”DET FANNS INTE ENS PÅ
VÄRLDSKARTAN ATT HON SKULLE
VARA ÖVERVIKTIG ELLER FET…”
En kvalitativ studie om hur kommunikationen upplevs
mellan sjuksköterskor och småbarnsföräldrar vars barn
har en ogynnsam kroppsvikt
”IT WASN´T EVEN ON MY WORLD MAP
THAT SHE WOULD BE OVERWEIGHT OR
FAT…”
A qualitative study about communication between children´s healthcare nurses and parents of young children with an
unfavourable bodyweight.
Sammanfattning
Bakgrund Ett barns kroppsvikt kan vara ett känsligt ämne. Inom vården är det extra viktigt
att man väljer sina ord med omsorg när man behöver förmedla ett jobbigt besked. Det är inte ovanligt att föräldrar reagerar kraftfullt när det rör barns övervikt. Orsakerna till reaktionerna beror ofta på att föräldrar har svårt att se sitt barns verkliga storlek. Det i sin tur kan bero på förändrade kroppsnormer där en lätt övervikt ses som det normala.
Syfte Studiens syfte var att undersöka hur kommunikationen kring kroppsvikt upplevs av
vården respektive föräldrar vars barn uppfattades ha en ogynnsam kroppsvikt.
Metod Semistrukturerade intervjuer användes för insamlandet av upplevelsebaserad
information från småbarnsföräldrar och BVC-sjuksköterskor i norra Sverige.
Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys och en induktiv ansats i enlighet med Braun och Clarke.
Resultat Sjuksköterskorna följer Rikshandbokens nationella vårdprogram där det finns råd
om känsliga samtalsämnen. I sjuksköterskornas utbildning ingick olika samtalstekniker. Sjuksköterskornas upplevda bekvämlighet kring ämnet kroppsvikt varierade, från obekvämt till problemfritt. De önskade fler dietister eftersom de som fanns inte räckte till för att behandla kroppsviktproblematik. Ett nationellt vårdprogram för överviktiga barn
efterfrågades, eftersom det material som fanns tillgängligt inte alltid upplevdes optimalt. Föräldrarna uttryckte starka reaktioner på budskapet om deras barns kroppsvikt. Reaktionerna tycktes grunda sig i tidigare egna erfarenheter relaterat till kropp och kroppsvikt, något som föräldrarna ville skydda sina barn ifrån.
Slutsats Det behövs ett samlat material för att ta hand om barn med kroppsviktproblematik.
Abstract
Background Children’s weight can be a sensitive topic. In child healthcare the choice of
words are important when delivering a tough message about a child’s weight. It’s not unusual that parents react forcefully, especially regarding overweight children. Reasons for the
reaction are often due to parents’ inability to see the child’s actual size, which may be a result of changing societal body norms where a trend is that we´re getting bigger.
Purpose The aim was to explore how the communication between healthcare staff and
parents were experienced in relation to children’s unfavourable weight.
Method Semi structural interviews were used to collect experiences from parents and
healthcare staff in northern Sweden. The interviews were analysed with thematic analysis according to Braun and Clarke.
Results The child healthcare nurses were following the Swedish Rikshandboken National
healthcare program that include advice about how to talk about sensitive topics. Different communication techniques were included in the nurses’ education. The nurses comfort level when talking to parents about their child’s weight varied from uncomfortable to
unproblematic. The nurses wished for more dieticians in the region to better handle the overweight children. A national healthcare program for overweight children was asked for because the material that were available wasn’t optimal to use for this group. The parents reacted strongly to the news about their child’s weight. Their reactions seem to stem from an underlying issue with food and body, something the parents wanted to protect the child from experience in the future.
Conclusion A specific material are needed to better care for children with an unfavourable
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND ... 5
2. SYFTE ... 6
3. METOD ... 6
3.1 METODVAL ... 6
3.2URVAL OCH REKRYTERING ... 6
3.3DATAINSAMLING ... 7
3.4 DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 7
3.5ETISKA ASPEKTER ... 7
3.6 FÖRFÖRSTÅELSE ... 8
4. RESULTAT ... 8
4.1KOMMUNIKATIONSKUNSKAP INOM VÅRDEN ... 8
4.1.1 Sjuksköterskornas utbildning ... 8
4.1.2 Råd som gavs ... 8
4.2UPPLEVDA SVÅRIGHETER INOM VÅRDEN ... 9
4.2.1 Sjuksköterskornas upplevelser av föräldrarna ... 9
4.2.2 Bristande vårdresurser och vad sjuksköterskorna önskar ... 9
4.3 FÖRÄLDRARNAS UPPLEVDA BRISTER I KOMMUNIKATIONEN ... 10
4.3.1 Kommunikationen väcker starka känslor ... 10
4.3.2 Samtalets konsekvenser ... 11
4.3.3 Rådens betydelse och följder ... 11
4.4FÖRÄLDRARNAS REFLEKTIONER ... 11
4.4.1 Erfarenheter och tankar om kroppsideal ... 11
4.4.2 Den ideala kommunikationen ... 11
5. DISKUSSION ... 12
5.1 RESULTATDISKUSSION ... 12
5.2 METODDISKUSSION ... 13
5.3 SAMHÄLLS- OCH YRKESRELEVANS ... 14
6. SLUTSATS ... 14
7. FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET ... 15
8. TACK ... 15
9. REFERENSER ... 16
Bilaga 1. Tabell 1. Exempel på analysprocessen från en intervjustudie där småbarnsföräldrar och sjuksköterskor deltog.
Bilaga 2. Tabell 2. Resultattabell från en intervjustudie där småbarnsföräldrar och sjuksköterskor deltog.
Bilaga 3. Tabell 3. Resultattabell från en intervjustudie där småbarnsföräldrar och sjuksköterskor deltog.
Bilaga 4. Rekryteringsmail till vårdpersonal. Bilaga 5. Rekryteringsbrev till föräldrar. Bilaga 6. Frågeguide till föräldrar. Bilaga 7. Frågeguide till vårdpersonal. Bilaga 8. Informationsbrev.
1. BAKGRUND
Det finns många ämnen omkring oss som skapar starka debatter, ett av dessa är kropps- och skönhetsideal. Dagens media matar oss med olika typer av trendiga dieter och råd för hur vi ska uppnå den perfekta kroppen (1, 2). Vilka kroppsnormer som föredras är något som förändras över tid och ser olika ut i olika kulturer (3–5). Lupton beskriver i boken Fat hur synen på människokroppen har förändrats (3). Under tidig kristendom ansågs den smala kroppen vara ett tecken på gudstro och disciplin. Den stora och tunga kroppen ansågs däremot tillhöra en lustfylld människa utan disciplin och självkontroll, som gav sig hän åt sex och mat i överflöd. Under 1600-talets Europa såg det annorlunda ut, då sågs den kurviga och
voluminösa kroppen som ett tecken på välstånd och något som eftersträvades, medan den tunna kroppen tydde på fattigdom (4). Idag ska den kvinnliga kroppen både vara smal, kurvig och vältränad och det manliga idealet är att vara muskulös (5). Det är välkänt att kroppsvikt och kroppar är ett känsligt ämne som rör många, däribland vården, och det är därför noga hur man väljer sina ord.
Statistik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) visar att fram till år 2018 handlade ca. 20% av klagomålen om kommunikation och bemötande (6). Att prata om barns kroppsvikt kan vara ett väldigt känsligt ämne som kan leda till upprörda känslor hos föräldrar. Studier som har undersökt kommunikation mellan vården och föräldrar vars barn har en ogynnsam kroppsvikt, har visat på bristande kommunikationsfärdigheter (7, 8). En anledning till
upprörda känslor angående barnets kroppsvikt kan vara att föräldrar har svårt att se hur barnet verkligen ser ut, detta pga. av att övervikt numera är normaliserat (9, 10).
Det har visat sig att det finns en risk att vårdpersonalen väljer att inte ta upp ämnet övervikt pga. rädsla för föräldrarnas reaktion (11, 12). Det har också visat sig att det kan vara svårare för vårdpersonal att ta upp ämnet övervikt om barnets förälder själv är överviktig eller obes, medan det upplevs mindre problematiskt att tala om barns undervikt. En anledning till detta kan vara att undervikt sällan är ett problem i västvärlden (13, 14). På sikt hjälper tystnaden ingen, utan riskerar istället att leda till mer lidande och ökade samhällskostnader (15). Forskningen visar att ju längre man dras med en ogynnsam kroppsvikt desto större blir konsekvenserna, med exempelvis psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdom, benskörhet och även ökad risk för vissa cancersjukdomar (16–18).
För att främja hälsosamma levnadsvanor och en hälsosam kroppsvikt är det angeläget att budskapet når fram. När det finns behov för beteendeförändringar är MI-samtal (Motivational Interviewing) ett sätt att öka kommunikationsfärdigheterna och minska motstånd hos
mottagaren (19). Ett av de viktigaste redskapen inom MI är att man “rullar med motstånd”, vilket innebär att man inte börjar argumentera eller försöker att övertyga om att man har rätt i sin sak, utan att man håller med patienten när denna är upprörd över något för att sedan föra samtalet vidare (20). Det är också viktigt att locka fram förändringsprat genom att öka självtilliten. Detta kan göras genom att forma samtalet efter den motivation personen har.
bland annat för att se att barnet utvecklas som det ska, men det är även ett verktyg för att upptäcka sjukdomar som celiaki, allergier eller failure to thrive etc.
För att en barnfamilj ska få möjlighet att träffa dietist så krävs oftast remiss via läkare som antingen bekräftar eller utesluter olika medicinska faktorer som kan ligga bakom
kroppsviktproblematiken (22). Detta innebär att man som patient/familj träffar olika vårdprofessioner och utifrån bemötandet från tidigare vårdkontakter skapas förväntningar eller farhågor inför nästa besök. Har den mellanmänsklig kommunikation havererat i tidigare vårdkontakter kan resultatet bli att dietisten, som kommer senare i vårdkedjan, måste jobba i uppförsbacke (23, 24). I rollen som dietist är det därför bra att ha en förförståelse för andra professioners kommunikationssätt och -kunskaper, för att lättare kunna sätta in resurser som kan bidra till ett gott kommunikationsklimat och eventuellt förbättra ett bristande utgångsläge och på så sätt minska eventuellt motstånd från patienter.
I dagens samhälle och mediaflöde kretsar mycket kring skönhetsideal och kroppsnormer. Det är därför viktigt att få allmänheten att förstå att när man pratar om en hälsosam kroppsvikt inom vården handlar det om hälsa, och inte om skönhetsideal eller kroppshets. Eftersom det är svårare att åtgärda en ogynnsam kroppsvikt ju längre den består, så är det viktigt att arbetet med att främja en hälsosam livsstil och kropp börjar redan i unga år (25, 26). Med tanke på att det alltid finns två sidor av samma mynt så valde vi i denna studie att utgå från både
föräldrarnas och vårdens perspektiv.
2. SYFTE
Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen kring kroppsvikt upplevs av vården respektive föräldrar vars barn uppfattades ha en ogynnsam kroppsvikt. Med ogynnsam kroppsvikt menas här både över- och undervikt.
Studien besvarar följande frågeställningar:
1. Hur upplever vården samtalen kring barns kroppsvikt?
2. Hur upplever föräldrarna samtalen kring deras barns kroppsvikt?
3. Finns det behov av förbättringar och i så fall hur eller vad kan förbättras?
3. METOD
3.1 Metodval
Eftersom studiens syfte var att ta reda på informanternas upplevelser, känslor och tankar genomfördes intervjuer som analyserades med hjälp av tematisk analys (27, 28). Tematisk analys används ofta vid vårdrelaterade uppsatser och är enligt Braun och Clarke ett flexibelt sätt att utföra en kvalitativ analys (29). Skillnaden mellan en tematisk analys och en kvalitativ innehållsanalys är att man inom den tematiska analysen rekommenderas ta både det latenta och manifesta innehållet i med i analysen, medan man i en innehållsanalys kan välja mellan att utveckla det manifesta innehållet (det som direkt sägs i texten, vilket leder till kategorier) eller det latenta innehållet (som är mer tolkande) vilket leder till teman och gör analysen djupare.
3.2 Urval och rekrytering
Studien baserades på intervjuer av småbarnsföräldrar respektive sjuksköterskor och
ytterligare 12 e-mail till olika BVC i omkringliggande län. Detta resulterade i kontakt med fem sjuksköterskor. Inklusionskriteriet var att informanterna träffar barnfamiljer med barn i åldersspannet 0–6 år. Sexårsgränsen valdes för att skolhälsovården därefter tar över
vårdansvaret.
För att nå ut till så många som möjligt på ett effektivt sätt skedde föräldrarekrytering i början med ett bekvämlighetsurval via Facebook, där vi annonserade på våra privata sidor, samt olika grupper som till exempel tipsgrupper och föräldragrupper För att öka antalet informanter sattes även fysiska rekryteringsbrev (Bilaga 2) upp på föräldratäta områden, såsom förskolor och lekplatser samt på knutpunkter som busstationer och köpcentrum. Inklusionskriterierna för föräldrainformanterna var att de är föräldrar alternativt vårdnadshavare för barn i
förskoleåldern och att deras barns kroppsvikt hade uppmärksammats som ogynnsam. Totalt rekryterades tre föräldrar som alla var mammor.
3.3 Datainsamling
Datainsamling skedde under september - oktober 2019. Inför intervjuerna utformades två olika semistrukturerade frågeguider (Bilaga 3 och 4) anpassade för respektive intervjugrupp. De semistrukturerade intervjuguiderna användes som verktyg för att samla in
upplevelsebaserad information (27, 30). Frågeguider används för att få ut relevant information och samtidigt ge utrymme och flexibilitet att utforska nya frågor som uppkommer under intervjuerna.
De informanter som tackade ja till att delta i intervjun fick ett informationsbrev (Bilaga 5) och samtyckesblankett (Bilaga 6) skickat till deras e-mail. Samtyckesblanketter med godkännande av ljudinspelning skrevs under på plats vid intervjun eller skickades i förväg med underskrift. Samtliga vårdintervjuer genomfördes genom telefonsamtal. Totalt intervjuades fem BVC-sjuksköterskor och intervjuerna varade ca 50 minuter. Föräldraintervjuerna gjordes via videosamtal och på universitetsområdet, varav en skedde i form av en gruppintervju med två intervjuare och en informant. Detta skedde på informantens förslag. De tre
föräldraintervjuerna varade mellan 40 minuter till två timmar. Båda gruppernas intervjuer spelades in som ljudfil via mobil eller dator och överfördes till ett slutet nät på universitetets studentportal.
3.4 Databearbetning och analys
Insamlat material analyserades med ett induktivt förhållningssätt, vilket innebär att man inte utgår från någon förutbestämd teori, utan den växer fram genom analys av materialet (27, 29). Efter utförda intervjuer så lyssnades materialet igenom flertalet gånger för att sedan
transkriberas. Ur den transkriberade intervjun tar man ut meningsbärande enheter som kondenseras och kodas (Bilaga 1). För att utföra en tematisk analys samlades koderna i subkategorier som i sin tur bildade kategorier, kategorierna speglar sedan det manifesta innehållet (28). De olika kategorierna knyts till mer övergripande teman, som speglar det latenta innehållet (Bilaga 2 och 3). Kodning gjordes via dator och sammanfogades i Google kalkyl där de delades in i kategorier och subkategorier för att sedan söka efter teman.
3.5 Etiska aspekter
informanterna. Samtyckesblankett innehållande information om frivilligt deltagande och möjlighet att när som helst avsluta deltagandet skrevs på innan intervjuerna påbörjades. Alla samtyckesblanketter förvarades i ett brandsäkert skåp på universitetets institution och allt känsligt material förstördes efter avslutat arbete.
3.6 Förförståelse
Flera aspekter kan påverka hur man tolkar ett material och resultaten från en studie. En av dessa är forskarnas förförståelse om ämnet som undersöks (27, 32). Vi har i skrivande stund inga barn och har aldrig jobbat inom vården, däremot är vi snart färdigutbildade dietister. Vi hade skapat oss uppfattningen om hur kommunikationen upplevdes av föräldrarna innan studien påbörjades. Uppfattning var att det fanns problem kring hur vården pratade om barns kroppsvikt. Genom olika forum gick det att läsa om vårdupplevelser som ofta visade på negativa och upprörande erfarenheter utifrån föräldrars perspektiv. Vi var även medvetna om att kroppsnormer och hälsonormer förändras över tid. Det som förr ansågs vara övervikt ses som en mer normal kroppsvikt idag. Vi utgick också från att det sannolikt fanns skillnad i hur man såg på ämnet kroppsvikt utifrån om man var förälder eller vårdpersonal. För föräldrarna verkade barnens kroppsvikt handla mer om, samhälls-, kroppsnormer och skönhetsideal, medan det från vården handlar om att främja hälsa, alternativt motverka framtida ohälsa.
4. RESULTAT
Resultatet inleds med en presentation utifrån sjuksköterskornas perspektiv, följt av föräldraperspektivet. Resultatdelen är strukturerad utifrån de teman och kategorier skapta under analysen. För att tydliggöra olika subkategorierna har dessa kursiverats i texten och citat används för att illustrera informanternas upplevelser och erfarenheter.
4.1 Kommunikationskunskap inom vården
Sjuksköterskorna som deltog i intervjuerna var kvinnor, arbetande inom landstinget. De hade alla flera års yrkeserfarenhet bakom sig med att möta barnfamiljer. Analysen av intervjuerna resulterade i två övergripande teman - Kommunikationskunskap inom vården och Upplevda
svårigheter inom vården, samt två kategorier per tema med totalt 18 subkategorier (Bilaga 2).
4.1.1 Sjuksköterskornas utbildning
I sjuksköterskornas utbildning ingår kurser inom olika samtalstekniker, däribland MI och stödjande samtal. Hur dessa kunskaper används i praktiken anpassas dels efter familjen de träffar, dels den egna erfarenheten. Något som sjuksköterskorna betonade var vikten av att använda rätt ordval och uttryck som enligt en av dem bör vara “snälla och ofarliga ord” för att avdramatisera ämnet kroppsvikt. Andra exempel på uttryckssätt var att säga att “barnet är lite tung för sin längd” eller fråga om barnet är en “snabbätare”. De beskrev också att de försöker vara så neutrala som möjligt och “aldrig prata över ett barns huvud”. En av sjuksköterskorna var noga med att poängtera att de aldrig säger att ett barn ska banta. Sjuksköterskorna beskrev hur de strävar efter att nå fram med sitt budskap och att samtidigt försöka bibehålla en god relation till familjerna. En annan metod som användes var att “låta föräldern tro att de är de själva som kommer med olika idéer och förslag på lösningar” detta för att öka motivation till förändring.
4.1.2 Råd som gavs
Sjuksköterskorna gav endast enkla råd till föräldrarna och dessa såg lite olika ut beroende på barnets ålder och om barnet ammades eller inte. Vid undervikt gavs råd som att “inte äta för mycket fibrer” och att se till så att barnet “inte dricker sig mätt på mjölk” innan maten. Även
inte skulle få i sig “energi den inte behöver” samt att se över barnens portionsstorlekar som ofta upplevdes vara en del av problematiken. Ett annat råd som gavs gällande
måltidssituationer var “grönsaker först, sen mat, och om man inte var mätt så fick man ta mer grönsaker”. De poängterade även att det var viktigt att alla i familjen eller gruppen gör likadant för att “inte peka ut ett barn”. Sjuksköterskorna beskrev hur de pratar om
“rörelseglädje” med föräldrarna och gav råd om att öka barnets aktivitet, eftersom ”barn inte sätts på diet”. Gällande helammade barn så fick barnen “väga hur mycket de ville”. Däremot var de mer vaksamma när barn fick modersmjölksersättning, eftersom dessa barn enligt forskning tenderar att bli överviktiga.
4.2 Upplevda svårigheter inom vården
4.2.1 Sjuksköterskornas upplevelser av föräldrarna
Sjuksköterskorna beskrev att mat är ett laddat ämne och att det “finns många matexperter där ute” och “de flesta föräldrarna vill göra rätt” när det kommer till barnens kost. De berättade också hur de upplevde att en del av föräldrarna “vet, men tar inte till sig råden” och att sjuksköterskorna uppfattade att “föräldrarna inte har tid med mat” för att annat prioriterades. Stressade mammor sågs som ett fenomen och beskrevs genom att “det är framförallt
mammorna som stressar kring sin egen kroppsvikt”. Generellt upplevdes mammorna ”mer hälsoengagerade än papporna”. En annan upplevd svårighet var föräldrarnas syn på barnens
kroppsvikt som sjuksköterskorna beskrev med att “överviktiga barn ses som normalviktiga”
och att föräldrarna upplevdes även vilja att “barnen ska ha lite marginal”. De beskrev att “normalviktiga barn i tunga familjer sågs som magra” och “de flesta går i försvar vid tal om övervikt”. Sjuksköterskornas förklaringar till övervikten var bland annat att det ofta var barnens portionsstorlekar som var problemet och att föräldrarna upplevdes “stolta om barnen åt mycket”. Sjuksköterskorna beskrev att det inte var ovanligt att höra uttryck som “han ska bli stor och stark!” De menade också att “en del föräldrar stoppar något i munnen på barnet så fort den säger något” samt att de har noterat att det ofta är omvälvande livsförändringar bakom en plötslig viktökning då många “tröstar barnen med mat” eller “vill göra barnen glada med mat och godis”. En ytterligare upplevd svårighet var föräldramotivationen.
Sjuksköterskorna berättade att när det gällde livsstilsförändringar för ett barn så var det viktigt att hela familjen var engagerad då det ofta krävdes att hela familjen gjorde en omställning och inte bara barnet. Sjuksköterskorna berättade att de märker om föräldrarna är engagerade och motiverade samt att bland de mindre motiverade föräldrarna “tas prat om eventuella
hälsokonsekvenser emot med en axelryckning”. Sjuksköterskorna ville ibland poängtera att
det är ditt barn vi pratar om! Med det menades att kroppsvikt inte bara handlar om kilon, utan
även är ett sätt att se på övrig hälsa eller eventuell ohälsa hos barnet och att “vården inte är ute efter skönhetsideal, det är hälsa vi eftersträvar”. Några av sjuksköterskorna pratade om en
rädsla för föräldrarnas reaktion vid tal om kroppsviktproblematik. En av sjuksköterskorna
kände att “föräldrarna kan se sitt tjocka barn som ett misslyckande i föräldraskapet, vilket leder till förnekelse av vikten”. Andra sjuksköterskor uttryckte en viss obekvämhet kring ämnet övervikt pga. att de inte visste hur föräldrarna skulle reagera på beskedet. Andra kände sig mer bekväma att ta upp ämnet då de utifrån tidigare yrkeserfarenheter hade varit tvungen att ta upp svårare saker än kroppsvikt. Några sjuksköterskor påpekade att föräldrar som har en normal kroppsvikt inte tenderade att reagera lika starkt när de fick samma sorts besked om deras barns kroppsvikt.
4.2.2 Bristande vårdresurser och vad sjuksköterskorna önskar
Sjuksköterskornas reflektioner visade uttryck och önskemål om internutbildningar i ämnet
att “de borde förbjuda Dollarstore!” pga. den billiga utrymmesmaten butiken säljer. De menade även att skolmaten behöver förbättras genom att servera mer grönsaker och mindre snabba kolhydrater. Det fanns även idéer om att starta matlagningsteam med
småbarnsföräldrar för att väcka ett matintresse. Något som alla sjuksköterskor var överens om var att det finns för få dietister i regionen. Dietisterna på barnklinikerna tog inte längre emot överviktiga barn om det inte handlade om “extremfall”. De beskriver hur dietisternas tid inte längre räcker till för sådant arbete, utan att de oftast arbetar med sjukdomar och allergier. Sjuksköterskorna berättade vidare hur de försöker skicka remisser till dietister men att
remisserna avskrivs och kommer tillbaka. I de få fall där familjer fick träffa dietist så beskrivs att “radikala förändringar gjorts” och “de [föräldrarna] har blivit jättenöjda”. En av
sjuksköterskorna påpekade även att “det ingår inte i BVC:s uppdrag att behandla övervikt, utan att endast uppmärksamma det vid behov och då ge enkla råd”. En annan sjuksköterska pratade om regionala skillnader gällande behandling av överviktiga barn, där det i vissa regioner var problemfritt att få barnen remitterade för att åtgärda övervikt och i andra var det betydligt svårare. Behoven av förbättring upplevdes lite olika av sjuksköterskorna, vissa var nöjda med det material som fanns och den kunskap de besatt, medan andra önskade ett
nationellt vårdprogram för överviktiga barn. Det efterfrågades ett riktat material för övervikt,
dels för att använda själva och dels för att dela ut till föräldrar som behövde eller ville ha sådant. Det material som fanns vid intervjutillfället uppfattades mer handla om hälsosamma vanor än övervikt. Några av sjuksköterskorna lyfte även ett behov av tydligare gränser när det kom till “gränsfallen”, där vissa sjuksköterskor upplevde att det fanns skäl att reagera på en tillväxtkurva medan läkaren tyckte det såg bra ut. De uttryckte ett behov av att alla skulle “tala samma språk och ha samma utgångsläge” för att minska osäkerheten. En sjuksköterska berättade om att hon mest använde sig av “egna hemmasnickrade lösningar” som personalen på just det stället hade samlat ihop från bland annat Livsmedelsverket och tidigare väl
omtyckt material som dock inte längre fanns tillgängligt.
4.3 Föräldrarnas upplevda brister i kommunikationen
Under intervjuerna framkom att mammorna hade eller haft en osund syn på mat, ätande och den egna kroppen, en del med påverkan sedan barndomen. Analysen av intervjuerna
resulterade i två teman - Föräldrarnas upplevda brister i kommunikationen och Föräldrarnas
reflektioner, med tre respektive två kategorier och totalt 14 subkategorier (Bilaga 3).
4.3.1 Kommunikationen väcker starka känslor
Föräldrarna som intervjuades var inte förberedd på budskapet om deras barns kroppsvikt. Känslorna de gav uttryck för var allt från chock till oförståelse. De beskrev att “det fanns inte på min världskarta” och de inte delade sjuksköterskans problembild, utan menade istället att barnet tex. var “något större men proportionerlig”. I en av familjerna där det fanns flera barn kunde föräldern jämföra sina barn i samma ålder och kunde beskriva att “det äldre syskonet är kralligt” men uttryckte ingen oro för det yngre barnet då “han är aktiv och äter bra mat”. Föräldrarna kände sig ibland skuldbelagda och ifrågasatta av vården i sitt föräldraskap. En av mammorna beskrev att hon ofta ursäktade sig redan i förväg genom att t.ex. säga “ja, jag vet att han är smal” eller “han är frisk, äter och är glad”. Även känslor som rädsla och oro för barnets framtid yttrades. Föräldrarna ville inte att deras barn får “en skev kroppsbild”, vilket följdes av känslan att vården skapar onödig stress utöver den redan befintliga. Ibland
4.3.2 Samtalets konsekvenser
Konsekvenserna av vårdsamtalen blev att föräldrarna tappade tilltro till vården på grund av att de t.ex. “fått två olika budskap från BVC och HC”, där “sjuksköterskor bara hänvisade till siffrorna” eller “vägrar ta i barnet”, vilket i sin tur resulterade i att en av föräldrarna vägrade att låta barnets kroppsvikt och längd journalföras. En annan förälder kände sig överkörd och anklagad vilket resulterade i att hon slutade ta eget initiativ till kommunikation, hon “slutade ställa frågor och be sjuksköterskan om råd” och svarade endast i korta meningar på frågor hon fick.
4.3.3 Rådens betydelse och följder
Mottagna råd som till exempel “barnet ska inte äta mer än en knuten näve”, “begränsa
onyttigheter”, “berika maten med olja”, “sluta med nattamningen” och ”börja med riktig mat” sågs inte som råd eller tillräckligt bra sådana. De tankar kring råd som uttrycktes var att råden var “opersonliga”, “inte individanpassade” eller upplevdes för generella. En av föräldrarna upplevde att “pekpinnar gavs angående kosttillägg” och detta utan att ens fråga vad föräldern redan gjorde i dagsläget. Resultat av råden blev att föräldrarna ibland tog egna beslut kring hur noggrant de skulle följa råden och de började leta egna lösningar. En av föräldrarna kände sig tvingad att sluta amma pga. barnets undervikt och hade börjat leta lösningar på internet och hittade sidan ”amningshjälpen sa typ tvärtom mot vad sköterskan sa”.
4.4 Föräldrarnas reflektioner
4.4.1 Erfarenheter och tankar om kroppsideal
Det framkom under intervjuerna att föräldrarna hade en egen kroppsviktproblematik, i vissa fall sedan barndomen. En förälder berättade att hon “alltid varit tjock” och att hennes
föräldrar “jämt fick höra prat om min vikt vid varje läkarbesök”, vilket ledde till “skam under uppväxten” och “olika sorters missbruk” senare i livet. En annan förälder hade fått en
ohälsosam relationen till mat och en rädsla för viktuppgång från ungdomsåren, där hon hade varit omgiven av bantande familjemedlemmar. Mamman berättade om en av dessa
familjemedlemmar som ständigt uttryckte sig negativt mot överviktiga personer. Hon
berättade vidare att hon kontinuerligt arbetar för att må bättre och att hon önskade att hennes barn inte ska få liknade tankar om sin egen kropp som hon själv haft.
Föräldrarnas tankar kring kroppsideal var att “alla människor är olika men ändå ska alla in i samma form”. Föräldrarna beskrev att de insåg det orealistiska med att alla ska se likadana ut, men upplevde att de “bombarderas med intryck från sociala medier” och “påverkades av smala kroppsbilder”, samt att bilden av att “man är lyckligast om man är smal” såldes flitigt till alla människor. Att “kroppsaktivister sticker ut” från mängden tyckte flera av föräldrarna var skönt, men som en poängterade att “det är viktigt att tänka vad man stoppar i munnen”. Alla föräldrar var överens om att “kroppsmedvetenhet och ätstörningar kryper ner i åldrarna” och det var “viktigt hur man uttrycker sig om kroppar”. Ingen av dem ville att deras barn skulle skämmas över sina kroppar, för att “alla få vara den man är och duga som man är”. En av föräldrar önskade också att “barn i unga åldrar inte ska stämplas som överviktiga”.
4.4.2 Den ideala kommunikationen
Föräldrarnas önskemål kring samtalen med vården var bland annat att barnen inte ska vara
närvarande när det pratas om kroppsvikt eller BMI. De önskade även ett generellt “bättre bemötande” och att mjukare ord som “mullig” eller att “barnet har lite extra hull” används istället för övervikt och fetma. I vissa fall önskade de även att “övervikt inte borde
och BVC skulle ha en “ätstörningsexpert”. De vill även ha en förklaring till varför informationen ges: “varför ens ta upp det om det inte finns något att oroa sig över?”. Föräldrarna uttryckte en rädsla och oro över att överföra sin egen mat- och
kroppsviktsproblematik till barnen och ville skydda barnet från kroppshets och kroppsideal. De uttryckte även en vilja att “vara barnets trygga punkt” och att “ge dem en bättre uppväxt än vad de själva hade” genom att slippa höra prat om kroppsvikt och matvanor.
5. DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
Studiens syfte var att undersöka hur kommunikationen kring kroppsvikt upplevdes av vården respektive föräldrar vars barn uppfattades ha en ogynnsam kroppsvikt. Den första
frågeställningen rörde hur man inom vården upplever samtal kring barns kroppsvikt.
Sjuksköterskorna upplevde att samtalen med föräldrarna oftast var problemfri eftersom båda parter i regel hade barnets bästa i fokus. Studier visar att föräldrar ibland har svårt att se sina barns verkliga storlek (7, 9, 10). Barn med normalvikt kan ses som underviktiga i överviktiga familjer och detta är något som även våra sjuksköterskor beskriver i arbetet. Det kan därför vara en utmaning att förklara att barnets kroppsvikt inte är optimalt, utan att samtidigt få föräldrarna att känna sig kritiserade i föräldraskapet. Ämnet upplevdes extra känsligt när föräldrarna själva var överviktiga, även detta styrks i tidigare studier (9–12). Det är viktigt för vården att skapa och behålla en bra relation och därmed bygga tillit. De sjuksköterskorna vi intervjuade var mycket medvetna om betydelsen av att använda snällare och mjukare ord vid samtal om kroppsvikt (33). För att underlätta dessa samtal använder de olika samtalstekniker som verktyg och förklarar tillväxtkurvor och ISO-BMI för föräldrarna. Sjuksköterskorna vi intervjuade följer därmed Rikshandbokens riktlinjer (34). Beroende på vilken region i landet man arbetar i så har man olika resurser tillgängliga för att arbeta med barns kroppsvikt (35). En av sjuksköterskorna noterade sådana skillnader när hon flyttade från södra till norra Sverige. Tidigare kunde hon remittera överviktiga barn direkt till barnkliniken, den möjligheten fanns dock inte på nya arbetsplatsen. Därför är det inte överraskande att
sjuksköterskor från vissa regioner inte känner sig lika trygga i arbetet med överviktiga barn. Det skapas ytterligare problem när dietisterna i regionen beskrivs som att inte ha tid eller möjlighet att ta hand om denna patientgrupp, istället prioriteras extremfall och medicinska problem. Så en enkel, men dyr lösning är att anställa fler dietister. Detta borde inte vara ett problem då Hälso- och sjukvårdslagen kapitel 5, §1 och §2 kortfattat säger att
sjukvårdspersonal ska finnas tillgänglig på varje vårdenhet och att vården ska finnas inom rimligt avstånd samt främja goda kontakter med vården (36). Att befolkningen överlag blir mer överviktig och fet ses även bland landets 4-åringar (37, 38) och ju längre tiden går desto tyngre blir befolkningen och samhällskostnaderna ökar pga. långsiktiga konsekvenser av övervikten (18). Ett sätt att bromsa ökningen av övervikt och fetma är att inrätta ett nationellt vårdprogram, vilket några av sjuksköterskorna också efterfrågade och vilken yrkesgrupp, annat än dietister är bättre lämpad för det arbetet?
Den andra frågeställningen fokuserade på hur föräldrarna upplevde samtalen kring deras barns kroppsvikt. De intervjuade föräldrarnas önskan om att sjuksköterskor bör välja mjukare ord vid tal om övervikt stämmer överens med vad andra studier har kommit fram till (7, 12). Under studiens gång framkom att föräldrarna har eller har haft olika osunda inställningar till mat och kropp och att det är något som till en del tycks ligga som grund för deras reaktioner kring deras barns kroppsvikt. Detta samstämmer med bl.a. Socialstyrelsens publikation Vård
av ätstörningar, som visat på kopplingar mellan föräldrars kroppsviktproblematik och hur de
vore att göra som en av föräldrarna föreslog; se till att det finns ätstörningsexperter vid BB och BVC. Samtidigt ser vi det som viktigt att sjuksköterskorna uppmärksammar, och att föräldrar berättar om sina tidigare erfarenheter och sin sjukdomshistorik vid hembesöken som sjuksköterskorna gör. Vår tolkning av sjuksköterskornas berättelser kring detta var att det är få som berättar om sina problem och om det finns t ex psykisk ohälsa, eller ätstörningar i familjen. Samtidigt upplevde vi att sjuksköterskorna tassade lite väl försiktigt kring ämnet vid hembesöken. Olika typer av psykisk ohälsa är ämnen som inte borde stigmatiseras utan pratas mer öppet om. Ett samhällsmål bör vara att se på olika typer av psykisk ohälsa på liknande sätt som med andra mindre stigmatiserade sjukdomar, som exempelvis epilepsi, diabetes eller astma, som knappast ses som något skamfyllt av gemene man.
Den tredje frågeställningen rörde eventuella behov av förbättringar och i så fall hur eller vad som kan förbättras. Föräldrarnas önskemål om hur denna typ av samtal borde gå till är i stora drag det som sjuksköterskorna beskriver att de gör (40). Så vad är då anledningen till att de intervjuade mammorna ändå inte kände sig väl bemötta? Det kan kanske vara så enkelt som både en mamma och några av sjuksköterskorna nämnde, att det handlar om personkemi. Är det så att det är den som fallerar så kanske enklaste lösningen vore att byta vårdkontakt.
5.2 Metoddiskussion
För att svara på studiens syfte och frågeställningar utfördes intervjuer. Fördelarna med kvalitativ metod är att man kan gå på djupet och ta reda på vilka mekanismer som ligger bakom människors agerande, tankar och känslor, vilket begränsas med kvantitativa metoder där frågorna fastställs i förväg (27, 28). Semistrukturerade intervjustudier är en flexibel form av undersökning där man kan anpassa frågorna under arbetets gång för att hitta nya
infallsvinklar, det gäller dock att se till så att man inte svävar allt för långt ifrån sina
ursprungliga frågeställningar. Nackdelarna med kvalitativa metoder är att det kan vara svårt att hitta tillräckligt med informanter som har tid och vilja att ställa upp och berätta om sina erfarenheter, i synnerhet när det gäller känsliga ämnen som kroppsvikt och ätande.
Intervjuerna skedde både fysiskt och via telefon/videosamtal. De fysiska mötena och videosamtalen gör det latenta innehållet lättare att tolka eftersom man ser individen och då kan utläsa dennes kroppsspråk och mimik (28, 29). Vi var båda överens om att
telefonintervjuerna upplevdes svårare då det hände att vi avbröt informanterna vid tillfällen där vi trodde de pratat klart.
från mammorna? Det är viktig att vara opartiskt och objektiv under forskningsarbete för att inte arbetet ska vinklas eller på andra sätt påverkas. Aktiva val gjordes i rekryteringsprocessen för att försöka utjämna könsfördelningen, dock misslyckades detta. Exempel på detta var att inte söka efter föräldrar i specifika mamma-grupper på Facebook. I de könsneutrala
föräldragrupperna nekades insläpp, eftersom vi inte är föräldrar. Detta gjorde
föräldrarekryteringen svårare. Eftersom en av oss var bekant med en av informanterna så beslutades att den som inte kände henne gjorde intervjun.
Överförbarhet handlar om i vilken utsträckning resultatet kan överföras till andra grupper eller situationer och pålitlighet handlar om man kan få liknande resultat vid ett senare tillfälle (27, 30). I vår studie blev det endast kvinnliga deltagare som svarade på rekryteringsannonsen. Detta leder till att resultatet inte är direkt överförbara till andra grupper, t ex pappor. Även kulturella, socioekonomiska samt geografiska skillnader kan göra en studie mer eller mindre överförbar och pålitlig. Pålitligheten påverkas även av det totala antalet av informanter samt fördelningen av dem. Även informanternas minne kan påverka detaljerna i berättelserna (43, 44). Det finns andra examensarbeten på olika högskolenivåer med likvärdiga resultat som till viss del ökar överförbarheten, pålitligheten och trovärdigheten i vårt arbete (45–48).
5.3 Samhälls- och yrkesrelevans
En ogynnsam kroppsvikt är att väga för mycket eller för lite i relation till sin längd och kan
leda till både psykisk- och fysiskohälsa (16–18). I västvärlden förväntas övervikt och fetma att öka de kommande åren (49, 50). Mammorna som deltog i denna studie upplevde att kroppsmedvetenhet och ätstörningar kryper ned i åldrarna. För att motverka en ogynnsam viktutveckling behövs resurser, däribland dietister.
Dietister kanske inte kan hjälpa sjuksköterskor med just kommunikationsutbildning, men med mer fakta och kunskap gällande vad en ogynnsam kroppsvikt i unga år kan leda till. Eftersom det var brist på dietister i regionen där studien utfördes föll arbetet med denna patientgrupp på sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna berättade att de saknande ett nationellt vårdprogram, alternativt ett samlat material gällande arbetet med överviktiga barn. Detta är något som dietister kan bistå med och därmed hjälpa sjuksköterskorna i sitt arbete.
Flera av de intervjuade sjuksköterskor nämnde en lokal förskola där det fanns ett budskap om grönsaker-mat-grönsaker som användes för att arbeta med barns övervikt. Budskapet gav effekt och de överviktiga barnens tillväxtkuva beskrevs ha planats ut. Vi ser, i likhet med sjuksköterskorna, gärna att detta skulle tillämpas på alla typer av skolor i landet. På så sätt implementeras goda kostvanor redan i ung ålder och vidare främjas hälsan (26).
Något som vi vill lyfta är att även fetma bör ingå bland ätstörningsdiagnoserna och att dessa individer tidigt erbjuds både dietist- och psykologkontakt som en del i ett standardiserat vårdförlopp. Det är viktigt att dessa resurser sätts in så tidig som möjligt för att främja hälsa och en sund kroppsvikt (25, 26). För att uppmuntra till livsstilsförändringar och hälsosamma levnadsvanor är det bra kunna motivera och inspirera, vilket olika samtalstekniker kan hjälpa en med, och detta är något man får lära sig inom vårdrelaterade utbildningar (19, 20, 22).
6. SLUTSATS
Föräldrar med barn som har en ogynnsam viktutveckling behöver stöd för att förändra barnets situation. Vården har en viktig funktion i detta arbete genom att stötta och informera.
kroppsvikt åtgärdas desto mindre skada tar barnen och samhället behöver inte bekosta vård pga. komplikationer och följdsjukdomar.
Mammorna som deltog i denna studie visade sig vara präglade av en osund syn på kropp och mat. Om detta var en av anledningarna till deras reaktioner på beskedet angående deras barns ogynnsamma kroppsvikt går det bara att spekulera kring. Öppnas kommunikationen kring mat och kropp upp så kan det på sikt minska stigmatiseringen av en ogynnsam kroppsvikt, vilket i sin tur kan leda till en mer tillåtande syn på olika kroppar. Oavsett behöver människor med en osund syn på kropp och mat extra stöd och behandling, helst innan de blir föräldrar. Något som saknades i denna studie var pappornas syn på ämnet och även föräldrar med en mer neutral syn på sin egen kropp. I en framtida studie skulle det vara av intresse att utforska hur dessa typer av individer tagit emot budskapet angående deras barns ogynnsamma kroppsvikt.
7. FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
Vi har försökt att ha en så jämn arbetsfördelning som möjligt. Intervjuerna gjorde vi hälften var, transkriberingen gjordes enskilt efter varje intervju, kodningen gjordes både separat och gemensamt, dvs allt har diskuterats och gåtts igenom tillsammans. Indelning i kategorier mm gjordes gemensamt. Sandra har haft det överhängande språkliga ansvaret.
8. TACK
Ett stort tack till alla föräldrar som har givit sin tid och varit öppna och ärliga med sina tankar, känslor och upplevelser kring detta ibland känsliga ämne. Vi tackar även de
9. REFERENSER
1. Nygren C, Umeå universitet. Institutionen för kostvetenskap. Mat och media: en bok med analys av Women's Health Initiative i svensk massmedia. Umeå: Institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet; 2015.
2. Nuritionsfakta.se. Wikström L. Mat och hälsa i media: Mer kunskap behövs [Internet]. Örebro: Örebro universitet; 2016 [publicerad 2016-06-10; citerad 2020-02-01].
Hämtad från: https://nutritionsfakta.se/2016/06/10/mat-och-halsa-i-media-mer-kunskap-behovs/
3. Lupton D. Fat. 2 uppl. Milton Park, Abingdon, Oxon; 2018.
4. Sjödin Landon H, Kateb A. Omöjliga kroppar - om skönhetsideal, mode och genus [Internet]. Stockholm: Nationalmuseum; 2013 [uppdaterad 2018; citerad 2019-10-22]. Hämtad från:
https://www.nationalmuseum.se/assets/Dokument/Skolan/Om%C3%B6jliga-kroppar.pdf
5. Bengs C. Looking good: a study of gendered body ideals among young people. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2000; 2000.
6. Inspektionen för vård och omsorg. Enskildas klagomål enligt PSL. Slutredovisning av regeringsuppdraget [Internet]. Stockholm: IVO; 2018. dnr S2016/07779/RS. [citerad 2019-10-22]. Hämtad från:
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter- 2018/enskildas-klagomal-enligt-psl-slutredovisning-av-regeringsuppdraget-dnr-s201607779rs.pdf
7. Mikhailovich K, Morrison P. Discussing childhood overweight and obesity with parents: a health communication dilemma. J of Child Health Care. 2007;11(4):311–22. 8. Turner KM, Salisbury C, Shield JPH. Parents’ views and experiences of childhood
obesity management in primary care: a qualitative study. Fam Pract. 2011;29(4):476– 81.
9. Mcdonald SW, Ginez HK, Vinturache AE, Tough SC. Maternal perceptions of underweight and overweight for 6–8 years olds from a Canadian cohort: reporting weights, concerns and conversations with healthcare providers. BMJ Open [Internet] 2016;6(10):e 012094. Hämtad från:
https://bmjopen.bmj.com/content/bmjopen/6/10/e012094.full.pdf
10. Vingros P. Föräldrar ser inte barnens övervikt. Omvårdnadsmagasinet. 2014;12(2):30– 3.
11. Edvardsson K, Edvardsson D, Hörnsten Å. Raising issues about children's overweight. J Adv Nurs. 2009;65(12):2542–51.
13. Uzogara S G. Underweight, the less discussed type of unhealthy weight and its implications: a review. AJFSN 2016;3(5):126–142.
14. IndexMundi [Internet]. USA North Carolina; 2017-. [citerad 2020-01-20]. Hämtad från: https://www.indexmundi.com/map/?v=2224&l=sv
15. Folkhälsomyndigheten. Nationell kraftsamling för hälsosamma matvanor och fysik aktivitet behövs [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2017 [uppdaterad 2017-05-02; citerad 2020-01-22]. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2017/maj/nationell-kraftsamling-for-halsosamma-matvanor-och-fysisk-aktivitet-behovs/
16. Van Grieken A, Renders CM, Wijtzes AI, Hirasing RA, Raat H, Bruce A. Overweight, obesity and underweight is associated with adverse psychosocial and physical health outcomes among 7-year-old children: The ‘be active, eat right’ study. PLOS ONE. 2013;8(6).
17. Akademiska sjukhuset. Davidsson A. Information om ätstörningar [Internet]. Uppsala: Akademiska sjukhuset; 2019 [uppdaterad 2019-08-22; citerad 2019-10-22]. Hämtad från:
https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/ditt-besok/undersokning/atstorning/
18. World health organisation. Obesity and overweight [Internet]. Globalt: WHO; 2019 [uppdaterad 2018-02-16; citerad 2019-10-22]. Hämtad
från: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight 19. Mazloomy Mahmoodabad SS, Tonekaboni NR, Farmanbar R, Fallahzadeh H,
Kamalikhah T. The effect of motivational interviewing-based intervention using self-determination theory on promotion of physical activity among women in reproductive age: A randomized clinical trial. Electron Physician. 2017;9(5):4461–72.
20. Holm Ivarsson B. MI - motiverande samtal: praktisk handbok för hälso-och sjukvården: [tobak, matvanor, fysisk aktivitet, alkohol, samtal med personer med kognitiva svårigheter, samtal i psykiatrin]. 3 uppl. Stockholm: Gothia fortbildning; 2016.
21. Rikshandboken. Lindfors A. Hembesök [Internet]. Stockholm: Rikshandboken; 2019 [uppdaterad 2019-03-22; citerad 2019-10-22]. Hämtad från:
https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder--riktlinjer/hembesok/
22. Rikshandboken. Derwig M. Åtgärder vid övervikt och fetma [Internet]. Stockholm: Rikshandboken; 2019 [uppdaterad 2019-10-10; citerad 2019-10-22]. Hämtad från: https://www.rikshandboken-bhv.se/halsa-och-utveckling/tillvaxt/atgarder-vid-overvikt-och-fetma/
23. Ewles L, Simnett I, Persson G, Larsson-Wentz K, Wigforss-Percy A. Hälsoarbete: en praktisk vägledning. Lund: Studentlitteratur; 1994.
24. Socialstyrelsen. Bemötande [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017 [uppdaterad 2017-11-09; citerad 2019-10-22]. Hämtad från:
25. Handlingsprogram övervikt och fetma 2010–2013. Stockholms läns landsting
[Internet]. Stockholm: Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning; 2010 [citerad 2019-10-22]. Hämtad
från: http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Folkhalsoarbete/Rapporter/handlingsprogram-overvikt-och-fetma.2010-2013.pdf
26. 1177 Vårdguiden. Bengtsson K. Barns övervikt [Internet]. Västerbotten: 1177 Vårdguiden; 2016 [uppdaterad 2016-06-08; citerad 2019-10-22]. Hämtad från: https://www.1177.se/Vasterbotten/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/fetma/overvikt-och-fetma-hos-barn/
27. Bryman A. Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber AB, 2012.
28. Graneheim U, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today.
2004;24(2):105–12.
29. Braun V, Clarke V. Using thematic analysis in psychology. Qual Res Psychol. [Internet]. 2006;3(2):77–101.
30. Höglund-Nielsen B, Granskär M. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2017.
31. Vetenskapsrådet. God forskningssed [Internet]. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2017 [citerad: 2019-10-22]. Hämtad från: https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi- analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html
32. Larsson S. Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik. 2005;25(1):16–35. 33. Farnesi BC, Ball GDC, Newton AS. Family–health professional relations in pediatric
weight management: an integrative review. Pediatr Obes. 2012;7(3):175–86. 34. Rikshandboken. Metoder och riktlinjer [Internet]. Stockholm: Rikshandboken; 2019
[uppdaterad 2019-10-10; citerad 2019-10-22]. Hämtad från: https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder--riktlinjer/
35. Rikshandboken. Malmqvist K. Övervikt och fetma på BVC [Internet]. Värmland: Rikshandboken; 2017 [uppdaterad 2017-10-05; citerad 2019-10-22]. Hämtad
från: https://www.rikshandboken-bhv.se/globalassets/rhb/media/dokument/regionala-tillagg/varmland/varmland-overvikt-och-fetma-pa-bvc-2017-10-05.pdf
36. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). [Internet]. Stockholm: Socialdepartementet [citerad 2019-10-22]. Hämtad
från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
37. Statistiska Centralbyrån. Levnadsförhållanden 1980–2016 ett urval av indikatorer [Internet]. Stockholm: SCB enheten för social välfärdsstatistik; 2018. [citerad 2019-10-22]. Hämtad
38. Nylander C, Miregård J. Övervikt och fetma bland 4-åringar i Sverige. [Internet]. Gotland: Region Gotland 2019 [uppdaterad 2019- 02-12; citerad 2019-10-22]. Hämtad från: https://www.gotland.se/102458
39. Socialstyrelsen. Vård av ätstörningar. Aktuellt kunskapsläge och behov av
kunskapsstöd hos hälso- och sjukvården. [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019 [uppdaterad 2019–11; citerad 2020-01-22]. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-11-6439.pdf
40. Rikshandboken. Håkansson L. Hälsosamtal om levnadsvanor [Internet]. Stockholm: Rikshandboken; 2018 [uppdaterad 2018-03-27; citerad 2019-10-22]. Hämtad från: https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder--riktlinjer/halsosamtal-om-levnadsvanor/ 41. Statistiska Centralbyrån. 30 år med statistik med jämställdhet [Internet]. Stockholm:
SCB; [uppdaterad 2014-07-03; citerad 2019-10-22]. Hämtad från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/jamstalldhet/jamstalldhetsstatistik/pong/statistiknyhet/pa-tal-om-kvinnor-och-man-2014/
42. Statistiska Centralbyrån. Sysselsatta 20–64 år som arbetar deltid av orsak som vård av barn och vård av vuxen anhörig/släkting 2018 [Internet]. Stockholm: SCB; 2019 [uppdaterad 2019-11-18; citerad 2019-10-22]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta- statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamn-fordelning-av-det-obetalda-hem--och- omsorgsarbetet/obetalt-arbete/sysselsatta-2064-ar-som-arbetar-deltid-av-orsak-som-vard-av-barn-och-vard-av-vuxen-anhorigslakting/
43. Lundh L-G, Montgomery H, Wærn Y. Kognitiv psykologi. Lund: Studentlitteratur; 1992.
44. Lampinen JM, Beike DR, Credo Reference, distributor. Memory 101. [Enhanced Credo edition]. Boston, Massachusetts: Credo Reference; 2015.
45. Andersson K, Ljungkvist A. Distriktssköterskors upplevelse av att möta familjer till överviktiga barn [examensarbete på Internet]. Skövde: Högskola i Skövde; 2014 [citerad 201-10-22]. Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:722393/FULLTEXT01.pdf
46. Brungs J, Granevåg A. BVC-sjuksköterskors reflektioner kring sitt arbete med övervikt och fetma hos barn mellan 2 och 5 år inom primärvården [examensarbete på Internet]. Gävle: Högskola i Gävle; 2017 [citerad 2019-10-22]. Hämtad
från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1129940/FULLTEXT01.pdf 47. Andersson N, Johansson S. BVC-sjuksköterskors upplevelser att möta överviktiga
barn och deras föräldrar [examensarbete på Internet]. Luleå: Luleå tekniska universitet; 2008 [citerad 2019-10-22]. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1018305/FULLTEXT01.pdf
48. Nyqvist A. Svåra samtal? Hur sköterskor på barnavårdscentraler samtalar med
föräldrar till överviktiga barn [examensarbete på Internet]. Gävle: Högskolan i Gävle; 2014 [citerad 2019-10-22]. Hämtad från:
49. Pineda EM, Sanchez-Romero LM, Brown M, Jaccard A, Jewell J, Galea G, et al. Forecasting future trends in obesity across Europe: the value of improving surveillance. Obesity Facts. 2018;11(5):360–71.
Bilaga 1 (1/1)
TABELL: 1 Exempel på analysprocessen från en intervjustudie där småbarnsföräldrar och
sjuksköterskor deltog. Här visas meningsbärande enheter, kondenserade meningar och koder av tre föräldradeltagare. Umeå, hösten 2019.
Meningsbärande enhet Kondenserad mening Kod Förälder 1: Ja… att hon
lider av fetma om man ska gå efter BMI ehh… och att barn i den här åldern brukar oftast vara underviktiga…
Hon lider av fetma och barn i den här åldern brukar vara underviktiga enligt läkaren.
Fetma konstaterades av läkaren
Förälder 2:
BVC-sköterskan sa: ”Jaa, men det är ju siffrorna som är
viktiga…” Och då brann jag, för jag tycker inte att min son är överviktig
överhuvudtaget.
BVC-sjuksköterskan menar att det är kroppsvikt och längd som är viktigt. Mamma ilsknade till för att hon inte håller med om att sonen är överviktig.
Sjuksköterskan följer direktiv
Mamma blir arg Tycker inte sonen är överviktig
Förälder 3: …alltså på
grund av de här
kommentarerna, eller kanske mitt huvud, jag vet inte, så har jag ju tänkt att alla tycker att han är så himla smal, så när jag kom ner dit då var det nästan som att jag var tvungen att ursäkta att han var så smal, alltså ”jag ger honom mat” och ”jaaa, jag vet att de har sagt att han är lite smal och så, men han äter ju och så, han är ju glad”
Efter alla dessa
kommentarer tänker jag att alla tycker att han är så himla smal, så jag känner mig alltid tvungen att ursäkta hans storlek och tala om att han äter och är glad.
Påverkan av vårdens kommentarer
Bilaga 2 (1/1)
TABELL2. Resultattabell från en intervjustudie där småbarnsföräldrar och sjuksköterskor
deltog. Här visas subkategorier, kategorier och teman från fem intervjuade BVC-sjuksköterskor. Umeå, hösten 2019.
Tema KOMMUNIKATIONSKUNSKAP INOM VÅRDEN
UPPLEVDA SVÅRIGHETER INOM VÅRDEN
Kategori Sjuksköterskorn as utbildning
Råd som gavs Sjuksköterskornas upplevelser av föräldrarna Bristande vårdresurser och vad sjuksköterskorna önskar Sub-kategori
Samtalstekniker… Enkla råd Mat är ett laddat ämne Sjuksköterskornas reflektioner
…i praktiken Vid undervikt Synen på barnens kroppsvikt
För få dietister
Ordval och uttryck
Vid övervikt Förklaringar till övervikt
Nationellt vårdprogram för överviktiga barn
Föräldramotivation Riktat material
Bilaga 3 (1/1)
TABELL 3. Resultattabell från en intervjustudie där småbarnsföräldrar och sjuksköterskor
deltog. Här visas subkategorier, kategorier och teman från tre intervjuade småbarnsföräldrar. Umeå, hösten 2019.
Tema FÖRÄLDRARNAS UPPLEVDA BRISTER I KOMMUNIKATIONEN FÖRÄLDRARNAS REFLEKTIONER Kategori Kommunikationen väcker starka känslor Samtalets konsekvenser Rådens betydelser och följder Erfarenheter och tankar om kroppsideal Den ideala kommunikationen Sub-kategori Chock och oförståelse Tappad tilltro till vården Mottagna råd Egen kroppsviktproblematik Förälderns önskemål
Skuldbeläggelse Slutar ta eget initiativ till kommunikation Tankar kring råden Tankar om kroppsideal
Vill skydda barnet
Rädslor och oro Resultat av råden
Stress
Bilaga 4 (1/1)
Rekryteringsmail till vårdpersonal
Hej XXX!
Jag heter Lylia och är dietiststudent på Umeå universitet. Jag och min kurskamrat Sandra söker informanter för vår kandidatuppsats. Vi söker vårdpersonal som träffar barnfamiljer inom åldersspannet 0 till 6 år.
Syftet med studien är att se hur kommunikationen upplevs mellan vården och föräldrar/vårdnadshavare vars barns vikt har uppmärksammats som ogynnsamt
(över/undervikt). Hittills har vi fått föräldrarnas perspektiv och nu vill vi även undersöka vårdens perspektiv för att få en helhetsbild.
Det vi undrar nu är om du på något sätt kan hjälpa oss att komma i kontakt med vårdpersonal som kan tänka sig att ställa upp en intervju?
Intervjuerna beräknas ta ca 30 minuter och sker via videosamtal (eller via telefon om så önskas). Allt material kommer avpersonifieras. Vi kommer att skicka informationsbrev och samtyckesblankett till de som önskar delta i studien. Vi önskar att intervjuerna sker så snart som möjligt, men senast vecka 41.
Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss via e-mail eller telefon:
Lylia Tseljadinova: 073 948 95 10 lyts0001@gapps.umu.se
Sandra Granberg: 070 309 80 88 sagr0073@gapps.umu.se
Bilaga 5 (1/1)
Har ditt barns vikt blivit uppmärksammat under
ett vårdbesök?
Då kanske du är intresserad av att dela med dig av dina erfarenheter?
Vi söker föräldrar/vårdnadshavare till barn yngre än 6 år som har erfarenhet av att barnets vikt har blivit uppmärksammat under ett vårdbesök. Anledningen till vårdbesöket spelar ingen roll.
Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen upplevs mellan vården och föräldrar/vårdnadshavare vars barn har uppfattats ha en ogynnsam vikt. Med ogynnsam vikt menar vi att både över- och undervikt kan ha
uppmärksammats.
Du kan medverka i studien genom att delta i en intervju. Intervjun planeras ta
ca 30 minuter och genomförs tex på Umeå universitetsområde eller via
telefon/videosamtal. Intervjuerna pågår till andra veckan i oktober.
Intervjun kommer att spelas in som ljudfil för att sedan transkriberas och kodas. Intervjumaterialet kommer att användas till vår C-uppsats och sedan
publiceras i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). All insamlad information
kommer att avpersonifieras och förstöras efter avslutat arbete. Väljer du att delta i studien kommer du att få ett informationsbrev och en samtyckesblankett via e-mail som skrivs på senast innan intervjun påbörjas.
Vi som utför studien heter Sandra och Lylia och studerar sista terminen på dietistutbildningen på Umeå universitet.
Vill du delta i vår studie eller veta mer om den, kontakta oss då via mejl: Sandra: sagr0073@gapps.umu.se
Bilaga 6 (1/2)
Frågeguide Föräldrar
Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen upplevs mellan vården och föräldrar/vårdnadshavare vars barn uppfattas ha en ogynnsam vikt.
Studien ska besvara följande frågeställningar:
1. Hur uppfattar föräldrar samtal kring deras barns vikt? 2. Vad upplevdes som positivt respektive negativt? 3. Vem eller vilka vill de kommunicera med?
Vi börjar med att presenterar oss själva och studien vi gör och tackar för medverkan. Sedan lämnas/påminns om samtyckesblanketter och information till informanterna om att det är avpersonifierat och frivilligt deltagande och att de när som helst kan välja att avbryta samarbetet. Vi informerar även om att intervjun spelas in som en ljudfil för att sedan transkriberas och tillslut publiceras i DiVA-portal (Digitala Vetenskapliga Arkivet).
Erfarenhetsfrågor: (Frågor inom parentes tolkas som eventuella följdfrågor)
Berätta om din erfarenhet? (Anledning till vårdbesöket?)
(Vem/vilka var med under samtalet?)
(Var barnet i samma rum när informationen gavs?)
(Vad hände, vad sa vårdpersonalen, vilken information fick du, hur sa de det?) (Barnets ålder vid inträffad händelse?)
(Enligt personen du träffade, var ditt barn underviktig, överviktig eller klassades barnet ha fetma? Hur sa de det?)
Känslor:
Berätta hur det kändes för dig?
Hur uppfattade ditt barn situationen? (Vad gjorde barnet under tiden?)
Vad var det som du uppskattade alternativt inte uppskattade med besöket/samtalet?
Kunskapsfråga:
Varför tror du de kommenterade barnets vikt?
Fick du någon förklaring kring eventuella långsiktiga konsekvenser av ett lågt/högt BMI i ung ålder? (Vad vet du om hälsoriskerna kring en ogynnsam vikt?)
Vad hände på plats?
Kom personen med några förslag på hur ni kunde förändra situationen? (Gavs det tex någon broschyr eller råd? Bokades det in något nybesök?)
Önskeläge:
Hur hade du önskat att samtalet eller informationen gick till?
(Om du skulle ge det här beskedet till en annan förälder, vad eller hur tänker du att du hade sagt då?)
Fick ni någon remiss vidare till dietist? (Skulle ni velat träffa en dietist?)
Konsekvenser:
Bilaga 6 (2/2)
Kroppsvärdering:
Hur ser du på dagens kropps- och skönhetsideal? Hur känner du kring din egen kropp?
Avslut:
Innan vi avslutar, tänkte jag bara gå igenom några bakgrundsfrågor, går det bra? Vad du har för sysselsättning?
Din ålder och hur många barn har du?
Till sist;
Vi tänkte erbjuda dig att ta del av resultatet efter arbetet är slutfört, vilket blir i början av februari.
Sen tänkte jag även fråga om det går bra om vi kontaktar dig om vi behöver förtydliganden eller följa upp något?
Bilaga 7 (1/1)
Frågeguide/manus till vårdpersonal
Vi har ju som sagt undersökt föräldrarnas syn på hur kommunikationen upplevs när det gäller att deras barns vikt uppmärksammats som ogynnsam.
Nu vill vi höra om vårdens perspektiv.
Påminn om att samtalet spelas in och att deltagandet är frivilligt och att du kan när som helst välja att avbryta samtalet eller hoppa över specifika frågor och att allt material kommer att avpersonifieras. Bekräfta även att informationsbrevet är mottaget och samtyckesblanketten är påskriven.
Först tänkte jag fråga om hur rutinerna ser ut när ni/du träffar en familj och märker att barnets vikt avviker?
Finns det någon övre/undre gräns där ni tar upp vikten?
Vad berättar ni för föräldrarna om eventuella hälsokonsekvenser av barnets vikt? Har ni något material ni ger ut innehållande råd till föräldrarna? (Skulle ni vilja ha det?) Känner du att det finns ett behov av att kunna lämna över något material, t ex en broschyr med handfasta råd? Skulle det hjälpa dig på något sätt i ditt arbete?
Hur såg din kommunikationsutbildning ut? (Vad ingick?) Hur bekväm/trygg känner du dig att prata om ämnet vikt? Upplever du att det är ett problematiskt ämne att ta upp?
Upplever du någon skillnad i att ta upp över- eller undervikt? (Är någon av dessa lättare/svårare att ta upp?)
Hur tror du förälderns vikt påverkar deras reaktion om barnets vikt uppmärksammas? Vad tänker du om att förälderns vikt påverkar din syn på barnets vikt?
Har ni några verktyg att hantera upprörda föräldrar?
Tar du mer hänsyn till hur du uttrycker om du vet att du har en förälder med någon form av ätstörning framför dig?
Hur gör ni med uppföljning?
Hur ser rutiner ut kring uppföljning? (ALT. Varför ingen uppföljning?) När hänvisar/remitterar ni till dietist?
Känner du att en dietist skulle kunna hjälpa dig med/inför liknande samtal och i så fall hur? Och du arbetar som?
Och du har gjort det hur länge?
Bilaga 8 (1/1)
Informationsbrev
Du som får detta brev har tackat ja till att delta i denna studie. Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationen med vården upplevs av föräldrar/vårdnadshavare vars barn uppfattas ha en ogynnsam vikt.
Vi kommer att göra en intervju som kommer att spelas in som ljudfil. I samband med intervjun får du skriva under en samtyckesblankett, se bilaga. Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. I den färdiga studien kommer materialet avpersonifieras. De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister. Den färdiga studien kommer publiceras i DiVA-portal (Digitala Vetenskapliga Arkivet).
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till
dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se
Om du har några frågor eller du ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss studenter på följande e-postadresser:
Student: Sandra Granberg sagr0073@gapps.umu.se Student: Lylia Tseljadinova lyts0001@gapps.umu.se
Handledare: Professor Carita Bengs vid Institutionen för kostvetenskap carita.bengs@umu.se
Bilaga 9 (1/1)
Samtycke
”Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Umeå universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.”
... Underskrift
... Namnförtydligande
