Underlätta kommunikationen
mellan döva och hörande
Ease the communication between
deaf and hearing people
Kandidatarbete Umeå designhögskola 2019/05/31 Jonathan Svahn
Abstrakt 3
Abstract 4
Bakgrund 4
Designproblem 4
Syfte & mål 5
Globala mål 5
10 Minskad ojämlikhet 5
12 Hållbar konsumtion och produktion 5
Avgränsningar 5
Samarbetspartner 5
Tidsplan 5
Research 6
Att vara född döv 6
Att få hörselskada eller bli döv som vuxen 7
Intervjuer 7
Intervju 1 7
Teckenspråket 8
Kommunikation i en offentlig miljö 8
Intervju 2 8
Teckenspråket 9
Dokumentär “Deaf child” 9
Problem som togs upp där dövhet blev ett hinder 9
Slutsats på research 10
Research fas 2 10
Intervju 10
Teckenspråket 11
Hjälpmedel 11
Hur gör personal idag för att kommunicera med döva? 12
Biblioteket (Väven) i Umeå 12
Apoteket 14
Resia 14
Rollspel 14
Test 1 Med papper och penna 15
Resultat av test 1 16
Resultat av test 2 utan papper och penna 17
Slutsats av test 1 och 2 18
Tekniker idag 18
Leap motion 18
Kinect 19
Sign aloud 19
Bildtelefon 20
Talapparat 21
Slutsats tekniker idag 21
Slutsats av research fas 2 22
Idegenerering 22
Workshop idégenerering 22
Konceptutveckling 23
Koncept 1 Portable translator 23
Koncept 2 Symbol 23
Koncept 3 UI window 24
Analys 24
Värdematris 24
Funktionslista 25
Concept 25
Vald koncept 25
Scenario 25
Vidareutveckling av koncept 26
Test av form och gränssnitt 27
Resultat av test 28
Gångjärns Utveckling 28
Formspråk och uttryck 30
Gränssnitt 30
Test av gränssnitt 32
Resultat av test 32
Vidareutveckling av gränssnitt 32
Resultat 33
Tolk 33
Funktioner 34
Gränssnitt 35
Scenarion 36
Tekniska specifikationer 38
Modell 40
Argumenterande text 42
Referenser 43
Bilagor 44
Bilaga 1 - Skisser från workshop 44
Bilaga 2 - Värde matris 45
Bilaga 3 - Funktionslista 46
Abstrakt
Kommunikationen mellan döva och hörande är idag väldigt begränsad, såvida du inte talar flytande teckenspråk. Dock är det endast ca 30 000 i sverige som talar just teckenspråk och detta medför ett väldigt exkluderande samhälle och de döva får svårt att göra sig förstådda av hörande. I ett offentlig samhälle, alltså på stan, affärer, resebyråer etc finns det idag inget hjälpmedel för att underlätta kommunikationen. Detta projekt syftar till att finna ett hjälpmedel som kan hjälpa kommunikationen och därmed minska klyftan mellan döva och hörande.
Projektet tar stora vändningar gällande vart problemet egentligen ligger och att vara född döv och bli döv som vuxen är en stor skillnad. Att teckenspråk är ett alldeles eget språk och att en som döv gör stor skillnad på den döva kulturen och den hörande kulturen.Genom flera intervjuer med en döv, flera teckenspråkstalande och personal ute i den offentliga miljön samt granskad dokumentär om döva och artiklar har jag funnit vad problemet är och i vilkas händer problemet egentligen ligger i.
Projektet resulterar i Tolk. Tolk är en produkt som minskar klyftan mellan de döva och hörande.
Tolk finner du i alla butiker och offentliga platser där det finns personal. Tolk har två skärmar som tillsammans med Leap motion tekniken översätter teckenspråk till text och tal, och tal till text och teckenspråk. Produkten fungerar som en vanlig tolk där tolken inte får fokus utan översätter direkt och möjliggör kommunikation mellan de båda.
Abstract
Communication between deaf and hearing is today very limited, unless you speak fluent sign language. However, it is only about 30,000 in Sweden that speaks sign language which means it's a very excluding society we live in and that the deaf find it difficult to make themselves understood by hearing people. In a public society, in the city, stores, travel agencies etc, there is currently no tools to help the communication between deaf and hearing. This project aims to find this tool that can help the communication and thereby reduce the gap between the deaf and the hearing.
The project takes major turns regarding where the problem actually lies and being born deaf and becoming deaf as an adult is a big difference. That sign language is a very own language
and that you as deaf make a big difference on the deaf culture and the hearing culture. what the problem is and in whose hands the problem really lies within.
The project results in Tolk. Tolk is a device that reduces the gap between the deaf and the hearing. You will find Tolk in all stores and public places where there are staff. Tolk has two screens that, together with the Leap motion technology, translate sign language into text and speech, and speech to text and sign language. The product functions as an ordinary interpreter where the interpreter does not get the focus but translates directly and enables communication between the deaf and hearing.
Bakgrund
Teckenspråkstalande emellan har inga problem med att kommunicera. Teckenspråket
tillsammans med ansiktsuttryck är starkt och tydligt nog för att ha en konversation, visa känslor och liknande. Dock har en teckenspråkstalande alltså en döv person mycket svårt att
kommunicera med en icke teckenspråkstalande.
Det föds ca 200 barn med hörselskador eller som är helt döva varje år i Sverige.
8 000 - 10 000 barndomsdöva finns idag i Sverige. Ca 30 000 personer kan teckenspråk och i dessa ingår även familj, vänner och arbetskamrater. Alltså är det få som kan teckenspråk utöver dessa i sverige och för dessa teckenspråkstalande är det svårt att kommunicera ute i det
hörande samhället.
Designproblem
Idag finns det ingen lösning på detta problem. Det finns olika tekniker för att översätta
teckenspråk till ljud och tvärtom, men ingenting som går att använda. Ett problem är även att det finns bara antingen eller, antingen översätta från teckenspråk till ljud eller översätta ljud (tal) till teckenspråk. Tekniken är utspridd, ej användarvänlig och ej brukbar.
Syfte & mål
Mitt mål med detta projekt är att visa på en tydlig förbättring för kommunikation mellan
teckenspråkstalande och icke. Jag vill samla all utspridd teknik, ta reda på vilken som är den mest passande för situationen och hur den ska appliceras i en produkt tillsammans med användaren i sin kontext. Slutresultatet ska inspirera och kommunicera för företag att min produkt är fullt möjlig att producera och senare användas av användarna.
Globala mål
10 Minskad ojämlikhet
En sådan produkt hade minskat fördelningen och klyftan mellan döva och hörande i samhället.
Strävan mot att öka jämlikheten är något jag anser är viktigt. Detta för att minska utanförskap och det redan exkluderande samhället vi lever i idag.
12 Hållbar konsumtion och produktion
Jag visste redan från början att jag inte ville designa något för massproduktion och
överkonsumtion. Jag vill skapa något som har en viktig inverkan och varje producerad produkt uppfyller sitt syfte och vikt i samhället. Därmed minskar jag en överkonsumtion och produktion då detta inte är en produkt till för att sälja så många som möjligt av.
Avgränsningar
Jag har avgränsat mitt arbete till endast döva personen, alltså inte stumma vilket också skulle kunna vara en relevant målgrupp men eftersom dem kan höra så kan dem ha en
envägskommunikation med en icke teckenspråkstalande.
Samarbetspartner
Under detta arbete kommer Kristian Kröyer på Swift creatives att handleda och ge feedback ca 1 gång i veckan.
Tidsplan
v.1 Måndag: - Tisdag: -
Onsdag: Interview Torsdag: Interview Fredag: Identifie problem v.2
Måndag: Technology today Tisdag: Workshop
Onsdag: Workshop
Torsdag: Analysis of workshop Fredag: Analysis of workshop v.3
Måndag: Ideation Tisdag: 3 concept Onsdag: 3 concept
Fredag: 3 concept v.4
Måndag: Testing Tisdag: Analys
Onsdag: Define concept Torsdag: Develop concept Fredag: Develop concept v.5
Måndag Develop concept Tisdag: Develop concept Onsdag: Develop concept Torsdag: Develop concept Fredag: User test
v.6
Måndag: User test
Onsdag: Concept adjustment Torsdag: Concept adjustment Fredag: Detailing
v.7
Måndag: Detailing Tisdag: Detailing Onsdag: Visualization Torsdag: Visualization Fredag: Visualization v.8
Måndag: Model Tisdag: Model Onsdag: Model Torsdag: Model Fredag: Model
Måndag: Poster Tisdag: Poster
Onsdag: Presentation Torsdag: Presentation
Fredag: Presentatio
Research
Enligt horsellinjen (2019) finns det över 1,5 miljoner hörselskadade eller döva i sverige varav 8000 - 10000 är födda döva.
Att vara född döv
I en intervju med en född döv på the daily beast (2019) beskriver den döva hur det är och att vara född döv. Här förklarar den intervjuade att det är väldigt normalt. Till skillnad från andra hörande barn gick hen i ett program för döva och kom snabbt in i “dövkulturen”. Hen fick även gå parallellt med programmet ASL (Amerikanskt teckenspråk). Hen vill förtydliga dock att hens dövhet inte var någon förbannelse. Hen berättar att tack vare att hen är döv, gav detta hen nya perspektiv på världen och öppnade upp nya världar, istället för tvärtom som många skulle kunna tänka sig.
Senare beskriver hen att många andra antog att, om du inte kan höra så lever du i en bur av tystnad och ödslighet. Detta var något som hen absolut inte hade upplevt genom sin uppväxt.
Hen säger “I remember my early years as full of excitement, friends, and adventure, nary an iron bar in sight”.
I en annan intervju från Vice (2019) med ett flertal döva ställdes frågan “Finns det något som du inte kan göra när du är döv som du önskar att du hade kunnat göra?” Den intervjuade svarar att hen har varit döv i hela sitt liv och vet inte riktigt hur det skulle vara att kunna höra. Något hen önskade var dock att mer saker var översatta så att det också kunde förstå vad som sägs. Till exempel på internet, där finns det mycket som inte är översatt till exempel video, poddar etc.
Intervjuaren frågar i slutet “Vilket ljud skulle du mest vilja höra?” Den intervjuade svarar “Jag skulle gärna vilja höra naturen”. Detta gav mig lite perspektiv då naturens “ljud” är ett
bakgrundsljud för mig, något som jag indirekt “hör”. Det är snarare att det skapar en stämning i bakgrunden än att jag faktiskt hör vad som låter. Något en tar för givet.
Att få hörselskada eller bli döv som vuxen
Enligt horsellinjen (2019) så är finns det ca en halv miljon i sverige som använder hörapparat dock skulle 800 000 behöva en. 3 000 vuxna har hörselimplantat, men det uppskattas vara tio gånger så många som hade kunnat nyttja någon form av implantat för hörseln.
Att få en hörselnedsättning eller dövhet som vuxen är en mycket stor omställning och kan upplevas som mycket svår för många. Saker som tidigare varit vardagliga självklara saker såsom, ha en konversation med en vän, höra sin omgivning eller andra hörande krävande liknelser, blir nu mycket svåra eller omöjliga.
Enligt horsellinjen (2019) upplever många stress. Stressen kommer ifrån att de är rädda att höra fel, oron för missförstånd och liknande, detta kan i sin tur leda till något som kallas
“hörselstress”. Många som blir döva i vuxen ålder upplever även hög grad av utanförskap och isolering. Vissa lär sig tecken som stöd (TSS) eller lite teckenspråk, dock kan det vara svårt att lära sig språket fullt ut, speciellt för äldre.
Intervjuer
Intervju 1
Bild 1 Intervju med en döv person
Denna intervju genomfördes med en döv person (se bild1). Deltagaren är född döv, jobbar på ett döv/blind boende och på fritiden är han ute med hunden, åker på träning med barn etc.
Teckenspråket
Intervjun börjar med att gå in på teckenspråket. Deltagaren berättar att de främst använder händer men att ansiktsuttryck är en viktig del när det kommer till grammatik och mimik. Han förklarar att händerna är viktigast men att det skulle gå att prata utan. Detta dock med en lägre kommunikationsnivå. Alltså byta information eller kortare frågor. Djupare samtal bör alltså ske med ansiktsuttryck som komplement. Det är lite som att tala monotont utan färgning på sin röst.
Deltagaren berättar att teckenspråket är deras försthandsspråk sedan svenska i skrift i andra hand. Likt våran svenska som huvudspråk och engelska i andra hand. Han förklarar att han kan läsa och skriva dock att han gärna hoppar över svåra terminologier.
Kommunikation i en offentlig miljö
För att kommunicera i en offentlig miljö använder deltagaren sig av främst papper och penna.
Ibland räcker inte detta om frågan är för invecklad. Då använder han sig av en “bildtelefon” (se bild 2). På denna ringer han i videosamtal till en tolk där tolken översätter och berättar vad som sagts. På viktigare ärenden såsom bankärenden vill han gärna ha med sig en tolk för att
kommunikationen ska kunna ske fullt ut. För att få kontakt med personal i olika affärer går han fram, visar att han är döv, sedan tecknar att han vill ha papper och penna. Oftast förstår personalen men ibland behöver han ringa på bildtelefon.
Bild 2 Bildtelefon (Bild hämtad Youtube.com)
Intervju 2
Denna intervju genomfördes med en lärare här på umeå designhögskola som kunde tala teckenspråk.
Teckenspråket
Under intervjun förklarar deltagaren att när en talar teckenspråk använder en hela kroppen. Det är nästan som skådespeleri ibland. Alltså använder en mycket uttryck för att komplettera
tecknet.
Deltagaren förklar även att det är stor skillnad på teckenspråk och tecknad svenska. Tecknad svenska är egentligen svensk tal och skrift översatt till teckenspråk. Teckenspråket en lär sig om en är född döv, är ett eget språk. Teckenspråket bygger på en annan logik än svenska i tal och skrift vilket medför att det blir olika sätt att prata på.
Om en blir döv i senare ålder kommer en högst troligt lära sig tecknad svenska. Alltså det svenska språket en använt sig av hela livet översatt till tecken. Deltagaren förklarar att vi är
uppvuxna i en “hörande kultur” och de döva i en “döv kultur”. Är en född döv tillhör en den döva kulturen och om en är född hörande men blivit döv tillhör en fortfarande den hörande kulturen eftersom det är den en levt i hela sitt liv.
Teckenspråket är ett visuellt språk. Det bygger på att de ser varandra. Huvuddelen av
teckenspråket händer i bål höjd. Däremot om du pratar med en dövblind sker språket i handen.
Ser en bra och kan teckenspråk så gör en utnyttjar en gärna stora rörelser. Ser en dåligt gör en mindre, för praktiska skäl av att en ska kunna se rörelserna.
Dokumentär “Deaf child”
Denna dokumentär handlar om en född döv person. Pappan har genom åren filmat honom genom olika problem, händelser och hur det är att leva som döv.
Problem som togs upp där dövhet blev ett hinder
Tandläkare
Hos tandläkaren kunde han läsa vissa ord på läpparna. Tandläkaren kunde vissa tecken. Dock brast kommunikationen när dem inte kunde kommunicera fullt ut. Då fick dem ta hjälp av papper och penna och skriva vad som skulle sägas.
Semester
Han berättar att många gånger önskade han att han kunde höra när han var på semester. Han beskriver att ett flertal gånger hade det hänt något. En händelse han inte förstod pågick eller vad som pågick på grund av att han var döv. När han märker att något pågår måste han fråga sig fram vad det är som händer.
På sin brors fest
Han skulle på fest hos sin bror. Brodern kunde sen liten tala teckenspråk, dock ingen på festen.
Brodern berättar att han kände sig handikappat som inte kunde lämna sin döva bror för att socialisera sig.
Flygplan
En sekvens visas i filmen när dem på ett flygplan rabblar upp information på olika språk, dock inte teckenspråk.
Slutsats på research
De födda döva anser sig inte vara funktionshindrade och blir väldigt förvånade över när en frågor om de upplever just detta. Dem är väldigt stolta över att vara döva och dem skiljer jämt på “den dövas värld/kultur” och “den hörandes värld/kultur”. Dem menar att vara döv är en identitet och kultur. Det är alltså ett eget språk, ett eget sätt att leva och att se världen på. Detta
som döv. Det är alltså stor skillnad mellan att vara född döv och bli döv som vuxen. Att bli döv som vuxen upplevs som väldigt påtagligt och kommer till hög sannolikhet förändra den den drabbades liv. Många upplever utanförskap och isolering då dem inte längre kan tala med sina vänner och familjer, åtminstone inte till en början eller på samma sätt som de gjorde innan.
Trots detta kvarstår ändå normen, normen som innebär att höra. Höra gör majoriteten av oss och där av blir den döva kulturen utsatt för icke anpassningsbara situationer där döva hamnar i kläm och en exkluderad situation uppstår för den döva. Det finns alltså stora brister i samhället där kommunikation inte kan genomföras på ett jämställt sätt på grund av olika språk. Två språk som är huvudspråket för många här i sverige, svenska och teckenspråk. Borde det inte ligga i samhällets intresse att kunna göra sig förstådd istället? Till exempel på apotek, bibliotek, tandläkaren, resebyråerna, klädaffären, bion etc. Varför kan inte samhället öppna upp för kommunikation för fler och därmed skapa ett mer jämlikt samhälle för alla?
Med denna kunskap i ryggen kommer jag att vidare fokusera på just detta. Hur kan samhället använda sig av kommunikationsstöd för att kommunicera med döva eller teckenspråkstalande?
Istället för som innan, hur kan döva använda sig av kommunikationsstöd för att kommunicera med hörande och icke teckenspråkstalande? Detta leder till ett mer jämnlikt samhälle och mer inkludernade för den redan exkluderade målgruppen, döva.
Research fas 2
Intervju
Denna intervju genomfördes med en person som jobbade med hörselskadade barn. Hon talade inte rent teckenspråk utan TSS (Tecken som stöd). Intervjuns mål var dels att ta reda på mer om teckenspråket men främst att få mer insikt i hur samhället har gjort för att hjälpa
kommunikationen mellan döva och hörande. Finns det hjälp och stöd för döva i samhället? Har de några verktyg i hennes arbete som underlättar kommunikationen? Behövs det hjälp?
Teckenspråket
Först pratade vi om hur teckenspråket fungerar, vad är viktigt och hur går det till? Hon förklarar att det är stor skillnad på att tala tecken som stöd och “rent teckenspråk” alltså hela
teckenspråket fullt ut. Till exempel går det mycket långsammare att tala TSS. Då en talar samtidigt är det viktigt att vara tydlig och hinna teckna så mottagaren förstår. Det rena
teckenspråket går mycket fortare, lika fort som vi talar med varandra. I TSS använder en som nämnt ovan både tal och tecken medans rent teckenspråk använder en förutom vissa ljud som vissa kan göra som stöd, enbart händerna och mimik. Hon förklarar även att det är väldigt viktigt med kroppsspråk och mimik vid teckenspråk, lika så för oss som talar svenska. Utan detta kan det ske missförstånd och dubbla budskap i både teckenspråket och talade språket.
Teckenspråket är mycket komplext och ett helt eget språk. Det skiljer sig mycket från andra länder och hon trodde att det fanns ca 160 st olika teckenspråk i världen. Teckenspråk, lika som svenska i tal använder en sig av slang och egna tecken. Hon förklarar ett exempel som många barn gjorde på hennes jobb. Där fallet gällde en Ipad vilket hade ett visst tecken, dock gjorde många tecken för groda/padda (paddan) vilket vi gör i tal också.
Jag frågade om det gick att enbart använda händerna för att kommunicera. Detta är fullt möjligt men återigen likt det talade språket kan det ske missförstånd och dubbla budskap. Vid kortare informationsutbyten eller när en vill få fram ett visst enklare budskap, såsom en fråga, förklaring eller liknande går det bra. Men om en konversation ska hållas med känslor blir det mycket svårare att förstå. Det är som att sitta rygg mot rygg utan att färga sin röst och enbart tala monotont.
Hjälpmedel
Hon förklarar att i hennes yrke använder de symboler och bilder som stöd för att kommunicera.
Det finns något som heter “talapparat” (se bild 3) vilket är en Ipad eller bräda med personliga symboler på som brukaren använder för att enklare kommunicera. Talapparatens symboler väljs av den som ska bruka den. Alltså är dessa apparater högst personliga. Talapparaten kan vara utformade på olika sätt. En del är som på bilden nedan, en fysisk apparat medans en del är digitala.
Bild 3 Talapparat (Bild hämtad https://frolundadata.se)
Vidare frågade jag om det finns tecken som alla kan förstå, eller om det finns speciellt
framtagna tecken för att kommunicera med de som inte talar teckenspråk. Hon förklarar att det
inte finns specialtecken. Däremot trodde hon att de tecken en får läsa sig i TSS, är enkla nog för att de flesta ska förstå. Hon gav några exempel på äta och dricka, vilket jag förstod direkt.
Till sist pratade vi om hjälpmedel för döva. Hon kunde inte sätta fingret på något speciellt hjälpmedel som finns i samhället, på stan, tåg etc. Hon nämner återigen papper och penna och talapparaten med symboler och bilder.
Hur gör personal idag för att kommunicera med döva?
Denna undersöknings mål var att ta reda på om det finns hjälpmedel i affärer eller andra offentliga platser idag. Hur jobbar personalen med döva när de behöver hjälp? Hur
kommunicerar de? Tre olika platser undersöktes där en personal på varje plats intervjuades kort.
Biblioteket (Väven) i Umeå
På biblioteket i Umeå intervjuade jag en person som tidigare har haft kontakt med döva i sitt yrke. Hon ansåg att det oftast går bra. Hon förklarar dock att ingen talade teckenspråk på biblioteket och att oftast använder de papper och penna för att kommunicera. På Biblioteket har de inget direkt hjälpmedel för döva vid kommunikation. Det de har idag är en hörapparat
förstärkare, vilket förstärker ljudet för den hörselskadade med hörapparat. Personalen talar in i en mikrofon och ljudet skickas till den hörselskadades hörapparat (se bild 4).
Bild 4 Hörapparat förstärkare
Det som finns som hjälpmedel men som inte är till för kommunikation är den så kallade
“äppelhyllan” här finns böcker med tecken som stöd till texterna (se bild 5, 6). Som sist nämner personalen att det hade underlättat kommunikationen om det hade funnits hjälpmedel för detta.
Bild 5 Äppelhyllan
Bild 6 Exempel på tecken som stöd för text
Apoteket
På apoteket hade den intervjuade också haft kontakt med döva i sitt yrke. Även denna person ansåg att det funkar bra till en viss nåva av kommunikation. Papper och penna används främst och en del kan även tala och läsa på läppar.
Idag finns inga hjälpmedel för att kommunicera med döva förutom papper och penna. Dock ansåg han att det hade behövts.
Resia
Resia personalen ansåg även de att det oftast går bra när de ska hjälpa döva i sitt yrke.
Återigen används papper och penna, samt ansåg hon att kroppsspråket var en väldigt viktig del vid kommunikationen. Hon nämner att ibland när det inte räcker har hon symboler och bilder på datorn som kan hjälpa till med kommunikationen. Likt en talapparat som nämnts ovan är detta alltså ett hjälpmedel för kommunikation mellan döva och icke. Dock är detta något just denna personal har hittat på själva. Även denna personal hade uppskattat någon form av hjälpmedel för kommunikation.
Rollspel
Ett rollspel utfördes för att djupare förstå problematiken och svårigheten med kommunikationen som sker mellan en döv och en hörande . Rollspelet gick ut på att dels bekräfta problemet men även inspirera i hur någon gör för att kommunicera när tal inte går att använda.
Rollspelet utfördes med fyra testpersoner ( två åt gången) i två scenarion. Ingen av de fyra olika deltagarna var döva. För att simulera dövhet fick båda ha på sig hörselkåpor. Detta för att en inte heller skulle höra skratt, suckar, andetag och liknande som kan påverka resultatet. Ingen fick prata, använda mobilen eller visa bilden som de blivit tilldelade.
Test 1 Med papper och penna
Deltagare 1 roll, till vänster (se bild 7), var att agera som personal i en klädaffär. Framför sig hade han 12 bilder (se bild 9) på röda randiga tröjor med små skillnader. Hans uppdrag var att ta reda på vilken av dessa tröjor som deltagare 2 (höger i bild 7) ville ha. 12 liknande bilder för att försvåra och framhäva kreativitet och problematik som kan uppstå i ett riktigt scenario för en döv. För att deltagaren inte skulle visa bild efter bild tills han fick rätt, fick han endast två
chanser på sig att välja rätt, annars hade han “misslyckats” med testet.
Deltagare 2 roll, till höger i bild (se bild 7), var att vara den döva. Hennes uppdrag gick ut på att köpa en specifik röd randig tröja. Framför henne på kartongen som är placerad mellan dem båda fanns en bild på just den tröjan hon var ute efter (se bild 9).
Då penna och papper är ett vanligt hjälpmedel som döva använder sig av i liknande situationer fick deltagarna också använda sig av det i test 1.
Bild 7 Rollspel testgrupp 1
Bild 8 Rollspel testgrupp 2
Bild 9 De 12 olika tröjorna plus den rätta tröjan inringat i grönt
Resultat av test 1
Test 1 utfördes av två olika grupper av 4 personer totalt.
Testgrupp 1 höll på i 3 min och 16 sekunder. Dock misslyckades deltagare 1 med att hitta rätt tröja åt deltagare 2. Till en början använde dem inte papper och penna utan enbart gester. Då deltagare 1 inte förstod vilken tröja deltagare 2 ville ha, fick dem ta till papper och penna. Trots detta fick dem inte fram rätt tröja åt deltagare 2.
Testgrupp 2 höll på i 4 minuter och 1 sekund. Denna gång lyckades de tillslut att få fram rätt tröja. Tydlig kvarstår dock att det skedde många missförstånd på vägen.
Det inspirerande med test 1 av båda grupperna var att de använder ofta tecken som stöd, pekar, mimar eller gör gester för att förklara. Oftast handlar det om att försöka visa en viss symbol, ikoniska former som ränder eller fyrkantigt till exempel.
Något annat som var givande var att båda grupperna var väldigt fokuserade och hade hela tiden ögonkontakt. Dem bekräftade alltid vad den ena hade försökt förklara med att visa om denna person förstod eller inte.
Test 2 utan papper och penna
Detta test var likt test 1 då det gick ut på att hitta rätt produkt. Skillnaden i detta fall var att de inte fick använda papper och penna. Detta test är baserat på resultat från intervjuerna att ibland har de inte tillgång till papper och penna. Utöver detta var test 2 exakt likadant som test 1.
Denna gång var produkterna 12 olika drycker (se bild 10). Testgrupp 1 fick den högra inringade drycken (loka citron). Testgrupp 2 fick den vänstra inringade drycken (Vatten).
Bild 10 De 12 dryckerna med rätta drycker inringat i grönt
Resultat av test 2 utan papper och penna
Test 2 utfördes av 2 olika grupper av 4 personer totalt. Testgrupp 1 hade drycken loka med citron. Testgrupp 2 hade drycken vatten.
Testgrupp 1 höll på i 55 sekunder. Deltagare 2 (den döva) började göra gester för dryck genom att visa med handen att hon drack något. Sedan visade hon att hon bet i en citron vilket gav henne en grimasch. Detta förstod deltagare 1 och rätt dryck kunde tas fram.
Testgrupp 2 höll på i 2 min och 14 sekunder. Då det inte finns något självklart tecken för vatten skedde ett stort missförstånd tidigt i testet. Deltagare 1 (personalen) sorterade tidigt bort vatten då hon trodde att deltagare 2 inte ville ha det. Detta ledde till mer och mer missförstånd. Tillslut förstod hon att det hade skett ett missförstånd och tog tillbaka vatten in i valen. Därefter
lyckades de komma fram till vatten och rätt dryck hittades.
Inspirerade här var att båda grupperna använde mycket mer uttryck, gester och övertydlighet när de försökte kommunicera. Båda blev mycket frustrerande över när de inte visste hur de skulle visa vad de ville ha. De visade en gest som de själva tyckte var tydlig, men som dock inte uppfattades av motparten. En annan skillnad var att i detta test tog båda grupperna till sig av andra material runt omkring sig, såsom väggarna, pekade ut genom fönstret, färgen på något och liknande.
Även denna gång var de mycket fokuserade på varandra och visade väldigt tydligt om de förstod varandra eller inte.
Slutsats av test 1 och 2
Dessa tester styrker att som många påstår i alla genomförda intervjuer att det går oftast bra, dock sker det missförstånd. Tre av fyra fall kom de fram till rätt produkt dock efter en lång tid och med många missförstånd på vägen. Att något som går oftast bra blir tydligare förklarat av dessa tester. Det gick oftast bra för båda grupperna, men det var problematiskt och utmanande att komma dit.
Det är alltså mycket svårt att med hjälp av enbart gester och text visa exakt vad som försöker kommuniceras. Detta kan vara extra viktigt vid ett besök på ett apotek eller bankärenden till exempel. Här får nästan inga missförstånd ske. Detta kan leda till fel medicinering eller fel i ett bank ärendet. Utöver dessa fall är det även viktigt i vanliga scenarion också, så som i de båda testen, handla kläder och dryck. Att inte fullt ut kunna handla det en vill eller få den hjälp en behöver leder till ett mycket exkluderande situation för den döva.
Tekniker idag
Leap motion
Denna teknik (se bild 11) känner av handrörelser. Tekniken är passande för detta projekt då tecken görs främst med händer. Produkten är relativt liten och är möjlig att baka in i en mer kompakt produkt.
Bild 11 Leap motion (Bild hämtad Lumointeractive.com)
Kinect
Kinect är en tidigare känd teknik och produkt för en spelkonsol. Denna produkt kan läsa av rörelser och användaren kan därmed styra spelet med hjälp av detta. Som visas på bild 12 använder dem denna teknik för att översätta teckenspråk till text. Det negativa är att det är inte riktigt ihopsatt till en produkt som faktiskt skulle kunna användas av många affärer eller personer. I en film som visar denna teknik visar dem hur dem skulle kunna användas i en informationsdisk. Där har dem ställt upp kinecten och en stor dataskärm. Detta anser jag inte skulle vara möjligt i de flesta fall i olika affärer eller liknande.
Bild 12 Kinect (Bild hämtad http://blogs.perceptionsystem.com)
Sign aloud
Detta är ett projekt (se bild 13) gjort av två studenter från Usa. Tekniken kan läsa av teckenspråket som görs av händerna till röst i form av ljud. Detta är endast
envägskommunikation och den hörande kan alltså inte tala tillbaka. Även här, likt Kinect, är det bara en teknik som inte är ihopsatt till en faktiskt produkt som går att använda.
Bild 13 Sign aloud teckenspråks översättar handskar (Bild hämtad washington.edu)
Bildtelefon
Denna teknik kallad bildtelefon (se bild 14) är något som döva använder idag när dem inte lyckas kommunicera på annat vis. Här ringer den döva en tolk via ett videosamtal. Tolken översätter till tal åt den som inte talar teckenspråk. Denna teknik funkar och är som sagt i bruk idag. Dock är det omständigt att vänta på att någon svarar, det blir fördröjning i samtalet mellan den döva och hörande samt att kommunikationen sker med en person emellan vilket blir mindre personligt och även till viss del färgat av tolkens tolkning.
Bild 14 Bildtelefon (Bild hämtad Youtube.com)
Talapparat
Även denna teknik används idag. Det finns olika talapparater. En del är fysiska och en del digitala. Gemensamt har dem att de är fullt personliga och symbolerna väljs av brukaren.
Symbolerna eller bilderna används då som stöd i kommunikationen mellan den döva och
den hörande för att förtydliga vad som vill kommuniceras. En väldigt enkel lösning som faktiskt funkar och går att använda av de flesta. Negativt är att det blir ganska begränsat då det bara finns en viss mängd symboler och bilder till hands.
Bild 15 talapparat (Bild hämtad https://frolundadata.se)
Slutsats tekniker idag
Det finns en rad olika tekniker som har försökt förenkla kommunikationen mellan hörande och icke hörande på olika sätt. Många har lyckats till viss del med detta men enligt mig missat många saker som har stor påverkan i kommunikationen. Till exempel så erbjuder alla utom en av dessa tekniken endast envägskommunikation och motparten kan alltså inte kommunicera tillbaka. I många andra tekniker är det just också bara en teknik. Det går inte att användas på ett bra och hållbart sätt. Vissa är nästan för enkla och begränsar därav kommunikationen. Tekniken är utspridd och inte ihopsatt. Den är ibland begränsad och ibland för avancerad. Det finns alltså ingen användarvänlig väl fungerande produkt som går att använda på ett hållbart sätt.
Jag ser en stor möjlighet att kombinera och ta nytta av många av dessa tekniker för att forma en produkt. Den stora frågan kvarstår dock att, vilka av dessa tekniker bör kombineras för att forma rätt produkt för problemområdet? Hur formar en något som möjliggör tvåvägskommunikation och närkontakt mellan de båda användarna (den döva och den hörande)? Utan att skapa något för avancerat som förvirrar och missleder användaren i kommunikationen.
Slutsats av research fas 2
Som alla tre av dem intervjuade har svarat går det oftast bra med att kommunicera med
räcker till för att förklara eller att kommunicera med. Speciellt viktigt kan anses vara vid besök på apotek där en skulle kunna behöva förklara en smärta, sjukdom eller liknande för att få rätt hjälp. Om kommunikationen brister här finns risk för missförstånd och fel medicin eller läkemedel delas ut. Mindre viktigare ärenden som att handla kläder, boka resor eller böcker borde även dem tas på högst alvar. Att inte kunna känna sig fri att få den hjälp en behöver bör uppfattas som väldigt isolerande och exkluderande, även när det kommer till något så enkelt som att handla rätt smink eller en tröja till exempel.
Idegenerering
Workshop idégenerering
För att starta idégenereringen genomfördes en workshop med 7 deltagare (se bild 15).
Metoden som användes heter metod 635 (Arvola, 2014, s.95). Workshopen gick ut på att utvinna 18 ideer om hur en kan förenkla kommunikationen mellan döva och hörande på platser såsom, apotek, bibliotek och resebyråer. Efter avslutad idégenerering fick varje deltagare göra en snabb skiss på de 3 idéer som de hade framför sig (se bilaga 1)
Bild 15 Workshop
Konceptutveckling
Efter workshopen hade jag 18 spridda idéer (se bilaga 1). Dessa jämfördes med tidigare research och vidare arbetades till 3 kompletta koncept.
Koncept 1 Portable translator
Portable translator (se bild 16) är baserad på kinect och leap motion tekniken. Tekniken kan som tidigare nämnts läsa av rörelser och i detta fall översätta teckenspråk till text och ljud. Tekniken är ihopsatt till en produkt. Produkten har två skärmar, en åt den döva och en åt den hörande. Kinect kameran sitter mot den döva för att översätta teckenspråket. Denna produkt placeras framför och mellan de båda och översätter då teckenspråk till ljud och text. Den hörande kan ta tala tillbaka och text och/eller tecken dyker upp för den döva.
Även det en själv säger dyker upp på skärmen likt en chat såsom messenger. Produkten är portabel och kan bäras med runt om i butiken eller annan plats.
Bild 16 Koncept 1 portable translator
Koncept 2 Symbol
Koncept 2 (se bild 17) utgår ifrån det som tidigare nämnts, talapparaten. Denna apparat med personliga symboler som hjälper den döva att kommunicera. I detta fall är det en digital skärm med butikens personliga symboler, vilket ska underlätta kommunikationen mellan den döva och hörande. Ett exempel kan vara i ett apotek. Symboler på kroppen dyker upp (Huvud, mage, fötter etc). Den döva kan då välja vilket område det gäller och sedan dyker nya alternativ upp.
Bild 17 Koncept 2 Symbol
Koncept 3 UI window
Koncept 3 (se bild 18) är en form av självservice tillsammans med en informationsdisplay.
Produkten består av ett interaktivt glas där en digital person dyker upp. Denna person kan hjälpa den döva (och andra) med butikens frågor. Denna person talar även teckenspråk och en full kommunikation kan hållas.
Bild 18 Koncept 3 UI window
Analys
Värdematris
Denna värdematris (se bilaga 2) är hämtad ifrån (Arvola, 2014, s.99)
Funktionslista
(se bilaga 3)
Concept
Vald koncept
Bild 19 Vald koncept (Portable translator)
Scenario
I huvudsak är det två scenarion som kommer uppstå. Den första är vid kassan (Se bild 20).
Vid kassan står en oftast mittemot varandra och det finns någon form av avlastningsyta.
Avlastningsytor möjliggör för användarna att ställa ifrån sig produkten för att kommunicera.
Bild 20 Scenario 1 Vid kassan
Nästa scenario är ute på golvet i butiken (Se bild 21). Här behöver användaren kunna ta med sig produkten ut för att vidare hålla en kommunikation vid eftersökt produkt eller liknande.
Bild 21 Scenario 2 Ute i butik
Ett tredje scenario som med hög sannolikhet kommer uppstå är när personalen behöver använda båda händerna (Se bild 22). Detta och när dem ska plocka ner saker från hyllor, visa en produkt eller liknande. Hur kan en möjliggöra detta för personalen utan att hen behöver lägga ifrån sig produkten?
Bild 22 Scenario 3 Använda båda händerna
Vidareutveckling av koncept
Till en början gjorde jag ett flertal snabba pappersmodeller (se bild 23). Detta för att enkelt och snabbt skulle se vilken form som funkade och inte. Vidare insåg jag att någon form av handtag borde finnas för att underlätta grepp och mobilitet. Jag testade även olika skärmar i form av storlek, form och om den skulle vara liggande eller stående. Det stod klart ganska snart att den stående formen med en vanlig mobil ratio av skärm var det bästa, både i mobiliteten och synligheten av text och tecken i gränssnittet. Tillslut fick jag fram en form (se bild 24) som jag ansåg bäst uppfyllde de scenarion som nämnts tidigare.
Bild 23 Pappersmodeller
Bild 24 Vald form
Test av form och gränssnitt
För att utvärdera formen genomfördes ett test (Se bild 25 och 26) med två personer. Testet gick ut på att testa formen, mobiliteten och synligheten av gränssnittet. Gränssnittet (se bild 24) som är med i testet är endast ett utkast för att kunna testa text och eventuell
karaktär storlek. Två personer deltog då en var kunden (den döva) och en var personalen.
Bild 24 Test av stationär
Bild 25 Test av mobilitet
Resultat av test
Storleken på formen var lagom stor. Det gick enkelt att hålla i den och hålla i andra saker samtidigt utan att gå miste om läsbarheten på håll. Formen lade sig bra i handen tack vare sin V formade kropp. Med hjälp av handtaget ökade ytterligare tryggheten i att hålla den.
Gränssnittets textstorlek ansågs kunnat vara större dock. Karaktären på framsidan hade gärna fått vara personlig och mer kontrast kan tilläggas mellan nyanserna på chatt bubblorna och texten.
Gångjärns Utveckling
Eftersom produkten måste ha två kameror för att kunna läsa av rörelser samt en mikrofon och högtalare, blir det tajt om plats. Gångjärnet som redan har en volym i detta läge har stor möjlighet att inneha dessa egenskaper. Därför valde jag att göra ett runt gångjärn. En
stor utmaning som följd var att ta fram ett gångjärn som både är hållbart och har alla dessa funktioner i sig samt kunna rotera ca 300 grader. För att utvärdera detta gjorde jag fler pappersmodeller samt modellerade i Rhino (se bild 27, 28 och 29) för att hitta den optimala former till detta.
Bild 27 Gångjärn Test 1
Bild 28 Gångjärn Test 2
Bild 29 Gångjärn Test 3
Formspråk och uttryck
Då tekniken i produkten är relativt avancerad är det viktigt att produkten inte känns läskig och svårförstådd. Därför valde jag ett formspråk som är minimalistiskt, för att undvika missförstånd och för att guida användaren genom funktionerna. Jag ville även att
produkten skulle uttrycka förtroende. Det är viktigt att användaren känner att dem kan lita på produkten och att den översätter det som sägs. När det gäller det estetiska ville jag att den ska uttrycka något nytt, något eget. Jag vill inte att den skulle se ut som en vanlig smartphone då mobil trenderna konstant byts ut och det är svårt att hänga med. Jag ville att produkten skulle särskilja sig från mobilen och vara sin egen produkt.
Bild 30 Moodboard för formspråk och uttryck
Gränssnitt
Nästa del av produkten var att göra ett gränssnitt (se bilder 31 och 32). Jag bestämde mig för att endast göra gränssnitt för hur chatten ser ut och inte för eventuella menyer eller liknande. Den ena skärmen för personalen har endast chat text. Texten är till för att fungera som stöd om personalen inte hör vad som sägs, missar något, tror något blivit fel eller vill se i historiken på vad som har sagts. Det är alltså ljudet av översättningen som i huvudsak ska höras och användas. På skärmen ska även en ångra knapp finnas vid eventuell felöversättning eller andra fel. Den andra delen, för den döva, har både text och en karaktär som gör teckenspråk. Det finns både för att som nämnt tidigare så är text ett andra hands språk för en född döv och de vill därför ha tecken i första hand. Däremot en person som blivit döv i vuxen ålder då text och tal varit förstahands språket vill ha text före tecken. Därför ska en kunna välja om en vill ha tecken, text eller båda.
Bild 31 Test av gränssnitt layout 1
Bild 32 Test av gränssnitt layout 2
Nästa steg var att bestämma karaktär och stil på gubben till gränssnittet. Jag provade några olika och kom fram till att den till höger i bild 33 var mest lämplig. Den kändes mest seriös, tydlig och pålitlig.
Bild 33 test av karaktär
Test av gränssnitt
Ett test genomfördes (se bild 34) för att utvärdera tydligheten och användarvänligheten i gränssnittet.
Bild 34 Test av gränssnitt 1 och 2
Resultat av test
Resultatet visade att det gick att läsa på håll och det var tydligt att skilja mellan de olika chat bubblorna. Kritik gavs på att texten hade kunnat vara ännu större och att gränssnittet inte riktigt kändes modernt nog.
Vidareutveckling av gränssnitt
Jag försökte få allt att bli ännu tydligare med att förtydliga skillnaden mellan de olika chat bubblorna samt förstora texten ytterligare och öka kontrasten i form av texttjocklek och färg. Sedan försökte jag få allt att kännas mer modernt och passande till den fysiska produkten. Detta gjorde jag genom att leta efter moderna färger och kombinationer samt att byta karaktär då jag anser att den ser mer modern och passande ut till det nya
gränssnittet (se bild 35).
Bild 35 Nytt gränssnitt
Resultat
Tolk
Detta är Tolk (se bild 36). Tolk hjälper döva och hörande att enklare kommunicera på offentliga platser. Med hjälp av Leap motion teknik kan tolk översätta teckenspråk till text och ljud. Sedan översätter Tolk ljud, alltså röst, till teckenspråk och text. Tolk är menad att finnas ute i butiker där personal behöver kommunikationsstöd vid möte av döva personer.
Idag finns inget hjälpmedel för detta och en använder istället papper och penna. Papper och penna är ett enkelt sätt att ställa en kort fråga eller ge svar på en fråga, dock missar en den mänskliga kontakten och en full konversation är omöjlig. Detta problem uppstår inte med Tolk då Tolk fungerar likadant som en riktigt tolk där tolken är i bakgrunden och
översätter till de båda utan att ta plats och uppmärksamhet.
Bild 36 Tolk
Funktioner
Tolk har två skärmar som kan fällas upp, en för den döva och en för den hörande (se bild 36). Skärmarnas gränssnitt förklaras senare. På sidan för den döva (höger i bild 36) finns även två kameror. Dessa kameror använder leap motion tekniken och kan känna av djup och därmed läsa av handrörelser. På den andra sidan, skärmen för den hörande (vänster i bild 36) sitter det en högtalare och en mikrofon. Högtalaren spelar upp det översatta
teckenspråket till ljud och mikrofonen tar upp rösten och översätter till text och tecken. På baksidan sitter en rem (se bild 37). Remmen är till för att den hörande ska sätta in sin hand i och ta med sig tolk ut i butiken för vidare konversation.
Tack vare Tolks piller formade gångjärn kan tolk rotera 300 grader. Detta medför att Tolk kan stängas och skydda båda skärmarna när den inte används samt fällas upp och placeras på platta ytor vid användning.
Bild 37 Tolk´s olika lägen och sidor
Gränssnitt
Gränssnittets grund är baserat på en vanlig chatt som en kan stöta på i flera andra appar så som Messenger eller Whatsup. Detta för att en enklare ska känna igen och lättare orientera sig.
Tolk använder sig av två skärmar med två olika gränssnitt på (se bild 38). Gränssnittet åt den döva, den vänstra i bild, har ett gränssnitt med halva skärmen text och halva
teckenspråk. Eftersom en del föredrar text och en del teckenspråk kan den döva personen välja hur mycket av varje som ska synas genom att dra i knappen i mitten av skärmen.
Bild 38 Gränssnitt
I mitten av skärmen finns det en karaktär. Det är denna karaktär som utför teckenspråket.
Jag har valt att dela karaktären vid midjan då det är mellan huvud och midja som
teckenspråket sker. Karaktärens utseende är baserat på vilken person i personalen som använder den. Personalen kan alltså ställa in sin egen karaktär (se bild 39), detta för att det ska bli en starkare och mer personlig koppling mellan tolk och personalen. Högst upp i mitten finner en tre knappar. I mitten för att ångra. Detta för att kunna fela och inte känna sig rädd för att göra det. Men även för att tekniken kan fela och där av kan användarna ångra och prata/teckna om. Bredvid mitten knappen finns möjligheten att förstora eller minska texten och karaktären.
Bild 39 Personalens personliga karaktär
Tolk har större text än normalt i en mobil till exempel. Detta för att Tolk observeras oftast på distans ca 1 - 1.5 meter (se bild 34). Kontrasten i gränssnittet och mellan de två chatt bubblorna är även hög för att ytterligare öka läsbarheten och tydligheten på håll.
Scenarion
Nedan visas de tre scenarier, nämnt tidigare, i två bilder. Det första scenariot (se bild 40) är vid kassan. Tolk är framställd vid kassan och den döva och hörande kan konversera med varandra fritt.
Bild 40 Tolk framställd vid kassan
Scenario två och tre är när konversationen måste fortsätta ute i butiken (se bild 41) och när personalen behöver använda ena handen till att visa produkten i fråga.
Bild 41 Ute i butik
Tekniska specifikationer
Nedan följer de tekniska specifikationerna. Första bilden visar hur tolk är byggs och vad som finns inuti. Tolk har två skärmar, men det är bara den ena skärmen som har själva kretskortet och batteriet i sig (se bild 42). Därför kan den andra skärmen vara tunnare då den endast har en skärm i sig. Den andra bilden visar Tolks mått (se bild 43).
Bild 42 Sprängskiss
Bild 43 Mått på tolk
Färgerna som är valda till Tolk är dessa (se bild 44).
Bild 44 Färg specifikation
Modell
Bild 44 Modell i hand
Bild 45 Modell personal vy uppfälld
Bild 46 Modell front stängd
Bild 47 Modell bak stängd
Argumenterande text
Nu när mitt arbete är färdigt och jag har hunnit reflektera lite är jag till väldigt nöjd med mitt resultat. Jag vet att tekniken för att översätta teckenspråk till text och ljud finns. Det finns inget som är ihopsatt till en vettig användarvänlig produkt. Den teknik som närmast försökt sig på är stationär och tar alldeles för stor plats vid kassan eller informationsdisken. Den går inte heller att bära med sig eller användas privat av den döva. Med hjälp av Swift creatives och mina egna undersökningar har jag försäkrat mig om att min maskinvara och mjukvara är realistiska och faktiskt får plats i min produkt. Denna produkt är alltså något som utan vidare arbete kan produceras och tas fram till samhället.
Gällande det estetiska och semiotiken ville jag skapa något som såg pålitligt och tryggt ut.
Detta var väldigt utmanande då ny teknik kan lätt se läskig och oförstådd ut. Detta tycker jag att jag lyckades med. Den ser vänlig och inbjudande ut, utan att se ut som en leksak eller någon billig prototyp eller liknande. Färgvalen är baserade på användarvänlighet och tydlighet samt estetiskt för ögat. De två blåa huvud färgerna som ger en trygg och len känsla tillsammans med en bjärt orange som skär av och visar tydligt på funktion. Något som är super tekniskt och läskigt för mig är något med vassa faser, blank lack, små
detaljer, metall material, sköra ytor och liknande. Detta ville jag jobba emot. Mjuk form utan att göra den för mjuk som vissa smartphones är idag. Matta ytor med tydliga detaljer som är inbjudande att röra eller trycka på. Robusta delar och en gedigen känsla när en håller i den.
Vidare kan Tolk anses kunna användas som ett lärlings verktyg. Efter som text och ljud dyker upp efter inspelad tecken, kan vem som helst testa sina teckenspråkskunskaper och få direkt feedback på om de tecknat rätt eller fel. En kan även tala och få tecknet visade för sig och sedan försöka repetera själv med direkt feedback på om en gjort rätt.
Ett motargument är vid mobil användning av Tolk. Alltså när en håller i den i handen ute i butiken. Här måste en hålla den rakt och still så att den döva tydligt kan se vad som sägs.
Alltså kan du inte hålla något med båda händer och prata samtidigt om du rör på händerna. Då kan inte den döva se vad du säger.
Ett annat motargument är ifall det kommer in en döv som blivit döv i vuxen ålder. Denna person kanske inte är lika bra på teckenspråk utan föredrar att skriva. Detta kan tänkas vara besvärligt då Tolk inte har den funktionen att skriva. Detta är något jag skulle kunna lägga till. Dock kvarstår det att det är svårt att skriva för den döva då den står på ett bord framför vilket blir relativt svårt att hantera.
Referenser
Arvola, M. 2014. Interaktionsdesign och UX - om att skapa god användarupplevelse, 2014, 1:1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Blogs.perceptionsystem.com blogs.perceptionsystem.com. Kinect Sign Language Translator – A Wonderful Technology for Deaf People. blogs.wordpress
http://blogs.perceptionsystem.com/kinect-sign-language-translator-wonderful-technology-d eaf-people/ (Hämtad 2019-03-20)
Frolundadata.se. GoTalk Express 32. Frolunda.
https://frolundadata.se/butik/gotalk-express-32/ (Hämtad 2019-03-20)
Horsellinjen.se Leva med hörselnedsättning och dövhet. Hörsellinjen.
https://horsellinjen.se/fakta-och-rad/horsel-och-horselskador/horselnedsattning-och-dovhet /#att-bli-horselskadad-eller-dov-som-vuxen (Hämtad 2019-03-08).
Itsread.wordpress.com Hörselsress. Itsread.
https://itsread.wordpress.com/tag/horselstress/ (Hämtad 2019-03-11)
Lumointeractive.com. Leap motion, proprioception, and the jenga test. Lumointeractive.
https://lumointeractive.com/lumo-daily-inspiration/2016/2/17/leap-motion-proprioception-an d-the-jenga-test (Hämtad 2019-03-20)
Thedailybeast.com This is what it's like to be deaf from birth. Dailybeast https://www.thedailybeast.com/this-is-what-it-is-like-to-be-deaf-from-birth (Hämtad 2019-03-08)
Vice.com Tio frågor du alltid velat ställa en döv. Vice.
https://www.vice.com/sv/article/wjg9ny/tio-fragor-du-alltid-velat-fraga-en-dov-person (Hämtad 2019-03-08).
Washington.edu.UW undergraduate team wins $10,000 Lemelson-MIT Student Prize for gloves that translate sign language. washington
https://www.washington.edu/news/2016/04/12/uw-undergraduate-team-wins-10000-lemels on-mit-student-prize-for-gloves-that-translate-sign-language/ (Hämtad 2019-03-20)
Youtube.com. Bildtelefoni.net - iOS. Youtube.
https://www.youtube.com/watch?v=Km5gHKh6xz8 (Hämtad 2019-03-20)
Bilagor
Bilaga 1 - Skisser från workshop
v
Bilaga 2 - Värde matris
Verb Koncept 1 Koncep 2 Koncept 3
Underlättar
kommunikation 0 - 0
Genomförbarhet 0 + -
Användarvänlighet 0 0 0
Stör kommunikation 0 - 0
Interaktivitet med mot partner
0 - -
Ögonkontakt 0 - -
Inkluderande 0 0 0
Kommunikationsnivå 0 - 0
Håller över tid 0 + +
Kostnad 0 + -
Totalt + 0 3 1
Totalt - 0 5 4
Totalt 0 -2 -3
Bilaga 3 - Funktionslista
Verb Funktion Begränsning Klass Koncept
Underlätta Kommunikation Mellan döva och hörande
HF 1,2,3
Möjliggöra Översättning Tecken till ljud och text
N 1,3
Möjliggöra Översättning Tal till text N 1,3
Medge Mobilitet I butik Ö 1,2
Vara Flexibel Ö 1,2,3
Uttrycka Pålitlighet Ö 1,2,3
Uttrycka Användarvänligh et
Ö 1,2,3
Vara Användarvänlig Ö 1,2,3
Vara Pålitlig N 1,2,3
Förhindra Misskommunikati on
N 1,2,3
Medge Grepp Ö 1,2
Möjliggöra Upphängning Ö 1,2
Inneha Gränsnitt Text och bild N 1,2,3
Tåla stötar Midjehöjd och
ner
Ö 1,2
Koncept Poäng
Koncept 1 Portable Kinect 14
Koncept 2 Symbol 12
Koncept 3 UI window 10
