SJ-koncernen Arsredovisning 1997

o

Arsredovisning 1997

SJ-koncernen

Året som gått

Koncernchefens kommentar ro år med SJ

Detta är SJ-koncernen

Förvaltningsberättelse och koncernöv ersikt Finansiell riskhantering

Omvärld och marknad

RÖRELSEGRENAR

Persontrafik Godstransporter Färjetrafik

Maskin- och fordonsunderhåll Fastighetsförvaltning

Övriga enheter SJ och miljön Personalen

Att styra mot det väsentliga

BOKSLUT

Resultaträkningar med kommentarer Balansräkningar med kommentarer Kassaflödesanalyser med kommentarer Rörelsegrensredovisningar med kommentarer Redovisningsprinciper

Noter

Resultatdisposi tian Revisionsberättelse styrelse

F öretagsledning

Koncernsammandrag 1997, definitioner Femårsöversikt koncernen

F ernårsöversikt affärs v er k et statistisk översikt aflårsverket Adresser

EKONOMISK INFORMATION

SJ publicerar följande ekonomisk information för 1998:

Delårsrapport 8 mån Bokslutskommunike Årsredovisning

Rapporterna kan beställas från

oktober 1998 mars 1999 april 1999

SJ stab Information, ros 50 Stockholm.

Telefon: o8-762 20 oo. Telefax: 08-411 12 16

2 4 6 8 14 15

18 22 28 30 32

34 36 38 40

42 44 46 48 so 52 6o 61 62 64 6s 66 67 68

4

o o

Aret som gatt

Omstruktureringsarbetet som inleddes i slutet av 1996 har satt en stark prägel på arbetet under 1997. Den planerade minskningen av personalstyrkan med cirka l 500 personer är i stort sett genomförd.

PERSONTRAFIKEN

Persontrafiken på nya Svealandsbanan invigdes i början av juni 1997 och har volymmässigt utvecklats positivt. Svea- landsbanan utgör tillsammans med Mälar- banan - där trafiken fick ett nytt upplägg i oktober - en omfattande satsning på tät tågtrafik med moderna snabbtåg i landets befolkningstätaste region.

GODsTRANSPORTER

Inom godstrafiken utvecklades under året ett antal nya vagnar för högre axellaster.

Olika specialfunktioner på dessa vagnar kommer att medföra lägre produktions- kostnader allt eftersom bannätet blir upp- graderat för tyngre trafik.

FÄRJETRAFIK

Scandlines AB hävdar sig väl i konkurren- sen på norra Öresund och på Södra Öster- sjön. Bolaget genomför en omfattande satsning på nytt tonnage för att öka kon- kurrenskraften med hjälp av modernare fartyg och större kapacitet.

PRINCIPFÖRÄNDRINGAR OCH OMVÄRDERINGAR l 1997

ARs

BOKSLUT

Vissa redovisningsprinciper har ändrats i årets bokslut bland annat till följd av

Nyckeltal l sammandrag

(MSEK} 1997

Rörelsens intäkter 13 862

Resultat· efter finansiella poster -641

ändrad redovisningslagstiftning. Dessutom har ett antal affärer och tillgångsvärden gåtts igenom vilket lett till omvärderingar av engångskaraktär. Principförändringar och omvärderingar tillsammans med årets resultat innebär att koncernens egna kapi- tal minskar med sammanlagt 3

120

MSEK under 1997.

FRAMTIDEN

Det nya transportpolitiska beslut som skall fattas under våren 1 998, kommer att förän- dra förutsättningarna för järnvägstrafiken.

Tillsammans med fortsatta effektiviseringar förstärks konkurrensmöjligheterna för SJ.

Koncernen

1996¹¹ 1996 1997

13 534 13 534 11 315

224 92 -171

Resultat exkl engångsposter" -263 -759 -891 -329

Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 1,8 9,5 7,1

Räntabilitet på eget kapital, % -19,4 6,5 1.4

soliditet, % 10,6 15,1 25,5

Antal anställda 16 517 18 277 18 277

" efter justering för ändrade redovisningsprinciper

" resultatet efter finansiella poster exkl poster av engångskaraktär, rörelseintäkter och rörelsekostnader

av engångskaraktär, utdelning, anslag samt leasehold.

Definitioner, se sidan 65.

7,2 -6,0 12,2 12 072

Affärsverket

1996¹¹ 1996 11 213 11 213

-345 -477

-752 -884

5,3 3.4

·-11,3 -11' l

12,0 23,2

13 655 13 655

Koncernchefens kommentar

l sin instruktion till SJ anger regeringen att '

¹

SJs övergripande mål är att bedriva en effektiv och miljövänlig järnvägstrafik på affärsmässiga villkor.

SJ skall ha en stark och sund ekonomi samt fortsätta utvecklas som ett effektivt och konkurrenskraftigt transportföretag med järnvägstrafik som

h uvudverksam het."

De ekonomiska mål som regeringen satt upp är 7 procent räntabilitet på eget kapi- tal efter schablonskatt och lägst

30

pro- cent soliditet.

Dessa formuleringar av SJs inriktning och mål är både tydliga och inspirerande.

De kan inte missförstås.

Vid målsatt soliditet innebär avkast- ningsmålet ett vinstkrav på cirka

⁵⁰⁰

MSEK före schablonskatt. Applicerat på nuvarande soliditetsnivå är vinstkravet

180 MSEK.

REsULTATUTVECKLING

Resultatet 1997, rensat för jämförelsestö- rande poster, innebar en kraftigt reduce- rad förlust jämfört med året innan. Av- ståndet till målsatt resultatnivå är dock fortfarande stort. Under de närmaste två åren kommer därför vårt huvudfokus att vara en fortsatt jakt på resultatförbättran- de åtgärder. De områden som kommer att beröras är i första hand de centrala sta- berna, underhållsverksamheten och biljett- försäljningen samtidigt som vi fortsätter att effektivisera vår användning av resurser - lok, vagnar och personal - i järnvägs- verksamheten. Möjligheterna till kostnads-

minskningar är fortfarande stora men ställer ökade krav på investeringar, ändamålsenlig kompetens och utveckling av kvalificerat IT -stöd för att kunna förverkligas.

KVALITET

Den viktigaste kvalitetsfaktorn i vår trans- portproduktion är att vi håller vad

vi

lovar i tidtabellen. Här måste en kraft- samling ske tillsammans med Banverket för att märkbart förbättra nivån. Pålitlig trafik innebär också stora möjligheter att sänka kostnader.

GODSEXPANSION

Högt upp på dagordningen står också åtgärder för att förbättra våra godstrans- porttjänster bland annat genom att grad- vis investera i nya och bättre vagnar. SJs verksamhet på godsområdet står i flera avseenden inför en expansionsfas. Den ökade integreringen inom SJ Cargo Group och samarbetet med de andra skandina- viska järnvägsföretagen i Nordie Rail International öppnar nya och intressanta utvecklingsvägar. Sveriges internationella järnvägstransporter hämmas på ett allvar- ligt sätt av de höga avgifter som tyska järnvägsföretag kräver oss för användning av spåren där. Avgifterna är flerfaldigt större än såväl lastbilsavgifterna som mot- svarande avgifter utländska järnvägsföre- tag behöver betala i Sverige. Denna trans- portpolitik leder till ökad landsvägstrafik framförallt i Tyskland men också i Sverige.

FÖRETAGSEKONOMISKT LÖNSAM PERSONTRAFIK

På persontrafikområdet är den upphand- ling som Storstockholms Lokaltrafik kom- mer att genomföra under 1998 avseende pendeltrafiken i Stockholm den största utmaningen. Denna trafik har SJ skött sedan 1984 enligt ett avtal som löper ut

1999 (enligt tidigare avtal sedan 1967).

Pendeltrafiken i Stockholm utgör 17 pro- cent av SJ s totala persontransportvolym.

SJ ställs ofta inför önskemål från olika

håll om att bedriva persontrafik som inte

är företagsekonomiskt lönsam. Mot bak-

grund av den uppgift SJ har finns det

inget underlag för att

ta

på sig sådana

uppdrag. Bedömningen av nya trafikupp-

lägg är ofta svår att göra särskilt som de

regelmässigt är olönsamma i inlednings-

fasen. Men beslutet och den företagseko-

nomiska a'l!vägningen skall göras av SJ i

enlighet . med de riktlinjer som gäller för

vår verksamhet. Om SJ tackar nej till att

,

l

t l

r

l

}

l

f

f

bedriva trafiken på egen risk innebär detta vanligtvis att staten och/eller de regionala intressenterna beslutar upphandla den önskade trafiken varefter SJ lämnar offert i konkurrens med andra operatörer. Av all persontrafik på järnväg i Sverige är nästan so procent upphandlad av samhället. Mot- svarande siffra för busstrafiken är cirka 8o procent.

MINSKAD LÖNSAMHET INOM FÄRJETRAFIKEN

Resultatet 1997 i Scandlines var mycket tillfredsställande. På färjetrafikområdet är planeringen för borttagandet av taxf ree- försäljningen ombord år 1999 och nya trafikmönster inför invigningen av öresunds- bron de viktigaste aktiviteterna. Båda dessa förändringar verkar i negativ riktning för resultatet.

KONKURRENsNEUTRAL TILLGÅNG TILL STATIONER

SJ Fastigheter fortsätter upprustningen av stationsbeståndet och investeringarna ⁱ attraktiva resecentrum runt om i Sverige.

Stora projekt de närmaste åren är utbygg- naden vid Göteborgs Central, Västra City i anslutning till Stockholms Central samt ombyggnaden av stationsområdet l Malmö med anledning av Öresundsförbindelsen och Citytunneln. Vår ambition är att på ett professionellt och konkurrensneutralt sätt tillhandahålla gemensamma stations- funktioner för alla persontrafikoperatörer som önskar utnytt ja våra anläggningar.

För detta ändamål har vi utvecklat och föreslagit ett rättvist, rikstäckande avgifts- system som förhoppningsvis skall tlllfreds- ställa alla berörda. Denna del av vår verk- samhet kommer att verka med total redo- visningsmåssig öppenhet mot andra aktörer och med tydlig avgränsning mot resten av SJs verksamhet.

DEN NYA TRANSPORTPOLITIKEN

Under hösten och vintern 1997/98 har regeringens arbete med en ny transport- politisk proposition befunnit sig i sin slut- fas. SJ har varit en ivrig deltagare i den intensiva debatt som detta givit upphov till i vår bransch. Regeringens proposition har nu lagts på riksdagens bord.

Propositionen innehåller viktiga politis- ka riktningsanvisningar inför framtiden och tar efterlängtade steg i riktning mot ett, me llan väg- och järnvägstrafik, mera rättvisande avgiftssystem. När debatten runt trafikpolitiken lugnar ner sig och den därav uppkomna, överdrivna polariseringen mellan olika trafikslag och operatörer

minskar ser SJ fram emot ökat konstruk- tivt samarbete med andra företag i bran- schen till nytta för våra kunder. Detta samarbete hoppas vi också skall kunna omfatta andra järnvägsoperatörer , det vill säga de företag som konkurrerar direkt med SJ på spåret. Vi har ett gemensamt ansvar för att järnvägssystemet fungerar smidigt och att övergång av trafikuppdrag från en operatör till en annan i samband med avgjorda upphandlingar kan ske med minsta möjliga problem för anställda och kunder. Vi är också i dessa sammanhang beredda att sälja lokförartjänster och underhåll eller att hyra ut till exempel lok.

ÄNDRADE VÄRDERINGSPRINCIPER

I årets bokslut har SJ skärpt principerna för värdering av tillgångar och gjorda åtaganden järnfört med tidigare år. Skärp- ningen har genomförts efter diskussion med Riksrevisionsverket och dess biträde Arthur Andersen AB. Reserveringar har bland annat gjorts för förväntade förluster från trafikavtal. Totalt medför princip- förändringarna, exklusive effekten av årets resultat, att eget kapital minskar med

2 II7

MSEK till

2

887 MSEK.

Till sist vill jag sälla mig till alla dem som tackat Stlg Larsson för den storslagna insats för SJ och järnvägsverksamheten i Sverige som han stått i spetsen för. Jag är stolt över att ta vid efter honom och över att ha fått ansvaret för att leda SJ in i nästa århundrade.

Stockho/m i mars 1998

M:.:son

Generaldirektör och koncernchef

10 år med SJ

Stig Larsson avgick från sin post som generaldirektör för SJ den 31 januari 1998. Under de tio år han verkade som chef genomgick SJ stora förändringar.

Nedan följer en sammanfattning av de betydelsefulla framsteg som gjordes under denna period.

KUNDANPASSNING

Under den senaste tioårsperioden har SJ genomgått en omfattande förändring.

Vagnparken har förnyats först och främst med snabbtåget x 2000, men också med moderna sovvagnar, familjevagnar, bio- vagnar, konferensvagnar och restaurang-

vagnar. Kundservicen på stationer och tåg har förbättrats och biljettförsäljningen sker nu med ny teknik. Persontrafikens prissystem har vidareutvecklats, bland annat med olika rabatterbjudanden.

n

^,---...

~ / ^{7 ~ # ~ [ l l}

E \ (~

^.

\}

^{' l}

^p

^{' - - - -}

^{1'7 -= l (fJ \} 1 / _r l

' _; # '

^{. /1}

Mer än roo stationer har moderniserats och ett 30-tal resecentrum byggts i sam- verkan med kommuner med flera. Gods- trafiken har omstrukturerats och en koncen- tration har skett på sådana transporter som passar bäst på järnväg. Arbetet med att sätta ihop godstågen har koncentrerats till ett fåtal bangårdar, som har direkta, snabba förbindelser med varandra. Nya kundanpassade godsvagnar har anskaffats.

Direktgodståg till kontinenten har lanse- rats och samarbetsbolag har bildats med de italienska och tyska järnvägarna. Trans- portlösningar har skapats i samarbete med kunderna och säljkåren har utbildats.

SJs chefer och medarbetare har vidare- utbildats i service och kundorientering.

RATIONALISERING OCH MODERNISERING

Omfattande rationaliseringar och modemi- seringar har gjorts. Vissa verksamhetsgrenar har avyttrats eller bolagiserats och kärn- verksamheten har varit föremål !ör kraftiga kostnadsreduceringar.

Detta har bland annat inneburit sam- ordning av arbetsuppgifter över yrke s- gränserna vilket möjliggjort stora perso- nalmin skningar. Fordonsunderhållet har koncentrerats till mindre än hälften av det tidigare antalet verkstäder.

Affärsverket har delats in i divisioner med eget resultatansvar för att öka marknadsorienteringen.

KVALITET OCH EXPANSION

Fokus har varit inriktat på kvalitetsförbätt- ringar och ett antal konkreta kvalitetsmål har lagts fast. Rutiner för kvalitetsuppfölj- ning har grundlagts.

I januari 1996 genomfördes en stor omläggning av persontrafiken med syfte att bättre utnyttja de stora satsningarna på

~

J [ _J ( _J CJ

'

c

l -R l l ^{1 : 1 1 1 1 111 11 1111 11=}

---

^-

ny eller uppgraderad infrastruktur i landet som då börjat ge förutsättningar för en expansion av tågtrafiken.

Ett effektivare utnyttjande av tågen genom snabbare vändningar och service- och underhållsarbeten nattetid bidrog till att expansionen kunde genomföras.

LEDNING OCH SAMVERKAN

Affärsplaneringen har skett enligt en en- hetlig modell (LOTS®) för hela koncernen, vilket underlättat samordningen.

Inom ramen för EGS - Effektivitet Genom Samverkan - har delaktighet och engagemang kunnat skapas hos medarbe- tarna. Detta samverkansystem med arbets- platsträffar som bas har haft avgörande betydelse för genomförandet av den omfat- tande förändringsprocessen inom SJ.

Aff'års- och verksamhetsplaneringen i SJ har sedan 1995 kompletterats med STIL - STyrande Indikatorer i Ledningsprocessen - där framgångsfaktorer identifierats för olika delar av verksamheten. Indikatorer har tagits fram för uppföljning, mätning och styrning av verksamheten.

KOMMUNIKATION

Kommunikation såväl internt som externt har sedan 1988 varit en samlande och drivande kraft i förändringsarbetet. Det har tydliggjorts dels genom SJs roo-punktspro- gram, där hela förändringsprocessen beskri- vits samtidigt som uppföljning skett punkt efter punkt, dels genom den genomgripande omprofileringen.

Ett omfattande arbete har också lagts ner för att profilera SJ som det miljö- vänliga alternativet.

INTERNATIONELL UTVECKLING

Inom UIC, den internationella järnvägs-

unionen, fårdigställdes och antogs en utveck- lingsplan- UIC Rail Plan- under 1997.

Planen innehåller ett stort antal projekt, som till exempel godskorridorer genom Europa, internationell bokning av tågbiljet- ter och ett nytt standardiserat signalsystem.

Det är viktigt att planen nu genomförs med kraft samt att samordning sker inom EU och med den tillverkande järnvägsindustrin.

EFFEKTIVITETSMATT

De stora förändringar som gjorts inom den svenska järnvägen har uppmärksammats utomlands. SJ är i dag ett modernt företag och har på många områden blivit ett före- döme för andra järnvägar.

Enligt effektivitetsmåttet för transportarbete per anställd är SJ mer än dubbelt så effek- tivt som genomsnittet av Europas nationella järnvägar och 50 procent bättre än den näst effektivaste.

=- - - - -=--- -

^~

^{= -} ---=--=-

EFFEKTIVITET (Trafikenheter• per anstllld)

900 1200 1500 'tralikenlleter = personkm + tookm

O<ålla: liC 1995)

Detta är SJ-koncernen

sJ-koncernens affärside är att utveckla, producera och sälja

resor åt personer som reser till och från arbetet, i tjänsten och på fritiden

konkurrenskraftiga logistik- och transportlösningar åt företag så att de kan öka sin konkurrenskraft.

Järnvägstrafiken är kärnaffären. Trafik som inte har förutsättningar att utvecklas till lönsamhet offereras till staten eller till trafikhuvudmännen. SJ s verksamhet skall medverka till att stärka det svenska när- ingslivets konkurrenskraft. Verksamheter utanför kämaff'åren skall stödja järnvägs-

trafiken. SJ skall nå en sådan lönsamhetsnivå att företaget kan överleva av egen kraft.

STRATEGIER

För att bli framgångsrik skall sJ-koncernen känne- tecknas av att vara ett företag med samhälls- och miljöansvar. Resenärerna skall anse att restiden kan användas meningsfullt samt att den erbjudna tjänsten är prisvärd och tillförlitlig.

Företagen skall anse att SJ erbjuder effektiva transport- system med helhetssyn base- rade på personlig service, till- gänglighet, leveranssäkerhet och miljöanpassning.

Personalen skall tycka att SJ är ett attraktivt före- tag som erbjuder en god arbetsmiljö.

RESULTATMAL

Sis resultatmål utgår från statens avkast- ningskrav. Det är väsentligt att SJ har en ekonomisk styrka som gör det möjligt att klara de påf restningar som den ökande kon- kurrensen och en fortsatt prispress medför.

Riksdagen har beslutat att SJ-koncer- nens ekonomiska mål är att på sikt uppnå en soliditet på minst 30 procent efter omräkning enligt nya regler för redovis- ning av leasingkontrakt Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt skall på sikt uppgå till 7 procent.

SJs strukturförändring av järnvägsverk- samheten med fortsatta satsningar på effektiva trafik- och transportsystem kommer att bidra positivt till lönsamheten. Likaså förväntas den pågående förbättringen av infrastrukturen successivt ge resultat under de närmaste åren.

ORGANISATION

sJ-koncernen består av moderföretaget aff'årsverket SJ och dess dotterbolag. Kon- cernens verksamhet omfattar de fem rörelse- grenarna Persontrafik, Godstransporter, Färjetrafik, Maskin- och fordonsunderhåll samt Fastighetsförvaltning.

Kärnan i SJ-koncernens aff'årsverksamhet är järnvägstrafiken. Inom aff'årsverket finns, förutom divisionerna, koncernstaber och servicefunktionen SJ Städ. SJ är starkt be- roende av ett väl utvecklat och fungerande

!T-stöd. Denna verksamhet är i huvudsak koncentrerad till Datadivisionen.

Dotterbolagens olika verksamheter är naturliga komplement och stöd till kärn- verksamheten. Bland dotter bolagen finns även enheter vars huvudsakliga uppgift är att finansiera verksamheten.

t

l

~

- _- =- - -

---~ ~---

=- -

^{-= - - - - - - - - _- - ~}

RÄNTABILITET

PA

EGET KAPITAL SOLIDITET

..

: rr - _ ---

~: t

o ~--- --- --. --·- · --

1993 1994A 1995° 1996c 1997

-15 :-~---·-··---·-··--

'20"- 19-93- -!9"94i'"19950 1996c 1997

A proforma exklusive ASG 8 proforma exklusive Swebus

c efter justering för ändrade red!Msningsprtnciper

: proforma eKkiLishre ASG c proto~a e~~dusive SWebus

efter jUstering för andrade rBdO\I~sningsprinciper

l l

..

SJ-KONCERNEN

l

KONCERNSTYRELSE

l

l

l

KONCERNCHEF

l

l

AFFÄRSVERKET

" l

DOTTERBOLAG

Staber

r- ^H

^{SJ Städ}

^l

AB Swedcarrier

SJ lnvest AB l--

FAB Swe Re SwedeRail AB

RÖRELSEGREN

H Persontrafikdivisic: ~..,

PERSONTRAFIK AB Trafikrestouran11er

r-

H

Godstransportdivisionen

l

GODSYRANSPORTER AB Svelast CombiTrans Sweden AB Rail Combl AB

-

Sve Rall ltalla AB

--

Masklndlvlslone; : : : J

H

FORDONSUNDERHALL MASKIN-OCH SweMalnt AB TGOJ AB

r-

H

Fastighetsdivislanen

l

FASTIGHETSFÖRVALTNING VIsterås Central AB

l -

FARJETRAFIK Scandllnes AB

Datadivisionen

l

SJ-koncernen består av moderföretaget affärsverket SJ och dess dotterbolag. Tåg- driftens komplexitet och en begränsad tillgång på järnvägsinfrastruktur ställer höga krav på gemensam planering.

Koncernen uppnår stordriftsfordelar vid ett gemensamt utnyttjande av olika produk- tionsresurser, till exempel lok, lokförare och underhåll. Ett mervärde uppnås för kunden då affärsverket kan erbjuda kompletta, sammanhållna transporttjänster tillsammans med koncernbolagen.

OMSÄTTNING andel per rörelsegren •

ANTAL ANSTÄLLDA andel per rörelsee:ren

Övriga enheter 5%

Fastighets- förvaltning 2%

Fastighetsförvaltning 6%

Färjetrafik 7% Färjetrafik 7%

l

Maskin- och fondons- underhåll 13%

Persontrafik 36% Persontrafik 3 7%

Godstransporter 33%

• Före koncernelimineringar

Maskin- och fondons- underhåll 20%

Godstransporte r 26%

~

~

l

Il l

l (

l' l l

11 l l l! l!

l

Förvaltningsberättelse

Koncernöversikt

s J-koncernen består av moderföretaget aflårsverket SJ och dess dotterbolag.

I dotterbolagsgruppen mgår det helägda dotterbo- laget AB Swedcarrier med de helägda dotterbolagen AB Trafikrestauranger, AB Svelast, CombiTrans Sweden AB, Rail Combt AB, Scandhnes AB, TGOJ AB, SweMaint AB, SJ lnvest AB, FAB Swe Re samt SwedeRail AB. Dessutom mgår de delägda bolagen Sve Rail Italta AB, Västerås Central AB och Royal Viking Rotel AB. Större aktieinnehav finns även i Hansa Ratl GmbH, Nordwaggon AB och Malmtrafik i Kiruna AB.

Kärnverksamheten i SJ-koncernen är järnvägstrafi- ken. Inom affärsverket finns, förutom divisionerna, koncernstaber och servicefunktionen SJ Städ.

Persontrafik

l [

Godstransporter - " [ Fii;Jetrafik

~~~

Affärsverkets

Persontrafikdivision

Affärsverkets Godstransportdivision

Dotterbolagens verksamheter är naturliga k omplement och stöd till kärnverksamheten.

KONCERNFÖRHÅLLANDEN

Affärsverket kan lämna lån till koncernbolag på marknadsmässiga v 1llkor

t

konkurrens med andra långivare samt genom dotterbolaget AB Swedcarrier stalla säkerheter och ge erforderliga aktieägartillskott Det är inte möjligt att lämna skattemässigt avdrags- gilla koncernbidrag mellan koncernbolag och affärsverket.

SJ-KONCERNENS RÖRELSEGRENAR

Koncernens \erksamhet omfattar fem rörelsegrenar;

Persontrafik, Godstransporter, Färjetrafik, Maskin- och fordonsunderhåll samt F astighetsförvaltning.

Maskin- och fordonsunderhåll

Affärsverkets Maskindivision

Fastighets- förvaltning Affärsverkets Fastighetsdivision

Affärsverkets Datadivision och övriga enheter

AB Trafikrestauranger

l i

AB Svelast

I l

^{L _ _} s_ca_nd_lin_e_s A_B _

___,j r

^{TGUJ AB}

^{J i}

^Västerås Central AB

F;C;om;b;iT; ran ; s; Sw ; e; de ; n; AB~ F;;;S ; w ; eM ; a; int ; A;B;;~~

i

AB Swedcarrier

l

C J a i l Combi AB

Sve Rail ltalia AB

Omvärld och marknad

Konkurrensen på transportmarknaden är mycket hård och lönsamheten låg. Den ekonomiska utvecklingen för privatpersoner och den totala efterfrågan av varor styr transportsektorns tillväxt. Fördelningen mellan trafikslag (bd, tåg, la!itbil, buss, båt) är desbutom till stor del beroende av den trafikpolitik som förs och tra- fikföretagens förmåga att konkurrera på marknaden.

SJ lnvest AB

=:J

FAB Swe Re

l

SwedeRail AB

1

PERSONTRAFIKMARKNADEN

Efter ett år av s viktande marknad för såväl privat·

som affärsresor under 1996, stabiliserades totalt sett efterfrågan under 1997. Aggressiva lågpriserbjudanden under sommaren för såväl tåg, buss som flyg i kombi- nation med höjda bensinpriser har medfört ett ökat långväga kollektivtra:fikresande. Lågpriskampanjen för tåget resulterade l en stor volymökning på delar

VOLYMUTVECKLING personkilometer

VOLYMUTVECKLING godstonk•lometer

8

Mil1oner 8000.

7()()0: 6

ooo: :- -- -- s oooi

4000':

3 000:'·-- 2 000•

1

ooo •

o~· ~----~--~---=----~

1.996 199~

1993 1994 1995

cupPl;iftema ror J.997 ar prelllTIIMn"

0'--j - - - ' - -_{1993 1994 1995}

-~---

_{1996 1997c}

Godstonkilometer SJ ~xkl Malmbana,, Godstookdometer SJ Malmbanan c\.l)pgrttema mr 199? or ,xohmlnara

•

•

av produktutbudet. Beläggningen, främst på x

2000,

ökade kraftigt under sommaren som en följd av pris- sänkningarna. Under hösten permanentades de låga pnserna på delar av platsutbudet i ett nytt prissystem.

Tågtrafiken på nya Svealandsbanan mvigdes

¹

bör- Jan av juni 1997 och har volymmässigt utvecklats mycket starkt. Svealandsbanan utgör tillsammans med Målarbanan-där trafiken fick ett nytt upplägg

i

oktober- en omfattande

sat~ning

på tät tågtrafik med moderna snabbtåg i landets befolkningståtaste reg10n.

GOD SYRANSPORTMARKNADEN

Den totala marknaden för långväga godstransporter har påverkats av den stärkta konjunkturen under året och industnns lager har minskat. Utnkeshandeln har ökat och balansen i godsströmmarna förbättrats något då importen ökat mer än exporten. Detta till trots har marknaden för godstransporter under året kännetecknats av allt mer pressade priser. Lastbilens position som marknadsledare har stärkts och konkur- rensen från sjöfarten har hårdnat.

Inom SJ Gods kärnverksamhet, transporter för skogs- och stålindustrin, är marknad&andelen fortsatt hög och volymerna har ökat jämfört med föregående år. Järnvägstransporternas utveckling inom livs- medelsbranschen är gynnsam vilket bland annat kan förklaras av en ökad miljömedvetenhet på denna marknad. Avregleringen av godstrafiken på järnväg har medfört att SJs avgränsade transportupplägg, för enskilda kunder med eller utan eget vagnrnateriel, utsatts för ökad konkurrens från privata järnvägs- operatörer.

FÄRJETRAFIKEN

Konkonensen i färjetrafiken mellan Sverige och kon- tinenten har ökat under 1997 och färjeutbudet likaså.

På linjen Helsingborg-Helsingör pressas priserna och

1

Tysklandstrafiken har snabbgående katamaraner satts in vilket förändrat konkurrenssituationen. För att bättre kunna möta konkurrensen samlade dåvarande SweFerry vid årsskiftet alla linjer under namnet och varumärket Scandlines med gemensam marknadsorga- msation. Under året ändrades samarbetsformerna

med Scandlines A/S (tidigare DSB Rederi A/S) för linjen Helsingborg-Helsingör såtillvida att trafiken numera bedrivs

ⁱ

handelsbolagsform (Scandlmes I/S) med en färja från vardera parten och en gemensam- ägd färja.

Scandlines gör en omfattande satsning på nya far- tyg för att med en modernare flotta med större kapa- citet öka konkurrenskraften. Den snabbgående kata- maranen Felix sattes under våren in

i

trafik på linjen Limbaron-Dragör och fartyget Mecklenburg!Vorpom- mern trafikerar sedan december I996,

1

DFOs regi, Trelleborg-Rostock. Ett motsvarande fartyg, som blir världens största kombinerade tåg-, lastbils- och per!lonbdsfärja, kommer att tas i drift av Scandlines under 1998. Med denna nya färja kommer det att ta fem timmar mellan Trelleborg och Rostocl.:.

Finansiella mål

Riksdagen har beslutat att sJ-koncernens ekonomiska mål är att på sikt uppnå en soliditet på minst

³⁰

pro- cent och att räntabiliteten på eget kapital efter scha- blonskatt på sikt skall uppgå till 7 procent.

sJ-koncernen avviker i årets bokslut kraftigt från uppställda mål. De ändrade förutsättningarna för Järnvägstrafiken, som &uccessivt införts under 1990- talet, med påföljande omstruktureringar, förlustreser- veringar och nedskrivningar, påverkar koncernens resultat och finansiella ställning.

Resultatutveckling

Rensat för jämförelsestörande poster ökade sJ-kon- cernens rörelseintäkter med

2,4

procent till 13 862 MSEK mellan 1996 och 1997, till stor del beroende på bolagsförvärv inom dotterbolagsgruppen. Den negativa trafikintäktsutvecklingen som började synas

i

slutet av 1995, framförallt för godstransporterna, har avstannat. Det råder dock fortfarande en hård prispress och konkurrensen från såväl vägtrafik som sjöfart ökar.

Under de marknadsförutsättningar som nu råder har SJ nått ett läge där den egna tillväxten stagnerat samtidigt som kostnader för produktionsresurser J

- - - - - - - - --

- -

- -

IISiiJ(

25000.

20000 15 000

RÖRELSEINTÅKTER

r-- r-- 10000

5000

o

. .

1993 1994'" 1995" 1996

; ptofoima exkl Asr.

proforma exl<l Swebu•

1997

KOSTNADSANALYS andel av omslttnmgen 120

wot ·

_80:

••

60 40

zol

o~~~~--~--~~~-

1993 1994' 1995⁸ 1996L 1997 Loner och soctala kostnader Ovnga kostnader

• proferma exkl 1.$()

Kap!talkostnad Posrtlvt resultat 8 o>mfot•na exkl S!Oebu>

C eiiBr /Uslenn& fl>r andr ad6 ""'""'""" ~Spm<:llll'r

Il l ^!

l i

Il l' l

l

l l Il l i

form av personal och drift successivt ökar. Det omstruktureringsprogram som initierades

i

slutet av 1996 syftade främst till att anpassa SJs kostnadsnivå.

Omstruktureringsprogrammet bidrar

i

högsta grad till att årets resultat efter finansnetto, rensat för jäm- förelsestörande poster, förbättrats med 496 MSEK till -263 (-759) MSEK, men med hänsyn till den hård- nande konkurrensen och en stagnerande totalmarknad för re&or och transporter är tillväxtmöjligheterna små.

Redovisat resultat efter finansnetto påverkas av finansiella engångsintäkter om 575 MSEK och ned- skrivningar och reserveringar om 953 MSEK och uppgår till -64I (224) MSEK.

PERSONTRAFIK

Persontrafikens totala volym mätt som personkilome- ter har ökat med I procent jämfört med I996, medan intäkterna i stort sett är på samma nivå. Rörelse- resultatet visar en ökning med 275 MSEK vilket till största delen förklaras av ändrad intern kostnads- avräkning för underhåll samt av kostnadsavlyft mot omstruktureringsreserv med 121 MSEK till följd av personalreduktioner.

GODsTRANSPORTER

Godstran&portvolymerna mätt

i

nettotonkilometer har ökat med drygt 1 procent jämfört med 1996, Malm- banan exkluderad. Rörelseintäkterna ökade med 204 MSEK mellan 1996 och 1997 vilket i huvudsak beror på företagsförvärv inom Svelastkoncernen. Röre18e- re&ultatet har i koncernen ökat med 263 MSEK och i affärsverket med 3I9 MSEK. Kostnadsavlyft mot omstruktureringsreserv har skett med totalt

²

34 MSEK till följd av personalreduktioner.

FÄRJETRAFIK

Färjetrafikens rörelseintäkter ökade med 8 procent jämfört med föregående år, huvudsakligen beroende på ändrade atfarsförhållanden på linjen Helsingborg- Hel&ingör Rörelseresultatet ökade med 57 MSEK, varav expropriationsersättning för färjeläge i Helsingör utgör 26 MSEK. Erhållet skadestånd på grund av för- senad leverans av ny färja till Tysklandstrafiken ingår i resultatet med 41 MSEK.

ÄTGÄRDSPROGRAM

Resultatutvecklingen under de sena&te åren inom allarsverket SJ ledde till att ett omfattande omstruktu- reringsarbete inleddes

ⁱ

slutet av 1996 i syfte att an- passa SJ till rådande konkurrenssituation. Den plane- rade minskningen av personalstyrkan med cirka

I 500

personer har i stort sett genomfört8. Åtgärdsprogram- met har fortgått under hela 1997 och starkt präglat årets arbete.

Principförändringar och

omvärderingar i 1997 års bokslut

Vissa redovisningsprinciper har ändrats i årets bokslut bland annat till följd av ändrad redovisningslagstift- ning. Inför 1997 års bok8lut har dessutom ett antal affii.rer och tillgångsvärden gått& igenom och värderats vilket lett till omvärderingar av engångskaraktär.

SJ har under tidigare år tillämpat principen att intäkter och kostnader för avtal avseende trafik och andra tjänsteleveranser skall redovi8as löpande. Denna princip har baserats på antagandet att eventuella fram- tida förluster på avtal skall överträffas a v framtJ.da vinster på andra avtal, det vill säga en portföljmetods- inriktad och eJ indi\oiduell värdering av avtal har till- Uimpats. I &amband med införandet av kvittningsförbud mellan vin&ter och förluster i likartade tillgångsposter i redovisning&lagstiftnmgen fr o m I 997 har SJ ändrat principen för redovisning av förlustavtal så att befarade förluster på enskilda avtal avseende trafik och andra tjänsteleveranser skall redovisas oavsett förekomsten av framtida vinster på andra avtal. Viss avtalsbunden persontrafik samt godstransporter hänförliga till fårje- trafiken på linjen Helsingborg-Köpenhamn, som läggs ner när Öresundsbron öppnas, berörs. Tillämpningen av nya principer medför dels ett ned skrivmngsbe hov för de tillgångar som är knutna till förlustavtalen, dels ett reserveringsbehov avseende framtida underskott.

För fastigheter som förhyrs har SJ tidigare tillämpat principen att kostnadsföra hyreskostnader löpande.

Skillnad mellan debiterad hyra och marknadshyra har sålunda tidigare ej beaktats i redovisningen. Hyres- åtaganden som gäller en längre tidsperiod där debiterad hyra med mera bedöms överstiga marknadshyra kan

RORELSERESULTAT RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

RANTETÄCKNINGSGRAD

lO

MsEI<

l 200v 1

ooo!

sooj

600j 400j 200!

-600!.

.aooi .... , . . -

^~

.. - ·- "" ...

^~~-

.. .,_ ... ... " , . . .• . ,

1993 1994' 1995" 1996° 1997

~ proform• ox~ ASG

c proformo exkl Swebu•

· efter rusrermg for .odr•d• redov~mngsoli100I!)er

400 200

o

~ - --'----11""""----1. ... ...;

-200t--- - 400

-600 - -·--·-·-·-.. ~~-

.aoo

1g93 · 1994" l995.: 1996° 1997 RedoVIsat resultat

- Justerat resultat'

~ )llslero! for s~a posll!r ""•ngängsker•klar

" ll<Qforma '"'kl ASG c proforma 9UI ~us

~ eller

wmnng

for ondnnle ~0\llsnrngspnnclper

2,0

w

;

l

1,5l -

1,0-

0,5

0

l

.... ^.~ ... - ... •.. ^~ 1993 1994·' 1995• 1996c 1997

~ proforma exkl ASG c proforma ED<kl Swebus

sfter Justenog for anclrade redO\IIsmngspnncrper

•

•

•

•

mnebära en betydande framtida kostnadsbelastning.

SJ har valt att från och med 1997 tillämpa en ny och mer försiktig princip för redovisning av hyresåtagan- den och reservera för skillnad mellan debiterad hyra och marknadshyra under återstående hyrespenod.

Dessa hyresåtaganden förelåg även vid utgången av 1996.

Effekt av ändrad redovisningsprincip för avtal av- seende trafik och andra tjänsteleveramer respektive hyresåtaganden vid början av 1997 har ej påverkat 1997 åns resultat utan redovisas som justering av ingående eget kapital i detta bokslut.

Mot bakgrund av det pågående omstrukturerings- programmet, bristande lönsamhet i kombitrafiken och omprövning av värdet pä vissa kommersiella fastigheter har ett antal anläggningsobjekt blivit föremål för om- värdering, resulterande

i

nedskrivning, utan att princip- förändring aktualiserats. Samtidigt har reservationer gjorts för bedömda tillkommande skattekostnader avseende tidigare år i fastighetsförvaltningen. Dessa av8ättningar och nedskrivningar redovisas som jäm- förelsestörande poster i 1997 års resultaträkning.

Principförändringar och omvärderingar tillsammans med årets resultat innebär att koncernens egna kapital minskar med sammanlagt 3 r

20

MSEK under 1997.

soliditeten, det vill säga den andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital, uppgår därmed i årets bokslut till 10,6 procent. I 1996 ärs boblut redovisades soliditeten till 25,5 procent.

större verksamhetsförändringar

Följande större verksamhetsförändringar har ägt rum:

Svelast AB förvärvade AB Scanfreight den 3

^I

december 1996.

Västerås Central AB, ägt till 51 procent av AB Swedcarrier och till 49 procent av Västerås 8tad, bildades under hösten 1996. Bolaget skall utveckla och förvalta det nya resecentrum som uppförts.

SweMaint AB övertog den 31 december 1996 omsättningslagret och verksamheten i poolen för godsvagnshjul som merparten av de svenska gods- vagnsägarna anslutit sig till.

• Rail Comb1 AB övertog den

I

Januari 1997 ansva- ret avseende den direktgående internationella kombitrafiken frän SJ GodsdiVIston. I uppdraget från SJ ingår att omstrukturera verksamheten mot ökad lönsamhet.

SweFerry AB bytte vid årsskiftet 96l97 namn till Scandlines AB.

SJ Invest AB sälde den

2

januan 1997 dotter- bolaget SweGUlde AB till en extern köpare.

Samarbetet mellan Scandlines AB och danska Scandhnes A/S på linjen Helsingborg-Helsingör bedrivs från och med halvårsskiftet i handels- bolagsform (dansk interessentskab). Parterna äger också gemensamt i partrederiform en av linjens färjor, M/F Hamlet, som togs i trafik vid halvårs- sloftet.

SJ Maskindivision avyttrade i november 1997 hjulunderhållsverksamheten i Notviken till extern köpare.

Vid årsskiftet 1997l98 förvärvade AB Svelast, genom sitt dotterbolag J.Ringborg AB, Forsblad

& Son AB. Forsblad är specialist på textillogistik

med inriktning på segmentet hängande och liggande konfektion.

AB Swedcarrier förvärvade i mars 1998 Nordisk Transport, Division Rall från Inter Forward (Ratos). Förvärvet, som ar villkorat av Konkur- rensverkets godkännande, av8er att stärka SJs försäljningsorganisation för järnvägstransporter till och frän kontinenten.

Kassaflöde

Likvida medel från rörelsen, det vill säga intäkter med avdrag för kostnader exklusive avskrivningar uppgår till I n6 (r 208) MSEK. Genom försäljning av kundfordringar minskar medel bundna i verksam- heten, så att koncernens rörelsenetto bidrar med ett kassaflöde om I sr o (-702) MSEK. Investeringsverk- samheten har under året begränsats och nettoinveste- ringarna uppgår till 415 (-2 242) MSEK. Främst på

INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR lNYESTERINGAR PER RÖRELSEGREN NETTOSKULOSÄTTNINGSGRAO

MSEK

3 000 .. . - - - -· ···-·· ....

2 500 2 000 ..

l 5001 l 000 .

500

--:c ~: ~~

0 1993 1994• 1995⁸ 1996c 1997

1nve.ster1ngar - Avsknvnmgar

• oroforma e>ld A5G s proforma .._~, Swebvs

c ofte,· Justoralg Jor orodrodo redo~snlngs.>r~naper

Ovngt 111kl lea51ng Fasbghetsforvai\Tlmg

• Maskm-och fordonsunderhåll Faqetraf1k

Godstransporter proforma exkl ASG Persontrafik proforn,a exkl Swebus

ggr

4, ·0 1

3,5 3.0

2,5l- -

2,0, . - l

:~1

¹⁹⁹³

L

1994A 1995s

_ _ l

1996c

- "

1997

-

ExklusiVe leasmg lnkluSive leaSlng

~ proformao exkl ASG

c profanno e><l<l Swetl\J;

efter JUstering for "'ndrade redovrsnrngspnnCJper

grund av upplösning av omstruktureringsreserv har skulderna minskat med sammanlagt 663 (2 727) MSEK.

Likvida medel har ökat med 432 (-1 187) MSEK.

Kapitalbindning och finansiering

Järnvägsdrift och fäqetrafik är kapitalkrävande verk- samheter med tunga investenngar i rullande materiel och fartyg, liksom i knogliggande funktioner

1

form av exempelvis underhållsverkstäder, terminalbyggnader och andra fastigheter. Under de senaste åren har SJ arbetat med att rationalisera kapitalanvändmogen och effektivisera utnyttjandet av det befintliga materielet.

Den kapitalfrigörelse som uppstått vid rationalise- ring av kapitalbindningen har varit en av de vtkbgaste finansieringskällorna för den omfattande upprustning som skett i form av exempelvis investeringar i snabb- tåg, stationer, resecentra och kundanpassade gods- vagnar.

sJ-koncernens balansomslutning uppgår till I7 975 MSEK, varav materiella anläggningstillgångar uppgår till

13

877 MSEK. Av dessa avser 4 430 MSEK fastig- heter, 8 097 MSEK transportmedel samt 1

016

MSEK maskiner och inventarier.

Finansiella anläggningstillgångar uppgår till

I

342 MSEK och avser huvudsakligen nollkupongplacenngar med lång löptid som innehas i syfte att möta framtida finansiella betalningsströmmar.

FINANSIERING

I kapitalkrävande verksamhet är tillgången till effektiv finansiering mycket viktig. SJ arbetar fortlöpande med att säkerställa den mest kostnadseffektiva finan- sieringen för befintliga tillgångar och kommande investeringar. Vid varJe större investering penetreras marknaden för att finna den mest effektiva lösningen i det aktuella fallet.

Under 1990-talet har olika leasingalternativ visat sig vara mest fördelaktiga. Genom att låta en utländsk investor investera i utrustningen och därefter teckna leasingavtal med investorn samt valutasäkra betal- ningsflödena, har kapitalkostnaden kunnat sänkas väsentligt. Leasingavtalen löper på varierande tidspe- rioder upp till 40 år. Vid leasingperiodens slut kan SJ

efter fritt val antingen fortsätta att hyra, återköpa utrustningen, identifiera n:y leasetagare eller lämna tillbaka utrustningen. Leasingobjekten redovisas som anläggningstillgång och betalningsåtaganden gentemot investorer som skuld. Planenliga avskrivningar av till- gångsvärden redoVisas i resultaträkningen. Valet av finansieringsform har således mgen betydelse för redo-

\'isningen.

För att ytterligare reducera finansieringskostnaderna har leasingavtalsportföljen under 1996 och 1997 komp- letterats med nyttjanderättsavtal med amerikanska investorer. Genom att hyra ut nyttjanderätter och därefter återhyra dem skapas ett avskri"rungsunderlag hos investorn. SJ har fortfarande full kontroll över fordonen. lovestoms bolag betalar hyra för hela avtal!'lperioden

i

förskott, vilket också SJ gör för mer- parten av hyrorna. Då dessa förskott har kunnat nettoredovisas får nyttjanderättsa \'tal endast begrän- sad påverkan på SJs balansomslutning. SJs överskott från transaktionen redovisas som finansiell intäkt när affären genomförs.

Under 1997 mf'ördes ytterligare ett finansierings- instrument. Genom avtal med en utländsk motpart om löpande försäljning av kundfordringar erhålls en förmånlig finansieringskostnad. Dessutom tidigareläggs kassaflödet från kundinbetalningarna och risken för kundförluster begränsas genom motpartens övertagande av de sålda fakturorna.

Betalningsåtagandet för 8amtliga finansiella leasing- kontrakt uppgår till 6 743 MSEK medan övriga ränte-

bärande skulder uppgår till r 940 MSEK.

HYRESATAGANDEN

Utöver de tillgångar som finns

i

balansräkningen disponerar SJ ett antal objekt genom operationella hyresavtal. Två kontorsfastigheter i Stockholm

finan~

sieras medsale lease back-a..tlårer. Datadivisionen leasar en stordator och 75 Re-lok såldes under 1996 för att sedan hyras under en period av sju år, med möjlighet till återköp därefter. Aven i dotterbolagen finns ett antal större åtaganden. Framtida hyreE:- åtaganden uppgår till cirka 5

200

MSEK. Diskonterat med lämplig ränta, 6 procent, uppgår åtagandet till crrka 3 400 MSEK.

•

•

•

·--- .-;-.

^{- - - -- -}

==== - -- - - -

^{-- - -} - - - --

-====-

====-- - - -

----

=---- - -^{- - - -- -}- -- -- - -^{- - -} =

---=====- ---

---==

12

TJLLGANGAR FJNANSIERING

• Anlaggnlngstlllgångar Leas1ng

Omsattmngsllllgångar

' profunna e)Ckl •.SG 3 profumla ••III 5webus

c efter JUstenr..g ior andrarfe redo\IIS!ltngSJ)n•lCipef

I4Sf1(

25 000 - - - -

10

ooo:. ,

5

ooo !

a L

_J.993~

.

_{1~99:':4:':",, ~1~99}75~. -"--::'"'L::'--'-19_9..._7 Eget kap1tal

• Ftnanstellleasrng Rantebarande skulder EJ rantabarande skulder

~ proforrM exl<l ASG c proforrna ex~J ~webos

~r JUstenng for aodrade redoviSnlllgSj)f'lnCIPP.f'

BESTÄLLNINGAR

Scandltn~

AB kontrakterade under 1995 en ny fraktfåija för Tyskland&trafiken. Rätt att ta leverans enligt kontraktet har sålts till en amerikansk trust för 100 MUSD. Färjan kommer efter leverans att via SJ chartras under

SJU

år.

Under året

beställd~

tio tågsätt för Öresundstrafi- ken till ett värde av sammanlagt 500 MSEK.

Personal

Antalet anställda

1

sJ-koncernen var under 1997 i medeltal 16 517 (18 277) personer. Antalet anställda i affärsverket var 12 072 (13 655).

Mot~varande

antal amtällda 1996 exklusive Trafikledningen var i kon- cernen 17

412

och i affärsverket 12 790. Vid utgången av 1997 fanns 533 Identifierat övertaliga personer kvar vid SJ.

FÖRÄNDRINGAR l STYRELSEN

Monica Caneman avgick under året på egen begäran ur styrelsen.

styrelsen~

ordförande Berit Rollen avgick den 3

I

januari 1998. Karl-Gunnar Holmqvist har utsetts till ny styrelseordförande.

NY GENERALDIREKTÖR

Daniel Johannesson utnämndes per den

¹

februari 1998 till generaldirektör for SJ. Han efterträder Stig Larsson som avgår med pension.

Framtidsutsikter

SJs strukturförändring av järnvägsverksamheten med fortsatta satsningar på effektiva trafik- och transport- system liksom den pågående förbättringen av infra- strukturen förväntas successivt ge resultat under de närmaste åren.

Det pågående åtgärdsprogrammet förväntas ge ytterligare resultatförbättringar under 1998. Det är dock inte tlllräckligt med kostnadsbesparingar för att uppnå en uthållig lönsamhet. För detta krävs intäkts- ökningar. vilket på . sikt bedöms möjligt med konkur- rensneutrala förutsättningar mellan trafikslagen.

Känslighetsanalys

På grund av den höga andelen fasta kostnader påver- kas resultatutvecklingen för SJ i stor utsträckning av svängningar

i

efterfrågan på resor och transporter.

Koncentrationen till kärnverksamheten järnvägstrafik, genom avyttring av verksamheter utan direkt anknyt- ning till denna, minskar också de utjämnmgseffekter som en mer diversifierad rörelseportfölj kan åstad- komma

¹

detta avseende.

PRIS- OCH VOLYMPÅVERKAN

Pris- och volymförändringar på verkar i olika grad SJs resultat. I denna förenklade känslighetsanalys har vissa faktorer antagits vara oförändrade. I nedan- stående tabell viSas hur resultatet inom persontrafik respektive godstransporter i affärsverket skulle ha påverkats av en femprocentig förändring av priser respektive volym. Därvid har till exempel prisföränd- ringen för godstransporter antagits vara en förändring på marknaden u tan påverkan på marknadsandelar och transportvolym. Dessutom Visas hur resultatet skulle påverkas av en femprocentig förändring av personalkostnaderna.

Känslighetsanalys 1997, MSEK

Resultateffekt Persontrafik +/-5% forandnog av pns +/-40 +/-5% forandnng av volym +,'- 160

Godstransporter +/-5% forandnog av

rns

+1-130 +/-5% forandnog av volym +/-90 Personalkostnader +/-5% forandnog +!-210

RÄNTABILITET PA SYSSELSATT KAPITAL KAPITALETs OMSÄTTNINGSHASTIGHET VINSTMARGINAL

"

10

e l

6 4

ggr 2.0

1.5 1.0

0.5

0·'--' _ _ _ _

1993 1994' 1995⁸ 1996c 1997

"

4,0. J,O .. 1,0

-1,0

·2

. l o

-4.0 .

·3,0 1 -

-5,0 ·- ..

1993 1994• 1995⁸ 1996c 1997

~"'Oio<mae><lll ASG r Pi\li1>nna •xld S..'Obus

·eller pslel~ for andro!de red<Mstlrli~

Finansiell riskhantering

RISKER PÅ FINANSMARKNADEN

I all form av afiårsverksamhet uppstår finansiella risker. Riskerna kan ej helt elimineras, vilket nödvändiggör att dessa identifieras, värderas och hanteras så långt som möjligt. SJs finansenhet hanterar dessa risker i enlighet med den av SJs styrelse fastställda finanspolicyn. Utgångspunkten är att riskerna skall elimineras, eller om så ej

är

fullt ut möjligt reduceras, med hjälp av marknadsinstrument, till exempel derivat, utan spekulativa inslag.

RÄNTERISKER

SJs finanspolicy reglerar längden på place- rings- och låneportföljema. Placeringarna löper mellan en och 365 dagar medan låneportiöljen skall ha en genomsnittlig löptid på mellan ett och fem år, varvid inget enskilt lån får vara längre än sex år. För att reducera riskerna i portföljerna används derivatinstrument, till exempel ränteswappar och caps.

VALUTARISKER

Genom SJs internationella trafik och dotterbolag uppkommer en exponering i utländsk valuta. Koncernen hanterar risken

ⁱ

sin nettoexponering genom derivat- marknaden. Koncernens positioner värde- ras och rapporteras löpande varvid beslut om ^grad av risktäckning sker. Derivat- instrument används uteslutande för att begränsa uppkomna valutarisker. Exempel på instrument är terminer, valutaswappar och optioner.

LIKVIDITETS- OCH KREDITRISKER

För att undvika kreditrisker i finansverk- samheten styrs förvaltningen av koncer- nens likvida medel av riktlinjer som bland annat innebär att placeringar endast får

GOD RISKEKONOMI dvs liga riskkostnader

Kostnad f6r f6nlkrtnaspremier + Kostnad 16r ofiirslkrade skidor

samt tiiretaam tjilyriske r

+ Kostnad för skadef6rebyaaende italrder .!. '5~~~~~ ~~·.ris_ k_ '!'!'!!1~_.~~!!<'.!!

• Total riskkostnid

Astadkommes aenom systtmlllsk •nviindning av risk manaaementprocesuns fyra &te&.

l

ske i likvida instrument med låg kredit- risk. SJ placerar endast hos godkända och limiterade motparter med hög kredit- värdighet.

UPPLÅNINGRISKER

Upplåningsverksamhetens syfte

är

att säkerställa tillgång till kapital för rörelse- investeringar och tillfälliga rörelsekrediter tilllägsta kostnad och risk. SJ finansierar verksamheten genom krediter från Riks- gäldskontoret, samt från svensk och inter- nationell kapitalmarknad. Delägarskapet i Eurofima, järn vägsförvaltningarnas gemen- samt ägda finansieringsbolag, ger SJ en för- månlig finansieringskälla.

FÖRSÄKRA RISKER

Koncernens försäkringsbara risker finan- sieras där så är möjligt genom koncernför- säkringsprogram. Under 1997 har affärs- verkets större ansvarsrisker samt viss egendom som SJ äger eller disponerar, för- säkrats i ett samordnat koncernprogram via försäkringsmarknaden samt i avtal med Kammarkollegiet. Koncernens frekvens- skador, det vill säga mindre och ofta före- kommande skador, finansieras genom SJs internförsäkringsfond samt SJs försäkrings- aktiebolag FAB Swe Re .

RISKHANTERING PÅ EN AVREGLERAD JÄRNVÄGSMARKNAD

Genom beslutet om en avreglerad järnvägs- trafik i Sverige förändras SJs riskmiljö.

Konkurrensneutrala förutsättningar mellan SJ och andra järnvägsoperatörer kräver att överenskommelser om ansvarsfördelning vid olyckor och störningar i järnvägstrafiken kan träffas. SJ verkar för att en avtalsmäs- sig standard kan etableras på järnvägs- marknaden.

RISKANALYS Identifiera och värdara rt&ker

2

RISKER

4

SKADOR

•

•

•

•

Omvärld och marknad

LÄNGVÄGA OCH REGIONALA RESOR - HUVUDMARKNADER FÖR SJ

Persontrafik kan delas in i långväga resor över tio mil, regionala resor mellan tät- orter på avstånd inom tio mil och lokala resor inom tätortsområden. SJ verkar huvudsakligen på marknaderna för lång- väga och regionala resor.

UTVECKLING AV PERSONTRAFIKEN

Efter en period av stark tillväxt under hela efterkrigstiden har det totala person- transportarbetet varit i stort sett konstant under hela 1990-talet. Det beror främst på den ekonomiska utvecklingen. Särskilt privatresandet har påverkats negativt.

Det totala järnvägsresandet har följt den allmänna utvecklingen- resandet är ungefär lika stort i dag som 1989. Under tiden har dock stora förändringar skett både i efterfrågan och i utbud. Under 1991-92 minskade järnvägsresandet kraf- tigt som följd av införandet av moms på resor. Detta innebar en prishöjning och en minskning av det långväga resandet med 20 procent. Under 1997 ökade det totala tågresandet något, framförallt för det regionala resandet, medan långväga privat- resor minskade.

En omstrukturering har skett av utbudet med en ökad andel moderna och snabba x 2000 och InterRegio-tåg och en minskad andel IntetCity och Nattåg. När förutsätt- ningar har funnits har också satsningarna på nya tågsystem givit stora trafikökningar på en i övrigt stagnerad järnvägsmarknad.

Mellan Stockholms- och Göteborgs- regionen har tågresandet ökat med 25 procent mellan I990 och I996 som följd av satsningen på x 2000, samtidigt som all annan långväga trafik minskat med

I

I procent. Tåget har framförallt tagit

PERSONTRAFIK marknadsandelar resor under 10 mil (personkm)

marknadsandelar från flyget.

Mellan Karlskrona och Malmö har resandet trefaldigats mellan 1991 och 1996 som en följd av satsningen på Kustpilen med nya tåg, direktförbindelser och ett lågt pris.

På den nybyggda Svealandsbanan mellan Stockholm och Eskilstuna var resandet under hösten I 997 sex gånger större med de nya tågen än vad det var med de gamla tågen 1993 tack vare kortare restid, hög turtäthet och komfort.

En successiv avreglering av den lång- väga busstrafiken har påbörjats. Denna har påverkat SJ genom att en förväntad ökning av privatresandet uteblivit och genom att genomsnittsintäkten sjunkit på vissa linjer. Enligt den transportpolitiska propositionen kommer busst rafiken att släppas helt fri.

PERSONTRAFIK marknadsandelar resor över l O mil (personkm)

Personbil 7 3%

UTBYGGNAD AV INFRASTRUKTUR PÅVERKAR JÄRNVÄGEN

Utbyggnaden av infrastrukturen för högre reshastigheter är en viktig faktor för järn- vägens konkurrenskraft. I kombination med nya tåg innebär detta inte bara förut- sättningar för en ökad marknadsandel utan också en effektivare drift genom att samma tåg och personal kan göra fler turer. Detta möjliggör i sin tur en ökad turtäthet som också är en viktig konkur- rensfaktor. Nya tåg innebär bättre komfort vilket också påverkar järnvägens image som ett modernt transportmedel.

Under tiden som banutbyggnaderna pågår medför dessa ofta störningar och restidsförlängningar. Vissa strategiskt viktiga projekt har också blivit kraftigt försenade, till exempel utbyggnaden av fler spår söderut från Stockholms central och utbyggnaden av Målarbanan på sträckan Kallhäll-Kungsängen. Detta hämmar inte bara den positiva utvecklingen av trafiken

GODSTRANSPORTER marknadsandelar transporter över l O mil (tonkm)

i stockholmsregionen och Mälardalen utan ger också återverkningar på andra banor. SJ drabbas ekonomiskt av högre driftskostnader och lägre intäkter. Det är därför angeläget att påbörjade och plane- rade investeringar fårdigställs.

LÅNGVÄGA TRANSPORTER - SJs MARKNAD

Godstransportmarknaden kan delas in i långväga trans porter över tio mil respektive kortväga transporter under tio mil. För de korta transporterna används nästan enbart lastbil. Järnväg används nästan uteslutande för långväga transporter.

UTVECKLINGEN AV GODSTRANSPORTER PA JÄRNVÄG

Volymutvecklingen av godstransporterna på järnväg har under 1990-talet inte varit posi- tiv. SJ har visserligen kunnat hålla en nästan konstant transportvolym trots kraftiga rationaliseringar men har förlorat marknads- andelar. Mellan 1989 och 1997 minskade järnvägens marknadsandel på långväga trans- porter exklusive olja och malm i Sverige från 30 till 24 procent. Denna marknadsan- del är ändå extremt hög i jämförelse med andra västeuropeiska länder.

På inrikesmarknaden har järnvägen fått ökad konkurrens av lastbilen som fått den maximalt tillåtna bruttovikten ökad från 51,4 till 60 ton (jmf EU normalt 40 ton) och lägre skatt. Maximalt tillåten hastighet har ökat från 70 till 80 km/h och maximal längd från 24 till 25,25 meter. Detta har medfört att lastbilen blivit konkurrenskraf-

•

tigare på längre avstånd och för större • volymer, där järnvägen tidigare hade en

stark ställning. Som exempel kan nämnas att lönsamhetsgränsen för en typisk kombi- transport järnväg-lastbil har förskjutits från

45 till 65 mil i jämförelse med en direkt t

Lastbil

GODSTRANSPORTER UTRIKES marknadsandelar codsmänKd oxkl. malm och olja

Järnväg 9%

Sjöfart 58%

lastbilstransport. Dessutom har marknads- priset sjunkit generellt, vilket påverkat järn- vägens lönsamhet negativt.

På utrikesmarknaden har järnvägen för- lorat marknadsandelar främst beroende på avregleringen av både lastbils- och järnvägs- marknaden. Utländska åkare har lättare att konkurrera medan samarbetet mellan järn- vägarna har blivit sämre. Detta beror bland annat på avregleringen av järnvägarna som åtminstone under en övergångsperiod gjort att många utländska järnvägar prioriterat sina egna transporter och tagit ut högre avgifter för transittrafiken. Bland annat har de höga avgifterna i Tyskland påverkat utvecklingen av SJs utrikestrafik negativt.

För att komma tillrätta med dessa pro- blem har ett åtgärdsprogram tagits fram för att effektivisera transportema inom Sverige genom högre axeltryck och volym. För utrikestrafiken har beslutats att etablera så kallade "Freight Freeways" i Europa och SJ har också utökat samarbetet med de nordiska järnvägarna.

SJ har, som första järnväg i Europa, utvecklat ett nytt koncept för kombinerade transporter av högvärdigt gods i mindre sändningar - Lättkombi. Konceptet baseras på optimal samverkan mellan tågets kapa- citet och låga miljöpåverkan samt last- bilens flexibilitet.

I april 1998 tas konceptet i kommersiell drift med transporter från Dagabs lager i Borlänge till 33 stycken Hemköpsbutiker i mellersta och södra Sverige.

Samarbetsavtalet mellan SJ och den polska järnvägen PKP har lett till att den så kallade Eastway Link ytterligare har förstärkts. I denna ingår färjelinjen Y stad- Swinoujscie med vidaretransport på det polska järnvägsnätet.

:_

^~--=

__ -____

^-~

- --=--=-=-- - - - - -- -..

^-~

Framtiden för SJ

De av riksdagen beslutade infrastrukturinvesteringarna, den transportpolitiska propositionen och andra struktur- förändringar gör att det är möjligt för SJ att utveckla tåg- trafiken.

GODSTRANSPORTER

• Skapa ett effektivt godstransportnät för stora transport- flöden och logistiklösningar. Högre axellast, större volym, längre tåg och en utvecklad matartrafik ger bättre konkurrenskraft för industrin.

• Utveckla kombitrafik i samverkan med åkerier, speditions- företag och kombiföretag. Hög tillgänglighet och kvalitet ger nya och miljöanpassade transportmöjligheter för industrin. Ett helt nytt transportsystem för kombitrafik

"Lättkombi" har utvecklats av SJ. Det bygger på växelflak eller containers som är

6-8

meter långa och som trans- porteras mellan ett stort antal små och enkla terminaler.

På så sätt kan järnvägen utnyttjas för miljövänliga trans- porter även på kortare avstånd och för mindre sändningar - en marknad som järnvägen h rttills har stått utanför.

• Utveckla ett snabbgodståg med korta transporttider, hög tillförlitlighet och automatiserad lastning och lossning.

PERSONTRAFIK

• Expandera trafiken med X 2000 så att de stora stråken i de befolkningstäta delarna av landet kan täckas i ett snabbtågsnät Tåget blir i framtiden det naturliga sättet att resa på avstånd upp till 60 mil.

• Komplettera trafiken med X 2000 med den nya produkten lnterRegio i samarbete med länstrafikhuvudmännen_ lnter- Regio kommer i framtiden att bilda ett finmaskigt nät som möjliggör daglig pendling på längre avstånd än vad som är möjligt med bil. Nattåg och InterCitytåg kvarstår på vissa linjer som ett komplement.

• Ytterligare utveckla de lokala pendeltågsystemen.

• Samordna tågtrafiken med flyg-, färje-, buss- och biltrafik genom fortsatt utveckling av resecentrum.