-
. o
! SJ AB Arsredovisning 2001
!
'
1 l
Målet är långsiktig lönsamhet.
Medarbetarnas insatser leder till företagets framgång.
Miljöhänsyn ska genomsyra verksamheten.
Innehåll i SJ AB Årsredovisning 2001
2 VD har ordet
Förvaltningsberättelse sidorna 4-1 7 4 Affärside och strategiskt arbete 5 Spelplanen
6 Marknad
8 Organisation och styrning
9 Mål och måluppfyllelse
10 Ekonomisk översikt
12 Risker och riskhanteri ng
14 Medarbetare 16 Miljö
18 Fokusområden Med gemensamma krafter mot bättre kvalitet
Redovisningshandlingar sidorna 22-36 22 Resultaträkningar med kommentarer
24 Balansräkningar med kommentarer 26 Kassaflödesanalyser med kommentarer
28 Redovisningsprinciper
30 Noter
36 Vinstdisposition
37 Revisionsberättelse
38 styrelse 39 Ledning.
40 statistik och Definitioner
Marknads utvecklingen är positiv.
Fokusering på
viktiga basvärden.
Bolagiseringen Den 31 december 2000 övertog SJ AB persontrafiken frå n Statens järn- vägar. Bolaget, som är helägt av svenska staten, utvecklar, producerar och säljer tågresor.
Ökat resande Utvecklingen var positiv under året och resandet ökade med 5 procent.
Volymökningen beror dels
p~ökat resande i befintlig trafik (2 procent), dels på ny trafik (3 procent).
Resultat Resultatet efter finansiella poster för år 2001 uppgick till MSEK -49, vilket är MSEK 152 sämre än föregående år. Den operativa verksamhete n i moderföretaget har på grund av bland annat höga kostnader för kvalitetshöjande åtgärder ett minusresultat på cirka MSEK 100.
Trafikförändringar Under året har trafiken
p~sträckorna Oslo-Karlstad-Stockholm och Oslo-Göteborg-Köpenhamn överförts till Lin x AB, som SJ AB äger tillsammans med nors- ka NSB. Dessutom startade trafiken för Hg i Bergslagen.
Fokus på kvalitetsförbättringar För att åtgärda problemen med kvalitetsbrister har för- bättringsarbetet under året koncentrerats på fokusområdena punktlighet, hela och rena tåg, kundinformation och intäktssäkring.
Investeringar för framtiden För att möta en ökande efterfrågan och successivt ersätta befintlig fordonspark har SJ AB inlett ett omfattande investeringsprogram. Merparten av årets investeringa r avser nya tåg 1 Mälardalstrafiken, med trafikstart år 2004.
Nyckeltal 2001 2000 p
Nettoomsättning, MSEK 5 546 5 041
Rörelsemarginal, % 4,1 5,9
Resultat efter finansiella poster, MSEK -49 103
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5,9 7,8
Räntabilitet på eget kapital, % neg N/A
soliditet, % 8,7 N/A
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 4,8 N/ A
Investeringar, MSEK 1291 255
Medelantal årsanstä llda 3 582 3 4 95
P= Proforma
l l 2
SJ AB ÅRSREDOVISNING 2001200 l har varit ett oerhört spännande första
~rför SJ AB som bolag. En hög kvalitet i verksamheten och en l~ngsiktig lönsamhet är naturligtvis m~let och en stor och stimulerande utmaning.
Svag resultatutveckling
SJ ABs resultat för 2001 var sämre än föregående år, vilket till viss del kan förkla- ras av de kostnader vi haft i samband med starten av företaget samt de resurser vi lagt på kvalitetshöjande åtgärder.
Inför 2002 har vi lagt upp ett omfat- tande resultatförbättringsprogram med en rad åtgärder för att sänka våra kostnader.
Samtidigt kommer vi att sträva efter att öka våra volymer och intäkter. Vi ska ge våra kunder ännu bättre kvalitet, men ändå sänka kostnaderna. Vår situation kräver i högsta grad både krismedveten- het och framtidstro.
Vår nya affärsplan är starkt färgad av resultatförbättringsprogrammet Det är min övertygelse att vi under 2001 lagt grunden till ett livskraftigt, starkt företag.
Bolagisering och ny organisation Bolagisaringen har i många avseenden inneburit en helt ny situation när tidigare internleverantörer blivit externa företag.
Både vi på SJ AB och våra leverantörer har
blivit mer affärsmässiga och tydligare rned vilka produkter och tjänster vi egent- ligen köper respektive säljer. Vi har ägnat en stor del av 2001 åt att förbättra våra leverantörsrelation er, vilket har givit resul- tat bland annat i form av en förbättrad dia- log och bättre avtal.
Undersommaren infördevi en ny orga- nisation. Som väntat har det tagit en tid att få den nya organisationsstrukturen på plats, men nu har vi åstadkommit en ökad tydlighet vad gäller roller och ansvarsför- delning.
Fokus på kvalitetsförbättringar
l början av 2001 beslutades att fokusera på fem viktiga områden där brister fun- nits under senare tid, närma re bestämt punktlighet, hela och rena tåg, kundinfor- mation och intäktssäkring. Speciella fokus- ledare utsågs för att d riva arbetet inom respektive område.
Vi har uppnått en hel del positiva resul- tat, men det fin ns fortfarande mycket kvar att göra innan vi kan känna oss helt nöjda.
Fokusområdet Punktlighet är särsk ilt vik- tigt. San nolikt är en hög nivå beträffande punktlighet den enskilt vi ktigaste förut- sättningen för att SJ AB ska vara fram- gång$rikt. Att stä lla krav och genomföra
•
\.
förändringar beträffande punktligheten innebär nämligen krav på förändringar även inom andra områden, till exempel fordonsunderhåll, extern och intern infor- mation.
U n der det gångna å re t ha r vi fortsatt att fokusera på trafiksäkerheten. Vi har vidtagit förbättringsåtgärder vad gäller fordonen samt - i dialog med underleverantören -ökat antalet säkerhetskontroller av for- donens bromsar och axlar.
Våra medarbetare- vår styrka
Ett viktigt mål för SJ AB är att skapa en arbetssituation där medarbetarna kan känna stolthet över det man gör samt känna att det finns utrymme för person- lig utveckling.
Inom många delar av SJ AB har arbets- situationen varit tuff under det gångna året. Min uppfattning är ändå attvi-tack vare väldigt goda arbetsinsatser inom hela vårt företag- har lyckats lösa de allra flesta situationer på ett för våra kunder positivt sätt.
Jag är stolt över att få arbeta i ett företag som är så fullt av yrkesskickliga och enga- gerade medarbetare, att vi även under svåra förhållanden klarar våra uppgifter.
Framgångar på marknaden
Resandet med SJ AB har ökat med 5 pro- cent under året. Utvecklingen av tågresan- det, som har varit mycket positiv ända sedan 1997, fortsatte under 2001, trots försämrad konjunktur och instabilt världs- läge.
Vi på SJ AB har cirka 80 miljoner kund- kontakter varje år- telefonsamtal, biljett- köp och kontakt på tågen. Varje kundmöte är sanningens ögonblick. Det är då vi har chansen att stärka vårt förtroende hos kunden.
Potentialen är god för fortsatt ökat tåg- resande i framtiden, bland annat med hjälp av nya och snabbare tåg kombination
med förbättrad marknadsanpassning av tidtabeller och trafikupplägg. En förutsätt- ning är naturligtvis att nuvarande kvalitets- brister åtgärdas, exempelvis de stora pro- blem vi haft i samband med snö och kyla i slutet av 2001, som till största delen be- rodde på ej fungerande fordon.
Jag ser det som en utmaning att behålla och öka kundernas förtroende för oss. Att åka tåg är ett mycket säkert sätt att resa -det är bekvämt och miljövänligt.
Framtiden
Under 2002 kommer vi att införa en rese- garanti. Vi vill visa att SJ AB verkligen an- stränger sig till det yttersta. Kompensa- tion förekommer redan idag, men nu ska vi förtydliga vårt sätt att arbeta gentemot kunder som drabbats av störningar.
En tyd l i g varu märkespositioneri ng kom- mer att ge oss möjligheten att bättre an- passa utbudet till olika kundgrupper.
Regeringen har lagt fram förslag om en stor satsning på infrastrukturen, där- ibland järnvägen, under de kommande åren. Vi kommer att satsa på förnyelse av fordonsparken. Sammantaget innebär detta att järnvägen tillhör framtiden i det svenska samhället och jag bedömer att SJ AB har stora möjlighetertill framgångar under de kommande åren.
Stockholm den 21 februari 2002
__., / } J..,.. /.· ---~·-·
/ ~./}1f •li[..../P!i:f/. Y ? ~.~·-
Sune Karlsson Verkställande direktör
SJ AB
ÅRSREDOVISNING200 1 3
l l
• sJ-koncernens verksamhet bedrivs från den l januari 2001 i bolagsform. SJ AB är helägt av svenska staten.
reseforet-~~; · ·, ·
4
SJ AB ÅRSREDOVISNING 2001Affärside
• SJ utvecklar, producerar och säljer resor egen regi och allians med olika partners . Tågresor är kärnaffären.
• SJs kunder är de som reser i tjänsten, på sin fritid, till och från arbete eller skola.
• SJ skall genom ett personligt bemötande, hög komfort och möjlighet till valfri aktivitet få kunder att uppleva att: SJ är sättet att resa där det personliga utrymmet ger dig tid att göra vad du vill!
strategiskt arbete
Bolagiseringen innebär en ny era för SJ AB. Även den pågående avregleringen inom järn-
vägsområdet medför stora konsekvenser för verksamheten. Arbetet med att hantera • bolagisaringens följder, avregleringens konsekvenser samt den sta rka efterfrågan som
finns på tågresor bedrivs med utgångspunkt i tre strategiska ti dshorisonter.
SJ ABs första verksamhetsår inleddes med fo kus på att koppla greppet om verk-
samheten och få bolagiseringsprocessen på plats. Därigenom byggs en plattform för den • andra horisonten, som syftar till att skapa lönsam tillväxt. SJ AB har inlett anskaffningen
av en ny fordonspark. Investeringar i nya fordon är nödvändiga för att möta den efter- frågan som finns och för att öka SJ ABs attraktionskraf t. l en tredje horisont ska SJ ABs långsiktiga ambition uttryckas. Här pågår en strategisk diskussion inom SJ ABs ledning och styrelse.
Inom SJ AB pågår för närvarande en process för att identifiera och fastlägga de vikti- gaste vä rdedrivande faktorerna genom utveckling av ett balanserat styrkort.
·· .
-...,
~,
-·-.
:.. ·'. .. ett modernt
1 a/la avseenden ~gerar
affårsmassigt o 1.
•
•
Konkurrenter
Den svenska järnvägsmarknaden är en av Europas mest avreglerade och konkurrens- utsatta. Totalt, inklusive godstrafik, finns ett 20-tal tågoperatörer verksamma i Sverige.
Det skapar en marknad där kundernas möjlighet att ställa kvalitets- och servicekrav på operatörerna ständigt ökar.
SJ AB verkar på två marknader med olika konkurrenssituationer. Delmarknaden för entreprenader, där kunderna utgörs av offentliga trafikhuvudmän, har avreglerats helt, vilket lett till att ett antal konkurrerande operatörer, bland andra Connex, Citypendeln, Svenska Tågkompaniet och BK Tåg, har etablerat sig. På stamnätet har SJ AB ensam- rätt på persontrafiken och konkurrensen består av andra transportmedel som bil, buss och flyg.
Infrastrukturen
Infrastrukturen är en förutsättning för verksamheten och bestämmer i hög grad före- tagets möjligheter till framgång. Infrastrukturen innefattar statens spåranläggningar, det vill säga stomjärnvägar, länsjärnvägar och övriga järnvägar med tillhörande tekniska sys- tem för el-, tele- och signalanläggningar. Banornas tillstånd, funktion och utveckling har stor betydelse för flera av de faktorer som SJ ABs kunder värderar högt.
Framtida marknadsmodeller
Regeringen beslutade i maj 2001 att til lsätta en utredare för att göra en bred översyn av organisation och lagstiftning inom järnvägssektorn.
Utredaren ska analysera olika modeller för att främja en fungerande konkurrens inom järnvägssektorn samt förorda ett alternativ. Till grund för utredarens analys ska bland annat ligga den undersökning av tänkbara marknadsmodeller, som SJ AB låtit Oxfords universitet göra. Även myndighetsstrukturen inom järnvägssektorn ska ses över och analyseras.
Målsättningen är att skapa ett robust regelverk som är anpassat till dagens politiska situation både i Sverige och EU och som samtidigt ger utrymme för utveckling av järn- vägssektorn. Utredningen skall vara klar l mars 2003.
statens fyra roller
staten har under 1990-talet tydliggjort sina olika roller och SJ ABs förutsättningar har ändrats så att företaget ska kunna verka på samma villkor som andra företag på en av- reglerad marknad. Staten har fyra roller i förhållande till SJ AB- som utformare av trafik- politiken, ägare, leverantör samt kund.
Trafikhuvudmännen
Trafikhuvudmännen svarar för den regionala samhällsstödda kollektivtrafiken varje län.
De är landstings- och kommunägda och drivs oftast i bolagsform, som exempelvis Väst- trafik AB. De utformar kollektivtrafiksystem med regional- och lokaltrafik 1 respektive region.
statens fyra roller mot SJ AB
Riksdag och regering fastställer de transportpolitiska målen för den svenska rese- och transport- näringen.
Staten ger SJ AB i uppdrag att driva verksamheten med viss inriktning och inom en angiven verksamhetsform.
Genom Banverket levererar staten infrastruktur och sätter gränserna för vad SJ AB och andra operatörer kan prestera genom utveckling, underhåll och drift av i nfrastru ktu ren.
Genom Rikstrafiken köper staten olönsam interregional kollektiv·
trafik.
FöRVALTNINGSBERÄTTELSE
5
13%---,
Tåg Flyg Buss Bil
l l l 6
SJ AB ÅRSREDOVISNING 2001·~
- ·--
...·--··-·
-~ ... -·. .
Persontrafikmarknaden
Marknaden för persontrafik kan delas upp i lokala, regionala och interregi onala res or. SJ AB är huvudsakligen verksamt på marknaden för interregionala eller långväga resor, där de dominerande kundsegmenten är privat- och affärsresenärer samt långpendlare.
Totalmarknaden för långväga inrikes resor
Införandet av moms på resor i början på 1990-talet ledde till en kraftig nedgång av det långväga inrikes resandet, det vill säga resor över 10 mil, uttryckt i personkilometer, följt av en period av återhämtning. Från slutet av 1990-talet har utvecklingen varit positiv.
Utveckling av tågresandet
Tågresandet hade 2001 drygt 13 procent av det totala långväga inrikes resandet. SJ AB har • därav 90 procent av det långväga inrikes tågresa nd et. Under en tid av ökad total marknad
för inrikes långväga resande har SJ AB vunnit marknadsandelar. Den gynnsamma mark- nadsbilden är en positiv grundsten 1 arbetet med att förbättra lönsam heten för SJ AB.
Konkurrenssituation
Bilen är fortfarande det helt dominerande transportmedlet för inrikes resande. Tåget är dock det dominerande kollektiva transportmedletvid långväga resor med undantag för resor över 50 mil där flyget dominerar. Faktorer som ålde r, inkomst, resans syfte sa mt hur nära man bor en järnvägsstation påverkar också valet av färdsätt i betydande utsträckning.
Då långt ifrån alla svenskar ser tåget som ett reell~-~-lternativ finns det fortfarande en stor potential för tåget att öka sin marknadsandel genom att vinna ökatgenomslag på marknaden.
--- - --·-··- ·-·---- - --
---~-_______...-.,.,....________ _
____.___ --- ---
... -~---··- - - - -- - -
-Positiv försäljningsutveckling
Tidigt 2001 lanserade SJ AB ett nytt tjänsteutbud, som innebär en förändrad biljett- och prisstruktur, vilken speglar olika kundkategoriers önskemål. SJ ABs nya prissystem bygger liksom tidigare på olika priser i första och i andra klass. Utöver detta finns möjlighet att köpa betydligt billigare biljetter genom att beställa minst sju dagar i förväg (sk förköpsbiljett).
SJ AB har också en generös ungdomsrabatt och kommer u n der 2002 att införa en rabatt för pensionärer. Den nya strukturen gör det också möjligt för SJ AB ytterligare att anpassa utbudet efter efterfrågan. Detta är viktigt för att kunna öka lönsamheten.
Resultatet av förändringen av tjänsteutbudet är en intäktsökning som hänför sig till resandet i såväl första som i andra klass. Försäljningen av förköpsbiljetter var dessutom högre än någonsin under 2001.
Kundindex
SJ AB genomför regelbundna kundattitydundersökningar som omsätts l ett så kallat Nöjd-Kund-Index (NKI). NKI-nivån är hög, men utvecklingen är för närvarande negativ.
Nedgången förklaras framför allt av att index för punktlighet och kvalitet i form av bland annat städning ombord har sjunkit.
Under året har SJ AB genomfört speciella satsningar på dessa områden genom ett fokusarbete som inriktar sig på att lösa företagets problem vad gäller bland annat baskvaliteterna punktlighet och rena tåg. Dessa två aspekter har båda en stor inverkan på N Kl, d ä r punktligheten av resenären bedöms som absolut viktigast. Framsteg tack vare detta arbete börjar konstateras och samtliga medarbetare är mycket medvetna om dessa frågors betydelse för SJ ABs framtid som serviceföretag.
SJ AB kommer fortsatt att arbeta mycket aktivt med koncentrerade åtgärdsprogram för att komma tillrätta med såväl punktligheten som kvaliteten ombord på tågen.
Varumärket
Dåvarande SJ Resor beslutade under år 2000 för att bygga SJ som huvudvarumärke och därmed tona ned mer produktorienterade varumärken. Bakgrunden till beslutet är såväl ekonomisk som strategisk. Varumärket SJ är relevant beträffande sådan trafik där kun- den möter SJ.
sJ-varumärket har i dag en mycket hög kännedom. Tyvärr påverkar de ovan nämnda problemen med baskvaliteter, som till exempel punktlighet, varumärkets trovärdighet.
Under 2001 har en genomgripande studie gjorts för att kunna definiera hur varumärket SJ upplevs i dag och en vision för SJ ABs framtida varumärkespositionering har fast- ställts.
Under ett år har SJ AB 80 miljoner kundmöten. Varje sådant möte är, ur varumärkes-
synpunkt, viktigare än någon annan kommunikation. För att SJ AB skalllyckas i sitt arbete
med att ge kunden en service, som överensstämmer med varumärkespositioneringen
krävs en stor satsning som genomsyrar hela organisationen. Det blir en långsiktig process,
där insi kten vart SJ AB är på väg med sitt varumärke dock kommer att möjliggöra att
varje steg som tas, blir rätt riktning.
l l t
Legal struktur
Koncernens legala struktur består av moderföretaget SJ AB samt de helägda dotterbolagen SJ lnvest AB, SJ Försäkring AB, SJ Rent A Train AB, Linkon AB, PS Parkeringsservice AB, Vii ma AB och Entertrainment AB.
SJ AB äger också 50 procent i företaget Linx AB. Reste- rande 50 procent ägs av NSB - Norges Statsbaner. Större aktieinnehav finns också i bolagen Förlags AB Sveriges Kommunikationer, Trafik i Mälardalen AB, Samtrafiken Sverige AB, SwedeRail AB samt SMART Sverige AB.
Verksamheten bedrivs huvudsakligen i moderföretaget.
Syftet med engagemanget i de helägda dotterbolagen och de delägda bolagen är att dessa skall stödja och stärka kärn- verksamheten för företaget.
Operativ organisation
Den operativa organisationen är indelad i divisioner och cen- trala avdelningar. Operativt styrs koncernen av en lednings- grupp vars huvudsakliga arbetsuppgift är att genomföra den av styrelsen beslutade strategiska inriktningen.
Divisionerna Götaland och Svealand bedriver huvudsakli- gen regionaltrafik inom sina respektive områden, medan Division Fjärrtrafik ansvarar för SJ ABs interregionala trafik.
Dessa marknadsdivisioner skall göra den rätta avvägningen mellan intäkter och kostnader och därmed optimera resurs- erna mot kundernas behov.
Division Försäljning ansvarar för försäljning, distribution, kundservice och intäktsflöde inom SJ AB. Division Fordons roll är att förvalta SJ ABs fordonsflotta, uthyrning av fordon, fordonsinvesteringar samt upphandling av fordonsunderhåll och terminaltjänst Division Produktion svararför planerings- processer kopplade till tågtrafiken. Divisionen hanterar även samordningen med andra operatörer, Banverket och Tåg- t rafikledningen samt leder SJ ABs tågtrafik operativt.
Avdelningarna, som bildar SJ ABs huvudkontor , är VDs redskap för att styra och stödja verksamheten.
8
SJ AB ÅRSREDOVISNING 2001DIVISIOn Gotala11d
Diviston Svealand
Styrning
Inom ramen för en gemensam SJ-affär har det ekonomiska ansvaret fördelats så att samtliga divisioner har ett resultat- ansvar. l enlighet med ägarens riktlinjer i "Företag med stat- ligt ägande 2000" har SJ AB infört värdebaserad styrning som övergripande ekonomisk styrmodell för sin verksamhet.
Modellen- Cash Val u e Ad d ed- utgår f rå n kassaflöden och kassaflödestillväxt Värdet baseras på framtidsförväntningar om marginal, tillväxt, kapitalbindning och risk. Styrmedellen möjliggör även införandet av ett incitamentsprogram som bygger på värdeskapande som byggs så att utvecklingen av de värdebaserade faktorerna kan följas.
Ledningsförändringar
Kjell Nilsson lämnade VD-posten under september månad och efterträddes av Sune Karlsson. Daniel Johannesson läm- nade ordförandeposten i styrelsen under november månad och efterträddes av Claes Anstrand. i februari 2002 utsågs Ulf Adelsohn till styrelsens ordfö rande.
styrelsearbetet 2001
SJ AB !1ar under verksamhetsåret 2001 letts av en styrelse bestående av tio ledamöter, varav tre personal representanter.
styrelsen har sammanträtt 14 gånger. Vad som särskilt har diskuterats är:
o
SJ ABs ekonomiska ställning och finansiella riskhantering
o
SJ ABs gränsdragning mot statens järnvägar
o
SJ ABs trafiksä kerhet och underhåll av fordon
Verk!. tallande dtrekl:or
Admtnt- stratlon
Marl-m?d
&
m formatton
Traftk-
~ol<erhet
Ekonom
t&
fmans
Samhalls- kontakt
01vtston DtvtSIOn Dlvtston
Fiarrtraflk Dotterbolag ForsaiJmng
DIVISI011 Fordon
Dtvtston
Produkt ion
• .. ,
•
Finansiella mål
De långsiktiga finansiella målen inom SJ AB är att uppnå en uthållig marknadsmässig lönsamhet samt en sund finansiell stä llning med balans mellan rörelserisk och finansiell risk.
Ar 2001 uppgick avkastningen på sysselsatt kapital till 5,9 (7,8) procent. Försämringen jämfört med föregående år beror i huvudsak på ökade kostnader förtrafikutbud et. Nettoskuld- sättningsgraden uppgick till4,8 vilket främst beror på att det egna kapitalet endast uppgick till MSEK 844, medan de ränte- bärande nettoskulderna uppgick till MSEK 4 062. Företaget erhöll vid starten ett eget kapital om MSEK l 750. Omvärde- ringen av förvärvsba lansräkningen, främst vad avser värde- ring av förlustavtal, har minskat det egna kapitalet med MSEK802.
Kvalitet
Kvalitetsarbetet inom SJ AB har bedrivits med syfte att minst uppn å kundens krav på punktlighe t, service, komfort och övriga viktiga kvalitetsfaktorer som framkommer i enkäter.
Under år 2001 har den långsiktiga trenden för NKI (Nöjd- Kund-Index) varit negativ. Det ru llande tolvmånaderstalet försämrades till 76,5 (78,6). Den främsta orsaken till det för- sämrade NKI-värdet var kundernas uppfattning om punkt- ligheten, som försämrades med två procentenhet er till 85 (87) procent för år 2001. Orsaker till den dåliga punktlig- heten har varit väderproblem och kvalitetsbrister på främst X2000-tåg.
Trafiksäkerhet
Det övergripande målet för SJ ABs säkerhetsarbete har varit att det ska vara tryggt och säkert att åka tåg. Arbetet har bedrivits med ambitionen att även fortsättningsvis vidmakt- hålla SJ ABs goda säkerhet. Under 2001 har särskild fokus varit att säkerställa underhållsverksamheten. Förbättringar av fordonssäkerheten har dessutom genomförts inom del- system dörrar, batterier, axlar och lager. O lycks- och tillbuds- rapporteringen har utvecklats. Revisioner av trafiksäkerheten samt förbättringar inom området säkerhetsstyrning har genomförts.
Miljö
Koncernens övergripande miljömål har varit att genom förstärkt miljöprestanda öka SJ ABs andel av resandet och att öka lönsamheten genom att eliminera de kostnader som belastar både miljön och SJ ABs ekonomi samt att bidra till ett miljöanpassat transportsystem.
FORVALTNINGSBERATTELSE
9
- l l
Bolagiseringen
Den 31 december 2000 övertog SJ AB persontrafiken från statens järnvägar. 2001 var därmed SJ ABs första verksam- hetsår, vilket i hög grad präglat verksamheten under året.
Bolagiseringen innebar att tidigare interna leverantörer blev externa, vilket har inneburit ökade krav på affärsmässig- het i relationerna. Bolagiseringen medförde också ökade kostnader bland annat beroende på att immateriella till- gångar, huvudsakligen goodwill, uppstod vid överlåtelsen.
Enligt överlåtelseavtalet med staten skall SJ AB ersätta statens järnvägar för alla oförutsedda kostnader som ej kan hänföras till något annat av de ur statens järnvägar bildade företagen. SJ ABs risk med hänsyn till detta avtal får i dags- läget bedömas som låg.
Det ursprungliga avtalet med statens järnvägar innebar dock viss osäkerhet avseende de finansiella förutsättningarna för verksamheten. SJ AB har i balansräkningen en fordran på statens järnvägar härrörande från ett fordringsförhållan- de mellan Statens järnvägar och AB storstockhalms lokal- trafik (SL). Osäkerheten avsåg huvudsakligen den tvist som föreligger mellan statens järnvägar och SLavseende detta fordringsförhållande. Genom tilläggsavtal mellan svenska staten och SJ AB skall SJ AB äga rätt till full ersättning för sin fordran på statens järnvägar oavsett utgången av tvisten mellan Statens järnvägar och SL.
Omvärdera d förvärvsbal ansräkning
Under året har behov av värdekorrigeringar identifierats avseende den verksamhet som övertagits från statens järn- vägar. Till följd härav har förvärvsbalansräkningen omvärde- rats. Värdekorrigeringarna avserförluster i avtal och rullande
10
SJ AB ÅRSREDOVISNING2001
materiel som förelåg vid överlåtelsetid punkten, men som till följd av ny information har identifierats i efterhand. Genom ökade avsättningar för förlustavtal och utrangering av rul- lande materiel har det ingående kapitalet i balansräkningen minskat med MSEK802. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till MSEK 844.
Verksamhetsförändringar
Under året har trafiken på sträckorna Oslo-Karlstad-stock- holm och Oslo-Göteborg-Köpenham n öve rförts till Lin x AB, som SJ AB äger tillsammans med norska NSB. Det har också varit trafikstart för Tåg i Bergslagen.
Under våren deltog SJ AB i framtagandet av ett anbud avseende snabbtågstrafik i Holland i ett konsortium, till- sammans med franskägda Connex och det holländska buss- bolaget Connexxion. Före inlämnandet av anbudet ändrade SJ sin roll i konsortiet från delägare till långsiktig rådgivare och stödjande partner med en option på att åter träda in som delägare i ett senare skede.
Under året har bland annat aktieinnehavet i Xpomera AB, Fjortonswedet AB, SJ International AB och DSAB Destination Stockholm sålts. Dessa innehav bedömdes ej stödja den kärnverksamhet SJ AB har.
SJ AB vann under året upphandlingarna av tågtrafiken på Kust till kust-banan (Karlskrona/Kalmar-Göteborg), linjen mellan Örebro och Mjölbysamt Tåg i Väst och får därmed fortsätta att köra denna trafik. Från juni 2002 tar SJ AB över Vättertågstrafiken Skövde-Nässjö och kör nya direkttåg Göteborg-Falköping-Jönköping-Nässjö. Upphandlingarna av trafiken på Mittlinjen (Sundsvall-Östersund) och Tåg i Små- land förlorades dock.
•
•
•
( ...
Resultatöversikt
Rörelsens intäkter uppgick till MSEK 5 546 (5 041), vilket är en ökning med lO procent jämfört med föregående är. Egen- trafikintäkterna har ökat med 15 procent jämfört med motsvarande period föregående år, varav en volymökning på 5 procent. En bättre anpassning av prissystemet för olika kundkategorier har bidragit t ill priseffekten.
Resultatet efter finansiella poster uppgick till MSEK -49 för helåret, vilket var MSEK 152 lägre än föregående år. Om- värdering av förlustavtalen i förvärvsbalansräkningen har positivt påverkat årets resultat med MSEK 50. Resultatför- sämringen jämfört med föregående år förklaras i huvudsak av ökade kostnader för trafikproduktion samt kvalitetsför- bättrande insatser på fordonsparken. Bristande punktlighet, främst orsakad av fordonsrelaterade fel och infrastruktur- problem har också bidragit till ökade kostnader.
Ett omfattande åtgärdsprogram har igångsatts inom hela organisationen för att lägga grunden för en bättre framtida resultatutveckling.
Kapitalbindning
SJ AB-koncernens verksamhet är relativt kapitalintensiv.
Balansomslutningen uppgick på balansdagen till MSEK 9 708. Materiella anläggningstillgångar utgjordevid utgången av 2001 nära 70 procent av balansräkningens omslutning.
SJ AB har även en räntebärande finansiell fordran mot statens järnvägar uppgående till MSEK 2 020. Fordran amor- teras årligen fram till år 2010.
Finansiering
SJ AB-koncernen har l huvudsak finansierat verksamheten med finansiell leasing, vi lken på ba lansdagen uppgick till MSEK 6 326. Huvuddelen av denna finansiering härstam- mar från statens järnvägars tidigare finansieringslösningar.
SJ AB har ingått avtal med statens järnvägar, vilka speglar de kassaflöden som statens järnvägar har i leasingavtal gen- temot svenska och utländska motparter.
SJ ABs biljetter säljs i stor utsträckning mot kontant betal- ning. Icke räntebärande skulder överstiger därmed rörelse- fordringar och bidrar till finansieringen av ve rksamheten.
SJ AB har outnyttjade kreditlöften från Riksgäldskontoret uppgående till MSEK l 000.
SJ AB har inlett ett omfattande investeringsprogram, vilket innebär betydande utbetalningar i framtiden. Avtalade fram- tida betalningsåtaganden för nya fordon uppgår till cirka MSEK 2 000.
Utsikter för framtiden
Efterfrågan på resor är fortsatt stark och resandet med tåg förutses öka mer än för andra färdsätt. Ett omfattande åtgärdsprogram har igångsatts inom hela organ isationen för att lägga grunden för en bättre framtida resultatutveckling.
fORVALTNINGSBERÄTTELSE
11
l
Rörelse- och balansvärderingsrisker
SJ ABs verksamhet präglas av en hög rörelserisk. Kapi- talkostnaderna som till övervägande del består av den rul- lande materielen utgör en stor del av den totala kostnads- massan. På grund av att den rullande materielen är unik för svenska förhållanden finns det ingen fungerande marknad för SJ ABs begagnade tåg. Tågmateriel har mycket lång livs- längd. Kapitalkostnaderna är därför att betrakta som fasta över en mycket lång tid.
Övriga tunga kostnadsposter är drifts- och personalkost- nader, som är relativt fasta på ett års sikt. Målet är dock att genom flexiblare arbetstidsavtal och förbättrade system för fordons- och personalplanering öka företagets anpassnings- förmåga till efterfrågan.
Rörelseresultatet är mycket beroende av intäktsutveck- lingen på grund av järnvägstrafikens tröghet i kostnadsanpass- ningen. Utvecklingen av efterfrågan på resetjänster och SJ ABs förmåga att leverera dessa till rätt pris och kvalitet är före- tagets största riskområden.
l och med att den svenska järnvägsmarknaden har öpp- nats för konkurrens under 1990-talet har SJ ABs affärsrisker ökat. Nya tågoperatörer, såväl svenska som internationella, opererar på marknaden och upphandling av trafik på den regionala tågtrafikmarknaden liksom statens upphandling av viss interregional trafik sker i full konkurrens. SJ ABs för- måga att lämna lönsamma och attraktiva offerter vid dessa upphandlingar utgör också ett väsentligt affärsriskområde.
Ett olönsamt trafikavtal får en kraftigt negativ påverkan på rörelseresultatet och soliditeten.
12
SJ AB ÅRSREDOVISNING 2001Finansiella risker och riskhantering
SJ ABs låga soliditet innebär i sig en hög finansiell risk.
Risker kopplade till företagets finansiella hantering hanteras i enlighet med den av SJ ABs styrelse faststäl lda finanspol i- cyn. Målet är att riskerna skall reduceras med hjälp av mark- nadsinstrument utan spekulativa inslag. För att reducera riskerna i skuldportföljen används derivatinstrument såsom ränteswappar. Val utarisker säkras med valutaterm i ner.
Känslighetsanalys
Faktor Effekt på resultat, MSEK
Resandevolym 45
Pris 45
Personalkostnader 15
Produktionskostnader 36
Räntekostnad med beaktande av räntesäkringsinstrument 19 Effekten på resultatet avser en förändring på l procent.
VarJe faktor ska bedömas separat, allt annat lika. Om flera faktorer
för-
ändras samtidigt kan den samlade effekten bli annorlunda.Tvister
SJ AB är för närvarande inte part i något materiellt rättsligt förfarande.
Riskhantering
SJ ABs Risk Management-policy som speglar företagsfiloso- fin och anger riktlinjer och ansvar för koncernens hantering av fysiska risker. Risk Management-funktionen hanterar den ekonomiska säkerheten och har det övergripande ansvaret för att policyn efterlevs. Detta för att behålla och ytterligare förstärka bilden av SJ AB som ett trafiksäkert, driftssäkert, miljösäkert och konkurrenskraftigt reseföretag.
I[J./
~\•
•
~--·
l
\._,
Den nya omvärlden innebär en mer komplex risksituation.
Fler operatörer finns numera pil spåret, bland annat genom uppdelningen av statens järnvägar till ett flertal fristilende företag, men också genom att nya tågoperatörer har tillkom-
!'Tlit. Detta innebär ökade krav på affärsmässiga avtal mellan de parter som har någon form av beröring med varandra.
Arbetet med nya avtal och vidareutveckling av befintliga avtal har fortsatt under året med den bas som lades upp under bolagiseringsprocessen. Arbetet har inneburit kontinuerliga anpassningar till den nya risksituationen.
säkerhetsrisker
SJ ABs verksamhet är förknippad med säkerhetsrisker och inom företaget sker ett kontinuerligt arbete med utveckling av säkerhetsfrågor. Trafiksäkerhet är ett av SJ ABs kärnvär- den och målsättningen är att inneha spetskompetens pli området.
Miljörisker
l avtalet mellan staten och SJ AB bär staten allt ansvar för miljöföroreningar, efterbehandlings- och återställningskost- nader samt andra dylika miljörelaterade kostnader hänför- liga till verksamhet bedriven före den l januari 2001, medan SJ AB bär ansvaret för dylika skador och kostnader som upp- kommit efter detta datum. SJ ABs miljöriskexponering är i och med detta mycket begränsad.
Viss trafik körs med dieseldrivna fordon. Rutinerna för rapportering vid läckage vid eventuella tillbud har under liret setts över och skärpts. Miljö är ett av företagets kärnvärden.
Tillstånds-/anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken
Inom delar av statens järnvägar fanns viss tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken, som efter bolagiseringen inte tillhör SJ AB. Undantag utgör en tank- anläggning i Karlskrona, vilken anmälts enligt gällande krav.
Försäkringar
Försäkring skall ses som en finansiell riskavtäckning och ett ekonomiskt skydd för skador som trots alla insatser kan in- träffa. SJ AB kommer att möta ökade externa försäkrings- kostnader med att ta en större andel i SJ ABs eget försäk- ringsbolag, SJ Försäkring AB. Huvudorsaken till denna strategi är att SJ AB ser en tämligen positiv trend l de fram- tida skadakostnaderna bland annat genom:
• tekniskt skadaförebyggande insatser
• skadebegränsande insatser efter inträffad skada
• effektivare skadereglering
• vidareutveckling av avtal med andra operatörer och ban- hållaren
FöRVALTNINGSBERATTELSE
13
r 1 ;
• 1 det årligen återkommande service- och kulturprogrammet - där samtliga medarbetare deltar- har samtalen kring teamutveckling fortsatt
• Arbetet med att ta fram en modell för ledarförsörjning och ett program för ledarutveckling har inletts.
• satsningen på interaktiv utbild- ning har fortsatt genom att lok- förare och tågmästare genom- fört den årliga fortbildningen i trafiksäkerhetsföreskrifter inter- aktivt.
14
SJ AB ÅRSREDOVISNING 2001Rekrytering och kompetensutveckling
l SJ AB är de anställdas insatser, både enskilt och i grupp, av största betydelse för hur målen för effektivitet, kvalitet och service ska kunna uppnås. Företagets framgångar är således helt beroende av medarbetarnas kom petens, motivation och engagemang.
Dagens arbetsmarknad innebär att konkurrensen om kompetent arbetskraft är hård, vilket även SJ AB känner av. För att säkerställa och förbättra SJ ABs ställning som en attraktiv arbetsgivare kommer två stora satsningar att genomföras under 2002, dels ett utvecklingsprogram med fokus på höjd ledarskapskompetens, dels insatser för generell personalutveckling.
SJ ABs målsättning är att vara en lärande organisation, där medarbetarna uppmuntras att använda och dela med sig av sina kunskaper och utöka sin kompetens i takt med omvärldens krav. Kompetensutveckling är ett gemensamt ansvar för medarbetare och chefer och en självklar del av SJ ABs affärsplan. Riktlinjer finns i en kompetensförsörj- ningsplan, som beskriver kompetensbehoven både på kort och lång sikt.
Traineeprogram
Traineeprogrammet på SJ AB pågår under ett år och kombinerar teori och praktik. Syftet är att deltagarna ska få breda kunskaper om föret agets verksamhet och få möjlighet att skapa ett brett kontaktnät. Deltagarna får ett individuellt anpassat program utifrån den egna kompetensen, tidigare erfarenheter och intresse.
•
(
(_
Arbetsplatsträffar och samverkansgrupper
För att kunna ta till vara medarbetarnas engagemang har SJ AB skapat arbetsplatsträffar och samverkansgrupper där de anställda kan bidra med kunskap och erfarenhet.
Arbetsplatsträffar har som främsta syfte att utveckla de anställdas kompetens och dä r- med förmågan att förbättra verksamheten. Ett annat viktigt mål är att sprida information om verksamhetens mål. Arbetsplatsträffar utgör en del av det ordinarie arbetet och ska äga rum regelbundet. Vår målsättning är att både öka kontinuiteten och kvaliteten i arbets- platsträffa rna.
Samverkansgrupperna har till uppgift att skapa dialog mellan arbetsgivaren SJ AB och arbetstagarorganisationerna kring frågor som är av betydelse för verksamheten och som leder fram till att arbetsgivaren kan fatta beslut i dessa ärenden.
Jämställdhet
Jämställdhetsarbetet inom SJ AB handlar om att både kvinnor och män ska vara med- vetna om, acceptera och uppskatta varandras olikheter. Den viktigaste målsättningen är att alla medarbetare, oavsett kön, ska behandlas rättvist och korrekt. Både kvin nor och män ska trivas och känna att de är delaktiga i SJ ABs utveckling. Krafttag kommer att göras för att integrera jämställdhetsarbetet i den löpande verksamheten genom den jäm- ställdhetspolicy som är framtagen.
Policyn innebär bland annat att diskussioner ska föras lokalt om hur man kan under- lätta för medarbetarna att förena förvärvsarbete och familjeliv. Löner kartläggs och ana- lyseras årligen för att se om det finns osakliga löneskillnader. Policyn innebär också en strävan efter att båda könen är representerade i arbets- och projektgrupper samt att arbetssökande bör få träffa både kvinnor och män vid anställningsintervjuer.
Friskvård
SJ AB satsar på friskvård för att förbättra medarbetarnas hälsa och minska sjukfrånvaron.
Varje chef har ett särskilt ansvar för att diskutera hälsa och och friskvård samt agera som en god förebild och genom praktiskt handlande visa på nyttan med friskvård. Friskvårds- aspekten ska beaktas vid all verksamhetsplanering inom företaget.
Policy i alkohol- och narkotikafrågor
Företagets målsättning är att reagera tidigt, kraftfullt och konsekvent mot alkohol- och narkotikamissbruk. Stora resurser satsas på att förbättra säkerheten och därmed kundernas och allmänhetens förtroende för SJ ABs tjänster. Bland annat genomfö rs slumpmässiga alkohol- och narkotikatester på personal med ansvar för säkerheten ombord på tågen. Varje år testas 25 procent av personalen l säkerhetstjänst.
• -72%
e
Kvinnor Mäno
L _ _ _._ _ _ - ' - -l S--29 3 G--39 40-49 5G-- Ar
FORVALTNINGSBERATTELSE
15
l l l
• Bolagisaringen och den nya organisationen har underlättat miljöarbetet eftersom rollerna som beställare och leverantör blivit tydligare. Det är även lät- tare att identifiera SJ ABs miljö- påverkan.
• Under hösten påbörjades arbetet med att decentralisera miljö- arbetet som ett steg i att miljö- hänsyn ska genomsyra verk- samheten.
16
SJ AB ÅRSREDOVISNING 2001Att resa med SJ är att värna om miljön
Etik och moral får allt större betydelse i näringslivet och många företag, däribland SJ AB, inriktar sig på att skapa en star k värdegemenskap med kunden. Då utgör m iljö en viktig fråga som handl ar om både kvalitet och etik och berör de flesta människor. När kunden väljer färdmedel är miljöaspekten kanske inte alltid det första kriteriet, men det kan vara utslagsgivande: "Tåget går snabbt och är bekvämt. Och så är det bra för miljön."
Miljöledningssystem
SJ har under de senaste åren arbetat med att införa ett miljöledningssystem. l systemet ingår miljöpolicy, miljöplan, miljömål, kontroll och uppföljn ing samt interna revisioner.
strukturen för SJ ABs miljöledningssystem var färdig vid årsskiftet 200 1/2002. Imple- menteringsarbetet kommer att äga rum under 2002.
Arbetet med att ta fram en intern miljöutbildning har påbörjats under 2001 och under 2002 ska samtliga SJ ABs medarbetare genomgå en grundkurs l miljöfrågor.
Miljökrav vid upphandling av tåg
Vid tågupphandlingar ställer SJ AB mycket konkreta miljökrav. Bland anna t ska en skrot- ningsmanual, det vill säga en instruktion om hur tåget ska tas om hand när det är uttjänt, tillhandahållas. Återvinningsgraden ska vara hög. SJ AB kräver också att leverant ören ska ha ett miljöledningssystem och ställer hårda krav på vilka material som får ingå i tågen.
Det ska finnas utrymme för källsortering i tre fraktioner och åte rmatning av bromsenergi
till elnätet ska vara möjlig.
{
(_
c
Miljåarbete ransch/edant. ,;, ::-,:. ·1 ·
·.,:
n1iljbanpassade
-~ ,_ :
..
~-.' ~.)' ·-· •• -i• : . -.. r : ~
; r god /.Jr::· : amhet.
Miljömärkt el
Alla SJ ABs eltåg drivs av miljömärkt el från vattenkraft och uppfyller således Natur- skyddsföreningens kriterier för BRA MILJÖVAL. Koldioxidutsläppen per person och kilo- meter har minskat avsevärt jämfört med när statens järnvägar köpte ospecificera d el.
Den merkostnad SJ AB betalar för BRA MILJÖVAL-el placeras i en fond som drivs
i samarbete med elleverantören Birka Energi och Green Cargo. Miljöfonden stöd- ~
jer ett antal miljö- och energibesparande projekt. ~
~-/'f:i:i~~;Y_,.~SJ AB är en av de tågoperatörer i Sverige som har bildat en samverkansgrupp ' '•'""
med Banverket med syfte att minska tågdriftens energianvändning. l första skedet hand- lar arbetet till stor del om att utveckla säkra mätmetoder för att kunna se exakt hur mycket energianvändningen sjunker tack vare olika åtgärder.
Miljöstatistik till företagskunder och miljöarbete ombord
l den ekonomiska redovisningen till företagskunder i SJs kundprogram Commeo ingår miljöstatistik- både till den enskilde resenären och företaget Där redovisas utsläppen från genomförda resor samt hur mycket utsläppen har minskat jämfört med andra färdmedel. övriga kunder som vill jämföra utsläppen mellan olika ressätt kan göra det via SJ Miljökalkyl på www.sj.se.
~.t. ; .... ~
-.• ~-;.,-
föRVALTNI N GS BERÄTTELSE
17
J l 18
SJ AB ÅRSREDDVISNING 2001FOKUSOMRÅDEN
Med gemensamma krafter mot bättre kvalitet
Fokusområden bildades kring kvaliteterna Punktlighet, Hela tåg, Rena tåg, Kundinfor- mation och lntäktssäkring. Speciella fokus- ledare utsågs för att driva arbetet inom respektive område.
Punktligheten är ett av SJ ABs viktigaste konkurrensmedel - som förutsätter att hela företaget måste fungera. Jan Persson, fokusledare för Punktlighet, menar att punktligheten måste ses som en överlev- nadsfråga för företaget.
- Att starta enligt tidtabellen är det bästa sättet att förebygga risker för tågförseningar, säger han. Tågförseningar som uppkommer av alltför tuff planering måste minska. Det handlar om att skaffa tidsmarginaler, speciellt vid tågbyten för våra resenärer.
För låg kvalitet på städningen både utan- på och inuti tågen identifierades som en central fråga inom fokusområde Rena tåg.
Bristande rutiner och kommunikation till- sam mans med undermåliga tvättanlägg- ningar var de främsta anledningarna t ill problemen.
- Ett rent tåg som kommer in på per- rongen signalerar kvalitet och inger för- troende. Det är naturligtvis viktigt att det följs upp av en lika ren och fräsch insida, säger fokusledare Ingemar Nilsson, som även har ansvarat för fokusområde Hela Mg.
- Problem med tågens funktioner får följdverkningar på många områden. Inom fokusområde Hela tAg har underhåll och planering fungerat otillfredsställande, bland annat på grund av otillräcklig kommuni- kation mellan SJ AB och våra samarbets- partners, fortsätter Ingemar Nilsson.
- Ett annat område där problem har identifierats är Kundinformation, kanske på grund av att SJ historiskt sett har varit ett produktionsinriktat företag, berättar Mikael Norlander, som har lett fokus- arbetet. Våra kunder kan nog i vissa situa- tioner acceptera att förseningar förekom- mer, men kräver att få veta varför - ute- bliven information irriterar.
t
?unkilighete11 s; ·
e~ i!li!S.i i<.3s
!!l:~!gasie ~ml'l~::urol'i~i'IIE'Cei,
SJ AB ÅRSREDOYISNING 2001
19
l l l 20
SJ AB ARSREDOVISNING 2001FoKusoMR ÅDEN
- Arbetet inom fokusområde Intäkts- säkring har framför allt inriktats på att intäktssäkringen ombord på tåget, säger Lennart Dahlborg, som har lett arbetet.
Varje resenär skall ombord på tågen visa upp sin färdhandling och få den viserad av ombordpersonal en. Tyvärr försöker en del resenärer åka utan biljett eller utnytt- ja rabatter, som de inte har rätt till. Det rör sig om mångmiljonbelopp i förlorade in- täkter. Det är inte bara företaget som drabbas utan även den helt domine- rande delen av våra kunder - de ärliga resenärerna.
Små och stora åtgärder
1samverkan Bolagiseringen av statens järnvägar har tydliggjort kontaktytorna mellan de tidi- gare sektorerna som numera är fristå- ende företag. Detta har lett till krav på en tydligare kommunikation i det dagliga ar- betet. Inom varje fokusområde har om- fattande kartläggningar genomförts och detta har resulterat i en mängd åtgärder för att möta kundernas kvalitetskrav.
- Den absolut viktigaste åtgärden un- der året är att vi har öppnat kommunika- tionen mellan SJ AB och våra samarbets- partners, berättar Ingemar Nilsson. l vårt fall med Hela tåg har det inneburit en effektivare planering när vi tillsammans med våra leverantörer har sett över till- gången till reservdelar och komponenter.
Nu strävar vi efter att förbättra kvaliteten ytterligare.
- Inom Rena täg har vi sett över leve- rantörsavtalen och även här förbättrat planeringen mellan de berörda företagen.
Tidigare har vi talat om hur tågen ska städas utan att egentligen ha kunskaper om hur arbetet ska fungera rent praktiskt,
förklarar Ingemar Nilsson. Många felaktiga rutiner har rättats till under året och nya städinstruktioner har införts.
- Ett stort antal medarbetare i olika delar av organisationen har möjliggjort arbetet med Rena tåg, fortsätte r Ingemar Nilsson. Ansvar har delegerats till dem som utför det praktiska städarbetet, sam- tidigt som de har genomgått utbildningar och därigenom utvecklat sin kompetens.
l dagsläget handtvättas en stor del av tågen, men vi arbetar med att förbättra tvättanläggningarna. Varje vecka sam- manställs nyckeltal baserade på kvalitets- mätningar från hela landet på alla oli ka fordonstyper. Dessa nycke ltal ger oss en aktuell bild av kvalitetstendenser för städ- ning och utvändig tvätt.
- En stor och viktig del av fokusarbetet för Kundinformation har varit att kartlägga och analysera informationsflödet mellan trafikkontoret vid SJ AB, tågtrafikledning- en vid Banverket och ombord personalen, berättar fokus ledaren Mikael Norlander.
Fokusgruppen har också und ersökt hur kunderna upplever SJ ABs information och vilka för bättringar som kan göras. Att återinföra tåg bi Idstavlorna-som visar va r vagnarna stannar vid perrongen- var en första åtgärd. Fokusgruppen har även samordnat en manual för enhetliga utrop i tågen, så att kunderna känner igen sig och vet vad de kan förvänta sig för infor- mation på SJ ABs tåg.
Inom fokusområde Punktlighet har en arbetsmetodik utformats som innebär att all trafik följs upp dagligen, förklarar Jan Persson. Utfallet analyseras och åtgärds- planer upprättas för att ytterligare för- bättra punktligheten. SJ ABs planerare, som konstruerar tidtabeller och fordons-
()
(
omlopp, arbetar också mer aktivt för att skapa tidsmarginaler vid trafikplane- ringen.
Resultaten är tydliga - men arbetet fortsätter
Kvalitetsmätningarna pekar stadigt uppåt inom fokusområdet Rena T~g. bland annat för X 2000 vars kvalitetspoäng ökat från 40 t ill 60 poäng. Det är en markant ökning även om det är en bit kvar till det uppställda målet på 70 poäng.
- Produktionen kan finslipas ytterli- gare, menar Ingemar Nilsson. Målet är att allt ska fungera friktionsfritt. Framför allt ska en snabb rapportering av städkvali- teten säkras.
- Inom Hela
T~ghar vi kommit en bit på väg, men det är ett långsiktigt arbete och mycket återstår, fortsätter Ingemar Nilsson. Säkerheten har aldrig eftersatts och den ska alltid sättas främst, samtidigt som arbetet kring tillförlitlighet och kom- fort fortsätter. Målet är att minimera pro- blemet med trasiga tåg.
- Inom fokusområde Kundinformation har dialogen mellan Banverket Trafik och Trafikkontoret effektiviserats och vi har ersatt uttjänt trafikantinformationsutrust- ning, säger Mikael Norlander. Framöver planeras ny kommun ikationsteknik till och från tågen. Dessutom vill vi gärna använda Sveriges Radios lokalstationer för trafikinformation. Målet för fokusom- råde Kundinformation är att skapa be- stående förbättringar och kontinuerligt utveckla kundinformationen, så att våra kunder upplever den som korrekt, lätt- åtkomlig, enkel, pålitlig, tillräcklig och välkomnande. De ska känna att det finns en "osynlig ledstång" till hands och med-
arbetarna ska vara trygga informations- systemet, avslutar Mikael Norlander.
- Arbetet inom Punktlighet har under hösten och vintern påverkats av extrema nederlbördsmängder, berättar Jan Persson.
Den tekniska tillförlitligheten på X 2000 är ännu inte acceptabel och det förekom- mer fortfarande en rad förseningar på grund av fordonsfel. Glädjande nog kan vi konstatera att den lokala och regionala trafiken i Skåne och Västsverige har för- bättrat sin punktlighet.
- Resultatet av arbetet med Intäkts- säkring är ett antal rekommendationer, som alla framhåller tågpersonalens bety- delse för att SJ AB ska säkra rätt intäkt för en levererad resa. Under året har en arbets- grupp studerat och analyserat rutiner och arbetsförhållanden ombord på tågen.
Dessutom har vi kartlagt det resande som förekommer utan intäktssäkrad färdhand- ling och hur stort intäktsbortfall som föl- jer av detta, berättar Lennart Dahlborg.
Fokusarbetet integreras operativt Organisationen med fokusområden för Rena Tåg, Hela Tåg, Kundinformation och Intäktssäkring upphörde vid årsskiftet 2001/2002 och har införlivats i de opera- tiva divisionerna.
Fokusarbetet med Punktlighet kommer dock att drivas vidare under 2002.
-Vi har hittills uppnått ett brett med- vetande i organisationen om betydelsen av punktlighet. Vi har lärt oss identifiera problem och upprätta åtgärdsplaner - helt enkelt skapat en metodik för att hantera problemen, säger Jan Persson.
De konkreta resultaten kommer förhopp- ningsvis att synas under 2002.
SJ AB ÅRSREDOVISNING 2001
21
\ -- - •'
l
...
•: lr .
,
Resultaträkningar
Koncernen Moderföretaget
MSEK 2001 2000P 2000 2001 2000 p 2000
Röretsens Intäkter m m
N ettoomsiltt n i ng
Not l5 546 5 041 205 5 400 4 913
Summa rörelsens intäkter 5 546 5 041 205 5 400 4913
Rörelsens kostnader
Personalkostnader Not
2-1490 - l 353 -21 -1459 - l 338
Övriga externa kostnader
Not 3-3 359 -2 983 - 71 -3 338 -2 941
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anlilggni ngstillgångar
Not 9, lO-471 -406 -60 -412 - 346
Jämförelsestörande poster
Not4- l 282 - l 282
Summa rörelsens kostnader -5 320 -4742 -1434 -5209 -4625 -1282
Resultat från andelar i intresseföretag
Not 52
Rörelse resultat 228 299 -1229 191 288 -1282
Resultat från finansiella investeringar
Finansiella intilkter
Not 6160 153 128 183 143 l
Finansiella kostnader
Not 7-437 -349 - 124 -484 -344 - l
Resultat efter finansiella poster -49 103 -1225 -110 87 -1282 t)
Arets skatte kostnad
Notao -29 - 18 50 -24
Arets res u l ta t -49 74 -1 243 -60 63 -1282
P=Proforma.
· . 1 l 22
SJ AB ÅRSREOOVISNING 2001Kommentarer till resultaträkningar
Eftersom 200 l var det första verksam hetsåret för SJ AB görs jämförelsen med 2000 proforma.
Rörelsens intäkter
Koncernens nettoomsättning uppgick till MSEK 5 546 (5 041), vilket är en ökning med 10 procent jämfört med 2000. Av dessa intäkter avser MSEK 5 400 (4 913) moder- företaget. De större förändringarna framgår av sammanställ- ningen nedan.
Intäktsförändring (MSEK)
Nettoomsättning januari-<lecember 2000
Ökat resande, befintliga affäre~
Priseffekt, befintliga
affä~erNya_affä~er
Förlorade affärer
~vri ~~ i !1.tä kter.m od~rfö r~ta~El_~.
lntä~ter
dotterbolag Koncerneliminering
Nettoomsättning januari-december 2001
5 041
85 360 160
- 40 - 75 176 161 5 546
De totala trafikintäkterna har ökat med 12 procent till MSEK 5 064. Intäkterna från egentrafik, det vill säga resor med sJ- biljetter, har ökat med 15 procent till MSEK 4 417, varav 5 procent förklaras av ökad volym. Volymökningen i egentra- fiken beror dels på ett ökat resande i befintlig trafik (2 pro- cent) dels på nya affärer, huvudsakligen trafiken på Västkust- banan (3 procent). Resandevolymen har under året ökat för trafiksystemen X 2000 och InterCity-tåg med 5 respektive 7 procent och minskat för nattågen med 5 procent. En bättre anpassning av prissystemet för olika kundkategorier har bidragit till priseffekten.
Rörelsens kostnader
Koncernens personalkostnader uppgick till MSEK 1490 (l 353) varav MSEK l 459 (l 338) för moderföretaget. Per- sonalkostnaden per anställd har ökat med 7 procent på grund av höjda löner och förändrad personalstruktur. Per- sonalkostnaderna har ökat främst till följd av att det utökade trafikutbudet krävt nyanställningar och utbildning av lok- förare och tågvärdar samt ökat övertidsuttag. Avskiljandat
från statens järnvägar har inneburit att administrativa funk- tioner byggts upp, vilket medfört ökade kostnader. Samtidigt har försäljningspersonal reducerats i takt med SJ ABs arbete att hitta nya och mindre personalkrävande distributions- kanaler.
Rörelsens övriga externa kostnader uppgick till MSEK 3 359 (2 983), varav MSEK 3 338 (2 941) avser moderföre- taget. Upplösningar av avsättningar för förlustavtal har minskat kostnaderna med MSEK 172 (55). Volymbaserade kostnader som underhåll har ökat. vilket är en naturlig följd av ett utökat trafikutbud. Dessutom har det förekommit kvalitetsförbättrande insatser på fordonsparken. Exempel på sådana insatser är extra hjulaxelkontroller , konsultationer avseende trafiksäkerhet och reparationer av bromssystem.
Bristande punktlighet, främst orsakad av fordonsrelaterade fel och infrastrukturproblem, som till exempel bortspolade banvallar, har också bidragit till ökade kostnader i form av kostsam ersätt n i ngstrafi k.
Implementeringen av ett nytt X 2000-koncept har medfört ökade kostnader som motsvaras av ökade intäkter.
Koncernens av- och nedskrivningar uppgick till MSEK 471 (406), varav MSEK 412 (346) avser moderföretaget. Avskriv- ningarna har ökat till följd av den goodwill som uppstod när SJ AB bildades.
Finansnetto
Koncernens finansnetto för 2001 uppgick till MSEK -277 (-196) varav MSEK -301 (-201) avser moderföretaget. Ränte- intäkter på grund av kapitalkostnadsersättning från statens järnvägar har givit en positiv effekt på MSEK 118 (115). Arets kostnad för uppräkning av avsättningar för förlustavtal upp- går till MSEK 53. För övrigt förklaras de ökade finansiella kostnaderna av ökad kapitalbindning.
Resultat efter finansiella poster
Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK -49 (103), varav MSEK -110 (87) för moderföretaget. Resul- tatet, exklusive ökad upplösning av förlustreserver, till följd av omvärdering av förvärvsbalansräkning uppgick för kon- cernen till MSEK-99 och för moderföretagettill MSEK -160.
REOOVISNINGSHANOLINGAR
