakten som man kan få med enskilda elever. Så jag är inte positiv till att visa tips på internet när det gäller matlagnigen.”

Frida

Frida menar att hon i framtiden kommer att använda sig mer av internet då hon undervisar i konsumentekonomi, till exempel genom att visa filmer som finns att ladda ner. Hon är dock kritisk till att visa filmer om matlagningsteknik då hon menar att handgrepp i första hand ska läras ut människa till människa, om så är möjligt. Samtidigt så är hon öppen för att visa matlagningsprogram och har en idé om att ge eleverna i uppgift att kritiskt granska programen.

6.5 Internetbaserade elevuppgifter

”[…]men recept från hk-boken är mer tillrättalagt är på internet.”

Diana

Samtliga lärare menar att de använder sig av internet som metod i sin undervisning vid något tillfälle. Fem av sex lärare säger att de låter sina elever använda internet till att söka recept. En lärare berättar att hon använder internet till ett specifikt tema som pågår under två lektionstillfällen medan resterande lärare använder internet som receptbank kontinuerligt. Diana har gett eleverna två tillfällen att själva få söka recept på internet. Sökandet ingick i ett tema där elevernas uppgift var att planera sin egen måltid. Enligt Diana var det ett antal elever som inte klarade av att söka recept på grund av att recepten inte liknade de recept som finns i deras lärobok hk-boken. Det uppstod problem då recepten ibland var utformade så att ingredienserna stod i flytande text istället för uppradade.

”Så fort det har med datorer att göra så blir de intresserade, ett klart plus. Jag kommer använda internet mer och mer. Hk-boken känns förlegad. Lite mossig.”

Britta

Britta har en bärbar arbetsdator som hon har i sin hk-sal, vilken hon kopplar till en väggfast Active board. Hon berättar att hon använder den till genomgångar samt låter eleverna söka recept på. Enligt Britta får eleverna oftast laga valfri måltid och då har de alltid tillgång till hennes dator samt hk-boken för att söka recept. Eleverna använder internetsidan www.recept.nu för att hitta recept på internet. Britta menar att några elever är medvetna om vilken sida de kan använda sig av medan andra elever behöver få instruktioner. Då eleverna söker recept är datorn oftast uppkopplad till en Active board så att alla elever kan se receptsidorna. Enligt Britta skapar det

”action” och gemenskap i klassrummet och eleverna reagerar ofta på bilder av mat som ser god ut, vilket leder till att de blir inspirerade till att laga måltiden. Enligt Britta får elever även använda sig av sina mobiltelefoner för att söka recept. Mobiltelefoner är även något som Frida tillåter i sitt klassrum, dock inte till recept. Hennes elever får använda mobiltelefonerna för att spontant söka information på internet när de har genomgångar. Hon menar att det är praktiskt att nästan varje elev har en smartphone som de kan söka information på, och anser att det egentligen är onödigt att installera redskap för datorer och internet i klassrummet då alla elever har en egen dator i sin hand.

”[...]det är en fördel för dem att kunna kolla i telefonen och leta recept för det gör man ju själv i verkliga livet, så då får de öva på att använda sig av den tekniken man har.”

Anna

Anna berättar att hon använder sig av internet både som metod för sina egna genomgångar och som metod för elevernas skoluppgifter. Vid de praktiska momenten, då eleverna alltid är i ett hk- kök använder eleverna internet för att söka recept som inte finns i hk-boken. Eleverna får använda både Annas egen bärbara dator och sina mobiltelefoner. Anna säger att hon tidigare förbjöd mobiltelefoner under lektionstid, men nu har hon insett att de är ett bra verktyg för att söka recept. Hon menar att det är en metod som många använder i sina hem i dag. Samtidigt vill inte Anna att eleverna endast använder sig av internet som sökmotor till recept. Hon har uppmärksammat att eleverna saknar kunskap i att slå i register, något som tillämpas då eleverna använder sig av hk-boken. Hon försöker därför att hålla kvar lite i det traditionella undervisningsmaterialet.

Eva har även hon en bärbar dator som hon vid vissa lektionstillfällen låter eleverna söka recept på. Eva berättar att de ofta får planera egna måltider och då passar internet bra in som receptbank. Enligt Eva får hennes elever även använda sig av internet om de frivilligt väljer att göra en betygshöjande uppgift. Uppgiften ska göras hemma men Eva uppmanar att söka informationen på internet eller i ett bibliotek. Det finns dock inga elever som går till biblioteket.

Caroline berättar att hon låter årskurs nio använda sig av internet för att söka recept. Hon menar att eleverna bör ha nått en viss mognadsålder för att behärska internet som receptbank. Eleverna får i ett tema planera egna måltider i grupper och skriva inköpslistor som de ger till Caroline. När eleverna söker recept skriver de in en ingrediens på www.google.com och väljer sedan den sida som verkar intressant. Ibland guidar hon dem till en sida som hon själv anser är bra. Caroline menar att nackdelen med att använda sig av internet är att recepten är för ett stort antal personer och att det därför är svårt för eleverna att beräkna hur mycket läraren ska köpa in. Eleverna skriver ofta inköpslistor för tolv personer då de endast ska laga för två. Enligt Caroline kan misstag ibland ingå i en läroprocess, men hon anser att det händer för ofta och att det tar för mycket tid av lektionen. Hon menar även att många sidor på internet är fulla av bilder, reklam och annat som inte hör till receptet, vilket gör att man lätt tappar fokus. Caroline menar att eleverna ofta använder sig av hk-boken och hon anser att boken är inspirerande och har tydliga recept. När eleverna känner sig osäkra att skala ned ett recept använder de sig av hk-boken istället

för internet. Enligt Caroline är det viktigt att eleverna lyckas med deras matlagning och att de känner sig trygga i köket och hon anser att hk-boken ger eleverna den möjligheten. Precis som Diana menar Caroline att recepten på internet inte är uppbyggda på ett pedagogiskt sätt, vilket gör att eleverna inte alltid förstår hur mycket av varje ingrediens som ska ingå i ett recept.

”Syftet är att jag vill att de ska hitta på sidan, att alla har varit inne på

Konsumentverkets hemsida.”

Frida

Frida säger att hon använder internet som metod när hon undervisar årskurs nio i konsumentekonomi. Syftet är att eleverna ska lära sig att hitta på Konsumentverkets hemsida och lära sig grunderna i konsumentekonomi. Frida berättar att hon alltid delar sin grupp på två där ena halvan får arbeta praktiskt i köken medan andra halvan går till datorsalen. Där får de svara på frågor genom att använda sig av Konsumentverkets Ung konsument-hemsida. Eleverna jobbar enskilt med uppgiften, men får ta hjälp av varandra. Efter att båda grupper har genomfört uppgiften går de igenom svaren i helklass. Frida låter även eleverna söka jämföra produkter på olika hemsidor på internet för att ta reda på vilken produkt som verkar vara bäst att köpa. Frida menar att eftersom hon själv använder sig av internet för att jämföra produkter så måste hon även låta eleverna göra det.

”Jag skulle tycka att det vore jättekul att ha någon blogg av något slag.”

Eva

Både Eva och Frida berättar att de har en dröm om att en dag skapa en blogg eller en elevhemsida där eleverna kan skriva om deras resultat från lektionerna. En internetsida där eleverna kan skriva recept och lägga upp bilder på maten. Frida anser att hk inte är ett ämne som föräldrarna kan ta del av på samma sätt som andra ämnen, och vill därför ha en sida där eleverna kan visa upp vad de gjort under lektionen. Hon menar att ett samarbete med bilden skulle kunna leda till ett lärande att fota bra bilder på maten, och att eleverna genom ämnet hk kan visa olika tekniker i köket. Eva säger att hon har presenterat sin idé till ledningen som var positiv. Hon menar att tiden inte alltid räcker till för den planering som krävs för att starta en blogg. Frida anser att hon har god kontakt med ledningen och ser inte ledningen som ett hinder.

6.6 Analys av användandet och attityder

Uppsatsens delfrågeställning; används metoden av lärare eller elev? får ett tydligt svar i resultatet.

Det visar att det finns en kategorisering i användandet som är just lärare och elev. Lärarna säger sig använda internet för att ha genomgång om ett specifikt ämne, eller som metod för eleverna när de ska arbeta självständigt. Av de fem lärare som säger att de använder internet som receptbank är det tre stycken som menar att de låter eleverna använda sig av både en dator och deras egna mobiltelefoner för att komma ut på nätet. Frida låter även hon eleverna använda mobiltelefoner, dock inte till receptsökning. Ingen av lärarna nämner något om att det inte är självklart att alla elever på en skola har en mobiltelefon med internet. Det uppstår därför frågor om utanförskap. Finns det elever som känner sig uteslutna då de inte har samma möjligheter som andra att söka recept på alternativa sätt? Sker det en likvärdig utbildning? Samtidigt anser Frida att skolan är på väg mot en utveckling där datorer inte längre behövs utan där istället elevers smartphones används mer frekvent i undervisningen.

Resultatet visar att nackdelarna med att söka recept på internet är att recepten inte är lika pedagogiska som de i hk-boken. Problematiken ligger i att recepten är för stora och att det krävs mer av eleverna för att klara av att följa ett sådant recept, än vad det gör att följa hk-boken.

Det innebär att resultatet visar skillnader på hur mycket lärarna kräver av sina elever. Caroline som anser att eleverna måste nå en viss mognadsålder innan de kan söka recept på internet, och Britta som lämnar mer ansvar åt eleverna, använder sig därför av olika undervisningsmetoder.

Metoderna är inte påverkade av skolans resurser utan anpassas efter vad de anser att eleverna behärskar.

När lärarna använder internet som metod för genomgångar är det Konsumentverkets hemsida som används i högsta grad. Det är endast Caroline som har valt att inte använda sig av internetsidan. Återigen kan det vara resurser som styr detta val. Caroline är samtidigt den enda lärare som endast har tillgång till gamla datorer som inte alltid fungerar. Att Eva säger att hon använder sig av Världsnaturfondens fiskguide visar att hon förenar elevernas praktiska del av lektionen med den teoretiska. Både Britta och Anna säger att de ofta diskuterar aktuella samhällsämnen när de visar hemsidor för eleverna med deras Active board. De låter båda eleverna styra diskussionerna. Det tyder på att de engagerar sig i elevernas egna intressen och aktuella åsikter.

Frida är läraren med den äldsta utbildingen (examinerad 1981). Övriga lärare tog sin examen inom åren 2001-2006 och i deras utbildning ingick någon form av undervisning i IKT, vilket det inte gjorde för Frida. Det kan vara förklaringen till att Frida är en av de lärare som

minst använder internet som undervisningsmetod av lärarna i studien. Samtidigt menar Diana att den det som ingick på utbildningen inte är tillräcklig kunskap för att kunna använda metoden i undervisningen, och hon använder sig av internet som undervisningsmetod tämligen lite jämfört med Frida. Frida säger att hon har en återkommande internetbaserad uppgift för årskurs nio, medan Diana har provat på internet som metoden vid två tillfällen. Frida har även förhoppningen om att använda sig av internet mer i framtiden och Diana anser att metoden är svår då eleverna missbrukar förtroendet de får när de söker fritt på internet.

Frida och Eva är intresserade av att starta en blogg inom hk. De anser båda ha båda gott förtroende i att ledningen lyssnar på deras idéer. Det innebär att ledningens låga prioritering av hk på Fridas skola kan vara omedveten och att Frida kanske får mer respons från ledningen om hon själv tar upp frågan. Idéen om en blogg visar även att lärarna engagerar sig i elevernas resultat i ämnet. De vill ge eleverna en möjlighet att visa upp vad de åstadkommit och ger därmed både eleverna och hk-ämnet en plats att synas på. En möjlighet som kan höja ämnets status i skolan.

6.7 Undervisning av kritiskt förhållningssätt

”När man söker recept är det svårt att vara kritisk. Ingen skriver ju att man ska ha i arsenik.”

Caroline

Anna berättar att hon påminner eleverna att det är viktigt att vara källkritisk när de använder sig av internet. Hon för en diskussion med eleverna speciellt då hon undervisar i konsumentekonomi. Hon anser att internet är en bra metod att använda sig av när de talar om källkritik eftersom det är på internet eleverna oftast blir påverkade av olika påståenden. Britta anser att det är viktigt att eleverna hela tiden är kritiska och de alltid måste hänvisa till flera källor när de använder sig av internet. Hon säger att hon visar eleverna olika sidor och tillsammans jämför och diskuterar de källkritiskt. Caroline påminner även hon om att eleverna ska vara källkritiska, men inser samtidigt att det är svårt för eleverna att vara källkritiska när de söker recept på internet. Hon anser att till skillnad från internet är kokböcker beprövade recept och att man aldrig vet om ett recept på internet är bra eller inte, speciellt om man aldrig tillagat rätten tidigare. Eva berättar att hon fokuserar mer på källkritik i sitt andra ämne svenska än i hk och förväntar sig att eleverna vet vad det handlar om när de arbetar med internet på hk-lektionerna.

Diana anser att hon borde diskutera källkritik med sina elever mer än vad hon gör i dag. Vid ett fåtal tillfällen diskuterar hon källkritik med sina elever, men bara då det uppstår en situation när