fi vid Ore

Strandlevande skalbaggar vid Ore frlv

OLA NILSSON och STIG LUNDBERG

Inledning

Flera av de norrlindska ilvarna ir redan utbyggda och reglerade. Vid en reglering f<)rsvinner vatten- flodets (vattennivins) normala shsongsvariation.

Lenga streckor av den ursprungliga iilvfAran blir helt torrlagda och iilvbottnen blottas. Genom diimningar satts vissa delar av iilvstrackans stran- der helt under vatten. Dokumenteringen av reglc- ringens effekter pi siviil djur- som vdxtliv iir spar- sam. Detta giiller ocksA dokumenteringen av djur- och viixtlivet vid de kvarvarande oreglerade iilvar- na. Fdrutsiittningarna for djur- och vaxtlivet and- ras drastiskt vid en reglering, vilket okar risken for att faunan och floran inte fdrmir anpassa sig till

den nya situationen. Skulle si vara fallet kan en reglering resultcra i cn kraftig iindring av artsam- mansettningen f6r bide faunan och floran (Lind- roth 1953, Nilsson. C. 1981).

For flera av de idag oriirda norrlindska iilvarna kvarster hotet om reglering. Det ar darfor viktigt att dokumentera bAde faunan och floran vid sivil

reglerade som oreglerade iilvar. SA kallade natur- resursinventeringar genomfrirs av linsstyrelserna

Nilsson, O. & Lundberg, S: Strandlevande skalbaggar vid Ore rilv. fStudies on the riparian Colcoptcra fauna at thc rivcr Orc iilv. N Sweden.l- Ent. Tidskr. 106: 27-37. UPPsala, Sweden

1985. ISSN ffi l3-886x.

The species composition of riparian beetlcs was sludicd along the krwcr reaches of the Ore iilv River in northern Sweden. The investigations *'cre carried out during carly and late summcr 1982, and include manual collecting as well as pitfall trapping. Thc collections were made at l6 sites along the river between the township of Bj urholm and the outlet^in the Bothnian Sea. Al- together, 495 species were recorded of whrch 5-l were new for the Angermanland province.

Most of the species collected were carabids and staphylinids although 36 families were reP resented in the material. The first valid record for Bledius denticollis Fauv. in Sweden was made in this study. Other rare species found werc Dyschirius sngustatus (Ahr.\, Leiodes ciliaris (Schm.), Lathrobium dilurimEr., Meoriru linnmarclrrca G. Bnk. _[=aa gulata G. Br,k.l, Ischnopoda scitula (Er.), Acronora obfuscaln (Grav. ), and Hererocerus hispidulus Kiesw. The rich coleopteran fauna along the river, including many of the rarest riparian beetles, makes it imperative to protect and preserve these habitats. This is important, nol only from a general environmental conservation standpoint, but also because they are promising sources of future rescarch matcrial.

O. Nilsson, Gnejsviigen 20, 5-902 42 Umed, Sweden.

S. Lundberg, Skeppsbrogatan 9, S-951 35 Luled, Sweden.

i syfte att f& fram undcrlag for omridens flora- och faunakaraktdrcr, spAra upp skyddsvirda eller siir-

skilt anmiirkningsviirde omriden och/eller vext- och djurarter (Coulianos 1979). Refseth (1981) menar att di insekter spelar en mycket viktig roll i ekosystcmen, bor de finnas med i undersokning- ar av omrAden ur naturresurssynpunkt. Coulianos (1979) menar vidare att "en stor del av ekosyste- mets biologiska informationsinnehill stir att finna hos dess insektsfauna" och att mdjlighcterna att fi

viirdefull information om ett omradcs faunastatus diirfor dr stora om man utnyttjar insekterna. di ju

dessa artmassigt dominerar faunan i de flesta nor- diska naturtyper.

En inventering som omfattar alla insektstaxa ar

nast intill omdjlig att genomfora. Istiillet kan un-

dersokningen koncentreras till de grupper som

dominerar den inventerade naturtypen (Couli-

anos 1979). Kunskapen om strandskalbaggarnas

biologi (miljdval, livscykler m m) iir tiimligen viil

kinda genom undersrikningar av bl a R. Krogerus

(1925, 1932), Renkonen (1934), Lindroth ^(1945,

1949), H. Krogerus (1948). Andersen (1969) och

28 Ola Nilsson och Stig Lundberg

Fig. l. Ore iilvs liige i Sverigc.

Location of the Ore ilv in Sweden.

Bro-Larsen (1969). Palm6n & Platonoff (1943a, b) har vid sina undersokningar av skalbaggsfau- nan pi Karelska niiset beskrivit flera skalbaggs- samhiillen och har autekologiskt behandlat de ar-

ter som betecknals som stenotopa. Klariilvens strandskalbaggsfauna har mycket ingiende be- skrivits av Palm & Lindroth (1936). I detta arbete beskrivs siviil olika skalbaggssamhillen som stc- notopa arter. De norrldndska dlvarnas skalbaggs- fauna har dversiktligt beskrivits av Lindroth &

Palm (1934).

Inventeringen som presenteras hAr ar utford som examensarbete (av Ola Nilsson) vid Biolog- linjens 4-iriga gren vid Ume6 Universitetet i sam- arbete mcd Naturvirdsenheten vid Liinsstyrelscn i Vesterbottens ldn. Den skall ses som ett bidrag

till dokumentationen Av de oreglerade iilvarna.

Syftet med inventeringcn har varit att Oversiktligt och kvalitativt beskriva skalbaggsfaunan pa stran- derna i Ore Alvs nedre lopp. Alven har tidigare in- venterats med avseende pii flora och landskapska- raktiir av Backman och Edlund ^(1973).

Fig. 2. Karta iiver unders(ikningsomridct. Sillrorna motsvarar de som finns upptagna i Tab. l.

Map of thc invqstigatcd area. Numbers originatcd in Tab. I

Omridesbeskrivning

Ore iilv Ar en mellannorrliindsk skogsAlv, beliigen inom det mellanboreala barrskogsomredet. Alven har sitt kellomrade vid Pautrasket ca 5,5 mil NV om Lycksele. Hela Alven har en lingd pi ca 19 mil frin kiillomridet till utloppet i Orefjiirden ^(Bot- tcnvikcn). Undcr sitt lopp passerar iilvcn tvi land- skap: Lyckselc lappmark (<ivrc delcn) och Anger- manland (nedre delen). Landskapsgriinsen gir

ungefiir 2 mil NV om Bjurholm, ca I km ned- stroms Ortrisket. Inventeringen har begransats

till strackan mellan Bjurholm (63'56' N, 19' 13' E) och utloppet i OrefjArden (63 3l' N, 19 45' E) (Fig. l).

Orc iilv iir som tidigarc n6mnls cn skogsilv, vil- ket innebiir att den saknar forbindelse med fjiill- kedjan. Detta gor att iilven normalt bara har en h6gvattensperiod (hemflod) under v6ren. vanli- gen i mAnadsskiftet april-maj. Denna virflod iir

mycket kraftig med en medelhtigvattenforing pa

260 mlsek (Backman & Edlund 1973) och striin-

Fig. 3. Klapperstensstrand. I forgrunden Ar stenama tickta med ctt slamlagcr.

Cobbelstone-bank. A deposit of mud coveB the stones in the forcground.

Strandlevande skalbaggar vid Ore iilv ²⁹

vcgetation. Vid utloppct i Orefjiirden mdts alv- strands- och havsstrandsmiljdn. Stranden vid Ore- fjiirdcn iir mycket bred men kraftigt piverkad av havsv6gorna.

Liings den undersokta strackan utvaldes lokaler fdr narmare studier beliigna inom de fyra strand-

typerna blockstrand, grus-klapperstensstrand, sandstrand och havsstrand. Blockstranden karak- tAriseras av en bred zon med block (diameter <iver 5 cm) nirmast vattenlinjen. Denna blockzon avlti- ses framfdr al-videbirden av en 2-3 m bred gles grdszon med sand i bottnen. Den frodigaste vege- tationen hittar man innc i al-videhirden.

Pi grus-klapperstensstranderna lagger man fdrst merke till den breda stenzonen. Stenar med en diameter pA 2-5 cm ligger ovanpi en grus-och/

eller sandbiidd. Vid ligvatten stickcr grtisstiinglar ibland upp mellan stenarna. In mot al-videbirden mots man ofta ^a en 2-5 bred sandzon bevuxen med friken (Equisenrm sp.). vidcn (.Salrx spp.) och/el- lcr griis. Innc i al-vidcbirden kan man hitta smA ruggar av starr (Carer sp.). Klapperstenen kan pA

-lo

a'

i

derna ovdrsvammas. VattennivAn sjunker sedan successivt undan och strenderna blottas (juni-au- gusti). HOstregnen ger en mycket liten s k h<istflod och vintervattenfdringen ir mycket lig, medelllg- vattenfdring 6 m'/sk (Backman & Edlund 1973).

Alven er normalt isbclagd frin novcmbcr till ^mA- nadsskiftet april-maj. Hcla den undcrs<ikta streckan liggcr ncdanfor Hogsta Kustlinjcn. Vid inventcringcn har insamlingen hcgr2insats till geo- littoralcn. dvs dc delar av strandcn som ligger mel- lan hOgsta vattenstendet och medelvattenstAndet.

Ore iilvs nedre del karaktiiriseras framst av tre strickor med viilutvecklad meandring: Petneset-

Agnis, Hummelholm-Torrbtile och Orsbick-

Brattfors (Fig. 2). Pi dcssa strackor dominerar

sandstrdndcr av olika storlek och med olika vege-

tationstathet. Inom dcn unders6kta strackan finns

tre forsar: Storforsen, Holmforsen och Lingeds-

forsen. Vid dessa dominerar blockstrender med

sparsam vegetation. Vid Bjurholm och Lagniiset,

i undersrikningsomridets <ivre del. karaktAriseras

strinderna av brcda klappcrstensbaltcn med fattig

30 O/n Nl/srrrrr <xh Stiq L,utulbc,rg

Fig. 4. Sandstrandens zonering. Lingst till vdnster al-videbarden. Efter denrla. buskzoncn som avsklrmar den inre busk- och trddfriir zonen. I bildens hciqra del den stora breda yttre sandstrandcn bcvuxen mcd cnstaka viclebuskar.

Photograph shorving ihe zonatior on the sandbanks.

sina sttillcn. specicllt cltcr h(igvatten. vara tackt av

ctt finl lcrslaml:rger (Fi.q. 3). Detta lcrslamlagcr skriljs sd snraningonr lrort ar rcgn.

Sandstr:indcrna bcslar av Iinarc rnaterial (mcl- lansand till lcra) ronr rlclvis avs:ilts under hiigval- ten. Blide substrat och vcg,etati()n blir gcnom vat- tendvnanrikcn kraftigt zoncratl (Fig. ^.1). Al-vide- birden iilerfinncr nran l)a cn nigot upphdjd strandvall med m)'ckct finkornigt suhstrat (rno, mjiila). l{ar ^{finns en} rik llora besthende av bl a

Agrostris sp.. Cdlontdgrostris sp., C.arcr sp. och enstaka (irter. Dcnna zon avlOses av en 5-10 m bred traidl(is och buskfri zon som koloniserats av grAs. mos\a Och enstakl cirter. Denna gresd' zon skyddas av cn smal hard med al och vide, dAr sub- stratcl till (ivcrviigan(lc tlcl bcsliir av grov- till fin- sand. [-iingst ut n)()t valtcnlinjcn finns cn mcllan

och 100 m brcd santlzon. Vce.ctationcn iir hiir vt- terst sparsam nrcd cnstaka videbuskar och eker- frrike n.

Den tjiirdc ^()ch sista huvudtypen av strand som urskilts. iir h vsstrandcn vid lilvens utlopp i Ore- fjerden. Strandc'rna hair air mer prigladc av Bot- tenvikcns ain av ailvens vattcndynamik. Kinnc- tccknandc:ir dcn flacka. brctla och grovkorniga

sandstranden, som stendigt star under vigornas inverkan och kan bli upp till 100 m bred. Pd stran-

tlcn viixcr strandrAg (Elynrus arenarius) rikligt mcn i glcsa tuvor. Lzingre in mot al-videbirden linns cn brctl zon mccl artvixtcr (Fabaceae) som breder ut sig i stora mattor. Innanfdr dcn breda sandstrandcn brcder ctt dcltalantl ut sig med sm6- bzickar och srnisjiiar. I Tab. 1 finns dc undcrstikta lokalerna sanrntanlhttadc mcd avsccndc pi sub- strat, vegetation. ljus. strandbrcdd och strandlyp.

Malerial och meaoder

lnventeringen utfdrdes 1982 och inskranktes till

iilvens nedre del (Fig. 2). Pa strackan Bjurholm till Orcfjiirtlcn utvaldcs l6 lokaler frir ingiende stu- dicr. Dc l6 lokalcrna hcs6ktcs minst ctt par ging- er under juni och juli, varvid dc inventerades mcd ett flertal av de nedan ndmnda metoderna, framst manuella. Huvuddelen av inventeringen utfdrdes fran maj till och med juli. Virens undersokningar kompletterades med en l4 dagars fiiltperiod i ma- nadskiftet augusti-september.

Untlcr maj. i samband mcd hOgvatten. insamla-

dcs driftrnatcrial som liig och flot ^pA vattcnvtan.

Strandlevande skalbaggar vid Ore dlv 3l

Tab. l. Sammanstiillning av de undersdkta lokalerna. Beteckningar: Subsffat -3 ⁼ dominerande, 2 : utbredd, I = f<irekommer.Vegetation-3=dominerande,2=sparsam,l=enstaka.Lrlo-B=beskuggadstrand,E=exponerad strand. Strandbredd _ I = ^l_5 m,2 = G15 m. 3 = >16 m. Strandtyp ^_ I = blockstrand, 2 = grus- och klapperstrand, 3 = sandstrand,4 = havsstrand.

The localities studied. Symbols: Sabsrratum -3 = ^dominant. 2 = widespread. I = ^occurs. Vegetation -3 ^{= dominant,}

2 = sparse,l = occational. Light-B= shaded bank, E = ^exposed 6znk. Bonk width - ^| = ^l-5 m,2 = 6-15m,3=

>16m. Banktype- 1 = boulder 2 = ^gravel and cobblestone,3: sand, 4 = seashore.

! ,k

,,:l >.

G -!Z

-OE o<

-a)O- co4=

:cc

) th t)

F /Jb 3 t3"r!.:

B r :9 !! )

I S :{ eS{

llJ U I ., qJ (-

i",!r-a or-

s E G it:

> ! # s ^d3 -E E i ^{E ee}

CD .rt l) t^ 2.E

Vegetation

Lokal/site

E32 822,3 B/EZ3 BIE23 833 E33 BIE2l E21 833 EIB33 823 833

EtB 3 ^r.3 B/E33 92t

E34

23 ^I

ll ²

232 23 223t2 222

123 3

2323 223 322 3

1323 23 3

1232 3l 321

5Z 32 33 3l 32 32

133 33

3 32 32231

3 3l

32

1. Bjurholm 2. Lagneset 3. Petneset

4. Latikniiset 5. Bal6niis 6. Korvniiset 7. Storforsen 8. Holmfomen 9. Krangen 10. Lillnaset 11. Orsbron 12. Ntis40 13. Brattfofi 14. Lingedsforsen 15. Strdmsdr 16. Deltat

Driftmaterialet torkades i tullgrentratt, varefter djuren som kom fram spritlades. De manuella me- toder som anviindes vid insamlingen var sillning av f<irna, slaghivning i griis- och buskvegetation, trampning pA lokaler med fuktigt och fint substrat och skdljning framfdr allt vid vattenlinjen (Lind- roth 1974). Pi ^{vissa lokaler var} fallfellor utsatta.

Till fallfiillor anvindes aluminiumfolieformar med matten 12 x 24,5 x 7 cm. I en del av filloma

hade den ursprungliga spegelblanka, starkt reflek- terande ytan milats <iver med gul fiirg, frimst fdr att locka blombesdkande skalbaggar. Till fingst/

konserveringsmedium anviindes glykol.

Nomenklaturen i denna inventering fdljer Silf- verberg (1979). Det insamlade skalbaggsmateria-

let ^{har bestiimts av} fciljande personer: Anders Nilsson - vattenskalbaggar, Ola Nilsson - jordl<i- pare, Stig Lundberg - <ivrigt.

Nfi gra av ilvens skalbaggssamhillen

Ore iilvs branta nipstrender och valutvecklade meandring bryter det Angermanliindska barr- skogslandskapet. Ett flertal smlbiotoper bildas fran vattenlinjen upp till nipans krdn. Ju mer iil- ven rinner i 6st-vestlig riktning, desto skarpare blir skillnaden i exponering mellan iilvens syd- och nordsida.

Vattenhastigheten er h6gst i iilvens 6vre del.

Striinderna spolas hhr rena ^p6 finare material som

fdljer vattnet och avlagras nar vattenhastigheten

minskar i iilvens nedre del. Blocksranderna i den

6vre delen kommer darfdr att <ivergi i klapper-

stensstrander och grusbankar och vidare till sand

strander av finare och finare sandfraktioner. Alv-

strackan kommer pi sa satt att innehAlla strander

av olika beskaffenhet. I varje strandtyp bildas, ge-

nom bl a den siisongsmiissiga variationen i vatten-

32 Ola Nilsson och Stig Lundberg

dynamiken, en mingfald smibiotoper (s k mikro- habitat). Skillnaden mellan dessa utgdrs fremst av fuktigheten, solexponeringen och markpartiklar- nas dimensioner (Lindroth 1953).

Genom strindernas varierande miljoer upptrii- der olika typer av skalbaggssamhiillen liings iilv- streckan. Av de undcrsrikta strandtypcrna hyser block- och klappcrstenst16ndcrna den artfattigas- te fau nan. Ka rakteristiska for dessa st rii nder iir tre jordl<ipararter: dcn 4-rcidfliickiga Bembidion saxatile, dcn svarta bligrringlii nsande B. difficile och den svartr<ida B. prasinum. Dessa uppehiller sig vid vattenlinjen diir fodan troligen till stdrsta delen utgcirs av strandade vatteninsekter och col- lemboler (hoppstjiirtar). Vid vattenlinjen uppe- hAller sig ocksi fyra kortvingearter. Dessa lever under stenarna och ar, genom sin ringa storlek (1- 2 mm), viildigt svAra att upptiicka. Tre av arterna iir svartbruna: Hydrosmecta thinobioides, H. sub- tilissima och H. delicatula. Minst 6r den grifiirga- de Thinobiw praetor sem blott iir ca I mm. Dessa fyra arter upptacks lattast genom skciljning, dvs att stranden vattenbegjutes. De friredrar klapper- stensstriindcr mcd sand ellcr grus under stcncn.

En annan staphylinid som man hittar i samma typ av miljd iir Bledius talpa. Dcn ca 5 fim linga skal- baggen griiver gAngar isanden och lcver av sand- alger som den odlar igingarna.

Under hogvatten avlagras ibland ett lerslamla- ger ovan klapperstenen som blottas nar vattnet sjunker undan. Hdr kan man hitta den helsvarta, centimeterlenga Nebria gyllenhaff tillsammans med den grdnskimrande Elaphrus ripaius och den brungliinsande E. cupreus (alla jordlopare).

Hir finns ocksi en Bledius-art, Bledius longulus, tillsammans med sin fiende, carabiden Dyschirius septentrionum, som bada graver g6ngar i slammet.

Skalbaggsfaunan pa elvens sandstriinder iir be- tydligt artrikare iin den pa de ovan ndmnda strand- typerna. Sandstrflnderna ir mera heterogena och hyser en rikligare tillging pi mikrohabitat. Karak- taristisk for de dppna. sterila sandstrenderna 1r sandjiigaren Cicindela maritima. Trots att arten ar centimeterstor mistc det till ett vaksamt 6ga fdr att upptecka det bruna, med gula tviirband teck- nade djuret. Arten lever av flugor och liknande som den ibland fAngar i flykten.

Intill vattenlinjen diir sanden ar slamtackt kan man hitta staphyliniden Stenus bimaculatus, vil-

ken kdnns igen pi de for sliiktet typiska stora ogo- nen. Denna art ar tradsmal. svart och har en rdd fliick pfl vardera tiickvingen. En bit fran vattenlin-

jen, diir stranden ofta 5r bevuxen med gles friiken,

<ikar bide art- och individrikedomen. Sanden iir hir ofta mera finkornig och fuktig, och har lever

tvi ^mycket snabbspringande Bembidion-arter:

den bronsglinsandc B. ^velox och den svartbruna B. litorale. Hir ^{hittar man ocksi} cn annan Bernbi- dion-art mcd fyra fliickar pd tiickvingarna, nAmli- gen den gulfliickiga B. femoratum. ^Betydligt ling-

sammare och lettare att fa syn pa Ar Stenus bigutta- rns och S. bipunctatus, bAda med en rod fliick pA vardera tiickvingen. samt S. fossulatur ^{och S.} pal- po.sa.r, vilka har helsvarta teckvingar och ses ofta springande mellan vAxterna.

PA lite rippnarc stellcn i friikcn-bestenden, pa torrare sand, levcr Curimopsis paleata, en gr - svart, ca 4 mm ling byrrhid (kulbagge), som om den stdrs drar in ben och antenner under kroppen och spelar d6d.

Flera skalbaggar uppehaller sig pa strandens vaxter och fingas biist med hjiilp av slaghivning.

Pi friiken lever vivlarna Phytobius velaris, Bagous lutulentus och Grypus equiseti samt bladbaggen Hippuriphila moorlerii. I starren uppehaller sig vi- veln Limnobaris ralbum och den gulfliickiga glansbaggen Kataretes prrll/zr. Flugbaggen Can- tharis quadrimaculatum och dcn vackcrt svart- fl2ickiga bladbaggcn Phytodecta afinrs hittar man

pi vide.

Vid viixtrottcrna, ofta nedgriivda, lever tva mdrkfirgade arter tillh6rande familjen Scarabae- idae (bladhorningar). _Minst iir P.rammodius sulci- collis, ca 3 mm, medan Aegialia sabuleti ar ca 5 mm.

Flera Bledius-arter grdver sina gangar pa sand- stranden. Inne vid al-videbirden pe relativt torr

sand lever Bledius longulus. Nigot liingre ut lever

B. opacus och narmast vattenlinjen, pi fuktig slamtackt sand B. gallicus och B. subterraneus. B.

/rucrpes finns dver hela stranden och itfriljs ofta av en annan kortvingc, niimligen lsclr nopoda scilula.

Havsstrandens skalbaggsfauna skiljer sig mar- kant frdn <ivriga strdnder vid ilven. Efter land- isens tillbakadragande har strenderna vid Orefjiir- den genom landhojningen "vandrat" ut till den plats dar de idag befinner sig. De arter som frin

borjan bebodde dessa strender har troligen ocksi

vandrat med. Havsstranden karaktiriseras av den

breda flacka sandstranden bevuxen med strandrig

och artvextcr. Innanfcir stranden breder ett rikt

ftirgrenat niit av biickar. iar och smAsjoar ut sig,

deltalandskapet. P& strandbrinkarna till dessa vat-

tendrag hittar man vid skclljning av sanden Blediw

fergussotti tillsammans med sin fiende Dyschirius obscurus s^mt B. ralpa tillsammans med sin fiende D. thoracicus.I denna milj<i Iever ocksi Heteroce- rus flexuosus, H. hispidulus och H. intermeclius, alla tillhorande familjen Heteroceridae (strand- griivbaggar). Arterna lever av alger och griver, liksom Bledius-arterna, gingar i sanden. For att kunna griva dessa gAnger har det fremre benparel kraftigt f<irstorade tibier (skenben). Den rikliga behiringen, som lett kan ses med handlupp, och den ofta sprickligt gul-svarta fiirgen avsltijar att det ar en heterocerid som man hittat.

Inventefingsresultal och diskussion

Vid undersokningcn insamlades ungefiir 23 0 ⁾

skalbaggar. Dessa f<irdclar sig pi 495 olika arter och 36 familjer, som rcdovisas i den fiiljande art- fortcckningen. Dominerande er representanler for familjerna Carahidae (jordlopare) och Staphy- linidae (kortvingar), dvs i huvudsak marklevande rovdjur. Den rikaste skalbaggsfaunan fanns pA lo- kalerna Lillniiset (264 arter), BalAniis (192 arter) och Deltat (145 arter). Detta mAste tillviss deltill- skrivas insamlingsinsatsen som varit stdrst pa dessa lokaler, men ocksi lokalernas rika tillging pi mikrohabitat.

En jimforelse visar att skalbaggsfaunan vid Ore

ilv har stor likhct med dcn som av Palm och Lind- roth (1934) rcdovisats frin <ivre Norrlands kust- land. Ore iilv hyscr dock nigra arter som idag har en huvudsakligen sydlig utbredning , t ex Hetero- ce/us-arterna. Palm & ^Lindroth (1936) insamlade vid Klartilven 981 arter vilket iir niistan dubbelt sA mAnga som hdr finns redovisade frAn Ore iilv. Fle- ra av arterna ir dock gemensamma, frimst de ar- ter som har sin huvudfrirekomst vid elvstrander.

Exempel pi sAdana arter ir', Dyschirius angusta- tus, B e mb idio n I itorale, H y d ros mec ta subtiliss ima, H. rhinobioides, H. de licarula, Ischnopoda scitula m fl. Klariilvcn ligger ocksi inom cn annan gco- grafisk region iin Ore iilv. Dctta miirks framf<ir allt i inslaget av vistliga arter (t ex Bembidion petro- sum ) och sydliga arter (t ex Bembidion semipunc-

nnm).

Ett flertal intressanta fynd har giorts vid under- s6kningen och hiir skall nigra av dcm kommcnle- ras litet ndrmare.

Cicindela maritima De j.: Funnen pl flera loka- ler, friimst meanderslingorna, och hdr i stora po- pulationcr. Pi flcra sandbankar en av de domine-

Strarullevande skalbaggar vid Ore iilv ³³

rande arterna. Arten Ar iivcn iakttagen isandig tallskog intill alven.

Dyschirius ang,ustutus (Ahr.): Ett mycket in- tressant fynd. Arten er tidigare tagen i Sk&ne, Oland, Viirmland och i ctt ex. vid Messaure vid Luleiilven (Lu. lpm.). Vid Ore iilv har, pi tre loka- ler, ftngats totalt 33 e xemplar. Samtliga exemplar iir fingade i fallfiillor vilket kan tyda pa nattaktivi- tet. Fangsttoppcn ligger vid minadsskiftet juni- juli, vilket iir sent i frirhillande till mAnga andra strandlevande skalbaggar. Fiillorna, i vilka arten fingats, har varit utplacerade en bra bit fran vat- tenlinjen, inte lAngt fr&n al-videbArden. De tre sistndmnda faktorerna tyder pi att arten kan fdr- bises och iir mojlig att hitta even i mellanliggande landskap.

Bembidion litorale (Oliv.): Har pi flera lokaler observerats i hdga populationer. Arten har sin hu- vudsakliga utbredning vid alvstrander och er tem- ligen siillsynt.

Bembidion transparens (Gebl.): En art med sydlig utbredning. Tidigare tagen i ^Norrbotten

med ett spring ner till Gastrikland. Detta fynd torde dock visa att arten, pi liimpliga lokaler, iir

mcijlig att hitta iiven i mellanliggande landskap.

Leiodes ciliaris (Schm.): En siillan tagen art som friimst erhillits pi sandstriinder ^pA Gotland. For- utom i sydsverige ar arten endast kand frin Klariil- ven, Viirmland, samt ett exemplar frtn LuleA skiirgiird (Lundberg l96tl). Ett exemplar har hit- tats i dcltalandskapet vid iilvens mynning.

Lathrobium dilutum Er.: Denna blekgula an riiknas till vara sAllsyntaste och mest svAritkomli- ga kortvingar. En orsak dr sdkerligen att den lever underjordiskt. GenomgAende iir den tidigare ta- gen i enstaka exemplar. Arten har vid Ore ilv ta- gits i mycket stort antal i fallfiillor i slutet pi juli

(54 exemplar).

Bledius-arterna: Vid inventeringen fingades l0 olika arter, vilket tyder pi att Ore iilv har en rik Bledius-fawa. Blediw annae Sharp, 8. arcticus I

Sahlb. och B. opacus (Block) iir nya frir Anger- manland. Fem djur har hittats som dverensstem- mer med de "akta" B. denticollis Fauv. (det. O.

Trottestam) och utgdr de forsta sikra fynden av arten i Sverige.

Meotica finnmar<'ftrZa G. Bnk. l=angulata G.

Bnk.l: Arten har fingats i fallfiillor pi tvA lokaler

i borjan av juni _och juli, totalt 5 exemplar. Denna

art rapporterades si sent som 1978 som ny fdr Sve-

rige och var bara klind i tvA exemplar frin vardera

Skine och Dalarna.

34 ^{Ola Nilssott och Stig Lundberg}

Ischnopoda scitula (Er.): Denna kortvinge rdk- nas till de mera sallsvnta trots vidstrackt utbred- ning i landet (Skine, Smiland, VAstergdtland och Viirmland). Vid Ore iilv har dock totalt ett 30-tal exemplar hittats frin flera lokaler. Eventuellt hrir ocksi denna art till de ftirbisedda.

Atheta scotico (EIl.): Tagen i 2 exemplar i bor-

jan av juni. Arten tidigare tagen i Hiilsingland, Skane, Smiland samt Vlrmland.

Atheta obftucata (Grav.): Siikra fynd av A.

obfuscata dr endast kiinda fran Skine. Halland, Smiland och Oland. Vid Ore iilv har arten tagits vid Lillniiset i ^l0 excmplar frin juni-juli.

Heterocerus-arlerna: H. hispidulus Kiesw. har i

Sverigc cn sydlig utbrcdning och iir tidigarc kiind frin Skinc, Halland, Oland och Gotland. Dct iir diirfrir anmiirk ningsvart atl 23 cxcmplar av artcn togs den 28 augusti vid alvens mynning i Bottenvi- ken (kontr. R. Charpentier). Vid samma tilltiille

togs ocksii H. intermedius Kiesw., ocksi den ny for Angermanland, dock tidigare kiind frin ^Viis-

terbotten och Norrbotten. Den 3junitogs pi sam- ma lokaf I exemplar av H. flexuosus Steph., tidi- gare kiind i ett enstaka fynd fr6n Angermanland (Nilsson, A. N. 1981).

Denna inventering gdr inte ansprak pa att ge en fullstindig bild av strandskalbaggsfaunan vid Ore

[lv. En del arter missas alltid vid inventeringar.

Detta torde exempelvis vara fallet med Perileptus areolatus (Creul.) som med stor sannolikhet finns

pi liimpliga lokaler vid ilven. Dct kan inte uteslu- tas att Alven hyser flcr Thinobius-arler. cndast cn art er hittills hitlad vid iilvcn. Listan kan siikcrt gti- ras ldngre och flcr undcrsrikningar bchovs ftir att

fi en fullstiindig bild av skalbaggsfaunan.

Totalantalet artcr som hittades vid inventering- cn iir ^vid jiimforclsc mcd andra inventeringar av sydligare lokaler ringa. De t'lesta norrlindska skalbaggsstrandarter finns dock presenterade vid

Ore ^v. lnventeringen visar ocksi att elven hyser i Norrland siillsynta arter. med huvudsakligen syd- lig utbredning. Den artrika skalbaggsfaunan ger ocksi utmarkta mojligheter till vetenskapliga stu- dier pi en ilv av skogsilvstyp. Dctta ger Orc iilv.

ur entomologisk synvinkcl, ett httgt skyddsvArde.

Artf6rleckning

Listan lar upp dc funna skalhaggsartcrna vid Ore alvs slrander.

* : landskapsfynd for Angermanland / repor-

ted for the first time from the province of

Angermanland.

** - ^{ny for Sverige / reported for the first time}

from Sweden.

I = blockstrand / rocky bank.

2 = ^{grus- och} klapperstensstrand / ^gravel and cobblestone bank.

3 = sandstrand / sandbank.

4 = havsstrand /seashore.

Cambidae - Cicinr.lelu muritirnu Dej. 3. 4; C. cumpestis L. 3: Carubts hortezsis L. -1; C, violoceus L,3: l,eistus terminulus (Hcllw.) [=1ufcrcsns Striim] 3; Nebria rufe- ,r'rcfl,r (Str(im) [=gvllenhali ^Schh] l. 2, 3; I'elophila bo- realis (Pa1'k. ) ^I ,3: Noriophilus aquaticus (L.'13'. N. bigru- tar6 (Fabr.) l'. Blethisq nuhipunctota (L.) 1, Elaphrus cupreus Dft. 2.3.1; E. riparius (L.\ 2,3,4; Loricera pi- /riornu (Fabr.) 2,3. 4, Cliviniu fitssor (L.) 1,2,3; Dy- schirius thoracicus (Rossi) 4; D. obscurus(Gyll.)3,4;D.

angustutus (Ahr.) 3 *: D. septentrionum Munst. l, 3. 4i D. globosus (llerbst) 2, 3,4'. Pqtrobus assimilu Chaud.

1.2,3: I'. nrorufus (Str6m) 3i 'l'rechus secalis (Pa_yk.) l.

3,4'. 1 . rubens (Fabr.l3.'t. miuos (Hbsi) 3; Asaphidion pallipes Dft.3, Bcmbidion velox (L.l 3,4: B. litorsle (Oliv.\ 3. B. lumpro.r (Hbst.) 1.3; B. D" unctutum (L.)2.

4: B. dilficile (M<ttsch.) 1.2.3: B. prasinum (Dtt.) 2; B.

bruxellense Wcs. l. ^2. 3. ^4', B. femorantm Sturm. ^{3; B.}

saxarile Gyll. I,2,3', B. dentellum (Thunb.) 1.3; B. tinc- tumZett.3: B. obliquurn Strtrm. l,3: B. quatlrimacula- tum (L.) 1.2.3. 4. B. schueppeli Dej. I,2,3; B. gilvipes Sturm. 2. 3; B. tronsparens (Gebl.l1';' B. doris (Panz.) 3.4; Pterosticlrus lepidas

Leske) 3: P. vernalis (Panz.) 4;

P. atls tr ic tus (Eschz.l 3. P.

b k

n go p unctutus ^(F abr.) 2, 3; P. melunurius (lll.l3:. P. nigritu

Puyk.1 j; P. srrenuus (Panz.) _-3; P. diligens (Sturm) l. ^3: Cqlathus erratus (Sahlh. ) 2,3,4:C. tnelanocephalus (L.\ 1,2.3'. C. mic- ropterus (Dft.) 2. 3. 1: Agonum firliginosum (Panz.) 3:

A. piceunt (L.) 2, 3. 4:,4. gracile(Gyll.)2,3.4:A. sex.

punc,atunt (L.) 3: ,4. assinri/c (Payk.) 1.3, A. vidntott (Panz.) 4: Amaro ple baja (Gvll.l3, A. conmwtis(Panz.) 3,4; A. lunicollis Schh. 3 , A. interstitiqlis Dej.3; A. lilva

(DcG.) 3; Hurpalus ullinis (Schrank) 3; H. lutus (L.\ 3, Trichocellus cognuru'; (Gyll.) 3; T. placidus (Oyll.) 3:

Brady<'ellus couctLticrrrs Chaud. [:< ^o//aris Payk.]3; Dro-

rnirrs sigmo (Rossi) _{3, 4.}

Haliplidae ^ltaliplus lineolaus Mannh. [trarsversus Thoms., rorna.r Balf. - Br. I , 3; It. llavicollis Swrm l.

Dyaiscidae - Hygrorus inaequalis (Fabr.) 3: Coelambus impressopunclatus (Schall.) 4: Hydroporus angustatus Sturm 3; H. utnbrosus (Gyll.) 4: H. ^pulustris (L.) l; H.

inutgnittts Sharp l; H. striola Gyll.3; H. fuscipenni:

Schaum l: H. neglecus Schaum 4: Deronectes lutus (Stcph.) _-3; Oreodytes ulpinus (Payk.) 4; O. sanmurki (Sahlb.) l=/iyafir Gyll.l l; Plutumbus maculatus (L.\ l:

Agahus nigroaeneus Er.2; A. arctictu (Payk.)2,3; A. fu- scrpertn ^(Payk.) 3: A. <wngener (Thun6.) l=lapponicu;

Thoms.] 3. 4: ,4. serri<'ornis (Pavk.) 4; Ilybitu fuliginosus (Fabr. ) ^I i I. ottgusrior (Gyll.) 4: I. g,uttiget (G.vll -) l, 2.

Nottus grapii (Gyll.) l: Rhonus exsoletus (Forst.) l.

Gyrinidae - ^{G_vnnas aeratrrs Steph. 1, 3.}

Hydmenidae - ^{Hydraena brittcni Joy. l. 3: Limnebius}

t

r unc ate

lus (-f hunb.\ 3.

Strandlevande skalbaggar vid Ore iilv ³⁵

Hydrophilidae - Hektphorus brevipulpis Bedel I, 3; H.

granularb (L.) I .3: H . :;trigifron; Thoms. 3i H. flavipes Fabr. l, 3: Cercyon impressus (Sturm) 3: C. melanoce phalus (L.) 3: C. bifenestrans Kust. 3 t; C. pygmaeus (lll.) 3 ^* | M ^e ga

te r n u m o b

c u r u m (Mrsh.) l= ^{bol etop ha -} gum atct. nec. Mrsh.] l; Cryptopleurum enatum (Panz.) 3 ": Hydrobius fuscipes (L.) l=subrotundus Steph.l 4; Laccobius minutus (L.\ 1,3,4; L. bipunctatus (Fabr.\ l=q1ylrt.rt ^{Thoms.l 3;} Enochrus ochropterus (Mrsh.) l=frontollt Er.l 4; E. coarctatus (Gred.) 4;

Chaet?rthrio seminulrm (Hbst) .1. 4.

?flliidae - Acrotrichis grandicollis (Mannh.) 3; A. silva- rica Ross. 3:.4. coSnara (Matth.) _[= plantonilft Renk.l3:' A. norvegicaStrand3 "; A. intermedia (Gillm. ₎ 3;,4. ato- maia (Deg.) 3; A. fascicularir (Hbst) ^3.

l*iodidae - Liodes ciliaris (Schm.) 4 *: _{I-. picea (Panz.)} 3, 4; L. abffa (Schm.) 3.

Silphidae - Nicrophorus vespilloides Hbst 3t Aclypea opaca (L.) 3; Phosphuga atrata (L.) 3.

Crtopidre - Sciodrepoides watsoni (Spence) 3; Catops nigritaEr.3.

Colonidae - ^{Coktn serripes (Sahlb.) 3; C. bidentatum}

(Sahlb.) a.

Scydmsenidae - Nevraphes coronatus J. Sahlb. 3; Sla- nichnus collaris (Mull. & Kun.) 4.

Sraphylinidae - Piilonthus puella Nordm. 3; P. polirw (L.)3; P. addend$Sharp3l. P. tenuicornis Rey [=6ar6o- narius Gyll.l 3t P. decorus (Grav.) 3: P. nigriventris Thoms. 3; P. pachvcephalus Nordm. [=5e7l7ar ^6tuu.1 1,3; P. marginatus (Strdm) 3: P. varians (Payk.)3: P. ni- grita (Grav .) 4: P . micans (Grav .) 2, 3 , 4\ G abrius tossu- /as (Nordm.) 1.2,3tC. subnigritulus (Rtt.) l=appendi- calatns Sharp] |,2,3,4', Staphylinus erythropterus L.3l Quediw ^tenellus (Grav.)3: _Q. molochinls (Grav.) [:pi-

cipennis Payk.) 3; Q. ^umbinus Er. l=moriri^ ^t.

Sahlb.] 3: _Q. pseudoumbrinus Lohse [=ambrizru ^auct.

nec. Er.f 3; Q. limbatus (Heer) 3; Q. pseudolimbatus Strand 1. 3, 4 .t _O. nitipennis (Steph.) [:arreruarur Gyll.)31Q. fulvicol/is ^{(Steph.) 2,} 3,4; _Q. boops (Grav.) 3; Gyrohypnus angusraus Steph. 3: Xantholinus tticolor (Fabr.) 3; Othius angustus Steph. f=melanocephalus Grav.l I, 3; O. lopidicola Kiesw. 3; Lathrobium gemi- num Kr.3.4; L. fulvipenne ^{Grav. 3;} L. fovulum ^Steph.

1,3; L. longulumGruv.3t L. dilutumEr.3': Ochthephi lum fracticorne (Payk.) 3; Megarthrus sinuatocollis (Lac.) 3; Proteinus brachypterus (Faltr.) 3i P. macropte- rus (Gruv.) l=serrifer Mouna] 3; Eruph alerum minutum (F abr.) I _. 4

Py cn o g ly pt a lurid a (Gyll.) l. 2. 3 i O malium rivulare Payk.3: O. brevicolle Thoms. [=sr,.l8icolk Wank.] 3; O. roesrm Qrav.3; Cylleton nivale Thoms. 1.

31 Deliphrum tectum (Payk.) 3; Anthobium atrccepha- tum (Gyfl.) 1.3; Olophrum consrnle (Gyll,) 1.2,3,4:

Arpedium quadrum (Grav.) 1, 3; Eacnecosum brachyp- terum (Crav.),3', E. brunnescens (J. Sahlb.) 3; Acidota crenata (Fabr.) 3, Psephidonus plagiatas (Fabr.) l, 2. 3;

Anthophagus omalinus Zelt. | , 3; A. curaboides (L.) 2.

3: Ochthephil*s omalinus (Er.) 2,3 *; 0. straadl (Sche- erp.) 3; ^Thinobius praetot Smct. 2'. Carpelimru gracilis Mannh. 3 ^+t Oxyteles loquearus (Marsh.) 3;,4nor_v/us ru- gnsus (Fabr. ) ^I ,?.3.4: ^{A. nitiduhts} (Grav.) 1,4; Platys- tethus arcnarius (Fourc.) 3; P. nodifions (Mannh.) 3i Bledits annae Sharp [:7ar5rri ^{Hansenl 3 *} B. fuscipes Rye l, 3i A. arcticus J. Sahlb. l, 3,4 *; B. longulus Er.

1,2,3t B. denricollis Fauv. 3 ^* *: 8. opacas (Block) 3 * _B.

Ballicus (Grav.) I=frocticornis Payk.] 3; B. fergussoni

36 ^Ola Nilsson och Stig Lundberg

Lac. 4; Stenus biguttatus (L.) _1,2,3: S. Iossulatus Er. 3;

S. juno Fabr.2,3,4; S. bilineurus J. Sahlb. 3 '; ^{.1. /astra-} torEr.3;5. clavicornis (Scop.) 2,3; S. scrutatorEr.3iS, bimaculatut Gyll. 3 ': ^{S. palpostu Zett.3,4; S. ruralis} Er.2,3,4: S. strandi L. Bnk.2,3 'l ^{S. boops Ljungh2,}

3,4: S. melanarius Steph. 4; S. canaliculatas Gyll. 3,4; S.

rrr?ns Steph. 3.41 S. /lscrpes Grav. 3; S. arg!.r Grav. 3;

S. ageas Casey l=gerhardti L. Bnk.l 4; S. europaeus Puthz [=caurls ^{auct. nec.} Er.l 3, 4;S. nanas Steph. 3; S.

carbonarius Gyll. 2,3, 41 S. opticus Gray. 4: S. inteme- dius Rey l=problematicus Kev. & All., salisburgensis auct. nec. Bcrnh. _] 3 ': ^{S. torsalis} Ljtngh2,3:, S. cicinde- ,oides (Schalf.) 4; S. niyels Fauv. 3t S. umbrutilis Casey l=pseudopubescets Strand] 2. 3; S. bifoveolatus Gyll.2, 3, 4i S. prc?es Steph.3: S. palustris Er.3.

Pselrphidae - Bibloporus minutus Raffr. l=hoeglundi Palml3 *; Pselaphus tersei Hbst. 3 ..

Helodidae - C1,p&o n coarctatus Payk.21 C. kongsberg- ensir Munst. 4', C. variabilis ('fhunb. ₎ 4: C. padi (L.) 3.

Scrrebreidae -,4ega lia ^sabuleti (Panz.) 1,2,3,4; Psam- modius sulcicollis (lll.) I=asper auct. nev. Fabr.] 2, ^3;

Euchlora dubia (Scop.\ 3.

Elmiilae - Elmis oenea (Mull. ₎ 2,3: Limnius wtlckmari (Panz.) [=cecconi Rtt.] 2. i.

Dryopidee - ^{Dryopr ernesli des Goz. 4.}

Heteroceridae - Heterocerw flexuosus ^Steph. 4; H. ltri- pidulus Kiesw . 4 *: H. intermedius Kiesw . 4 '

Cantharidee - ^{Canthoris livida L. 3, 4':.} C. frgurata Mannh. 1, 2.3; C. quadripunctata (Miill.) 3, 4; Rhago- nycha limbataThoms.3t Absidia rufotestucea (Letza.) l;

Makhodes brevicollis (Payk. ₎ 3.

Eleteridre - Negastius pulchellus (L.) I=urenicola Bhm.l l,2,3,4: Zorochros minimus (Lac.) l: ^{dermes to-}

rdes Hbst.] 1,2,3,4i Athous subfuscus (Mull.) 3; Limo- nius aeneoniger (Deg.) 3i Cidnopus aeragin osas (Oliv.)

3 *; Hypnoidus ripazas _{(Fabr. )} 1,3; H. rivularius (Gyll.) 3; Orithales serraticornis (Payk.) 1,3; Selatosomus aene- ru (L.) 3; S. incanus (Gyll.)3; Ampedus balteatus (L.) 4;

Sericus brunneus (L.\3,4; Agriotes obscurut (L.)3i Da.

lopius marginatut (L.) 3.

Byrrhidee- Simplo cari.e semisriata (Fabr.)2.3,4t Cyri- lns sericear (Forst.) 3t C. auricomus (Dft.) 1,3,4; Byrr- hus fasciatus Forst. 3: B. ^qrietinus Steff.3; Curimopsis paleata (Fr.)2,3.

Melyridee - ^{Dasyres niger (L.) 3.}

Nilidufidae - Kclaretespasil/as (Thunb.) l=

^{ip usrularut} Payk.l3; Meligethes oeneus (Fabr.) 3: Epuraea boreella (Zett.) 3; E. opalizazs J. Sahlb. 4: Soro nia punctatissima (ilI.) 3 -.

Rhizophagidre - Rhizophagls bipustularus (Fabr.) 3.

Cryplophrgidre - Paramecosoma melanocepholum (Hbst) l. 2, 3; Cryptophagus bimaculatus (Parz.) 3; Ca- enoscelis fleischeri Rlt. I=Srandir Thoms.) 4*

Atomaria impressa Er.2i A. pelnneformis Sjdb.3; A. soedermani Sjob.3;4. Iuscqts (Schh.) ^3. 4; A. zetterstedti (Zett.) 3, 4; A. atricapillu Steph. 31 A. nitidulu (Mrsh.) l= lt<r7sul;r

Sj<ib.]3;,4. semitestaceo Rtt. l, 2, 3 '; ^{A. apicalis Er. 1;}

A. puncticollis 'lht>ms. 3,4: A. fuscicolfi.s Mannh. 3; A.

atrota Rtt. 3.

Cocrinellidae - ^Cn ccidula rufa (Hbst) _{3 ,} 4: Scymnus ater

Kugl.3'; Nephus redtenbachei (Muls.) 31 Hippodamia septemmaculata (Deg.) 3 i Anisosticta nov emdecimpunc-

nn(L.)3,4: Adalia conglomerata (L.)3; Coccinella qu- inquepunctota (L.) I ,2,3,4; C. septenpunctato L.2,3,4:

Coccinula quattuonlecimpunctata (L.\ 4: Myrrha octo-

decimguttutu(L.ll'.

Ltlidiidae - I-atridiu,; minutus (L.\ 4: Stephostethus lar- darius Deg.) 3: Conicaria umbilicara (Beck) 3; C. ^irn - pressa (Oliv.) 3, 4; Coninicara gibboso (Hbst) 1, 3; Cbr- ticarina fuscu la(Gyll.) 2,3,4.

Cisidae - ^{C'is comprar Gyll.} 3; Orthocis alni Gyll. 3.

Anahicidee - Anthicus ater (Panz.). 4; A. fiovipes (Patz.) 4; A. sellatus (Panz.) _3; A. bimaculotus (lll.) 4'

Cephaloidae - ^.Sten otruchelus aeneus (Payk.) 3.

Tenebrionidae - ^{Ienehrio opacus Dft. 3,4.}

Mordellidae - Mardella huetheri Erm.: Curtimorda ma- culosa (Naez.) 3.

Cerambycidae - ^{Ca llidium violqceum L. l.}

Chrysomelidae - Chrysolinu stuphylaea lL.) ^{3: Hytlro-} thassa murginella (L.) l, 3; Gonk)ctena linnaeana (Schrk.) 3; G. decaspilota (Ach.) [=a6r;, ^{Gyll.] 3 -:}

Phratora virellinae (L.) 3: Gqlerucella calmariensis (L.) 3; Lochmoea caprea (L.) 3, 4; L. suturalis (Thoms.) 3;

Galeruca tanaceti (L.) 3; Phyllotreta tetrastigma (Com.)

41 P. zimmermani (Chrotch) 3 "1 Longiotarsus luridus (ScoP.) 2; Altica btitteni Sharp l=*a6;ni Kemn.l 3 *;

Lvthraria salicariae (Payk.) 3; Hippuiphila modeeri (L.) 3; Crepidodera fulviconis (Fabr.) l=lapponicq He-

ikt.l3 Chaerocnema hortensis (Fofic.) 3,4.

Attelabidae - ^{Caer orhinus} tomentosus (Gyll .) 3

Aplonidae - Apion ^simile Ktby

,3, A. vicdae (Payk.) 3;

A. dichorum Bdl. _{f= flavipes} P ayk.l 3.

Curculionidae - Otiorhynchus nodosur (Miill.) [=drbr-

ur Str,iimf 3, 4; O. ovatus (L.'11 ,2.3,4; Polydrusus cervi- ras (L.) 3; P. ruftcornis (Bndf.) 1,3; Brachysomus echi-

n ar.r.r Bndf.)

.Srrop hosoma capitatum (Deg.l I= rufipes Sreph.l i; Sitona sururalis Steph. 3, 4: S. sulcifrons (Thunb.); S. lepidus Gyll.f=flavescens Mrsh.l3: S. am- bigaas Gyll. l= lineellus auct. ^nec. Bndf..l3; Hypera ads- persa (Fabr.) 3,4'; H. arator (L.) 3; Grypus equiseti (Fabr. ) I, 3i Noturis aethiops (Fabr.) 2, 3, 4; Acolyptut carpini (Fabr.) 31 Anthonomw phyllocola Hbst. l=yqli-

aas Payk.l 3; Curculio solicivorus Payk.3; Rhynchaenus lesluceu.r (Miill.) I _; R. salicis (L.) 3; R. $igmd (Germ.) 3;

R. foliorum (Mull.) [=saliceri Payk.l3; Bogous tempesti- vus (Herbst) l=thomsoni ^{Brluce, Sjoebergi} Brucel2; B.

lutulentus (Gyll.) 3; Magdalis ruficornis (L.) I "; Cryp- tolhynchus lapathi (L.) 3 "; Limnobaris t-album (L.) 4;

Phytobius quadriluberculalus (Fabr.) 3 *; _{P. velaris}

(Gylf .) 3; P. casror (Fabr.)3.

Scolylidae - ^Hylra*es cunicularius Er. 3; Dryocoetes au- tographut (Rtzb .\ 4; Trypodendron signatum (Fabr .) I i Pityogenes chalcograp hus (L.) 3.

F<irfattama vill tacka foljande personer fOr hjelp med kontroll: R. Baranowski, R. Charpentier och O. Trottestam. Tack ocksi till A. Nilsson som be- stdmt huvuddclcn av vattenskalbaggsmaterialet och kommit med viirdcfulla synpunkter pa manu- skriptet.

Litteratur

Andersen. J. 1969. Habitat choice and life history of Bembidinii (Col, Carabidae) on river banks in central and northern Norway. - ^Norsk ent. Tidsskr. l7; l7-

65.

Backman. J. & Edlund, B. l9?3. 6versiktli,I naturvirds- in!cntcring av Or(; dlv:\ dalgeng. Ortrdskc(-Alvcns utlopp i Ore[jiirdcn. - Liinsslyrclscn iVistcrhottens lin. Naturvirdsenheten. Umee.

Bro Larsen, E. 1969. Strandens dyreliv. - ^{Ur Norre-}

vang, A. & Meyer T. J. (ed.). Kyst. Klit og Mask.

Danmarks Natur. Bd.4:223 253. Kcipenhamn (Poli- tikens Forlag).

Coulianos. C,-C. 1979. Ar inscktcr intrcssanta vid na- turrcsursinventcring? - Ent. Tidskr. lffi: 237-240.

Krogerus. H. 1948. Okologische Untersuchung iiber Uferinsekten - ^Acta. zool. fenn. Suppt. 53. Helsing- fors.

Krogerus. R. 1925. Studien iiber Lebcnswcisc und Ent- wicklung einiger Blcdius-artcn. - ^{Acta. Soc. Fauna}

Flora fenn.56: l-2-5.

- ^{1932. Uber die Okologi} und Verbreitung der Arthro- poden der Triebsandsgebiete and den Kiisten Finn- lands. - ^Acta. zool. fenn. Suppl. 12. Helsingfors.

Lindroth. C. H. i945. Die Fennoskandischen Carabidae

I-II. - ^{Gdteborgs K. Vetcnsk. o. Vittcrh. samh.}

Handl. 6, Ser. B, Bd. 4, Nr. l-2.

- ^{1949. Die} Fennoskandischcn Carahidae III. - ^Giite-

borgs K. Vctensk. o. Vitterh. samh. Handl. 6, Ser. B, Bd. 4. Nr. 3.

- ^1951. Alvstrandens skalbaggslauna. -"Ur: ^Elofsson, O. & Lindahl. K.-C. (ed.). Natur iAngermanland och Medelpad. 167 172. Uppsala.

- 1974. Handledning [0r insektssamlarc. 3 uppl. -

Stockholm.

Stran(llevande skalbaggar vid Ore tilv ³⁷

l-indroth. C. H. & Palm. T. 1934. Bidrag till kiinnedo- men om Colcoptcrfaunan i dvre Norrlands kustland.

Goteborgs K. Vetensk. o. Vitterh.samh. Handl. ⁵ Ser. B. Bd. 4, Nr. 3.

Lundberg, S. 1968. Bidrag till kdnnedomen om svenska skalbaggar 11. - Ent. Tidskr. 89 242-241

Nilsson, A. N. 1981. Distribution of beetles (Col.) on certain islands in the Sn<ian archipelago in northern Swcdcn. - ^Fauna norrlandica 4: l-20.

Nilsson, C. l98l. Riparian vegetation of northern Swe- dish rivers. - Wahlen.beryia7'. 113-124.

Palm, T. & Lindroth, C. H. 1936. Coleopterfaunan vid Klariilven. I. Allmiin del. - Ark. Zool. Bd. 28A. 19:

142.

Palmdn, E. & Plahnoff. S. 1943a. Zur Autdkologi und Verbreitung der Ostfennoskandischen Flussuferkd- fer. - ^Ann. ent. fenn. 2:71144.

- ^1943b. Zur Autdkologi und Verbreitung der Ostfen- noskandischen Flussuferkiifer. - Ann. ent. fenn. 3:

145-195.

Rcfselh, D. 1980. Ecological analyses of carabid com- munitics. Potcntial use in biological classification of Nature conservation. -Biol. ^Conserv. l7: l3l-141.

Renkonen. O. 1934. Uber das vorkommen der Stenus-

a en (Col. Staphylinidae) an verschiedenen wohn- orten in Finnland. - ^{Ann. Soc.} zool.-bot. Vanamo

(4): l-33.

Silfverberg, H. (cd.) 1979. Enumeratio Coleopterorum Fcnnoscandiac ct Daniae. Helsinki (Helsingfors Ent.

B yte sfiir. )

Recensioner

Gilbert, P. & Hamilton. C. J. 1983. Enromology.

A guide to information solrrc?s. Mansell Publish- ing Limited. Pris f 18.00.

Ner amatOrentomologens ytliga och allmenna in- tresse dverger lill ett melmedvetet studium av in- sekterna, eller nar dcn ungc zoologistudcntcn bc- stemmer sig fdr att agna sig eI cntomologisk forsk- ning. infinner sig frigor av typcn: Var och hur fin- ner jag ratt litteratur? Var kan jag finna samlingar med typexemplar? Var kan jag kdpa speciallitte- ratur, materiel. levande eller preparerat material?

Vilka ftireningar finns? Svaren eller rattare sagt, en viigledning till svaren pi dessa fr6gor har Pame- la Gilbert och Chris J. Hamilton sammanstdllt i en trevlig liten bok. Pamela Gilbert iir tidigarc (1977) keind som forfattare till den mycket anviindbara boken "A Compendium of the Biographical Lite- rature on Deceased Entomologists" (se t ex Ann.

ent. fenn. 47( 1981): 32).

InnehAllct zir uppdelat pi itta kapitel. I det inle- dande kapitlet beskrivs cntomologins utveckling

och historia. grundandet av fdreningar och sall- skap, aldre litteratur och forekomst av insekter i litteratur och konst. Foljande kapitel behandlar taxonomi och nomenklatur, vilket innefattar upp- gifter om litteratur sasom kataloger. bestimnings-

verk, faunor, trivialnamn. uppslagsverk och ordbocker. Dct trcdjc kapitlct behandlar labora- torieodling av insekter. insamlingsmetoder och -etik, viktiga samlingar, Icverantdrcr av maleriel och matcrial, fotografering, illustrationer och illu- strationsklllor.

I ett omfattande kapitel pi 79 sidor behandlas den entomologiska litteraturen. Her listas 250

tidskrifter med uppgifter om innehall, utgivning och adress samt b6cker och oversiktsarbeten over speciella iimnesomriden. Det fdljande kapitlet beskriver litteratursrikningens hjalpmedcl sasom

rcfcrattidskriftcr, mcdlemsblad ("Newsletters").

datahaser, hibliotekskataloger och l2tl st viktiga bibliotek med uppgifter om innehAll. De foljande tvA kapitlen beskriver hur man h6ller sig i ^jour

med litteraturen och forskningen och fortecknar

34 sammanslutningar som ger ut Newsletters, 5 st