SJ-koncerne Arsredovisning 1996

o

Arsredovisning 1996

SJ-koncerne

Innehåll

Året som gått

Koncernchefens kommentar Detta är SJ-koncernen Omvärld och marknad

RÖRELsEGRENAR

Persontrafik Godstransporter Färjetrafik

Maskin och fordonsunderhåll Fastighetsförvaltning

Övriga enheter

Samarbete över gränserna SJ och miljön

Totalkommunikation Personalen

Att synliggöra det tänkvärda Ekonomi och finans

Riskban te ring

BOKSLUT

Förvaltningsberättelse Redovisningsprinciper

Resultaträkningar med kommentarer Balansräkningar med kommentarer Kassaflödesanalyser med kommentarer Rörelsegrensredovisning med kommentarer Noter

Vinstdisposition Revisionsberättelse Styrelse

Företagsledning

Koncernsammandrag 1996 Femårsöversikt koncernen F emå.rsöversikt affärsverket statistisk översikt affärsverket Adresser

EKONOMISK INFORMATION

SJ lämnar följande ekonomisk information för I99T Delårsrapport 8 mån

Bokslutskommunike Årsredovisning

Rapporterna kan beställas från

SJ Stab Information, ros so Stockholm.

Telefon: 08-762 20 oo. Telefax: o8-411 12 16

2

4 6

lO 14 20 22 24

30 33 34

42 44

50 52 54 6o 61 62

66 68

oktober ¹⁹⁹⁷ mars 1998 april 1998

Aret som o gått

sJ-koncernen redovisar sjunkande intäkter. De för SJ så viktiga branscherna skog och stål har under året minskat efterfrågan på internationella godstransporter på järnväg, vilket delvis beror på lägre exportvolymer.

GODSTRANSPORTER

Lastbilens och även utrikessjöfartens rela- tiva konkurrenskraft har ökat. Lastbilens position som marknadsledare har stärkts genom beslut om ökad tillåten totalvikt på lastbil samt minskad skattebelastning för tunga landsvägsfordon.

PERSONTRAFIKEN

Återhållsamhet i svensk ekonomi, av- reglering av långväga busstrafik samt infra- strukturutbyggnaden, som medan den pågår innebär stora störningar i tågtrafi- ken, försvårar för SJ att tillgodogöra sig effekterna av gjorda fordons- och ban- investeringar.

DOTTERBOLAGsGRUPPEN

Samtliga aktier i Swebus har avyttrats under året. Sweferry hävdar sig väl i den ökande konkurrensen i norra Öresund och på södra Östersjön.

ANPASSNING TILL DEN NYA KONKURRENSSITUATIONEN

I ailårsverket har ett omfattande omstruk- tureringsprogram påbörjats för anpassning till den nya konkurrenssituationen. Den trafik som inte har förutsättningar att drivas lönsamt skall avvecklas. Samtidigt vidtas ytterligare rationaliseringar i befintlig verksamhet. Sammanlagt berörs cirka

1 soo årsanställda.

~.

~---

Nyckeltal i sammandrag

Koncernen Affärsverket

(MSEK) 1996 1995 1995" 1996 1995

Rörelsens intäkter, MSEK 13 534 17 481 14 357 11 213 12 018

Vinstmarginal, % 0,7 3,6 3,7 ·4,3 4,2

Resultat efter finansiella poster, MSEK 92 642 527 ·477 501

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 7,1 10,5 9,9 3,4 10,9

Räntabilitet på eget kapital, % 1,4 9,6 8,2 -11,1 8,7

soliditet, % 25,5 22,1 21,4 23,2 23,4

Antal anställda 18 277 24 847 18 641 13 655 14 217

• Proforma exklusive Swebus

Koncernchefens kommentar

Lågkonjunkturen har påverkat efterfrågan på både godstransporter och persontrafik. Förbättrade villkor för lastbilstrafiken, fortsatt avreglering av godstrafiken samt avreglering av långväga busstrafik minskade avsevärt SJs konkurrenskraft på marknaden.

Den pågående infrastrukturutbyggnaden har också inneburit störningar för trafiken. Ett omfattande om- struktureringsprogram har påbörjats för att anpassa SJ till den nya konkurrenssituationen.

RESULTATUTVECKLING

sJ-koncernens intäkter exklusive engångs- intäkter uppgick till 13 534 MSEK. För jämförbara enheter var intäkterna före- gående år 14 357 MSEK. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 92 (527)

MSEK och motsvarande resultat inom affärsverket uppgick till -477 (501) MSEK.

Exklusive utdelning från dotterbolags- gruppen blir motsvarande resultat -638 MSEK. Om även engångseffekter av finansiellt slag exkluderas blir resultatet l affärsverket -884 (26) MSEK.

Förändringarna på marknaden får stort genomslag i resultatet framför allt l affärs- verket, där andelen fasta kostnader är hög.

En minskning av tågtrafikens marknads- andel för SJ med två procent innebär en intäktsminskning med 8oo MSEK.

Under året avyttrades enligt riksdagens beslut dotterbolaget Swebus AB.

ANPASSNING AV VERKSAMHETEN

För att anpassa verksamheten till rådande

nya förutsättningarna inte har möjlighet att drivas företagsekonomiskt lönsamt

avvecklas. Det innebär en anpassning av tågutbudet på vissa linjer för såväl person- trafik som gods och en minskning av an- talet anställda med cirka I 500 personer under en tvåårsperiod.

KONKURRENSUTSATT MARKNAD

Godstransporterna på järnväg är mycket konjunkturkänsliga och har under året präg- lats av den svenska basindustrins minskade produktions-och exporttakt samt hårdnande konkurrens från lastbilen. Regeländringen gällande hög tillåten transportkapacitet för lastbilar har inneburit en kraftigt för- sämrad konkurrenskraft för godståget.

Även järnvägstransporterna till och från kontinenten har minskat bland annat på grund av de höga infrastrukturavgifterna för frainförande av godståg i Tyskland.

I januari 1996 utökades x 2000-utbudet samtidigt som antalet lnterCity-tå.g min- skades. Det innebär att x 2000 numera är det vanligaste tåget på SJs fjärrtågslinjer och under året har antalet x 2000-resenärer mer än fördubblats.

För att utnyttja de förbättrade förut- sättningarna för tågtrafiken som upprust- ningen av infrastrukturen innebär har SJ långsiktigt planerat sina tåginvesteringar.

Beställning av nya fordon har gjorts l enlighet med planen för upprustning och nybyggnad av vissa strategiskt viktiga banstråk. Ett flertal av de stora infra- strukturinvesteringarna bland annat på södra stambanan, Mälarbanan, Ostkust- banan och Västkustbanan har emellertid försenats, vilket fått till följd att tåg- trafiken ännu inte kunnat tillgodogöra sig nyttan av dessa investeringar. Först då de är genomförda kan SJ fullt ut er- bjuda den service och komfort som kun- derna önskar. Utan x2ooo-trafiken skulle SJ dock inte haft den starka marknads- position som företaget har redan idag.

SJ l ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV

Väl fungerande transporter till, inom och från det övriga Europa är en förutsättning för den svenska industrins konkurrenskraft.

SJ har arbetat aktivt inom UIC, den inter- nationella järnvägsunionen, och inom CER, järnvägarnas organisation i EU, med att skapa ett fungerande nät med konkurrens- kraftig tågtrafik över hela Europa. Ökad konkurrenskraft, klarare rollfördelning mellan de europeiska järnvägsföretagen och staten, satsningar på infrastruktur och ökat

l

sättningar för att skapa en järnvägstrafik som kan fungera utan tekniska eller andra hinder vid passage av nationsgränserna.

JÄRNVÄGSPLAN FÖR EUROPA

Inom UIC tas en gemensam plan fram för förbättrad järnvägstrafik i Europa. Den benämns UI C Railplan och är baserad på marknadsförutsättningarna och de BU- direktiv som finns för järnvägstrafik.

Förutom en vision innehåller planen konkreta internationella planer för person- trafik, godstransporter och infrastruktur.

Den omfattar bland annat ett system för försäljning av internationella biljetter, regler för gränspassager, standardisering av rullande materiel samt utvecklingspro- jekt för exempelvis signalsystem, radiosys- tem, automatkoppel och högre axellaster.

De pågående effektiviseringsprogram- men inom järnvägarna i Europa samt BU- beslutet att införa så kallade godskorrido- rer, där tillträde till infrastrukturen mellan olika industricentra måste ges alla trans- portörer av gods på järnväg, kommer att stärka de internationella järnvägstranspor- terna avsevärt.

JARNVÄGSTRAFIKENS FRAMTID

Det finns anledning att tro på en positiv framtid för järnvägen. Det omfattande moderniseringsprogram som genomförts inom SJ och som gjort företaget till Euro- pas effektivaste järnvägsföretag fortsätter med ett stort antal projekt, många inom IT -området.

När de pågående förbättringarna av ban- nätet är genomförda kommer den svenska järnvägstrafiken att ha en helt annan posi- tion på marknaden. Snabbare persontrafik och ett tungtransportnät, som medger högre axellaster för gods, införande av

godskorridorer och ändrade trafikavgifter i Europa ger tågtrafiken väsentligt större möjligheter att konkurrera på ett fram- gångsrikt sätt.

Om dessutom trafikavgifterna för de olika transportslagen sätts med hänsyn till bland annat tågets miljöfördelar får järnvägen en stabil bas att stå på för framtiden.

Kompetenta medarbetare, moderna fordon, attraktiva stationsmiljöer, kund- anpassade transportlösningar och ett upp- rustat bannät borgar för en framgångsrik svensk järnvägstrafik.

Stockholm i februari 1997

Stig Larsson Generaldirektör och koncernchef

- - - - - - - - - - - - - - - -

EFFEKTIVITET

(Trafikenheter per anställd)A

o 200 400 600 800 1000 1200 1400 Ett framgångsrikt rationaliseringsarbete har gjort SJ till Europas effektivaste järnvägsföretag. IKälla: UIC)

~Z.IIMid l)'•kl•d lnd.illn Grekland Starbritarrilln Dalmark Öetwtik•

Irland Fr•nkrtke 8n~lill•n

!panlln flnland Belalen IUIIillrl

...

H~land Jap•n

MEDELINTÄKT PER TONKILOMETER (US Cents per tonkilometer)

-

AllWallin l

G1W (USA) C"""IIUSA)

...

USA L . . . - -) . .,. - - - ' - - - ' - - - : ' : -

0 4 l~ 12 14

Detta är SJ-koncernen

SJ-koncernens affärside är att utveckla, producera och sälja

resor åt personer som reser till och från arbetet, i tjänsten och på fritiden

frekventa tunga godstransporter över långa avstånd och kundanpassade transportlösningar åt företag så att de kan öka sin konkurrenskraft.

Järnvägstrafiken är kärnaffären. Trafik som inte har förutsättningar att utvecklas till lönsamhet offereras till staten eller ^till trafikhuvudmännen. SJs verksamhet skall medverka till internationell konkurrens- kraft för det svenska näringslivet. Verksam- het utanför kärnaffären skall stödja järn- vägstrafiken. SJ skall nä en sådan lönsam- hetsnivå att företaget kan överleva av egen kraft.

SYRATEGlER

För att bli framgångsrik skall sJ-koncernen kännetecknas av att vara ett företag med samhälls- och miljöansvar.

Resenärerna skall anse att restiden kan användas meningsfullt samt att den erbjudna

tjänsten är prisvärd och tillförlitlig.

Företagen skall anse att SJ erbjuder effektiva transport- system med helhets- syn baserade på kundanpassning och leveranssäkerhet.

Personalen skall tycka att SJ är ett attraktivt företag som erbjuder en god arbetsmiljö.

RESULTATMAL

SJs resultatmål utgår från statens avkast- ningskrav. Det är väsentligt att SJ har en ekonomisk styrka som gör det möjligt att klara de påfrestningar som den ökande kon- kurrensen och en fortsatt prispress medför.

Riksdagen har beslutat att SJ-koncernen senast 1998 skall ha uppnätt en soliditet på.

30 procent efter omräkning enligt nya regler för redovisning av leasingkontrakt.

Räntabiliteten på eget kapital efter schablon- skatt skall uppgå till sju procent.

SJs strukturella nydaning av järnvägs- verksamheten med fortsatta satsningar på effektiva trafik- och transportsystem kommer att bidra positivt till lönsamheten. Likaså förväntas den pågäende förbättringen av infrastrukturen successivt ge resultat under de närmaste åren.

ORGANISATION 1997

SJ-koncernen består av moderföretaget affärsverket SJ och dess dotterbolag. Kon- cernens verksamhet omfattar de fem rörelse- grenarna Persontrafik, Godstransporter, Färjetrafik, Maskin- och fordonsunderhåll samt Fastighetsförvaltning.

Kärnan i SJ-koncernens affärsverksamhet är järnvägstrafiken. Inom affärsverket finns, förutom divisionerna, koncernstaber och servicefunktionen SJ Städ. SJ är starkt be- roende av ett väl utvecklat och fungerande IT -stöd. Den verksamheten är i huvudsak koncentrerad till Datadivisonen.

Dotterbolagens olika verksamheter är naturliga komplement och stöd till kärn- verksamheten. Bland dotterbolagen finns även enheter med huvudsaklig uppgift att finansiera verksamheten.

11 sOLIDITET (KONCERNENI 40 ,.---·-.. ----·- ------------

~

3o L--------- - - - -

1 i 20i-

l

10L - ~

O l_i992 -l993l994A--i995B-l996 soliditet, %

A Pro forma exkl ASG

'

t l

l KO!ICEiliiSTYRELSE ^---.z

-- -,

l

l KONCERNCHEF l

l

- ^-

l AFFÄRSVERKET l DOTIERBOLAG l

i" ^{Staber l} H ^{SJ Stid} l AB Swedcarrler

SJ lnvestAB FAB Swe Re -

SwedeRail AB

RÖRELSEGREN

- -

- j Persontrafikdivisionen l PERSONTRAFIK AB Trafikrest1uranger r-

..., Godstransportdivisionen j GODSYRANSPORTER AB Svelast

Combi Trans Sweden AB f-- Rail Combi AB

Sve Rall Ilaila AB

H Maskindivisionen 1 FORDONsUNDERHALL MASKIN OCH SweMaint TGOJ AB AB

r-

- j Faslighetedivisionen l FASTIGHETSFÖRVAlTNING

Datadivisionen l

FÄRJETRAFIK SweFerry AB

~ -~-----~----==--- ~ -- - - - - - - - ,

OMSATTNING

ANDEL PER RÖRELSEGREN*

ÖVriga enheter 1216 Fastighets- förva~ning 516 Maskir~-och fordons- underh~ll 13%

Färjetrafik 616

Persontrafik, Rörelsegrenarna Persontrafik 34% och Godstransporter svarar

för drygt M tredjedelar av koncernens rörelseintäkter

Godstransporter 30%

"Före koncernelimineringar

ANTAL ANSTÄLLDA ANDEL PER RÖRELSEGREN

Övriga enheter 1316 Fastighetsförva~ning l%

Maskir1- och fordons- underhålll9%

Persontrafik 35% 60% av SJ.koncernens anställda arbetar inom Persontrafik och Godsfransporter

l

Omvärld och marknad

regionala trafiken. Detta har ofta haft en miljöpolitisk bakgrund. Tågets andel av denna trafik har därmed ökat något men är fortfarande obetydlig i de flesta regioner.

I Stockholm utförs dock en väsentlig del av den regionala trafiken med tåg som har en marknadsandel på 35 procent för resor till och från förorterna.

För lokala resor inom tätorter utnyttjas kollektivtrafik och gång/cykel i nästan lika stor utsträckning som bilen. Bussen är här det dominerande kollektivtrafikmedlet.

Avregleringen av inrikesflyget innebar

snabba förändringar på flygmarknaden. ' Nya aktörer tillkom och konkurrensen har

PERSONTRAFIK

Persontrafik kan delas in i långväga resor över tio mil, regionala resor mellan tätorter på avstånd inom tio mil samt lokala resor inom tätortsområden. SJ opererar huvud- sakligen på marknaderna för långväga och regionala resor.

Den övervägande delen av de långa resorna företas med bil, vars marknadsandel uppgår till 73 procent. Tåget är dominerande inom kollektivtrafiken med en marknads- andel på 13 procent medan flyget svarar för nio procent och bussen för fem procent.

De långväga resorna står för 28 procent av det totala persontransportarbetet.

Regionala resor utgör mer än hälften av det totala persontransportarbetet. Aven för dessa resor dominerar bilen. Trafikhuvud- männen i flera län har dock under senare år beställt tågtrafiksystem av SJ för den

PERSONTRAFIK marknadsandelar resor över 10 mil (personkm)

Personbil 7316 Tåg 13%

varit hård på de största linjerna. Efter viss utslagning har avregleringen nu lett till högre priser och sämre utbud på flera linjer.

Detta har i sin tur medfört en minskning av det inrikes flygresandeL

POSITIV UTVECKLING

Tåget har goda förutsättningar för en positiv utveckling och ökade marknadsandelar i framtiden. En av de faktorer som talar starkt för detta är att de största effekterna på restiderna kan åstadkommas genom förbättrad infrastruktur just för tåget. På linjen Stockholm-Göteborg där konkur- rensen är störst har SJ stärkt sin position och har nu en andel på 56 procent av marknaden för tåg och flyg. Tågets andel var 37 procent år 1988. Järnvägens andel av denna marknad kan även förväntas öka för de orter som omfattas av den alltmer utbyggda x 2000-trafiken. Utbygg- naden kan också förväntas leda till att det genereras ny trafik samt att en del bilresor övergår till att bli tågresor.

Ett hot mot tågtrafiken är avregleringen av den långväga busstrafiken, som redan har påbörjats. Tillstånd för långväga buss-

PERSONTRAFIK marknadsandelar resor under 10 mil (personkm)

Personbil 78% ^Tåg 316 Buss 9%

Tunnelbana, sparväg 2%

Övrigt 8%

Bilen är fortfarande det dominerande färdmedlet för såväl langa som korta resor.

Korta resor under 10 mil är inte tagtrafikens huvudmarknod. Där pendeltrafiken är utbyggd har emellertid tåget en marknadsandel på upp till 3516.

t

trafik har beviljats på många linjer där banupprustningen ännu inte har gett järn- vägen tillräcklig konkurrenskraft. Detta har gett påtagliga negativa effekter för SJ.

GODSTRANSPORTER

Godstransportmarknaden kan delas in i långväga transporter över tio mil respektive kortväga transporter under tio mil. För de korta transporterna används nästan enbart lastbil.

För långväga transporter, som svarar för över 90 procent av det totala godstrans- portarbetet, har tåget en marknadsandel på 25 procent, lastbilen 35 procent och sjö- farten 40 procent.

Sjöfartens viktigaste område är utrikes- transporterna, där den är helt dominerande med en marknadsandel på 58 procent exklusive olje- och malmtransporter. Cirka nio procent av utrikestransporterna går med järnväg och 33 procent med lastbil.

Lastbilen är godstågets främsta konkur- rent. Lastbilstrafiken har fått en starkare ställning under de senaste åren bl a till följd av sänkta fordonsskatter och höjda totalvikter. Efter den svenska kronans depreciering 1992 och den efterföljande exportökningen, har utrikes lastbilstrafik utvecklats mycket gynnsamt. Det gäller såväl trafikens omfattning som balansen mellan export och import. Konkurrensen kornmer att skärpas ytterligare när cabo- tage (rätt för utländska lastbilar att utföra transporter inom landet) tillåts i full omfattning om något år. Lastbilstrafiken är flexibel och kan lätt anpassas till föränd- ringar i industrins produktion och distri- bution. Detta talar för en ökning av last- bilstransporterna även framöver. Konku- rrenskraften kan dock komma att försäm- ras genom olika former av miljöavgifter.

RÄTTVISA KONKURRENSFÖRHALLANDEN

Tåget kan konkurrera när godsvolymen är stor och transportsträckan lång. Traditio- nellt har tåget en stark ställning när det gäller malm, stål och skogsprodukter. Järn- vägen har dock för utrikestransporterna höga avgifter för tågen i framför allt Tysk- land. Detta har lett till bortfall av trafik i vissa områden och därmed minskade mark- nadsandelar. Avgörande för SJs framtida utveckling är att man i Sverige åstadkom- mer rättvisa konkurrensförhållanden på transportmarknaden, en infrastruktur som möjliggör högre axellaster och snabbare tåg samt fortsatt framgångsrik

utveckling av logistiska skräddar- sydda totallösningar.

EFTERFRAGEUTVECKLING

Efterfrågan på transporter påver- kas framför allt av den ekonomis- ka utvecklingen och konjunktur- läget. Resandet påverkas främst av löneutveckling, inflation och den därav beroende utvecklingen av köpkraften. På godstran- sportsidan är det utvecklingen inom industri och handel som är avgörande.

Under de närmaste åren kan persontrafikens långväga trans- portarbete förväntas öka med något mindre ^{än två} procent per år och det kortväga med cirka 0,8 procent per år. Beträffande gods- transporter förväntas det långvä- ga transportarbetet öka med cirka en procent per år. Utrikestranspor- ter förväntas öka med cirka 1,5 procent per år. Exporten förvän- tas öka mer än importen. Samt- liga beräkningar förutsätter en

l~ - - - - - - i

GODSTRANSPORTER marknads- andelar transporter över lO mil (tonkm)

Hela 90% av det totala transportarbetet i Sverige är långväga. U get har en marknadsandel på 25%.

kWhfresande

BNP-tillväxt på i medeltal cirka två pro- cent per år.

Bilinnehavet förväntas öka men i lång- sammare takt än hittills. Höjda bensinpriser till följd av miljöavgifter kan komma att gynna kollektivtrafiken.

TÅGET ÄR BRA MILJÖVAL

x2ooo och InterCity-tågen har så goda miljöegenskaper jämfört med andra trans- portalternativ att de får märkas med Natur- skyddsföreningens symbol Bra MiljövaL

Energisnålheten och de låga utsläppen är tungt vägande skäl till den stora sats- ning som för närvarande sker på den svenska järnvägen. Det utbyggnadspro- gram som beslutats av riksdagen ger järn- vägstrafiken stora möjligheter att öka volymerna och ta över transporter både från landsväg och flyg. Miljövinstema av satsningarna är stora. Enligt Statens Insti- tut för Kommunikationsanalys (SIKA) kan satsningen på ett miljöanpassat trans- portsystem, där järnvägen har en central roll, innebära ett trendbrott i de ökande

ENERGIFÖRBRUKNING

koldioxidutsläppen. Prognoser visar att en sänkning med närmare 20 procent är möj- lig. Om satsningen inte genomförs kommer däremot utsläppen att öka med omkring 30 procent. Kväveoxidutsläppen kommer, enligt samrna utredning, att kunna minskas med mellan 70 och 8o procent om utbygg- nadsprogrammet genomförs.

Ytterligare ett mått på järnvägstrafikens betydelse för miljön är att utsläppen av kol- dioxid från godstransportsektorn enligt SJ s beräkningar skulle öka med cirka 70 pro- cent om all godstrafik som idag går på järnväg skulle överföras till landsväg.

Men även järnvägstrafik har en viss negativ påverkan på miljön. För att mini- mera skadeverkningar genomförs numera miljökonsekvensanalyser för alla större järnvägsinvesteringar i landet.

MILJÖPÅVERKAN BLIR AVGÖRANDE

Transportemas miljöpåverkan kommer framöver troligen att bli än mer avgör- ande för valet av transportvägar och transportslag.

Sannolikt kommer de positiva egenska- perna med de olika trafikslagen att renod- las. För godstransporterna innebär det att långväga transporter i allt högre utsträck- ning kommer att överflyttas till järnväg och sjöfart, medan lastbilen kommer att vara helt dominerande när det gäller när- distribution. Om alla samhällssektorer skall bidra till förverkligandet av miljömålen, bör såväl nya legala som ekonomiska styr- medel införas. En korrekt prissättning, som inkluderar de totala samhällsekono- miska kostnaderna, bör därför införas.

Lagstiftning kan också bli nödvändig för att ytterligare reducera utsläppen av t ex svavel och kväveoxider.

ENERGIFÖRBRUKNING

GÖTEBORG-STOCKHOLM kW h/km X 2000 OCH INTERCITY-TAG m' DIESELFÖRBRUKNING SJ

Tåg X2000 Beläggning: Flyg - 65%

Tåg-50%

Flyg MD82

Källa: VTI

Snabbtågen är eneralsnålare ln fjärrtAgen

35 000 ,--

30000 1-~...,.~~----

~

i

!

25000[ j

20000

l 1992 1993~ .. 1994 19951996--

Antalet dieseldrivna fordon har minskat

•

AVREGLERING BESLUTAD

Riksdagen beslutade i december 1995 i enlighet med regeringens proposition om nya förutsättningar för järnvägstrafiken.

Beslutet avseende persontrafiken innebär att trafikhuvudmännen ges trafikeringsrätt för lokal och regional persontrafik även på. s tomnätet inom sitt eget län fr o m den

1 juli 1996. Efter särskild prövning och regeringens medgivande kan de få möjlighet att bedriva persontrafik på storonätet i angränsande län, om syftet är att utveckla den lokala eller regionala persontrafiken i det egna länet.

Det finns en uppenbar risk att beslutet får negativ påverkan på förutsättningarna för den interregionala trafiken i Sverige genom att samordningsmöjligheterna försämras. SJ har dock redan idag avtal med ett flertal trafikhuvudmän och kommer att fGrtsätta att marknadsföra liknande samarbetslösning- ar i flera län. Målet är att dessa integrerade lösningar skall vara de mest attraktiva för trafikhuvudmännen även i fortsättningen.

RÄTTEN ATT DRIVA GODSTRAFIK- ÖPPEN FÖR ALLA

Beslutet avseende godstrafiken innebär att rätten att bedriva godstrafik på det statliga bannätet bör vara öppen för alla som upp- fyller ställda säkerhetskrav och som har erforderlig kunskap om järnvägstrafik.

Beslutet innebär vidare att den etablerade godstrafiken bör få företrädesrätt vid ban- fördelningen på huvudlinjerna. I en ny tid- tabell bör i första hand redan etablerade operatörer ges möjlighet att även fortsätt- ningsvis bedriva denna trafik. I andra hand bör tillkommande trafik och nya operatörer ges möjlighet att utnyttja den tillgängliga bankapaciteten. Tillkommande

- - -

Framtiden

De av riksdagen beslutade infrastrukturinvesteringarna samt andra strukturförändringar gör att det är möjligt för SJ att:

• Expandera trafiken med X 2000 så att de stora stråken i de befolkningstäta delarna av landet kan täckas i ett snabbtågsnät T å get blir under 1990-talet det naturliga sättet att resa på avstånd upp till 60 mil.

o Komplettera trafiken med X 2000 med den nya produkten lnterRegio i samarbete med länstrafikhiMldmänoen. lnter- Regio kommer i framtiden att bilda ett f111maskigt nät som möjliggör daglig pendling på längre avstånd än vad som är möjligt med bil. lnterCity-trafiken kvarstår som ytterli- gare ett alternativ med konkurrenskraftiga priser.

• Ytterligare utveckla de lokala pendeltågsystemen.

trafik skall dock inte tillåtas om den inne- bär en påtaglig försämring för redan eta- blerad trafik.

Utformningen av beslutet ger en viss möjlighet att även i fortsättningen upp- rätthålla ett landsomfattande godstrafiknät Det förutsätter dock att det inte blir möjligt för nya operatörer att plocka ut de bästa transportuppdragen ur trafiksystemet. Nya operatörer bör rimligtvis endast tillåtas om de tillför järnvägssystemet nya voly- mer, vilket ju är målet med förändringen.

Beslutet avseende banfördelning och trafikledning innebär att ansvaret för dessa funktioner nu ligger på en i förhållande till operatörerna och banhållarna självständig enhet inom Banverket

- -- - '

• Samordna tågtrafiken med flyg-, färje-, buss- och biltrafik genom fortsatt utveckling av resecentrum. Tåget blir basen i ett heltäckande svenskt persontrafiksystem.

• Skapa ett effektivt fjärrtransportnät för stora transport- flöden och logistiklösningar. Högre axellast, större volym, längre tåg och en utvecklad matartrafik ger bättre konkurrenskraft för industrin.

o Utveckla kombitrafik i samverkan med åkerier, sped~

tiansföretag och kombiföretag. Hög tillgänglighet och kvalitet ger nya och miljöanpassade transportmöjlig- heter för industrin.

• Få fram ett snabbgodståg med korta transporttider och hög tillförlitlighet.

Persontrafik

Persontrafikdivisionens affärside är att utveckla, producera och sälja resor åt personer som reser till och från arbetet, i tjänsten och på fritiden.

MSEK

Persontrafikdivisionen

Persontrafikdivisionen skall dessutom med tåget som bas utveckla, producera och sälja snabba expressgodstransporter till kunder och uppdragsgivare.

Den positiva resultatutveckling som Persontrafikdivisionen haft under hela go- talet bröts under 1996. Det ökade utbudet av tågtrafik har inte mötts med motsvar- ande efterfrågan, framförallt beroende på en fortsatt mycket svag utveckling av den inhemska marknaden. Många hushåll har en ansträngd ekonomi vilket visar sig i ett minskat resande totalt i Sverige.

Persontrafikdivisionen gör under 1997 en anpassning av utbudet. Åtgärderna innebär utglesning av tågtrafiken på vissa

RÖRELSEINTÄKTER MSEK

RÖRELSERESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR

linjer samt ytterligare rationaliseringar inom övriga delar av verksamheten.

DUBBELT sA MANGA AVGANGAR MED X2000

Avgångarna med x 2000 fördubblades under 1996. x 2000 är nu det vanligaste tåget på linjerna Stockholm-Göteborg och Stockholm- Malmö. Antalet resande med x 2000 ökade med hela 130 procent jämfört med 1995.

Det totala tågresandet minskade med en procent. Tjänsteresandet på tåg ökade med 30 procent jämfört med 1995, medan det privata resandet minskade med elva pro- cent. Resandet med tåg till utlandet ligger kvar på samma nivå som under 1995.

SNABBTAGsTRAFIKEN EXPANDERADE

Expansionen av snabbtågstrafiken med x 2000 fortsatte under 1996. Trafiken ökade på befintliga linjer och nya linjer tillkom, bl a Stockholm-Sundsvall/Härnösand, Göteborg-Malmö, Stockholm-Karlskrona samt Stockholm-Arvika.

Dessutom etablerades helt nya linjer.

Stångådalsbanan, dvs linjen Kalmar- Linköping, fick efter upprustning ny tåg- trafik med nya motorvagnståg. Kustpilen, de regionala tågen mellan Karlskrona- Hässleholm-Helsingborg/Malmö, utökade trafiken med tre dubbelturer via Helsing- borg till Köpenhamn. Pendeltrafik eta- blerades mellan Skövde och Göteborg med InterRegiotåg. Ett par av tågen har även en s k "tyst vagn", där belysningen är dämpad och mobiltelefoner ej får användas. En ytterligare InterRegiolinje som startats är Kalmar-(Växjö)-Malmö.

NYA TAGSÄTT MINSKAR RESTIDERNA

För trafiken runt Mälaren har sju tågsätt av typen x2, anpassad för regionaltrafik, beställts. Fyra av de sju tågsätten leverera-

8000 ~ ^{600 ,--- -- --}-·--·--·---·---·-·--

500 ~---1·~ ^{t--- -}

MEDELANTAL ANSTÄLLDA 8000 i---

7000r---~---

600o 5000 4000 3000 2000 l 000

o

- -

- -

\- -

~ ^{- -}

,- ^-

1992 1993 1994 1995 1996

• Persontrafik, koncernen proforma exkl Swebus Affärsverkets Persontrafikdivision

4oo 1---l

3oo _: f---•-..--1•

• Persontrafik, koncernen proforma exkl Swebus Affärsverkets Persontrafikdivision

7000 :-

6 000 1- ---- - 5000 !-₁

4000 ~-

3000 l- -

2000:- -

1000 ~ ^{-1---1 . . . 5--}

0 L 1992 1993 1994 1995 1996

• Persontrafik, koncernen proforma exkl Swebus Affärsverkets Persontrafikdivision

•

•

•

•

des under 1996 och resten levereras under 1997· Den planerade utökningen av tåg- trafiken runt Mälaren startar med trafik på Svealandsbanan i juni 1997 samt på den norra sidan om Mälaren i oktober 1997.

Trafiken kommer därefter successivt att öka för att vara fullt utbyggd under 1999.

Restiderna kommer att minska kraftigt under denna period.

Under hösten 1997 planeras ett direkttåg med x 2000 mellan Malmö och Stockholm.

Detta tåg beräknas korta restiden till cirka fyra timmar, vilket är cirka 40 minuter snabbare än dagens restider med x 2000.

LÄTTARE ATT KÖPA OCH BOKA BILJETTER

Arbetet med att skapa bra tillgänglighet för resenärerna att köpa biljetter fortsätter.

Telefonbokningscentralerna tog emot mer än sju miljoner samtal under det gångna året. SJ s alternativa utlämningsställen utvecklades kraftigt, bl a ökade biljettut- lämningen via de 2 ooo ATG-ombuden med 177 procent. Biljetter kan numera bokas via text-tv i TV 4 och genom ett samarbete med SMART AB blev det möjligt att hämta reseinformation via Internet. Under 1997 blir det även möjligt att boka biljetter via Internet.

Via samarbete med ATG och resebyråer har SJ inräknat egna säljställen nu cirka

2 6oo utlämningsställen för biljetter.

BÄRBARA DATORER TESTADES

Bärbara handdatorer för tågpersonalen testades på tågen under 1996. De linjer som proven utförts på är Västkustbanan, d v s linjen Göteborg-Malmö samt på Kustpilen mellan Karlskrona-Hässleholm-Helsing- borg/Malmö. Med hjälp av datorerna kan personalen sälja biljetter, hantera kredit- kort, utföra resanderäkning och redovisa

sålda biljetter. Systemet kommer att succes- sivt införas på alla linjer under 1997· I nu- läget pågår tester med kommunikation mellan de bärbara handdatorerna och SJs centrala bokningssystem.

Expressgodsverksamheten förbättrade sitt ekonomiska resultat markant under 1996.

Förbättringen uppnåddes genom en rationa- lisering på kostnadssidan.

-=- ^~---- ___..___--== ^=~ ... - ^~ ---_

Affärsverkets Persontrafikdivision

IMSEK) 1996 1995

Rörelsens intäkter 6245 6208

Rörelseresultat efter

planenliga avskrivningar 112 ₅₆₄ Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 2,1 9,6

Medelantal anställda 5360 5 299

· Trafikrestauranger

AB Trafikrestaurangers airarside är att som partner i nära samverkan med SJ erbjuda resenärerna mat, dryck och för- ströelse på stationerna och ombord på tågen så att helhetsintrycket av resan blir positivt och därigenom bidrar till fler köp av tågresor.

EN IDE SOM STAR SIG

I 896 byggde Kockums i Malmö den första restaurangvagnen i Sverige utan någon egentlig beställning. Sommaren därpå beslutade Järnvägsstyrelsen att köpa vag- nen samt att beställa två till för tågen mel- lan Berlin och Stockholm. Att äta på tåg

har visat sig vara en affårside som stått sig såväl i Sverige som utomlands under dessa ^I o o år.

Under de senaste åren har marknaden för mat och dryck ombord på tågen vuxit kraftigt internationellt med koncept spe- ciellt anpassade för resenärer i de nya högfarts- och snabbtågsystem som sprider sig globalt.

ETT AV SVERIGES STÖRSTA REsTAURANGFÖRETAG

Trafikrestauranger är ett av Sveriges största restaurangföretag med servering ombord på tåg, restauranger, pubar och i snabb- matsenheter på de tre stora stationerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Service på tåg omfattar servering ombord på SJs x 2000-tåg, InterCity-tåg, In terRegio- tåg och Nattåg samt catering till dessa tåg.

Under 1996 byggdes verksamheten ombord ut till följd av att x 2000 trafiken expande- rade. På x 2000-tågen arbetar personal från Service på tåg i nära samverkan med SJs tågmästare.

Detta innebär även att arbetsledningen för Service på tåg och SJ s tågmästare har ett nära samarbete. På ett flertal baser i landet är de två verksamheterna samlokaliserade.

MARKNAD OCH KONKURRENSSITUATION

På restaurangerna och pubarna är ungefär hälften av antalet gäster resenärer medan cafeterior och snabbmatsenheter nästan uteslutande besöks av kunder på resande fot.

Trafikrestauranger påverkades precis som restaurangbranschen i sin helhet negativt av en kärv privatekonomi under 1996. Antalet gäster minskade inte men konsumtionen per gäst sjönk.

Den stora konkurrensfördelen för stations- verksamheten är läget och tillgängligheten med generösa öppettider. Restaurangerna

Trafik re stauranger

{MSEKJ 1996 1995'

Omsättning 635 591

Rörelseresultat efter avskrivningar 18 20 Resultat efter finansiella poster 23 26

Balansomslutning 164 170

soliditet, % 18,7 19,3

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 59,8 42,6

Nettoskuldsättningsgrad, ggr o o

Medelantal anställda l 091 l 023

• Efter justering för ändrade redovisningsprinciper

•

•

••

•

t==- =

t - -- -

är dock starkt konkurrensutsatta och den konsument som vill ha mat och dryck har idag tillgång till ett större utbud än någon- sin i närheten av stationerna.

Marknaden för Service på tåg utgörs nästan uteslutande av tågresenärer. Under året har dock tillkommit marin catering till TI -Iines nya katamaran. Lokala före- tagare har intresse av att ta hand om ombordservicen på mindre täglinjer.

För de stora produkterna som x2ooo och

!C-tågen krävs dock en stark aktör som måste klara högt ställda krav på hygien, produktutveckling, miljöengagemang och finansiell styrka.

VIKTIGA HÄNDELSER 1996

Under året byggdes restau- rangerna i Stockholm och Malmö om. Den nya cate- ringbasen i Malmö trimmades in med gott resultat. 1996 var ett år fyllt av kompetensut- veckling för medarbetarna i Trafikrestauranger. Företags- ledningen höll seminarier i egen regi med alla chefer och fackliga förtroendemän i företagets beslutsgrupper.

Syftet var att i dialogform diskutera och föra ut gemen- samma riktlinjer för verksam- heten. Dessutom genomfördes ett omfattande kursprogram inom ledarskap och mark- nadsföring, arbetsrätt, rekry- tering och PC-användning.

UTSIKTER FÖR 1997

Inom restaurangbranschen förväntas ingen volymökning under 1997 även om privat-

konsumtionen bedöms öka nå.got. Ett ökat tågresande skulle dock innebära ett lyft för omsättningen och en positiv påverkan på resultatet. Under våren 1997 introduceras en ny och modern snabbmatside på Stock- holm Central. En tillbyggnad planeras till cateringbasen i Göteborg för produktion av smörgåsar och kallrätter för tågen i denna del av landet.

!

l

l

! ' ^{; 1111}

'

l i

,,

·!

Godstransporter

Godstransportdivisionen (SJ Gods} erbjuder marknaden konkurrenskraftiga logistik- och transportlösningar som tillgodoser höga krav på miljö, säkerhet och service.

Godstransportdivisionen

Efter ett mycket bra år 1995 utvecklades resultatet negativt under 1996. Resultatför- ändringen orsakades av konjunkturned- gången inom branscherna skog och stål men framför allt av ökad konkurrens från bil- och båttransporter. Detta ledde till förlorade marknadsandelar, främst inom utrikestrafiken.

Det var framför allt lastbilstrafiken som 1996 tog marknadsandelar på järnvägens bekostnad. Förändrade vägtrafikskatter och beslut som tillåter tyngre fordon påverk- ade utvecklingen. Sjöfarten, som har låga kostnader och längre avtalstider med kunderna, är också en stark konkurrent till järnvägen.

RATIONALISERINGAR

På grund av utveck- lingen vidtog SJ Gods åtgärder för att återföra resulta- tet till acceptabel nivå. Åtgärderna innebär rationali- seringar inom såväl sälj- som produk- tionsorganisation- en, produktions- administrationen samt effektivisering av utrikestrafiken.

Kraftfulla insatser görs för att minska de höga kostnader-

MSEK RÖRELSEINTÄKTER MSEK

RÖRELSERESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR 8 000 , . - - - -

i

6 000 ~----^{---·- - -}

-100;

l -200 l

-300 !-

na för svenska täg i utlandet. Dessutom genomlyses ett antal geografiska omräden med olönsam matartrafik.

Den beslutade avregleringen av järnvägs- trafiken som trädde i kraft 1 juli 1996 fick effekter redan under hösten, då andra järn- vägsoperatörer prisade in sig på marknaden och tog över transporter från SJ Gods.

Under 1996 bildades Malmtrafik i Kiruna AB, vars huvuduppgift är att transportera malm för LKAB. SJ och NSB, som båda deltog i bildandet av bolaget har minori- tetsandelar, medan LKAB har aktiemajo- riteten. Hela verksamheten inom SJ och NSB avyttrades till bolaget.

STORT KUNDFÖRTROENDE

En SIFO-undersökning som gjordes under försommaren 1996 visar att kundernas förtroende för SJ Gods ökat väsentligt jämfört med en motsvarande undersök- ning 1991. De tillfrågade ansåg också att järnvägen i jämförelse med lastbil och sjöfart har den största tillväxtpotentialen.

EFTERFRÅGAD LOGISTIK

SJ Gods blir i snabb takt alltmer efterfrågat i tunga och betydande logistiska flöden med flera parter. I början av 1996 startades ett transportupplägg som binder ihop intern- transporter mellan Avesta Sheffields an- läggningar i A ve sta respektive Sheffield i England. I detta välbalanserade logistiska transportsystem av stålämnen och -rullar är utöver kunden, även SJ Gods, TorLine, English Welsh & Scottish Railways samt hamnarna i Göteborg och Immingham involverade.

För att möta kundernas ökade krav på logistiska transportlösningar såväl inrikes som internationellt har SJ Gods samordnat sina marknads- och logistikfunktioner i

MEDELANTAL ANSTÄLLDA

:::: ~

Q ^i-i99-2A.__l9,_9,_3A~19,94A 1995 19968 "400 1992A l993A 1994A 1995 1996B

• Godstransporter, koncernen Affärsverkets Godstransportdivision

• Godstransporter, koncernen Affärsverkets Godstransportdivision

• Godstransporter, koncernen Affärsverkets Godstransportdivision

•

•

•

•

affärsområdet "Försäljning & Logistik".

Inom SJ-koncernen finns på godsområdet också ett brett utbud av kompletterande resurser som tillsammans utgör en styrka inom logistikområdet.

SNABBGODSTÄG

Den r april upphörde Postens transporter med postkupeer och ersattes med den nyutvecklade produkten "snabbgodståg".

Dessa godståg kör i r6o km/tim och svarar upp mot de nya tidskrav som Postens nya brevnät kräver. Redan nu pågår ett pro- jekt att vidareutveckla snabbgodstågen

mot 200 km/tim.

KVALITET- ISO 9002

Arbetet med certifiering enligt den interna- tionella kvalitetstandarden ISO 9002 slut- fördes under 1996. Den 19 december 1996 mottog SJ Gods det certifikat som officiellt intygar att divisionens kvalitetssystem upp- fyller kraven enligt standarden SS-EN ISO 9002.

GODSNÄT 21 FÖR EN PRODUKTIV JÄRNVÄG

Idag har järnvägen en betydande marknads- andel för godstrafik i Sverige och det finns stora möjligheter att öka produktiviteten genom en följsam uppgradering av rullande materiel respektive infrastruktur för högre axellast till 25-30 ton, tyngre tåg och utö- kad lastprofil för vagnar. Representanter för svenskt näringsliv, Banverket och SJ Gods arbetar aktivt och gemensamt i ett projekt benämnt "Godsnät 21" i syfte att skapa förutsättningar för att få en attrak- tiv och effektiv järnväg för svenskt närings- liv. Under senhösten 1996 invigdes ban- sträckan Hofors-Hällefors för 25 tons axellast, vilket ger transporterna för Ovako en högre effektivitet och konkurrenskraft.

Affärsverkets Godstransportdivision

(MSEK)

Rörelsens intäkter Rörelseresultat efter

1996 4642

1995 5 256

planenliga avskrivningar -185 117 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % -19,8 8,9 Medelantal anställda 3 709 3 815

Flera banavsnitt och trans- porter står på tur för högre axellast.

MODERNISERING AV VAGNPARKEN

Moderniseringen av vagn- parken fortsatte under 1996.

Ytterligare ombyggda vagnar för sågade trävaror togs i bruk för sågverksindustrin.

F ör Fundia och O vak o leve- rerades nya vagnar för 25 tons axellast, som skall transportera stålämnen. Å ven för Boliden Minerals transporter av kopparslig från Aitik-gruvan levererades nya vagnar för högre axellast.

Svelast

AB Svelasts kärnverksamhet är att bedriva åkeri- och ter- minalverksamhet med lokal och regional distribution samt lagerhantering. Sedan juli 1996 arbetar Svelast även

med tredjepartslogistik genom det då för- värvade dotterbolaget J. Ringborg AB.

Svelast har 300 egna lastbilar och lika många släpvagnar. Företaget finns på 23

orter i Sverige med spåranslutna terminaler.

J. Ringborg AB finns etablerat i Norrköping och Göteborg med moderna terminaler för avancerade logistikuppdrag. Samtliga Ringborgs terminaler är spåranslutna.

SATSNING PÄ LOGISTIKTJÄNSTER

Marknadens totalvolym utvecklades positivt under 1996 även om volymerna minskade i början av året. Svelast ökade sin omsättning