Examensarbete
Socionomprogrammet
Rättssystemets bedömningar av omsorgsbrist
En kvantitativ innehållsanalys om genus, kön och föräldrarollens betydelse
The legal system’s assessments of parental lack of care: A quantitative content analysis on gender, sex and the meaning of the parental role
Författare: Fanny Carlbaum & Juli Fjellström Handledare: Mahwish Naseer
Examinator: Irving Palm Ämne: Socialt arbete Kurskod: GSA2AF Poäng: 15 hp
Examinationsdatum:2021-03-26
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning föräldrar beskrivs i domar utifrån rekvisiten omsorgsbrist i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt om det går att urskilja skillnader i beskrivningarna beroende på föräldrars kön. Materialet för studien bestod av 30 domar med bifallsbeslut tagna under tidsperioden juni – december 2020 från Förvaltningsrätten i Stockholm. Domarna studerades med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys till vilken en enkät utformades i syfte att räkna antalet fraser som beskrev respektive förälder och deras omsorgsbrist. Studiens ramverk utgjordes av ett intersektionellt perspektiv där genus hade en central roll. Resultatet visade en statistiskt signifikant skillnad i beskrivningar mellan könen. Fler fraser användes i domsluten för att beskriva mammor än pappor, både gällande bristande omsorgsförmåga och negativa attribut. Det kan konstateras att föräldrarna skildras ojämlikt i domarna. Detta kan betyda att mammor ställs som ytterst ansvariga i domsluten när omsorgen brister.
Nyckelord: föräldraroll, genus, jämställdhet, LVU, omsorgsbrist
Abstract
The aim of this study was to investigate to which extent parents are described in judgments based on the requisite lack of care in the law of mandatory care of minors, and whether it is possible to distinguish differences in these descriptions depending on the parents’ gender. The material of the study consisted of 30 judgments with approval decisions from the Administrative Court in Stockholm. The judgments were analyzed using a quantitative content analysis to which a survey was designed to count the number of phrases which described each parent, respectively. The framework of the study consisted of an intersectional perspective. The result showed a statistically significant difference in descriptions between the parents’ gender.
More phrases were used in the judgments to describe mothers than fathers, both regarding lack of caring ability and negative attributes. It can be stated that parents are described in an inequal manner in the judgments.
Key words: compulsory care, equality, gender, lack of parental care, parental role
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 8
1.2 Syfte och frågeställningar ... 10
1.3 Definition av centrala begrepp ... 10
1.3.1 Rättssystemet ... 10
1.3.2 Objektivitetsprincipen ... 11
1.3.3 Omsorgsbrist ... 11
1.4 Disposition ... 11
2. Tidigare forskning ... 13
2.1 Föräldraskap och genus ... 13
2.2 Rättsväsendet och genus ... 15
2.3 Sammanfattning och motivering ... 16
3. Teori och tolkningsram ... 17
3.1 Studiens teorier ... 17
3.1.1 Intersektionalitet ... 17
3.1.2 Genus, kön och jämställdhet ... 17
4. Metod ... 19
4.1 Kvantitativ metod ... 19
4.1.1 Kvantitativ innehållsanalys ... 20
4.2 Urval ... 20
4.3 Enkät och variabler ... 21
4.4 Validitet och reliabilitet ... 22
4.5 Dataanalys ... 24
5. Etik ... 26
6. Resultat ... 27
6.1 Sammanställning av resultatets deskriptiva statistik ... 27
6.2 Utrymme i domar ... 28
6.3 Tendenser i omsorgsbrist ... 28
6.4 Negativa fraser i domar ... 29
7. Diskussion ... 30
7.1 Sammanfattning av studiens resultat ... 30
7.2 Diskussion och analys av resultat ... 30
7.2.1 Rättsväsendet och genus ... 30
7.2.2 Föräldraskap och genus ... 31
7.2.3 Diskussion utifrån ett intersektionellt perspektiv ... 34
7.2.4 Diskussion kring resultat och studiens hypotes ... 34
7.2.5 Sammanställande diskussion ... 35
7.3 Metoddiskussion ... 36
7.4 Förslag på framtida forskning ... 36
8. Slutsatser och slutdiskussion ... 38
10. Referenser ... 39
Bilagor ... 41
Bilaga 1. Enkät ... 41
Bilaga 2. Blankett för etisk egengranskning ... 42
1. Inledning
Synen på omsorg, uppfostran och vad som anses vara det bästa för ett barn är i ständig förändring. Exempelvis var Sverige först i världen med att förbjuda barnaga i hemmet 1979 (VSB-utredningen, 2009) och år 1982 trädde lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) i kraft. Denna lag gör det möjligt för samhället att kliva in och omhänderta ett barn om situationen kräver det (VSB-utredningen, 2009). Samhället erbjuder frivilliga insatser om föräldrar behöver stärkas i sin föräldraroll. Om en förälder bedöms vara i behov av stöd men inte vill ta emot det kan det bli aktuellt med tvångsvård, om det anses vara för barnets bästa. Att ett barn inte bedöms kunna bo med sina föräldrar är inte ett nytt eller ovanligt fenomen då detta har skett i alla tider, men anledningen till beslut om tvångsvård förändras.
Den vanligaste orsaken vid orosanmälningar idag rörande barn upp till tolv år är på grund av omsorgsbrist (Svärd, 2020). Omkring 70% av tvångsomhändertagningarna tas till följd av brister i hemmiljön genom föräldrarnas tillkortakommanden, däribland räknas omsorgsbrist (Cato, 2004). Ett beslut om LVU träder i kraft endast när det inte finns möjlighet att tillgodose barnens behov på önskvärt sätt genom frivilliga insatser enligt Socialtjänstlagen. Socialtjänsten har en skyldighet att gå in med tvång för att skydda barn och unga om kraven i lagen om LVU (1990:52) är uppfyllda. För att beredande av tvångsvård ska vara aktuellt behöver det finnas en påtaglig risk för att den unges hälsa och utveckling skadas allvarligt av tydliga brister i miljöfaktorer och/eller beteendefaktorer. Samtycke till behövlig vård på frivillig väg finns inte eller bedöms inte vara tillförlitligt. Samt att vård med stöd av LVU bedöms vara förenlig med barnets bästa. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU):
Inledande bestämmelse
1 § Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). Insatserna ska präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. Den som är under 18 år ska dock beredas vård enligt denna lag, om någon av de situationer som anges i 2 eller 3 § föreligger och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom eller henne och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv. ///... Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Lag (2020:352).
Beredande av vård
2 § Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).
Barn i Sverige blir myndiga vid 18 års ålder och har då fulla rättigheter till att föra sin egen talan (Besevic, & Bruno, 2020). Innan dess är det vårdnadshavarna som har det primära ansvaret över barnet och ska därför tillgodose barnets grundläggande behov på ett tillfredsställande sätt. Det finns tydligt lagstadgat i Barnkonventionen artikel 5 vad en vårdnadshavare har för skyldigheter, rättigheter och ansvar gällande sitt barn (UNICEF Sverige, 2018). Beslut om beredande av vård enligt LVU avgörs i Sverige av de allmänna förvaltningsdomstolarna. I besluten framkommer varför beredande av tvångsvård föreligger.
Denna studie ämnar undersöka om föräldrar bedöms jämlikt och ges lika stort utrymme i domslut om tvångsvård. Studien har valt att fokusera på beslut rörande miljöfaktorer enligt 2 § LVU där föräldrarna bedömts ha brustit i sin omsorg för barnet.
1.1 Bakgrund
I samhället råder tydliga stereotypa föreställningar kring kön- och föräldraroller och hos de flesta finns det omedvetna tankar kring hur en förälder ska vara. Statistik visar att mammor tar mer ansvar för omsorgen över barnen och det obetalda arbetet i hemmet (SCB, 2019), uppdelningen kring föräldraansvaret är därför ojämlikt. Kvinnor ägnar mer än dubbelt så mycket tid åt hushållsarbete och underlättar för att göra vardagslivet mer bekvämt för både männen och barnen (Schlytter, 1999). Vidare har den statliga barnomsorgen i Sverige utvecklats för att kvinnor ska kunna arbeta, utvecklingen har således aldrig varit en fråga som är kopplad till mäns arbete. Att hävda att det vuxit fram för föräldrars rätt till att arbete är därför felaktigt (Schlytter, 1999). Mödrar betraktas av såväl barnen som samhället och de professionella inom socialtjänsten som föräldern med det övergripande och primära ansvaret över omsorgen. Faderns roll beskrivs som stödjande för modern och anses därför som en sekundär omsorgsgivare i familjen. Mamman skuldbeläggs i större utsträckning i sammanhang där omsorgen brister (Svärd, 2020). När ett barn utsätts för omsorgsbrist av vårdnadshavarna riktas därmed ett direkt fokus på modern av de professionella (Svärd, 2020).
Inom socialtjänsten finns det krav på att arbetet ska vara objektivt och att alla individer ska bedömas lika inför lagen. Objektivitetsprincipen ska alltid beaktas i varje enskilt fall (1 kap.
9 §, regeringsformen). Rättssubjektet ska ses som en fri, jämlik och könlös individ (Schlytter,
1999). Lagar och lagtexter ska vara könsneutrala och lika för alla men det betyder inte i praktiken att de faktiskt är lika relevanta eller viktiga för båda könen (Schlytter, 1999). Även om lagar och regleringar formuleras könsneutralt grundas det på en förförståelse som är allt annat än könsneutralt och jämlikt (Schlytter, 1999). Tanken är att det ska vara neutralt och jämlikt, men det blir i grunden fel då samhället inte är jämlikt i praktiken (Schlytter, 1999).
Pojkar och män räknas som normen och när det då hänvisas till exempelvis avvikande beteende så menas det avvikande från normen, alltså avvikande från det “manliga” (Schlytter, 1999). I det svenska språket kan ojämlikheter, föreställningar och perspektiv som i århundraden funnits ses inbakade i våra ordförråd och grammatik. Detta lyser igenom utan att vi vet eller tänker på det (Milles, 2008). I Sverige bedöms den språkliga jämställdheten vara relativt god jämfört med många andra länder (Milles, 2008). Det som dock kan konstateras är att det i attityder, uttryckssätt och val av ord förekommer åtskilligt språkligt könsförtryck (Milles, 2008). I tryckt språk lyfts ofta män fram med yrkesmässiga gärningar medan kvinnor beskrivs genom sitt privatliv med familjen i centrum (Milles, 2008).
I riksdagens mål om svensk språkpolitik beskriver de att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt för att motverka språkbruk som konserverar könsroller (Milles, 2008). För att en text ska vara könsneutral behöver ett jämställt språk användas och inte ange könstillhörigheter i onödan (Milles, 2008). Målet är att inte beskriva män och kvinnor utifrån schabloner och stereotyper utan som individer med samma villkor och förväntningar på sig (Milles, 2008). Att skuld- och skambelägga någon innebär att denne objektifieras genom samhällets förväntningar, exempelvis de förväntningar som finns på män och kvinnor (Milles, 2008). Objektiviteten finns hos den som har tolkningsföreträde, bedömningen blir då subjektiv hos beslutsfattaren genom vem denne identifierar sig med (Schlytter, 1999).
Individers känslor och föreställningar får alltså betydelse för rättstillämpningen (Schlytter, 1999) vilket innebär att objektiviteten som ska genomsyra alla lagar i Sverige mer eller mindre blir omöjlig att uppnå. Enligt regeringsformen 1:2 får lagen inte särbehandla män och kvinnor, men sanningen blir en annan då diskriminerande föreställningar får inflytande i bedömningar (Schlytter, 1999). I tidigare forskning rörande LVU har det gjorts flertalet studier med fokus på barnet och hur denne porträtteras i domarna beroende på olika aspekter såsom kön, etnicitet och ålder. I forskning hur barn och deras kön beskrivs olika när det kommer till beteendefaktorer enligt 3 § LVU, kan det konstateras att det finns skilda förväntningar på barnen kopplat till deras kön (Schlytter, 1999). Flickor och pojkar beskrivs med skilda beskrivningar på en egentlig identisk problematik. Exempelvis kan ett beteende anses som missbruk hos flickor, medan det hos pojkar anses vara en accepterad konsumtion (Schlytter, 1999). Det kan således konstateras
att det finns skillnader i könets betydelse och framställande i domar gällande barn. Denna studie ämnar studera om liknande tendens går att se även hos föräldrarna. Studiens syfte är inte att studera om förälderns kön påverkar utfallet i domen utan syftet är att studera om det går att se hur föräldrarna beskrivs olika enbart utifrån kön.
Varje yrkesverksam inom det sociala arbetet besitter någon form av handlingsutrymme.
Detta handlingsutrymme är den professionellas enskilda bedömning baserat på tolkningar av lag och praxis (Svärd, 2020). Det baseras även utifrån samhälleliga normer kring vad beslutsfattaren har för föreställningar avseende bland annat kön, etnicitet och klass (Svärd, 2020). Detta subjektiva utrymme får betydelse i beslut om beredande av vård av unga. Barnets bästa är ett begrepp inom LVU som också är lagens övergripande mål (Schlytter, 1999) men vem bestämmer vad som är barnets bästa? Hur subjektiv är den objektiva processen?
1.2 Syfte och frågeställningar
Denna studie syftar att undersöka hur och i vilken omfattning föräldrarollen skildras i domar kring tvångsvård av barn enligt LVU, utifrån rekvisiten omsorgsbrist. Undersökningen ämnar skapa en bild om mammor och pappor ges ett lika stort utrymme innehållsmässigt i domarna.
Vidare syftar studien till att undersöka om förväntningar på föräldrarnas omsorgsförmåga tenderar att se olika ut beroende på kön.
• Ges föräldrarna lika stort utrymme i domarna? Sett till antal fraser som beskriver respektive förälder.
• Finns det generella tendenser i hur rekvisiten omsorgsbrist bedöms genom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) beroende på om omsorgsgivaren är man respektive kvinna?
• Tenderar något av könen att beskrivas med fler negativa fraser i domarna?
1.3 Definition av centrala begrepp
Nedan redogörs och definieras aktuella begrepp som är relevanta för studien.
1.3.1 Rättssystemet
Ett system bestående av skrivna normer som kallas för rättsregler vilka är bindande och finns nedskrivna i lagar, förordningar och föreskrifter. Dessa gäller inte bara i vissa fall utan alltid, till skillnad mot exempelvis allmänna råd som är icke-bindande (Schlytter, 1999).
Rättssystemets prioriteringar, inbyggda värderingar och strukturer är en utgångspunkt för det
sociala arbetet (Schlytter, 1999). I samhället finns dessa rättsregler i ett rättssystem som med en ideologisk och uppfostrande roll syftar att skapar en struktur och ordning (Schlytter, 1999).
1.3.2 Objektivitetsprincipen
I Sveriges grundlag framkommer att varje människa ska stå lika inför lagen oavsett kön, ålder, sexualitet och etnicitet. Denna övergripande bestämmelse finns lagstadgad i regeringsformen och kallas för objektivitetsprincipen. Objektivitetsprincipen syftar till att upprätthålla saklighet, objektivitet och rättssäkerhet i domstolsbeslut (1. kap 9 § regeringsformen).
1.3.3 Omsorgsbrist
Omsorgsbrist är ett rekvisit som vård kan beredas med enligt LVU och finns reglerad i 2 §.
Under uttrycket ”brister i omsorgen” i lagen faller situationer då barn utsätts för vanvård. Det kan vara fråga om brister i den materiella- eller känslomässiga omsorgen. Det väsentliga är att de följder som dessa brister åsamkar utgör en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling (prop.1989/90:28). I studien görs följande åtskillnad mellan materiell- och känslomässig omsorg. Den materiella omsorgen ska tillförsäkra barnets rätt till hälsa och skydd. Materiell omsorgsbrist innefattar det som rör den yttre fysiska omsorgen såsom brister i fråga om hygien, kläder, boende, mat och tillgång till lämplig vård och stöd (TBU-utredningen 2015). Känslomässig omsorg innefattar föräldrarnas förmåga att kunna ge barnen trygghet, vägledning och stimulans genom känslomässig tillgänglighet. Denna omsorg kan påverkas negativt genom föräldrarnas tillstånd såsom exempelvis vid missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Känslomässig omsorgsbrist uppstår om barnets känslomässiga behov försummas av föräldrarnas otillgänglighet. Även anknytningsproblematik kan ses som en känslomässig omsorgsbrist (TBU-utredningen, 2015).
1.4 Disposition
Studien består av åtta kapitel som sedan följs av referenser och bilagor. Studien börjar med ett inledande kapitel där bakgrund, syfte och frågeställningar, problemformulering samt centrala begrepp presenteras. Kapitel ett avslutas med en disposition över studien. I kapitel två presenteras för studien relevant tidigare forskning där uppdelningen har gjorts mellan föräldraskap och genus samt rättsväsendet och genus. Kapitlet avslutas med en sammanfattning och motivering av forskningen. Tredje kapitlet redogör för studiens centrala teorier, intersektionalitet och genus. Det fjärde kapitlet presenterar studiens metod och tillvägagångssätt, kapitlet inleds med val av metod vidare presenteras urvalsprocessen, enkät
och variabler, validitet och reliabilitet samt avslutas med en beskrivning av dataanalys. I det femte kapitlet diskuteras studiens etiska överväganden. Kapitel sex redogör studiens resultat, vilket kapitel sju diskuterar med bakgrund av tidigare forskning. Kapitel sju presenterar även en metoddiskussion och förslag på framtida forskning. Studien avslutas med en slutdiskussion i kapitel åtta.
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras aktuell forskning avseende genus, föräldraroller och rättsväsendet som är väsentliga för studiens diskussion. Innehållet som presenteras i kapitlet ämnar ge en sammantagen bild över forskningsläget inom dessa ämnen.
2.1 Föräldraskap och genus
I ett samhälle där fäder generellt är sedda som den sekundära föräldern gör Humer (2019) en studie som baserar på intervjuer med fäder som är den primära vårdnadshavaren. När det talas om jämställdhet är det i regel åt andra hållet problemet ses, då kvinnor blir förminskade, förtryckta eller bortprioriterade. Men när det kommer till föräldrarollen är det oftast mamman som räknas som den viktiga. Fäderna har oftare rollen som familjens försörjare och inte omsorgsgivare (Humer, 2019). Samhällets föreställningar om manlighet förstör bilden av män som fäder och omsorgsgivare (Humer, 2019). När män får vårdnad om sitt barn i en vårdnadstvist i domstol tar Humer (2019) upp att beslutet ofta baseras på argument om pappans lämplighet med hänvisningar till pappans egen mamma eller en ny kvinnlig partner, dessa förväntas hjälpa pappan i omsorgen för barnet. I andra fall där mamman får vårdnaden av barnen tas mammans roll som omsorgsgivare för given och det finns inga förväntningar att mamman kommer få stöd av sitt sociala nätverk. Hon bedöms alltså klara av omsorgen på egen hand (Humer, 2019). Lagstiftningar i vårdnadstvister ska vara jämställda och objektiva men ändå visar praxis i domstol att en mer essentiell förståelse för kön och den traditionella uppdelningen av föräldrarollen lyser igenom (Humer, 2019). Skillnaden mellan faderskap och moderskap beskrivs med biologiska faktorer, fadern ses som en sekundär förälder och som någon som ska komplettera modern i hennes omsorg. Domstolen hanterar föräldrarnas roller genom sociohistoriska skillnader, det anses då inte som en ojämlik behandling av mammor och pappor, men å andra sidan har de har olika förväntningar och krav på faderskap och moderskap (Humer, 2019).
Handboken The Baby Book (2013) är skapad av bland andra professorn William Spears och presenterar tips för föräldrar och hur en bra förälder ska vara. I en diskursanalys av litteraturen framkommer att författarna beskriver omsorgsgivare olika beroende på kön.
Kritikerna fann att Spears beskrev och utgick ifrån att mamman är den primära omsorgsgivaren till barnet. Fäderna å andra sidan beskrevs istället som den som har det finansiella ansvaret över familjen. Denna skiljaktighet kring föräldrarnas ansvarsområden kan antas problematiskt då
fadern exkluderas från föräldraskapet samtidigt som modern förväntas inneha det övergripande ansvaret över barnets omsorg, vilket leder till en ökad press för modern (Ermann et al., 2014).
I en amerikansk studie gjord på barn i femte klass, använde barnen personliga val och sociala anledningar för att förklara varför deras föräldrarna behövde arbeta (Sinno & Killen, 2009). Barnen uppgav att mammor arbetar för att hon tycker att det är kul medan pappor arbetar för att det är nödvändigt för familjens ekonomi (Sinno & Killen, 2009). När det kom till hur barnen såg på att vara hemma med barnen som ett alternativ istället för att jobba, var det stora skillnader mellan hur de såg på det om föräldern var mamma eller pappa. Barnen uppgav att mammor är bättre på att ge omsorg än pappor (Sinno & Killen, 2009). De använder sig av personliga anledningar till att förklara varför mammor väljer att stanna hemma, mammor är naturligt bättre på att ta hand om barn. Medan de hos pappor hänvisade till könsstereotypa fördomar såsom att en pappa inte vet vad han ska göra. Hur barnen evaluerar föräldraroller är viktigt eftersom det påverkar deras framtid både professionellt och deras tankar om sina förväntade könsroller i samhället (Sinno & Killen, 2009). Således får barnens syn på förväntade könsroller direkt betydelse för karriärsval och akademiska förutsättningar. Föräldrarnas fördelning av arbetet i hemmet och huruvida vem som “får” leva sin dröm karriärmässigt har betydelse för hur stort barnen vågar drömma kopplat till sitt eget kön (Sinno & Killen, 2009).
Sammanfattningsvis anser Sinno & Killen (2009) att för att få kvinnor och män jämlika i samhället behöver rollerna förändras både i fråga om karriär och i fråga om omsorg.
Stewart & McDermott (2004) menar att kön och genus är en erkänt viktig faktor för att förstå olika aspekter av beteenden i samhället. För att se hur män och kvinnor skiljer sig studeras beteende, förmåga och personlighet (Stewart & McDermott, 2004). Dessa könsskillnader som samhället ser idag antas existera från väsentliga skillnader mellan män och kvinnor, såsom stora biologiskt förklarade skillnader att kvinnor kan bli gravida och föda barn exempelvis. Men att se det endast utifrån biologiska förklaringsmodeller är väldigt förenklat, att förklara en individs personlighet utifrån enbart sitt kön tar bort stor vikt från andra mer väsentliga faktorer.
Skillnader mellan individer inom samma kön kan vara större och minst lika intressanta att forska på (Stewart & McDermott, 2004). Genom att se på skillnader mellan de två könen tillskrivs hela gruppen egenskaper och karaktärsdrag, manlighet förknippas med mer negativa attribut såsom aggressivitet samtidigt som kvinnlighet kopplas med positiva egenskaper som att vara omhändertagande och bra på omvårdnad (Stewart & McDermott, 2004). Forskarna i artikeln konstaterar att könsindelningen används som en betydande kategorisering i tre olika avseenden: 1, för att dela upp män och kvinnor och därigenom tillskriva de olika könen beteenden, karaktärsdrag och föreställningar om individer. 2, för att förstå hur kön kan kopplas
till individuella skillnader hos män och kvinnor. 3, för att förstå hur kön strukturerar sociala institutioner inom vilka män och kvinnor verkar (Stewart & McDermott, 2004).
2.2 Rättsväsendet och genus
Nästkommande artikel beskriver hur mödrar presenteras i domar och även hur media rapporterar om rättsprocesser. Artikeln studerar ett fall noggrant där en moder tillsammans med sin partner mördade deras 19-månaders bebis. Under rapporteringen av fallet framkom det att modern ständigt objektifieras av både media och domstol. Modern fick till exempel inte föra sin egen talan och presenterades istället utifrån samhällets allmänna förväntningar kring hur en moder ska vara (Naylor, 2010). En allmän sanning om modern som många delar är att modersinstinkten kommer naturligt och är något som hon föds med. Kärlek, empati och tålamod är något som kommer naturligt i samma stund barnet föds. Till exempel förväntas kroppen per automatik få en hög stresstolerans för barnets gråt och en precis känsla för när barnet är hungrig.
Om inte detta kommer naturligt framställs modern som ett monster. Denna naturliga instinkt är något bara modern förväntas ha och det finns inte samma förväntningar på fadern (Naylor, 2010). Detta gör det enklare för samhället att kritisera en moders omsorgsbrist än en faders. Det framkommer även av studien att föräldrar som mördar sina barn framställs och beskrivs olika i rättsprocessen. Pappan presenteras som ond och mamman framställs istället som galen och instabil. Parallellen mellan mödrar och galenskap är vanligt förekommande av samhället (Naylor, 2010).
I en artikel av Björkhagen (2019) presenteras Sverige som ett av de mest framträdande länderna inom den jämställda politiken och beskrivs ha kommit långt inom ämnet. Trots detta kan en tendens urskiljas kring hur modern respektive fadern skildras under barnavårdsutredningar i Sverige. Det finns en skiljaktighet av hur de två olika föräldrarna uppfattas och de presenteras i form av den dåliga mamman och den frånvarande pappan (Björkhagen, 2019). Mamman har en större benägenhet att kritiseras för att göra fel i uppfostran och anses mer lättvindigt vara en dålig mamma. Artikeln exemplifierar bland annat mammor som har blivit tillsagda av socialarbetare att sluta amma eller sluta sova i samma säng som sitt barn då det anses moraliskt fel av socialarbetaren. Forskning påvisar dock motsatsen att det snarare har en gynnande effekt för barnet (Björkhagen, 2019). Fäderna däremot har en begränsad roll i relationen med sociala instanser och uppges som frånvarande i utredningarna.
Även i familjer där mamman har en psykisk sjukdom och pappan frisk och fungerande syns denna frånvaro av fadern i utredningen (Björkhagen, 2019).
I en vetenskaplig diskursanalys från 2018 framkommer att det finns indikationer kring att beteenden kopplat till kön har en betydelse i rättsprocessen. Dessa antaganden är baserade på de yrkesverksammas stereotypiska föreställningar av könet (Byrman & Skoglund, 2018). Dock framgår det att det finns större skillnader mellan etnicitet kontra genus. Etnicitet är den faktor som spelar störst roll av bedömningen i LVU-domar (Byrman & Skoglund, 2018).
2.3 Sammanfattning och motivering
Ur den tidigare forskningen presenterad ovan går det att sammanfattningsvis säga att det finns en tydlig bild både från samhället och de professionella inom socialt arbete att mamman är den primära omsorgsgivaren i en familj. Denna bild går att se både i föräldraböcker, socialsekreterares utredningar och i domstolshandlingar. Forskning visar vidare att de professionellas antaganden om könet har en betydelse för utformningen av beslut och insatser.
Förväntningar på en förälder utifrån kön lyser igenom i alla sammanhang. Genom den tidigare forskningen går det att konstatera att samhället förväntar sig att en kvinna är född till att ge bra omsorg. Det finns mer förväntningar på att en kvinna ska vara en bra mamma än att en man ska vara en bra pappa. Dessa åsikter förklaras aldrig på något djupare sätt utan ses mer som en allmän sanning. Underförstått förväntas en kvinna vara en naturligt bra omsorgsgivare och samhället har högre krav på henne i sin föräldraroll än på en man. En kvinna förväntas prioritera sina barn, anpassa sitt yrkesliv och utan stöd ge sitt barn den omsorg som behövs från att de föds. En man anses tillräckligt närvarande i sitt barns liv om han gör anpassningar i sitt yrkesliv och stöttar mamman i hennes föräldraroll.
Mycket tidigare forskning har gjorts på kön och förväntningar på föräldrarollen. Men det finns begränsad forskning på hur föräldrar målas upp och eventuellt bedöms olika, enbart kopplat till sitt kön, i domar när det kommer till tvångsvård för deras barn. Denna studie vill ta reda på om samhällets förväntningar på kön och föräldrarna även återses i domar. När det gjorts tidigare studier på könets betydelse och LVU har det oftast varit med fokus på barnets kön och då på barnens egna beteendefaktorer kopplat till sitt kön genom 3 § LVU. I den sistnämnda artikeln tas det upp att genus och etnicitet får betydelse i domar om LVU men det framgår också att etnicitet är den mer betydande faktorn vilket också gör att det finns mer forskning på det.
Därför vill denna studie undersöka vilken betydelse kön får och då mer bestämt föräldrarnas kön. Baserat på ovannämnda tidigare forskning är studiens hypotes således att det kommer föreligga en skillnad i vilken omfattning mammor och pappor får utrymme i domarna samt hur föräldrarna skildras.
3. Teori och tolkningsram
Nedan presenteras centrala teorier för denna studie. Då studien behandlar teorier och begrepp som kan tolkas olika definieras dessa för att förtydliga hur begreppen används i denna undersökning. Begreppen utgör studiens tolkningsram och redogörs för att skapa förståelse och tydlighet.
3.1 Studiens teorier
För studien har ett intersektionellt perspektiv valts i syfte att studera maktstrukturer och dess medföljande förtryck i samhället. Perspektivet öppnar upp för en mer tydlig bild hur grupper delas in och skildras (JA-delegationen, 2014). Vidare har genus valts som en viktig och central komponent i studien för att kunna ge förklaringar till resultaten då det anses endimensionellt att endast använda det biologiska könet som förklaringsmodell. Med genusteorin inkluderas samhällets förväntningar och rådande normer kring kön (Hirdman, 2001). Genom dessa två perspektiv kan studien undersöka huruvida förväntningarna på kön får betydelse inom rättsväsendet och om samhället kan antas vara jämlikt.
3.1.1 Intersektionalitet
Ett samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter mellan olika maktrelationer (Mattsson, 2015). Samhälleliga strukturer skapar ojämlikhet i fördelning av makt i samhället. Det intersektionella perspektivet bidrar till att etablera en mer nyanserad bild hur parametrar som sexualitet, kön, klass, etnicitet, ålder och funktionsförmåga påverkar den rådande makthierarkin i samhället. Perspektivet syftar att bidra till ett mer jämställt samhälle genom att belysa och uppmärksamma maktstrukturer och dess betydelse (JA-delegationen, 2014). Det intersektionella perspektivet härstammar från en kritisk teoribildning. Utifrån att se kategorierna sexualitet, kön, klass, etnicitet, funktionsförmåga och ålder som diskrimineringsgrunder kan samhälleligt förtryck skildras och vidare studeras. Genom ett intersektionellt perspektiv går även att studera hur dessa kategorier och grupper förhåller sig till och påverkar varandra (Mattsson, 2015).
3.1.2 Genus, kön och jämställdhet
Begreppet genus brukar beskrivas som det sociala könet då det innefattar samhällets normer, värderingar och förväntningar kring hur en individ med ett specifikt biologiskt kön ska vara och bete sig (Mattsson, 2015). Genus innebär således enbart de sociala strukturerna och beskriver könsstereotypa samhällsuppfattningar om kvinnor och män (Schlytter, 1999).
Begreppet genus ska förstås och användas på ett mer levande sätt än kön (Hirdman, 2001). Där definitionen av kön innebär indelning av män och kvinnor enbart utifrån den biologiska och fysiska kroppen (Mattsson, 2015). För att synliggöra dessa systematiska ojämlikheter som råder mellan könen använder sig Hirdman (2001) av begreppet genussystem. Genussystemet är definierat som en ordningsstruktur av kön och baseras utifrån två praktiker: hierarki och dikotomi, vilka används för att förklara maktdifferensen mellan könen. Könshierarkin som råder menar att mannen är normen och den naturliga och överlägsna individen i samhället medans kvinnan ses som den underlägsen. Detta sätt att se på det resulterar i att män får större maktposition i samhället och anses därför högre upp i hierarkin än kvinnor (Hirdman, 2001).
Det andra begreppet dikotomi innebär uppdelningen och isärhållandet mellan könen och utgör därmed bilden om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt. Genom dikotomi ökar klyftan mellan könen, där etableras stereotypa föreställningar om könen (Hirdman, 2001).
Jämställdhet går i stort ut på att ojämlika grupper, såsom män och kvinnor, ska få lika värden mellan sig. Inget kön ska vara underlägset det andra och således finns ingen förlorare (Schlytter, 1999). Det finns en eftersträvan om balans mellan könen, både vad gäller mål och medel.
Genom planmässigt arbete och upplysning ska kvinnor porträtteras lika som män (Schlytter, 1999).
4. Metod
I detta kapitel redogörs studiens metodologiska tillvägagångssätt. Kapitlet presenterar studiens metod, val av analys, urval, enkätutformning och variabler samt datainsamling och bearbetning.
Avslutningsvis diskuteras studiens validitet och reliabilitet. Studien använder sig av en kvantitativ innehållsanalys som ämnar analysera 30 domar med bifallsbeslut om beredande av vård av unga. Materialet till studien inhämtas via enkäter som besvaras med stöd av domarna.
4.1 Kvantitativ metod
Inom den samhällsvetenskapliga forskningen görs en åtskillnad mellan den kvalitativa och kvantitativa forskningsstrategin. Denna studie ämnar använda en kvantitativ metod som i detta fall innebär att innehållet i domarna kvantifieras med målet att räkna hur vanligt förekommande det är med köns-stereotypiseringar av föräldrar i domslut om LVU. Den kvantitativa forskningen vill främst nå mätning, generaliserbarhet och replikerbarhet (Bryman, 2018). Syftet med studien är att undersöka om föräldrar får lika stort utrymme i domar om tvångsvård, därför anses en kvantitativ metod vara lämplig. Innehållet från domarna blir till statistiska värden därmed kan två grupper ställas mot varandra och eventuella skillnader syns tydligt genom medelvärden och andra deskriptiva mått. Forskningsstrategin syftar till att mäta hårfina skillnader mellan människor i samhälleliga kontext (Bryman, 2018).
I forskning där det önskas uppnå resultat som är generaliserbara för en hel population är det fördelaktigt med en kvantitativ strategi då det i en mer omfattande utsträckning öppnar upp för en större population i studien (Bryman, 2018). Förhoppningen med en stor studiepopulation är att nå resultat som går att generalisera till hela populationen, vilket denna studie avser. Den kvantitativa metoden har en naturvetenskapligt inriktad kunskapsteori och därmed ett objektivt synsätt på såväl kunskap som världen (Bryman, 2018). I denna studie betonas vikten av objektivitet och därför föll valet naturligt på en kvantitativ metod. För studien finns en vinning i att kvantifiera och ställa sig frågan hur många gånger en fras nämns. Då det ger en indikation på om utrymmet föräldrarna får i domarna kan anses jämställt. En nackdel med den kvantitativa metoden i detta avseende är att studien endast får en begränsad kunskap i ämnet. Genom ett kvantitativt förhållningssätt studeras den generella omfattningen av ett fenomen men inte bakgrunden till uppkomsten (Bryman, 2018). Det framkommer inte heller någon djupare förklaring till varför det ser ut som det gör. Detta kan anses som en begränsning med metodvalet.
4.1.1 Kvantitativ innehållsanalys
För att analysera studien har en kvantitativ innehållsanalys valts som metod. Metoden används för att systematiskt och objektivt analysera ett innehåll. Processen bör då landa i att forskarens värderingar inte syns (Bryman, 2018). Målet är att med hjälp av materialet som inhämtas via domarna komma fram till kvantitativa slutsatser. Begreppet innehållsanalys definieras av Holist (1969, citerad i Bryman 2018) som följande: “Innehållsanalys innebär varje teknik som används för att dra slutsatser utifrån en objektiv och systematisk beskrivning och specifikation av det karakteristiska i olika slags budskap.” Denna beskrivning av innehållsanalysen syftar till att se det karakteristiska i ett material och därigenom även inkludera latent innehåll. Det latenta i detta avseende innebär det som ligger bakom en viss företeelse. Därigenom tolkas innebörden och meningen i det material som undersöks (Bryman, 2018).
Genom att skapa teman ur texten kan innehåll analyseras både genom det som står och det som inte står, det faktiska samt det latenta innehållet (Bryman, 2018). En tolkningsnivå inom innehållsanalysen är att analysera dispositionen i texten som undersöks. Om materialet handlar om principer, åsikter eller ideologier kan forskningen delas in i deskriptiva och preskriptiva stereotypier (Bryman, 2018). I denna studie blir det en preskriptiv diskriminering som ska studeras genom att se om kvinnor i större utsträckning anses bryta mot samhällets förväntningar än män när de brister i sin omsorgsförmåga. Analysmetoden anses vara transparent och objektiv, och kan med fördel användas på material som insamlats över tid (Bryman, 2018). Innehållsanalys som metod innebär inte heller någon ingående etisk granskning. Det är även ett flexibelt tillvägagångssätt som går att tillämpa på olika typer av innehåll (Bryman, 2018). En nackdel med en innehållsanalys kan vara att forskarens tolkningar av data får betydelse i resultaten (Bryman, 2018). Därigenom finns det en risk att forskaren drar slutsatser av latent data och frågan om varför något är som det är eller varför ett samband syns blir svår att besvara (Bryman, 2018).
4.2 Urval
Ramen för urvalet i studien var att inkludera bifallsbeslut om tvångsvård som är tagna under rekvisitet omsorgsbrist, 2 § LVU. För att få ett sådant aktuellt material som möjligt togs domarna under tidsperioden juni-december 2020 från Stockholms län. De rättsdokument som ligger till grund för studien tillhandahölls via Förvaltningsrätten i Stockholm. I studien valdes att enbart inkludera domar med bifallsbeslut för att domarnas innehåll skulle vara så likvärdiga som möjligt. Under den valda tidsperioden fanns det 351 domar om LVU att tillgå från den berörda förvaltningsrätten. Utifrån studiens inklusionskriterier återstod från första urvalet ett
urval om 50 domar med bifallsbeslut. Rättsdokumenten erhölls som PDF-filer i sin helhet, domarna döptes sedan om från målnummer till dom ett, två, tre och så vidare utifrån sekretesskäl. Av dessa domar gjordes ytterligare ett slumpmässigt urval då enbart 30 domar behövdes för analysen. Antalet 30 bestämdes i samråd med handledare samt genom eftersökning i tidigare uppsatser utifrån att materialet skulle stå i proportion till studiens omfattning och tidsperiod. För att materialet skulle vara jämnt fördelad mellan könen inkluderades lika många ensamstående pappor som mammor med i urvalet, vilket blev tre mammor och tre pappor. Därefter togs de 24 första domarna som hade gemensamma vårdnadshavare med för analysen av studien. Det resulterade i 30 domar, alla tagna under rekvisiten omsorgsbrist 2 § LVU under tidsperioden juni - december 2020 i Stockholms län.
4.3 Enkät och variabler
För att studera domarna utformades ett analysschema vilket konstruerades som en enkät.
Enkäten utformades genom fem frågor med syfte att kvantitativt sammanställa antalet fraser som beskrev respektive förälder och deras omsorgsförmåga. En uppdelning gjordes genom känslomässig- och materiell omsorgsbrist (TBU-utredningen, 2015) för att kunna mäta generella mönster. Frågorna i enkäten utformades baserat på tidigare forskning avseende föräldrarnas utrymme i LVU-domar (Bryman & Skoglund, 2018). I och med att materialet redan var kvantitativt i form av siffror var det inte aktuellt eller nödvändigt för studien att göra något kodningsschema eller kodningsmanual. Föräldrarnas kön kodades som mamma (1) och pappa (2). Antalet sammanlagda fraser om mammor respektive pappor sammanställdes från varje dom, enkätens frågor var:
1. Nämns något positivt om vad som fungerar med omsorgen, antal fraser.
2. Nämns något negativt om föräldern (ej kopplat till omsorg), antal fraser.
3. Hur många fraser beskriver den materiella omsorgsbristen.
4. Hur många fraser beskriver den känslomässiga omsorgsbristen.
5. Det totala antalet fraser om föräldern i domen.
Positiva fraser innebar hur det som fungerade i förälderns omsorgsförmåga benämndes, exempelvis “det råder ingen tvekan om att x vill barnets bästa, x har en god förmåga att ta hand om sitt barn, x är en trygghet för barnet, x är en skyddsfaktor för barnet, x har en bra anknytning till barnet.” De negativa fraser som räknades handlade om hur föräldern beskrevs i domen, som inte var kopplat till dennes omsorgsförmåga. Såsom “x saknar insikt i sin egen problematik, x vill inte samarbeta, x är smutsig, x har ett hett temperament, x är ambivalent.” Enkäten i sin
helhet finns bifogad som bilaga. Genom att göra en enkätstudie på domarna tas materialet ur en förstahandskälla där respondenten inte påverkas av en intervjuare. Det finns således ingen intervjuareffekt att ta hänsyn till i resultatet. Respondenterna blir i detta fall förvaltningsrättens domar, studiens författare besvarar enkäterna med information hämtad från domarna. Då enkäten utformas av samma personer som sedan ska besvara den blir enkäten tydlig och enkel att förstå. Att genomföra denna studie med hjälp av intervjuer ansågs svårare då ämnet anses känsligt och det skulle kunna upplevas som ansträngande för respondenterna att behöva besvara frågor om ämnet. Ytterligare en anledning till att en enkätstudie blev aktuell var för att enkäter i regel är snabbare att administrera än transkribering av arbetet som medkommer när intervjuer genomförs. Den största nackdelen med enkät som datainsamlingsmetod är bortfallet (Bryman, 2018) den nackdelen försvinner i denna studie eftersom det inte är några mänskliga respondenter. Syftet med studien är att få kvantifierbara svar som gör det möjligt att jämföra medelvärden och skillnaden däremellan i antalet fraser kopplat till kön. Detta kan ge en indikation på om det är jämnt fördelat och jämlikt mellan könen. För bevarandet av syftet är det mer intressant att få svar som förhoppningsvis går att generalisera, att ställa sig frågan hur istället för varför.
4.4 Validitet och reliabilitet
Inom den samhällsvetenskapliga forskningen används begreppen validitet, reliabilitet och replikerbarhet som måttstock för att säkerhetsställa studiens kvalitet (Bryman, 2018). Validitet i studien uppnås genom att studiens syfte besvaras, det säkerställs med hjälp av tydliga frågeställningar. Vilket i detta fall innebär att enkäten tar upp väsentliga frågor som leder till att det är syftet som besvaras och inget annat. Om syftet besvaras uppnås god intern validitet (Bryman, 2018). En studie uppnår god extern validitet genom en tydligt utformad enkät som innebär att forskarens egna tolkningar inte syns (Bryman, 2018). Enkätsvaren i studien är insamlade under ett tillfälle men de domar som svaren baseras på är från en period spridd över sex månader vilket bör göra resultaten mer tillförlitliga än om data är insamlad inom ett kortare tidsspann. Urvalet i domarna kan ses som slumpmässiga och representativa för populationen föräldrar vars barn står inför tvångsvård, vilket därmed bör innebära att resultaten kan generaliseras till populationen även i andra kommuner i Sverige.
Reliabilitet i en studie uppnås genom att urvalsgruppen inte påverkar resultaten (Bryman, 2018). Om denna studie skulle genomföras i en annan kommun eller under ett annat år borde samma resultat uppnås. Studien är dokumenterad stegvis genom hela processen vilket gör att vem som utför studien inte bör få någon betydelse för resultatet. Det finns därför replikerbarhet
i tillvägagångssättet, andra forskare bör därmed nå liknande resultat vid upprepad studie.
Bristande objektivitet och att forskarens värderingar skiner igenom kan påverka processen och replikerbarheten i en studie där den sociala verkligheten undersöks (Bryman, 2018). Genom att systematiskt beskriva alla steg i processen bör det vara tydligt hur studien har fortskridit och därmed uppnås den externa validiteten och replikerbarheten i den aktuella studien.
En fördel med denna studie är att det inte blir några bortfall som annars påverkar resultatets externa validitet. En invändning som kan uppkomma är att det finns visst tolkningsutrymme och det kan bli svårt för att andra forskare att förstå hur texten i domarna ska tolkas och därmed hur enkäten ska besvaras. För att förhindra att tolkningsutrymmet får för stor påverkan ska en tydlig definition av varje begrepp och fråga finnas (Bryman, 2018).
Insamlingen av data ska göras av två personer parallellt och sedan jämföras för att se att dessa tolkat domarna och frågorna i enkäten på samma sätt. Detta för att stärka reliabiliteten och replikerbarheten i studien. När det rör sig om subjektiva bedömningar såsom att kategorisera och översätta data när fler än en observatör är inblandad, är risken stor att tolkningen mellan dessa inte överensstämmer (Bryman, 2018). Det kallas för interkodarreliabilitet och kan vara aktuellt vid en innehållsanalys då material från ett befintligt medie ska kategoriseras (Bryman, 2018). Med detta i beaktande har svaren på enkäten besvarats av båda studiens författare. Detta för att minimera risken för skildrade tolkningar av materialet. Författarna besvarade enkäterna på varsitt håll för att sedan jämföra svaren med varandra. Jämförelsen visade att de båda hade svarat likadant på frågorna i domarna. Vilket i detta avseende säkerställer interkodarreliabiliteten.
Kvantitativ forskning eftersträvar objektivitet (Bryman, 2018), i denna studie ska ett genusdilemma skildras och skillnader mellan manligt och kvinnligt analyseras. Det blir således svårt att ha ett helt neutralt förhållningssätt då ansatsen i sig blir en typ av ställningstagande.
Ojämlikheter i ett mansdominerat samhälle gör att forskare mer eller mindre tvingas till att ta ställning till frågan. Denna aspekt finns ständigt med i beaktande under studiens gång. En tydlig definition av varje enkätfråga fanns även med för att förebygga risken att de som utförde studien tolkar innehållet olika. Varje fråga i enkäten har tydligt definierats vad som i detta avseende innebär med känslomässig omsorgsbrist, materiell omsorgsbrist, positiv omsorgsförmåga och negativa egenskaper som inte är kopplat till omsorgen. Denna definition redovisas även i begreppsavsnittet ovan och finns med för att minimera det subjektiva tolkningsutrymmet.
4.5 Dataanalys
För den statistiska bearbetningen används verktyget SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Genom att ta fram en deskriptiv frekvenstabell i SPSS framkommer medelvärdet och standardavvikelsen för samtliga variabler som är relevanta för undersökningens analys. I studien används dessa deskriptiva mått för att se eventuella skillnader mellan mammor och pappor. Medelvärdet (m) är ett mått som beräknas utifrån det sammanlagda antalet i en fråga delat på antalet i populationen (n) (Bryman, 2018). Standardavvikelsen (sd) är ett mått på spridningen i svaren i resultatet, hur många steg skiljer det sig i genomsnitt mellan svaren i undersökningen (Bryman, 2018). Hur mycket skiljer sig de olika värdena i populationen från medelvärdet.
Signifikansen (sig.) presenteras i resultatet genom att ge ett värde som uppger hur troligt det är att samma resultat som uppmätts i studien även finns i den verkliga populationen (Bryman, 2018). Ett sig.resultat presenteras i form av ett p-värde, där p står för sannolikheten.
Inom forskning brukar testen göras på en 95% nivå då denna nivån anses giltig för att kunna dra säkra slutsatser (Bryman, 2018). Risken för felaktiga slutsatser är på denna nivå 5 %, det vill säga att av 100 observationer finns risken att 5 stycken visar resultat som inte överensstämmer med verkligheten (Bryman, 2018). För att ett resultat ska vara signifikant på denna nivå behöver p-värdet vara <0,05. Signifikansen ger en indikation på hur stor risken är att en effekt observeras i studiens stickprov trots att det inte existerar i den verkliga populationen (Bryman, 2018).
Studiens nollhypotes är att det inte finns någon skillnad mellan mammor och pappors medelvärde på antalet fraser i domarna. Mothypotesen är således att det finns en skillnad.
Genom ett normality test säkerställs det att värdena i studiens variabler är normalfördelade, det finns därmed inga extremvärden att ta hänsyn till. För att pröva hypotesen genomförs en nollhypotesprövning genom ett independent samples t-test (oberoende t-test). I testet synliggörs medelvärdesdifferens mellan två oberoende urval. I testet blir kön den oberoende variabeln och svarsvärdena på enkätfrågorna den beroende variabeln. Det som studien vill få resultat på är om dessa medelvärden skiljer sig signifikant från varandra. Om ett p-värde är under 0,05 innebär det att skillnaden är signifikant och slutsatsen kan dras att detta resultat kan antas finnas även i den verkliga populationen. Då innebär det att resultat på medelvärdesdifferensen (t-test) inte bör ha påverkats av slumpen. Därmed får p-värdet inte överskrida 0,05 (p>0,05) för att nollhypotesen ska kunna förkastas. Testet används när det önskas kunna uppskatta vad hela populationsmedelvärdet är utifrån ett specifikt stickprov. Det är vanligt att det är okänt vad
medelvärdet och standardavvikelse i populationen är, därför används ett mindre stickprov för att förhoppningsvis även kunna säga något om den större populationen.
5. Etik
Enligt Vetenskapsrådet (2017) innebär anonymitet inom forskning att personuppgifter ska hanteras genom att berörda individer inte går att identifiera samt att privatlivet inte inskränks.
Den etiska aspekten i denna studie blir att säkerställa anonymitet och integritet hos de berörda individerna. Studien ämnar analysera rättsfall vilket innebär att det finns känsliga personuppgifter i materialet. Med detta i beaktning anonymiseras det offentliga material som studien utgår ifrån. Det vill säga att inget av ursprungsmaterialet som kan röja en individs identitet finns med i studien då uppgifterna avidentifierats och domarnas målnummer döpts om.
Således går det inte att koppla någon information till individer eller specifika fall. Materialet för studien baseras helt på offentligt material vilket gör att det aldrig är aktuellt med direkt kontakt med individer därmed behövs inte heller något samtycke.
Etiska principer som måste beaktas i en studie är frågor rörande frivillighet, anonymitet, integritet och konfidentialitet. I en studie får inte någon lida skada, ingen inkräktning på privatlivet och inga falska förespeglingar förekomma (Bryman, 2018). Studien rör straffprocessuella tvångsmedel avseende barn vilket kan klassificeras som ett känsligt ämne, då barnen befinner sig i utsatta livssituationer. Denna studie har dock sitt fokus på föräldrarna och deras roll i domarna. Detta anses vara mindre känsliga uppgifter då föräldrarna är myndiga och har större rättigheter respektive skyldigheter än barn.
Det material som inhämtas får enbart användas till forskningens ändamål, denna studie har tagit del av personuppgifter kopplade till ämnen som anses vara av känslig karaktär. Allt det inhämtade materialet har raderats när enkäterna är utförda. Innehållet i resultaten kommer endast att användas till att besvara studiens syfte. Således kommer inte uppgifter om enskilda individer eller domar användas i andra sammanhang än det som avser studien. Därigenom säkerställs nyttjandekravet. Bedömningen har gjorts, i samråd med handledare, att inga andra etiska dilemman uppkommer i samband med denna studie. Se bifogad bilaga för det etiska självskattningsformuläret.
6. Resultat
I detta kapitel presenteras resultaten av studien. Avsnittet är uppdelat med hjälp av delrubriker, först presenteras resultatet genom studiens deskriptiva värden sedan presenteras empiri utifrån studiens varje frågeställning. Studien har genomförts på 30 domar där statistik framtagits och analyserats genom SPSS. Kapitlet presenterar statistik i form av en tabell med numeriska värden inkluderat medelvärde och standardavvikelse samt variablernas p-värde framtagna genom ett independent samples t-test (oberoende t-test).
6.1 Sammanställning av resultatets deskriptiva statistik
Genom att studera fraserna om den känslomässiga- och materiella omsorgsbristen. I tabellen nedan går först att utläsa mammors medelvärden i frågan om positiv omsorgsförmåga, vilket var 0,33 (SD=0,68) sedan följer pappors medelvärde 0,85 (SD=1,17) i samma fråga. Som tidigare nämnt i metodkapitlet handlar dessa fraser om vad som fungerade i respektive förälders omsorg för barnet. Fraserna som inkluderades i studien innehöll meningar som: ”x uppvisar en stabil och trygg anknytning till sina barn, x besitter förmågan att ge omsorg för sitt barn, x fungerar som en stor trygghet för barnet.” Nästkommande fråga i tabellen tog upp utrymmet om negativa fraser som nämns i domen, dessa fraser var inte var kopplade till förälderns omsorg. Medelvärdet för mammor var 10,8 (SD=6,45) vilket var signifikant högre än pappors medelvärde 6,48 (SD=4,80). Fler exempel på hur detta såg ut i domen presenteras senare i detta kapitel. Nästa del i tabellen handlar om omsorgsbrist, först presenteras den materiella omsorgsbristen där mammors medelvärde var 13,2 (SD=6,43). Det värdet var signifikant högre än pappors medelvärden 9,55 (SD=4,57). Medelvärdet för frågan om den känslomässiga omsorgsbristen var hos mammor 11,2 (SD=4,71) respektive pappor 7,22 (SD=4,07) dessa värden var signifikant skilda från varandra. Slutligen presenteras i tabellen medelvärdet för det totala antalet fraser som används i domarna. Mammors medelvärde var 35,6 (SD=14,2) detta visade sig vara signifikant högre än pappors medelvärde 24,1 (SD=9,91).
Tabell 1. Sammanställning av svaren från enkätstudien.
Variabler Mamma (n=27)
M (SD)
Pappa (n=27) M (SD)
p-värde
Antal positiva fraser om omsorgsförmågan
0,33 (0,68) 0,85 (1,17) 0,053
Antal negativa fraser om föräldern (ej omsorg)
10,8 (6,45) 6,48 (4,80) 0,007
Antal fraser om materiell omsorgsbrist 13,2 (6,43) 9,55 (4,57) 0,019
Antal fraser om känslomässig omsorgsbrist
11,2 (4,71) 7,22 (4,07) 0,002
Antal fraser sammanlagt om föräldern 35,6 (14,2) 24,1 (9,91) 0,001
6.2 Utrymme i domar
För att ta reda på studiens syfte om föräldrarna får lika stort skrivet utrymme i domarna gjordes en medelvärdesprövning genom ett independent samples t-test (oberoende t-test) utifrån den deskriptiva data som framtagits. I t-testet ställdes medelvärdet för respektive grupp mot varandra i varje fråga för att se om skillnaden mellan dessa två grupper var signifikant skilda från varandra. Syftet med testet var att se om något av könen fick större del i domen eller om det var jämlikt och gruppernas medelvärden därmed inte skiljer sig signifikant från varandra.
Om signifikant medelvärdesskillnad kan konstateras i testet kan resultatet för frågan antas gälla även för hela populationen inte bara stickprovs populationen.
I frågan om det sammanlagda antalet fraser, som var studiens första frågeställning, visade resultatet från t-testet ett p-värde som var 0,001 (p <0,05) vilket innebär att resultatet är signifikant på 95 % nivån.
6.3 Tendenser i omsorgsbrist
Genom att studera fraserna om den känslomässiga- och materiella omsorgsbristen kan det urskiljas om de båda könen blir jämlikt porträtterade i domarna. Av tabell 1 ovan går det att avläsa att differensen i materiell omsorgsbrist är signifikant på en 95 % nivå då p=0,019 (p
<0,05). Frågan om den känslomässiga omsorgsbristen har även den ett signifikant resultat på 95 % nivån då p=0,002 (p <0,05). Studien har inkluderat fraser om materiell omsorgsbrist som innefattade allt där det framgår att föräldern brister i fråga rörande boendet och ekonomin,
hygien och kläder, ogiltig skolfrånvaro samt när det framgår att de inte tagit emot lämpliga insatser från socialtjänsten eller sjukvården. Fraserna kunde innehålla: ”barnet har en eftersatt tandhälsa som x inte tar på allvar trots upprepade varningar från tandläkaren, x har behållit barnbidraget och lagt det på alkohol istället för att köpa nödvändiga kläder till barnet, x betalar inte räkningarna vilket har lett till att de flyttar runt hos vänner därmed kan x inte garantera ett tryggt hem.” I frågan om känslomässig omsorgsbrist har fraser som går att härleda till att mamma eller pappa brister i den känslomässiga omsorgen avseende barnet inkluderats, däribland finns fraser som tar upp psykisk ohälsa och missbruk hos föräldern. Vidare har även fraser där det framkommit att det fanns en anknytningsproblematik eller oförmåga att tillgodose barnets känslomässiga behov och oförmåga att sätta sig in i barnet perspektiv inkluderats i studien. Fraserna kunde se ut som följande: ”x psykiska tillstånd går ut över barnet och föräldraförmågan, x aktiva missbruk skadar barnet genom att x är otillgänglig känslomässigt, x bristande anknytningsförmåga har direkt föranlett att barnet agerar undvikande och ambivalent i kontakten med alla människor, x svarar inte på barnets signaler och uppvisar ett undvikande beteende när barnet söker kontakt vilket skadar barnet.”
6.4 Negativa fraser i domar
Resultatet för differensen mellan medelvärdet i antalet negativa fraser om respektive förälder i domarna kan i tabellen konstateras vara signifikanta på 95 % nivån då p=0,007 (p <0,05).
Fraserna som inkluderades kunde innehålla: ”x visar ovilja att samarbeta för att förändra sin situation, när möte sker är x smutsig och har trasiga kläder, x temperament är aggressivt och oförutsägbart, x bedöms ambivalent.”
7. Diskussion
I detta kapitel diskuteras resultatet utifrån studiens frågeställningar vilka ämnar besvara syftet.
Studiens resultat ställs vidare mot den tidigare forskningen som lyfts fram i uppsatsen samt diskuteras i ljuset av studiens teorier. Kapitlet innehåller även en metoddiskussion där metodens inverkan diskuteras samt motivering till metodvalen. Kapitlet avslutas med en presentation av förslag på vidare forskning.
7.1 Sammanfattning av studiens resultat
Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning föräldrarollen skildras i domar avseende tvångsvård, utifrån rekvisiten omsorgsbrist i 2 § LVU. Studien ämnade även att skapa en förståelse kring huruvida mammor och pappor gavs ett jämförbart utrymme i domarna, samt om förväntningar på mäns respektive kvinnors omsorgsförmåga porträtteras olika. Studiens syfte har besvarats med hjälp av tre frågeställningar och materialet har analyserats genom en kvantitativ innehållsanalys.
Utifrån studiens signifikanta resultat kan det konstateras att mammor och pappor inte får lika stort utrymme i domarna, vilket besvarar studiens första frågeställning. Mammor beskrivs med fler fraser både kopplat till materiell- och känslomässig omsorgsbrist samt genom negativa attribut, detta besvarar både studiens andra och tredje frågeställning. Därmed skildrar domarna föräldrarna olika beroende på om omsorgsgivaren är man eller kvinna, det kan konstateras att rättsprocessen gällande LVU är ojämlik. Av resultatet framkommer vidare att när det kommer till att beskriva föräldern genom positiva fraser, tenderar pappan att beskrivas med fler fraser än mamman. Denna tendens är dock liten då det endast förekom positiva fraser i ett fåtal av studiens domar. Således går det inte att konstatera något om huruvida detta gäller för hela populationen.
7.2 Diskussion och analys av resultat
Nedan diskuteras studiens resultat i ljuset av tidigare forskning, med uppdelningen rättsväsendet och genus, föräldraskap och genus samt intersektionalitet. Vidare diskuteras resultatet utifrån studiens hypotes. Kapitlet avslutas med en sammanställande diskussion.
7.2.1 Rättsväsendet och genus
Tidigare forskning om LVU belyser att det finns skillnader i hur barn tenderar att porträtteras olika utifrån deras kön i domar. Det kan konstateras att ett identiskt beteende hos flickor respektive pojkar framställs och bedöms olika beroende på deras kön. Ett beteende som bedöms
som ett missbruk hos en tjej kan anses som acceptabelt hos en kille (Schlytter, 1999). Samma mönster har kunnat avläsas i denna studie då föräldrarnas kön skildras olika i rättsdokument gällande tvångsvård. Precis som att barnets kön får betydelse i hur rättsdokument framställer pojkar respektive flickor i tidigare forskning, kan liknande betydelse även ses i skildringen av föräldrar i denna studie. Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen som är en svensk grundlag, ska rättssystem genomsyras av objektivitetsprincipen, vilket innebär att varje enskild individ står lika inför lagen oavsett kön, etnicitet och sexualitet. Studiens resultat visar att föräldrar skildras olika i domar avseende LVU beroende på kön. Utifrån resultatet kan därmed antaganden göras att objektivitetsprincipen inte beaktas fullt ut i domar om tvångsvård. Bedömningen om vem som anses vara en bra respektive dålig omsorgsgivare beskrivs utifrån samhällets förväntningar på kön. Slutsatsen kan dras att det utifrån sociala kontext är svårt att vara helt objektiv i varje given fråga och situation. Komplexiteten i objektiviteten när det kommer till aspekter rörande genus och kön kan vara att människan ständigt påverkas både medvetet och omedvetet, av rådande normer och samhälleliga strukturer. I studiens fall återspeglas detta i skildringen av ojämlika förväntningar på föräldrarollen i domar om LVU. Rättssystemet kan därför till viss del anses vara bristfälligt i sin objektivitet när det kommer till fråga om jämställdhet och synen på förväntningar på mammor och pappor.
7.2.2 Föräldraskap och genus
Resultat av studien har påvisat likheter med vad tidigare forskning kommit fram till gällande hur den generella bilden på vårdnadshavare ser ut. Ett flertal forskningsrapporter har belyst att mammor i regel anses som den primära vårdnadshavaren medan fäder ses som en sekundär vårdnadshavare i familjerna. En vetenskaplig artikel som tas upp i studien, visar till exempel att fadern primärt anses som en försörjare snarare än en omsorgsgivare (Humer, 2019). Både av samhället men också av barnen (Sinno & Killen, 2009). I en handbok vars syfte är att ge råd till föräldrar beskrivs förväntningar på respektive förälders omsorg på olika sätt. Mamman beskrivs tydligt och direkt som den primära omsorgsgivaren (Ermann et al., 2014). Genom att det läggs mer vikt på mammans omsorg redan innan barnet kommit till världen kan det bli problematiskt då pappan exkluderas i föräldraskapet från början (Ermann et al., 2014). Detta kan även ses i denna studies resultat då domarna i vidare utsträckning beskrev mammors omsorgsbrister än pappors. Detta kan tolkas som att mammor brister mer i sin omsorgsförmåga då hennes brister tillmäts högre vikt i domen. Eventuellt kan detta bero på att samhället ser modern som den primära vårdnadshavaren, det blir således hennes omsorgsförmåga som i en bredare omfattning bedöms. Kategoriseringen av vem som är den primära respektive sekundära
