DIALOG OM CENTRUM/TORSVIK
FAVORITPLATSER, MINDRE BRA PLATSER OCH VISTELSEVÄRDEN I DET OFFENTLIGA RUMMET
120605
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SammanfaƩ ning 4 1. Inledning 6
Bakgrund och sy e 6
Metod 6
2. Favoritplatser 8
3. Sämre platser med potenƟ al 10 4. Vistelsevärden 12
5. Stadsmiljökvaliteter 14
Trygghet 14
Mötesplats 16
Rekrea on 18
Tillgänglighet 20 Service, handel och kultur 22 6. Önskemål 24
Däcka över 26
Försik g utveckling 28
Mer grönska 28
Fler mötesplatser och si platser 30 Koppla samman Lidingö centrum och Torsviks torg 30 7. Lidingö med olika perspekƟ v 32
Beställare Lidingö stad Konsultgrupp
Tobias Nordström, Spacescape Alexander Ståhle, Spacescape Gustav Malm, White
Yaël Bratel, White Viktoria Walldin, White
Daniel Latorre, Project for Public Spaces Foto
Gustav Malm och Yaël Bratel
Vi vill ge ett stort tack till alla boende i området Centrum/Torsvik och till alla övriga Lidingöbor som med stort engagemang har svarat på vår enkät och varit med i gruppdis- kussionerna om utvecklingen av Centrum/Torsvik.
Era synpunkter, tankar och funderingar har varit, och är, mycket värdefulla i vårt arbete med att utveckla Centrum/Torsvik så bra som möjligt. Många har svarat på enkäten, hela 220 stycken. Svaren är, tillsammans med synpunkterna från gruppdiskussionerna, sammanställda i denna rapport och kommer att vara ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet.
I höst fortsätter dialogen. Då går vi in i det som kallas för programsamråd vilket innebär att alla Lidingöbor får lämna synpunkter på planeringsförslag för Centrum/Torsvik. Om kommunfullmäktige så beslutar kommer det att bli folkomröstning 2013.
Vill du redan nu hålla dig uppdaterad på senaste nytt om Centrum/Torsvik så kan du prenumerera på ett nyhetsmail. För att göra det anmäler du dig på webbplatsen;
http://www.lidingo.se/centrumtorsvik
Med vänlig hälsning Anna Hadenius
Miljö- och stadsbyggnadschef
FÖRORD
Lidingö stad har låtit göra en webbenkät och fl era fokusgruppsintervjuer för att ta reda på vad de boende i Centrum/Torsvik tycker om sitt närområde. Detta som ett mycket viktigt underlag för planarbetet av området, som har syfte att utvecklas som stadsmiljö och centrumområde för Lidingöbor och besökande. Webbenkäten har varit öppen även för övriga Lidingöbor. Detta dialogarbete har genomförts av konsultföretagen Spaces- cape, White Arkitekter och Project for Public Spaces.
Resultaten från enkäten och fokusgrupperna kan sammanfattas enligt följande.
DET GRÖNA SMÅSKALIGA - SMÅSTADEN
Det gröna och småskaliga utgör ett återkommande tema för att lyfta upp nuvarande vär- den och indikera en riktning för kommande satsningar i Centrum/Torsvik. Det fi nns en djupt rotad bild av det gröna, småskaliga och småstadsmässigt trivsamma, det löper som en röd tråd genom det insamlade materialet från fokusgrupperna och webbenkäten och bidrar till en viss ambivalens gentemot områdets framtid.
Många, i synnerhet längs Torsvikssvängen, är rädda för att grönytor ska tas i anspråk, att höghus ska byggas och att centrumet ska förvandlas till en inglasad galleria och att detta hotar de värden som förknippas med och bygger upp Lidingöbornas bild av att bo på hälsans och den gröna ön.
GÄRNA ÖVERDÄCKNING - MEN BYGG VARSAMT
Men samtidigt som man är oroad för en allt för storskalig exploatering, så löper de pro- blem Torsviksdiket för med sig som en lika tydlig röd tråd i Lidingöbornas relation till Centrum/Torsvik. Den hotar bilden av den gröna ön vid brofästet, bildar en bullrig fond till Torsviks torg, den bryter av en möjlig länk mellan Torsviks torg och Lidingö centrum.
Analysen visar att de biltrafi kdominerade stadsmiljöerna innebär mycket negativa konse- kvenser för vistelsevärdena i närmiljön. En överdäckning är något som lyfts fram av de fl esta just för att bryta dessa negativa aspekter. Extra påtagligt är detta vid Torsvikstorg;
SAMMANFATTNING
här är trafi kdikets negativa konsekvenser som mest påtagliga, just för att många uppfattar att platsen har potential men att trafi ken skapar en så negativ inramning. ”Diket dödade Torsviks torg” är ett återkommande tema.
Att det gröna ska få prägla en överdäckning är något som påtals av många, men även att denna centrala plats ska kunna bli en framtida mötesplats med inslag av småskalig bo- stadsetablering, caféer, restauranger, butiker och ytor för aktivitet och idrott. Även inslag av konst och kultur nämns som förslag som kan ges plats på en möjlig överdäckning.
Millesgården och statyerna i de offentliga miljöerna är uppskattade inslag och nämns som förebild.
KOPPLA IHOP CENTRUM OCH TORSVIK
Kopplingen mellan Lidingö centrum - Torsvikstorg - brofästet ses ha stor potential att förstärkas genom ny bebyggelse och många påtalar att det bör ske med en blandning av bostäder, butiker, restauranger, service, med insprängd grönska, och med ett promenad- vänligt stråk som förbinder de nu uppbrutna platserna. Stråket mellan Torsvikstorg och brofästet är vidare en av få platser som upplevs som otrygg för att “mördarbacken” är brant och oupplyst och att det inte fi nns någon bebyggelse som kan skänka en känsla av övervakning.
Även parkeringarna vid Lidingö centrum och vid stadshuset lyfts fram som platser för förtätning med bostäder och butiker. Kring stadshuset upplevs det generellt som marken kunde utnyttjas bättre.
SKAPA OCH BEVARA MÖTESPLATSER
De offentliga mötesplatserna är något som uppskattas och efterfrågas en förstärkning av, gärna med en koppling till grönska. Sittplatser, grillplatser, torghandel, uteservieringar efterfrågas. Torsviksberget är en uppskattad plats och beskrivs som en oas, en plats att meditera och känna ro på men även träffa bekanta på och umgås, Majbrasan tänds här
varje år, och ett viktigt grönt stråk ner till bron från Torsvikshållet. Torsviksklippan är en utsiktpunkt som skapar en visuell koppling mot vattnet och skapar en skärgårdskänsla.
Även Torsviksparken inrymmer fl era viktiga vistelsevärden, i synnerhet för närboende, och bildar en naturlig mötesplats i Torsvik. Generellt lyfts de gröna ytorna fram som centrala för att skapa lokala värden och platser för såväl stillhet och ro som möten och umgänge. Utifrån ett barnperspektiv lyfts de gröna och lite vildare ytorna fram av för- skolepersonal som viktiga inslag i den dagliga verksamheten. De gröna kuperade ytorna, kottarna, kvistarna och stenarna utgör en miljö som barnen fyller med mening och tar i besittning genom sin lek.
Stråket under bron påtaledes som uppskattat, främst söder om bron, den norra delen har stor potential att förbättras. Broparken är uppskattad under sommaren med kopplingen till vattnet och badmöjligheter.
GÄRNA LIDINGÖBANA TILL CENTRUM - MEN MINSKA TRAFIKEN
Angående Lidingöbanans dragning via Torsvikstorg och Lidingö centrum är fl er positiva än negativa, en viktig aspekt är rädslan för ett “trafi kinferno”, vid i synnerhet Torsviks- torg och Lidingö centrum; fi nns en rädsla för att det ska bli trångt mellan cyklister, gå- ende, bilister, bussar och Lidingöbana. Samtidigt påtalas att det skulle vara en uppskattad förstärkning av kopplingen in till stan och bidra till att Lidingö centrum förstärker sin funktion som central nod på Lidingö. Tunnelbana nämns även men här går åsikterna starkt isär; fi nns en rädsla för att centrum ska bli ett nytt Ropsten och en oro att tunnel- banan ska föra med sig “centrumproblem”, samtidigt är många positiva till att det skulle bli lättare att ta sig in till stan.
BÅDE UTVECKLA OCH BEVARA
Vad gäller service och kommers fi nns en viss ambivalens där det önskas fl er butiker och restauranger men att man samtidigt är rädd för att kommersen ska ta över; centrummil- jöer för de boende och inte för affärsägarna är en återkommande hållning. Offentliga miljöer, sittplatser och grönska uppskattas i Lidingö centrum och upplevs som höja vis- telsevärdena och fungera lite som motvikt till kommersen. Många vill se ett större inslag av caféer och restauranger, gärna med uteserveringar, och är positiva till att framtida bostäder kan planeras med butiker och verksamheter i bottenvåningarna.
Bland ungdomarna är det viktigt med aktivitet i de offentliga miljöerna, att det fi nns något att göra. Torsviks torg är en naturlig samlingspunkt för många unga, därifrån är det lätt att ta sig in till stan och det ligger centralt i Centrum/Torsvik. Fler platser för ak- tivitet och idrott efterfrågas, en skejtpark för Lidingös skejtare (som nu måste ta sig in till stan), tennisplan, simhall, fotbollsplan är exempel som nämns. Även platser för att spela och lyssna på musik efterfrågas. “Om man ska träffa folk från stan kommer de aldrig hit, vi måste åka till dem. Det vore softare om man kunde bjuda över dem.” drömmer en intervjuad ungdom.
Försiktig förtätning är ett återkommande ledord, med stor hänsyn till de befi ntliga vär- den som fi nns inom Centrum/Torsvik och som bygger upp Lidingös identitet utifrån ett boendeperspektiv. Att ta hänsyn till och förstärka grönska och småskalighet men samtidigt skapa möjligheter för möten, folkliv och aktivitet.
11 INLEDNING
BAKGRUND OCH SYFTE
Med anledning av att Lidingös centrala delar, centrum och Torsvik, skall utvecklas genomförs ett omfattande dialogarbete där de boende själva får komma till tals och dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser kopplat till det berörda området. Lidingös översiktsplan föreslår att Centrum/Torsvik ska utvecklas med bostäder, arbets- platser, butiker och kaféer. Dialogarbetet i kombination med bland annat byggtekniska utredningar, miljökon- sekvensbeskrivning och strategisk handelsanalys, kom- mer användas som underlag i det framtida planarbetet.
Då dialogarbetet genomförs i ett tidigt skede är förhopp- ningen att berörda parter ska ges möjlighet att belysa de platsspecifi ka kvalitéer som omöjligt kan kartläggas via en teknisk analys av området. Syftet med dialogarbetet är att, inför planeringen av centrum och Torsvik, få mer kunskap om hur olika platser används och upplevs samt vilka kvaliteter som efterfrågas av de boende själva.
FOKUSGRUPPSINTERVJUER
Genom dialogmetoden fokusgruppsintervjuer deltog grupper om 2 till 9 deltagare. Totalt intervjuades 45 invå- nare. Fokusgruppernas deltagare valdes slumpmässigt ut, dock efter sju olika målgrupper:
• Förskolepersonal (representerar barnens perspektiv)
• Ungdomar
• Boende (bostadsrättsföreningar)
• Boende (hyresrätter)
• Näringsidkare
• Pensionärer
• Service, handel & kultur
• Hur bör hela Centrum/Torsvik utvecklas eller inte ut- vecklas?
Dessa syftar till att säkerställa att en diskussion förs kring viktiga stadslivskvaliteter. Diskussionen syftade även till att fördjupa diskussionen kring hur stadsrummen i områ- det berör de boende och hur Centrum/Torsvik ska – eller inte ska utvecklas.
ENKÄT PÅ WEBB OCH BREV
Genom en enkät (tillgänglig via webb och utskriven ver- sion) fångades ytterligare åsikter, erfarenheter och visio- ner in, utifrån de teman som användens under fokusgrup- perna. Totalt har 220 personer fyllt i enkäten. 75% av dessa bor i Torsvik, Lidingö Centrum eller Herserud.
Arbetet med att sammanställa materialet från fokusgrup- perna och enkäten har vägletts av att lyfta fram de boen- des perspektiv på ett så rättvis sätt som möjligt. De citat som valts ut speglar återkommande tendenser i materialet och ambitionen är att de boende som deltagit i fokus- grupper och fyllt i enkäten ska känna igen sin egen röst i rapporten samtidigt som de får möjlighet att ta del av ett bredare perspektiv.
I rapporten lyfts en hel del citat fram; kommer dessa från fokusgrupperna refereras till vilken (ex fokusgrupp: ung- dom), kommer de från enkäterna skrivs även det ut tydligt.
• Intressegruppen (övriga intresserade)
Syftet med de olika målgrupperna var att olika perspek- tiv på Lidingö skulle framträda. Förskolepersonal till ex- empel, representerar barnens perspektiv vilket kan anats skilja sig från hur ungdomar eller näringsidkare ser på och använder sig av stadsdelen.
Intervjuerna genomfördes så att en samtalsledare väg- ledde deltagarna genom ett 1,5 timme långt samtal där rumsliga teman behandlas. Sekreteraren antecknar under samtalets gång och dokumenterar samtalet.
Till en början berörs fyra teman:
• Favoritplatser i stadsdelen
• Favorit stråk
• Sämre platser och stråk
• Förbättringsönskemål
Dessa teman användes för att aktivera deltagarna i samta- let genom att konkret få dem att fokusera på brister och möjligheter i platser som engagerar dem. Samtalsledaren såg till att alla fi ck komma till tals samt ritade ut de angivna synpunkterna på ett ortofoto över området. För att för- djupa diskussionen användes ytterligare sex teman:
• Trygghet
• Tillgänglighet
• Mötesplatser
• Rekreation & folkhälsa
”Det är en oas där man kan träffas eller bara sitta och meditera.”
- Kvinna, Torsvik, enkät
22 FAVORITPLATSER
Det är tydligt att det gröna och parker är en viktig del av de boendes platsidentitet. ”Vi- sionen är att bibehålla hälsans ö. Människor vill ha mer av de gröna lungorna som fi nns här.” Man, fokusgrupp: bostadsrätt. Gemensamt för många är en stor kärlek till både Torsviksber- get, Södra Broparken, Flaggberget och Torsviksparken. Man talar om parkerna som både mötesplatser och rekreationsområden. ”Om man ska fi ka går man till Flaggberget och har pick- nick” Kvinna, fokusgrupp: intressegruppen. Flera nämner också att de brukar idrotta i dessa områden, främst kring Torsviksberget och Torsviksparken men också längs kusten.
”Jag jobbar som idrottslärare, och har som ideal att man ska kunna leva friskt, jag tycker det är bra att det fi nns mycket cykelvägar, och joggingspår vid Torsviksberget och längs stranden. Eleverna joggar i Torsviksparken också.” Man, fokusgrupp: bostadsrätt.
Hästskojarparken var också omtyckt av många. Centrumparken och Stadshusparken fanns det mer kluvenhet kring. ”Det parker som fi nns där [vid centrum], tycker jag man borde se till att det verkligen är parker, inte så skräpigt och bara massa a-lagare som sitter där.” Kvinna, fokusgrupp: bostadsrätt.
Vissa områden uppfattades gemensamt för alla fokusgrupper som värdefulla, men det blev också uppenbart att de lokala parkerna och grönytor som fanns var högt skattade av de närboende. Dessa lokala grönytor användes främst av de närboende och inte av en bredare allmänhet.
En grupp som skiljde ut sig var förskolelärargruppen som representerade barnens per- spektiv. De var fl itiga användare av parker och grönområden och med barnperspektivet som utgångspunkt växer världen. ”Det behöver inte vara så stor skog, barnen upplever det större.”
Kvinna, fokusgrupp: förskolepedagog. Det visade sig också att förskolegruppen var den grupp som hade fl est informella namn på platser i omgivningen. En kvinna från fokus- gruppen för förskolepedagoger beskriver här pizzaparken ”[…] och pizzaparken som är en lekpark, vi kallar den så för att det ligger en pizzeria i ena hörnet.”.
Lidingö centrum är även en favoritplats för många. Att det är nära till grönska och park samtidigt som det fi nns folkvimmel och kommers bidrar till att det är en plats som lockar. Ett blandat utbud, torghandeln och småstadskänsla återkommer som positiva beskrivningar. Även inslagen av service och kultur framhålls som positiva och här lyfts särskilt biblioteket fram. De närliggande parkeringarna upplevs dock som problematiska och många tycker att dessa ska grävas ner. Det fi nns en rädsla för att centrumet ska glasas in och förvandlas till en galleria. Det småskaliga skapar en känsla av att det är en plats för lidingöbon och harmoniserar med hela bilden av Lidingö som något av en småstad, i kontrast till andra platser i Stockholm. Samtidigt efterfrågar många att större utbud av butiker och restauranger och ser en potential att bebygga på parkeringsplatserna.
”Lidingö centrum, området kring det,
det var de även innan jag hade butik där. Det är en så härlig känsla att det är utecentrum och en del av Lidingös stadskär-
na, att det fi nns mötesplatser. Jag gillar området runt torget också.”
- Kvinna, fokusgrupp: näringsidkare
Karta: Resultat från webbenkäten. Varje punkt representerar en plats som de svarande upplever som en favoritplats.
Broberget/Torsviksberget
Torsviksparken
Torsviksplatån
Lidingö centrum/Torg Torsviksberget
Torsviksparken Torsviksplatån
Centrumtorget
Favoritplatser
33 SÄMRE PLATSER MEN MED POTENTIAL
Torsvikstorg är en plats som många ser en stor potential i, men som i dagsläget kopplas samman med stora brister. Dess strategiska läge nära bron gör att det beskrivs som en entré till ön, vilket förstärks av att de fl esta bussar stannar till här. Närvaron av service uppskattas även och bidrar till rörelse och liv. Men det är ingen plats man stannar till vid.
Motorvägsdiket och den tunga trafi k som passerar torget bidrar till buller och otrygghet.
Bristen på sittplatser påtalas av många, liksom att här fi nns en glasinsamling som gene- rerar oljud och glassplitter på gatan. Platsen beskrivs även som ett blåshål på grund av den uppbrutna byggnadsinramningen.
”Torsvikstorg har potential! Det är idag en ful och trist plats men kan utvecklas till en trevlig och väl- komnande miljö, en port till Lidingö både för de som kommer till och de som bor på ön. Här fi nns all möjlighet att skapa liv och rörelse i samverkan med befi ntliga och nya bostäder. Platsen kan bara bli bättre och därför gillar jag den!” Man, Torsvik, enkät
Ett område som även nämndes som negativt men med förbättringspotential var grus- parkeringen vid Islinge hamnväg. ”Man kan göra om vid Islinge så det blir trevligare.” Man, fokusgrupp: ungdom. ”Det är möjligt att de fi xar till det på sommaren?” Undrar, Kvinna, fokusgrupp: ungdom.
Även cykel- och gångbron över Lilla Värtan nämns som svår att ta sig fram på grund av trängsel, samt att bron och brofästet upplevs som otrygg för fotgängare kvällstid. ”Det är väldigt otrevliga miljöer [vid brofästet] p.g.a. trafi ken och just den trappan på norra sidan där är det rätt otäckt om man går på kvällen.” Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt.
Som redan nämnts är Torsvisskolans biltrafi k också ett störningsmoment för de närbo- ende. Ungdomarna själva bidrar till viss del till den ökade trafi ken då många kör moppe till skolan. Anledningen till detta är enligt fl era skolungdomar att bussförbindelserna på ön är tar lång tid, speciellt då tvärförbindelser saknas i många fall. ”Ibland är det krångligt med transporter om man bor på södra ön, man måste byta mellan tåg och buss. Smidigare byten vore
bra.” Man, fokusgrupp: ungdom.
Kring Statoil fi nns också en av de noder som nämns som problematiska, då det är en av få verksamheter som har öppet på kvällarna samlas ungdomar där och det upplevs i vissa fall som störande.
Motorvägsdiket upplevs av de fl esta som väldigt problematiskt och något man efterfrå- gar en förändring av. ”När man kommer från bron är det en spagettilösning och en hemsk väg, enda fram till Torsviks torg är det jättetråkigt.” Man, fokusgrupp: näringsidkare.
Stadshuset nämns som såväl en favoritplats som en mindre bra plats. De negativa om- dömena är dock i majoritet. Att stadshuset tar upp för mycket yta i anspråk återkommer, och att det här fi nns en möjlighet att bebygga och förstärka kopplingen till Lidingö centrum.
”Stadshuset är fult och det är väldigt mycket yta runt omkring som man inte kan utnyttja till t.ex att utveckla centrum eller bygga bostäder.” Kvinna, Torsvik, enkät.
När trafi ken sänks ner kan detta bli en enastående vacker och trevlig plats [stadshuset]. En plats med mottot: välkommen till vår ö! Man, Baggeby, enkät.
”Torsviks torg har mycket tjänster och ett utbud som jag upp- skattar i mitt närområde, men på grund av den tunga trafi - ken från Lidingöbron har torget aldrig riktigt kommit till sin
rätt.”
Man, Torsvik, enkät
Karta: Resultat från webbenkäten. Varje punkt representerar en plats som de svarande anse vara mindre bra.
Torsviks torg och motorvägsdiket
Mindre bra platser men med potenƟ al
44 VISTELSEVÄRDEN
De gröna ytorna och parkerna används fl itigt för att fi na ro, de gröna lungorna och de gröna oaserna är återkommande epitet, och bygger upp en identitet av Lidingö som luf- tigt, grönt och att det inte är trångt mellan husen. I synnerhet gäller detta Torsviksparken och Trosviksberget, men även mindre parker och grönytor.
”Jag gillar parken som är en grön lunga och ett av skälen till att Torsviksplatån är så fi nt att bo på.
Passar bra för små barn (lekpark, stor gräsyta) lite större barn (natur-lekområde med “skog” och an- nat spännande, gräsmatta för fotboll, pulkabacke och kanske isplan för barn som inte vill sitta inne och spela dataspel - eller kan det tom locka ut barn på alternativa sysselsättningar?) Familjer (picknick och umgänge på gräsytorna med bänkar) Vuxna (promenad, sitta och läsa, umgås), hudägare, Gamla!!!
Det är viktigt med ett grönt närområde när man inte orkar eller kan förfl ytta sej så långt ifrån hemmet.
Min mamma som dog 89 år gammal förra året hade glädje av denna park in i det sista.” Kvinna, Torsvik, enkät.
”Omtyckt rastplats för både äldre och yngre, speciellt för hudägare. Omtyckt, uppskattad lekplats för lekskolebarn. Strövområde för hare, räv och t.o.m rådjur. Bästa tänkbara plats för Valborgsmässoeld, som därifrån syns vida omkring. Välkomnande julgran som möter trafi ken från Stockholm.” Man, boende vid centrum, enkät.
Om Torsviksberget: ”Det är en oas där man kan träffas eller bara sitta och meditera.” Kvinna, Torsvik, enkät.
De gröna ytorna används även som lekplats och är en integrerad del i förskoleverksam- heten, där det gröna ytorna framhålls som kreativ lekmiljö där barnen tränar sin motorik och bygger upp sina egna lekvärldar med naturen som ständigt skiftande fond. Försko- lepersonalen framhåller särskilt den lite mer orörda naturen som värdefull, med kuperad terräng, kottar, pinnar och andra presumtiva lekredskap.
För de lite äldre, ungdomarna, är det i synnerhet Torsvikstorget och Lidingö centrum
som utgör naturliga platser att mötas på. Även om denna grupp även nyttjar och upp- skattar grönytor. Butikerna och restaurangerna lockar och att det fi nns saker att göra och titta på. Torsviks torg lockar för att där är det lätt att mötas upp på efter skolan och ta sig in till stan.
“Jag är på Torsvik torg efter skolan, men man kan också vara där på kvällar och sen åka någonstans.”
Kvinna, fokusgrupp: ungdom.
Att ta sig in till stan är ett naturligt alternativ för ungdomar som känner att utbudet i Li- dingö centrum och i gallerian vid Torsviks torg är lite trist. Att kunna locka vänner från stan till Lidingö är något som efterfrågas.
Bland ungdomarna nämns platser för idrott och sport som viktiga. Tennis, fotboll, skej- ting och ishockey är idrotter som nämns men som är dåligt representerade i Centrum/
Torsvik och kräver att man tar sig till andra platser på Lidingö eller in till stan.
Biblioteket i Lidingö centrum används av ungdomar för att plugga, ensam eller tillsam- mans med andra, bland de lite äldre nämns tidningsläsande och utställningar som lock- ande aktiviteter.
Torghandeln och uteserveringarna i Lidingö centrum är ett mycket uppskattat inslag som bidrar till att torget utgör en uppskattad mötesplats med folkvimmel.
Strandpromenaden, i synnerhet söder om Lidingöbron är ett uppskattat stråk där bro- parken bjuder in till bad och vattenkontakt. Även stråket från Torsvikssvägen över Tors- viksberget ner mot brofästet lyfts fram som ett uppskattat promenadstråk, likaså det anslutandet stråket över Torsviksplatån.
Karta: Vistelsevärden i de off entliga ytorna. Kartan är en sammanfa ning av vad som framkommit i webbenkä- ten och fokusgruppintervjuerna och beskriver de upplevda värdena bland Lidingöborna själva.
Va = Va enkontakt Ut = Utblick
Na = Naturupplevelse Gr = Grön oas Ro = Rofylldhet Mo = Mo on Antal vistelsevärden Populära promenader Vistelsevärden
Nl = Naturlek Le = Lekplats Tr = Träff punkt Fo = Folkliv Ev = Evenemang Ku = Kultur
55 STADSMILJÖKVALITETER
TRYGGHET
Generellt fi nns en utbredd känsla av trygghet i Lidingö centrum Torsvik. Få påtalar att platser upplevs som otrygga. Statoilmacken nämns som otrygg kvällstid, liksom brofäs- tet och Stockholmsvägen upp mot Torsvikstorg. Statoilmacken nämns i samband med att det är ett tillhåll för ungdomar som ”hänger”. Samtidigt påtalar några yngre att det är en centralt belägen mötesplats där man ”träffar kompisar”, även lite senare på kvällen.
Brofästet och Stockholmsvägen upplev som otrygga för att det är mörka platser och stråk utan belysning och utan tryggheten som närheten till bostäder skapar.
Tryggheten relateras ofta till det som utifrån de boende utmärker Lidingö; det småska- liga, det familjära och en känsla av småstad. Det fi nns en rädsla för att storskalig bebyg- gelse med höghus ska bidra till I relation till storskalig förnyelse, i synnerhet med höghus, relateras till ökad otrygghet.
”Jag gillar Lidingö Centrum för att det är en öppen plats och ingen inglasad galleria. Det gör det till lidingöbornas centrum och inte butikernas centrum.”
- Man, Hersby, enkät
där fi nns bänkar och man kan bada på sommaren.” Kvinna, fokusgrupp: ungdom.
Även biblioteket och stadshuset framhålls som mötesplatser, där inslaget av aktiviteter och kultur bidrar till att det lockar.
Lidingös många parker och grönytor framhålls även som viktiga mötesplatser. I synner- het Torsviksparken och grönområden på och omkring Torsviksberget ses i webbenkäten som naturliga mötesplatser. Det är platser för kontemplation och vila samtidigt som det är platser där det är lätt att stöta på någon man känner. Valborgsmässoelden på Torsviks- berget nämns också som en uppskattad händelse som bidrar till att bekräfta berget som en samlings- och mötesplats. Många påtalar även att parkerna är platser för unga såväl som äldre, där lek samsas med rekreativa sysslor men även för motion och strövande, detta är särskilt tydligt vid grönområdena kring Torsviksberget och Torsviksplatån där det fi nns orörd natur som används fl itigt inom förskoleverksamheten. Detta bidrar till uppskattade och generationsöverskridande platser.
MÖTESPLATSER
Många nämner Lidingö centrum som en av de mest naturliga mötesplatserna. På frågan om vilken favoritplatser hon har i Lidingö svarar Kvinna, fokusgrupp: näringsidkare:
”Lidingö centrum, området kring det, det var det även innan jag hade butik där. Det är en så härlig känsla att det är utecentrum och en del av Lidingös stadskärna, att det fi nns mötesplatser. Jag gillar området runt torget också.”
Det fanns även här vissa skillnader i vilka grupper som använde vilka platser. Ungdo- marna använde i mycket större utsträckning Torsviks torg än de andra målgrupperna.
”Jag är på Torsvik torg efter skolan, men man kan också vara där på kvällar och sen åka någon stans.”
Kvinna, fokusgrupp: ungdom. Torsviks torg benämndes annars vanligen som ett blåshål och många var överens om att gallerian var mindre lyckad del på grund av de butiker som fanns inuti, men också för sin estetik. ”Torsviks torg är det värsta blåshålet på hela Lidingö”
Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt.
Torsviks torg, mer som en mötesplats. Det är centralt mellan alla olika områden, och nära Ropsten.
Alla bussar går till Torsvik, American Taste och gallerian, och Superstore fi nns också där. Ska man någon stans på Lidingö ska man dit. En mötesplats, alla har lätt att träffas där, men inget ställe man är på en längre tid. Man, fokusgrupp: ungdom.
“Strandpromenaden, den är jättebra, men jag är inte där så jättemycket. Speciellt södra sidan är fi n,
“Torsviks torg, mer som en mötesplats. Det är centralt mellan alla olika områden, och nära Ropsten. Alla bussar går till Torsvik, American Taste och gallerian, och Superstore fi nns
också där. Ska man någon stans på Lidingö ska man dit.
En mötesplats, alla har lätt att träffas där, men inget ställe man är på en längre tid.”
- Man, fokusgrupp: ungdom
”Torsviks torg är det värsta blåshålet på hela Lidingö”.
- Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt
fantastisk!” Kvinna, Torsvik, enkät.
Om Torsviksberget: ”Det är så vackert och fridfullt där. Jag brukar ta med solstolar picknick och sitta på en berghäll och njuta och t.ex. läsa en bok eller bara umgås.” Kvinna, Torsvik, enkät.
Om Torsviksberget: ”En frihetskänsla med natur vatten och underbar utsikt. Stort behov av en
“lunga” med ovanstående när du bor i lägenhet. Ett behov som är viktigt för både gammal som ung.”
Kvinna, Torsvik, enkät.
Om Torsviksberget: ”En oas av lite bevarad skärgårdsnatur och frihetskänsla mitt i storstaden.
Ett mäktigt, men vänligt välkomnande berg, som möter trafi kanterna på lidingöbron. Dessutom Milles spelande ängel!” Man, Torsvik, enkät.
Om Torsviksberget: “Promenadstråket vid Torsviksberget är en fantastisk tillgång för alla boende i området. Här picknickar man sommartid och njuter av den fantastiska utsikten. Området är lättill- gängligt så både pensionärer och familjer med barnvagn kan ta sig fram på gångvägarna. Dagisgrupper i området använder skogen för lek och hundägare promenerar sina hundar.” Kvinna, Torsvik, enkät.
REKREATION
Som tidigare nämnts beskrivs parkerna och grönområdena som viktiga platser för Li- dingöborna. Framförallt Torsviksparken och Torsviksberget återkommer som favorit- platser, i synnerhet för närboende men även för boende i centrum, Herserud, Hersunda.
Dessa platser beskrivs som platser för vila, ro och avkoppling men även som platser där man kan träffas och stöta på bekanta. Att det ordnas majbrasa på Torsviksberget förstär- ker platsens betydelse som samlingspunkt, vilket påtalas av fl era.
Utsikten från Torsviksberget är något som påtalas som väldigt positivt av många, att det ger en ”skärgårdskänsla” och bidrar till att förstärka kopplingen till vattnet och känslan av att befi nna sig på en ö.
Utifrån ett barnperspektiv påtalas även det lekvärde som den vilda naturen bidrar till.
Förskolor i och omkring Torsvik använder naturmiljöerna återkommande i sin dagliga verksamhet. Barnen får använda sin fantasi i dessa miljöer, de kan gömma sig bakom stenar, träd och kuperad terräng, samla kottar och pinnar och hitta på egna lekar. Denna typ av lek ställs mot lekplatsernas mer tillrättalagda miljö; ”Att leka i skogen är ett komple- ment till hemmet, då leker det på lekplatsen. Hos oss leker de i skogen. Skogen och det som fi nns i den blir vad de vill att det ska bli.” Kvinna, fokusgrupp: förskolepedagoger.
Om promenadvägen över berget till Ropsten: ”Jag promenerar till Ropsten, bra motion på mor- gonen och jag slipper passa Bussen. Det är vackert och naturen varierar vid olika årstider och väderleker.
Jag möter många andra som är ute och rastar hund eller också promenerar till Ropsten. Utsikten är
”En oas av lite bevarad skärgårdsnatur
och frihetskänsla mitt i storstaden. Ett mäktigt, men vänligt välkomnande berg, som möter trafi kanterna på
lidingöbron. Dessutom Milles spelande ängel!”
- Man, Torsvik, enkät
utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, i synnerhet gäller detta kopplingar ner mot Lidingö- bron/Vattnet från Torsviksberget och från Torsviks torg.
En eventuell dragning av Lidingöbanan via Torsvikstorg och Lidingö centrum är en fråga som det råder delade meningar kring. Den ökade tillgängligheten det bidrar till, att det blir lättare att ta sig in till stan och även för andra att ta sig till Lidingö, är motiv för. Rädslan för att det ska bli bullrigt (många närboende till befi ntliga Lidingöbanan störs av oljudet från banan) och trångt är något som framhålls emot. Erfarenheter från Torsvikstorg, där trafi ken bidrar till sänkta vistelsevärden, och vid centrumgången där det är trångt mellan gående och cyklister bidrar säkerligen till att det fi nns en rädsla för att en dragning av lidingöbanan genom centrum ska skapa ett ”trafi kinferno”, som en informant uttryckte det.
Att cykla är också populärt; ”Helst cykel, varje krona man investerar i cykelvägar får man till- baka.” Man, fokusgrupp: bostadsrätt. Många nämner dock att det bitvis fi nns dåligt med cykelvägar. Backen ner till bron från Torsvikstorg, eller ”mördarbacken” som den även kallas, är brant och dåligt upplyst vilket skapar otrygghet och dålig framkomlighet för cyklister på väg till Ropsten.
En man från fokusgruppen för ungdomar beskriver hur det är svårt för olika trafi kslag att samsas på samma utrymme: “Alltid när man cyklar i Lidingö centrum är det mycket folk som går men när man går är det mycket cyklar.”
TILLGÄNGLIGHET
Många uttrycker också att Lidingöborna har en speciell relation till bilen som färdmedel.
Fredrik, näringsidkare, uttrycker det så här: ”På Lidingö går man inte, man tar bilen.” Flera boende menar att bilen är ett kärt transportmedel på Lidingö och att parkeringar kan vara en het potatis, speciellt i närheten av Lidingö centrum. ”Lidingöborna vill parkera så nära som möjligt. Lidingöborna vill helst köra in i affären och handla om de får bestämma.” Man, fokusgrupp: hyresrätt.
Andra bilrelaterade ord som dyker upp är ”Lidingöparkering” som syftar till att Lidingö- borna inte alltid parkerar helt laglydigt. Flertalet tar också upp det faktum att infartspar- keringen i Ropsten är för liten och att man istället parkerar i Torsvikssvängen och tar bussen över bron. I samband med hämtning och lämning på skola och dagis fi nns också ett utbrett missnöje då kaos uppstår vid morgon och eftermiddag då barn skall hämtas och lämnas med bil av föräldrar.
Annars är det också många som uttrycker en nöjdhet med det bussystem som fi nns och tar avstånd från ett spårvägsbygge eller att tunnelbanan dras in till Lidingö. ”Trans- portmässigt vore det bra med tunnelbana till stadshuset. Men inte socialt, det är mycket som händer vid ändhållplatserna.” Man, fokusgrupp: hyresrätt. Det fi nns dock de som är av motsatt uppfattning: ”Men tunnelbana rakt in till centrum måste vara nummer ett tycker jag.” Man, fokus- grupp: bostadsrätt.
Att det är många trappor i de offentliga miljöerna är något som påtalas som en brist
”För oss som cyklar regelbundet mellan Lidingö och Stockholm är backen ner till bron ett risk- moment. Hastigheten blir hög för
cyklisterna, cykelbana saknas, på vintern blir det halt vilket är särskilt riskabelt med tanke på bilarna och hastigheten. Dessutom
måste man svänga 180 grader för att komma ut på bron - en sväng som ibland skapar problem när fl era cyklister och gångtrafi kanter ska samsas om samma utrymme.”
- Man, Torsvik, enkät
”Lidingöborna vill parkera så nära som möjligt. Li- dingöborna vill helst köra in
i affären och handla om de får bestämma.”
- Man, fokusgrupp: hyresrätt
”Ökade bullernivåer vore olyckligt. Buller är ett större
hälsoproblem än vad som ofta kommer fram i den of-
fentliga debatten.”
- Man, Torsvik, enkät
och många menar att detta helt fråntar platsen vistelsevärden, att det är en plats som man inte stannar till vid.
”Torsvikstorg gör inte skäl för sitt namn, det är inget torg. Det är en ful, tråkig och deprimerande plats som skulle kunna vara ett naturligt centrum för handel, folkliv och boende.” Man, Torsvik, enkät.
”Det behövs en överbyggnad på Södra Kungsvägen så att platsen får “ett lugn”/mindre ljud/buller och känns tryggare. Små gröna sk “oaser”/inplanteringar som gör platsen vackrare. Huskropparna kan bli mer enhetligt “fasadupputsade”/målade.” Kvinna, Torsvik, enkät.
Millesgården, bion, biblioteket, stadshuset och museet i Lidingö centrum nämns som platser för att ta del av lokal kultur. Statyer i den offentliga miljön är uppskattade.
”Biblioteket i centrum är en riktig höjdare... ville bara säga det. En pärla. Trevligt plats att sitta och jobba eller läsa på. Eller bara hänga. Kunnig personal. Fräscht. Bra utbud. Bra författarkvällar.
Mycket bra helt enkelt!” Man, Torsvik, enkät.
SERVICE, HANDEL OCH KULTUR
Många är måna om att bevara Lidingö centrum som det är idag och att det inte expande- rar allt för mycket. ”För de boende behöver inte Lidingö centrum bli större, det är bara för handlar- na.” Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt. Näringsidkarna, och en del andra invånare, var dock inne på spåret att en expansion av Lidingö centrum är nödvändig. ”Vi som representerar handeln håller på och dö, det måste ske en förändring. […]När man skriver om det på Lidingösidan tror folk att vi vill bli rika, men vi vill överleva.” Man, fokusgrupp: näringsidkare.
Torghandeln i Lidingö centrum nämns som väldigt positiv inslag i centrummiljön och bidrar till att skapa något av en gemytlig småstadskänsla på torget. Grönskan som länkas till Lidingö centrum bidrar även till skapa en positiv inramning. Utbudet av service och kultur genom bibliotektet och bion är vidare väldigt uppskattade och bidrar till att skapa mötesplatser som inte präglas av kommers. Utbudet vad gäller butiker upplever många som fullt tillräckligt, och nämns ofta som motiverat utifrån ett närcenterperspektiv då kraven inte är så stora. Många påtalar dock att stan lockar och att utbudet i centrum är lite trist och har svårt att konkurrera. Lite exklusivare och unika butiker efterfrågas och Gateaux nämns som positiv exempel på en sådan etablering. De många parkeringarna kring Lidingö centrum nämns mer negativt och bidrar till otrygghet.
Torsviks torg saknar den positiva inramning som Lidingö centrum har, samtidigt som det av exempelvis ungdomar är en mer naturlig mötesplats att umgås på eftersom det är lätt att åka vidare in till stan härifrån och även centralt lokaliserat nära Torsviksskolan.
Den bil- och busstrafi k som ramar in Torsviks torg beskrivs i väldigt negativa ordalag
”Bibehåll småstadskarraktären. Utöka gärna men med måtta. Hela centrum präglas av småstadskarraktär. En liten torghandel fi nns vilket ökar trivseln. Butiksutbudet
är ok, ur ett närserviceperspektiv.”
- Man, Torsvik, enkät
”Platsen [Torsviks torg] är tråkig och saknar grön- ska. Det är det första som möter en besökare på Lidingö
och borde vara välkomnande.”
- Kvinna, Torsvik, enkät
66 ÖNSKEMÅL
I webbenkäten så har man haft möjlighet att ge egna förslag till förbättringar av mil- jön kring Centrum/Torsvik. I diagramet till höger har alla de 220 svaren sammanställts.
Nedan sker en uppdelning av de fyra vanligast förekommande önskemålen uppdelade utifrån kön och ålder.
Sammanfattningsvis är överdäckning det tydligaste önskemålet, tillsammans med önske- målet att inte förändra området. Om detta önskemål faktiskt betyder att bevara inte bara kvaliteter utan även det som lyfts fram som negativt (exempelvis buller) framgår inte.
Även mer grönska och fl er sittplatser är framträdande önskemål. Kvinnor och medel- ålders vill ha mer grönska medan män och äldre hellre vill ha fl er sittplatser. En viktig slutsats utifrån sammanvägningen av önskemålen är att en stor majoritet av de boende önskar se en förändring av området Centrum/Torsvik.
13% 13%
11% 11% 10% 10%
9% 8%
4% 4% 3% 2%
1% 1% 1%
Diagram: De vanligaste kategorierna av förbä ringsförslag.
61%
42%
63%
39% 37%
58%
38%
63%
Överdäckningav vägarochpͲ
platser
Göringet Ökaantalet sittplatser
Mergrönska
Män Kvinnor
36%
31%
21% 21%
31% 31%
21%
53%
33%
38%
58%
26%
Överdäckningavvägar ochpͲplatser
Göringet Ökaantaletsittplatser Mergrönska
19Ͳ40år 41Ͳ60år 60Ͳår
Diagram: Könsfördelning bland de vanligaste förbä ringsförslag. Diagram: Åldersfördelning bland de vanligaste förbä ringsförslag.
”Jag hoppas på stora förbättringar med överdäckning av diket. Ett grönskande torg som naturlig mötesplats
vore trevligt att få till igen utanför gallerian.”
- Man, Rudboda, enkät
och butiker så att det inte blir öde på kvällstid. Gärna fl er restauranger. Bygg ihop centrum med Torsvik via Stockholmsvägen. Korttidsparkeringar vore bra! Lätt att stanna till, men inte länge, så att det blir ruljans. Låt centrum vara ett utomhuscentrum, det är mysigt och skapar småstadskänsla.”
Kvinna, Gåshaga, enkät.
En överdäckning skulle passa på södra delen av Södra Kungsvägen, tycker de fl esta. Men de fi nns också de som gärna skulle se en överdäckning hela vägen fram till centrum eller enbart vid Stockholmsvägen också. Det talas också om att en överdäckning är tekniskt svårt att lösa. ”Jag har hört att det är tekniskt omöjligt.” Kvinna, fokusgrupp: intressegrip- pen, hon liksom andra har hört att det är svårt eller omöjligt att bygga hus ovanpå en överdäckning.
”Diket dödade Torsviks torg. ... En (då) enkel/billig överdäckning hade behållit ett mer levande torg och gjort det enklare och trevligare för gående, cyklister, bilar och bussar under mer än 3 decennier. En verklig blunder som kanske kan rättas till nu.” Man, fokusgrupp: Hersby
”Torsviks torg har mycket tjänster och ett utbud som jag uppskattar i mitt närområde, men på grund av den tunga trafi ken från Lidingöbron har torget aldrig riktigt kommit till sin rätt.” Man, Torsvik, enkät.
ÖVERDÄCKNING
Det fi nns en gemensam uppfattning om att en överdäckning skulle vara av godo för Torsviksområdet och Lidingö i stort. ”Jag bor vid Siggeboparken, min balkong vetter mot parken men de med balkonger åt andra hållet är mycket bullerstörda. Jag tycker det är tveklöst att överdäck- ningen ska komma till stånd. Bullernivåerna är skadliga.” Kvinna, fokusgrupp: intressegrupp.
Vad man ska bygga ovanpå överdäckningen fi nns det dock olika uppfattningar om. ”Jag tycker att vi ska hänga med i utvecklingen. Överdäckningen ska ha bostäder för att få ett underlag för att butiker ska överleva för att det inte bara ska bli ett ’pensionärslidingö’ och ett bra utbud för att man inte ska åka in till Stockholm.” Man, fokusgrupp: näringsidkare. Många tycker det är bra att man bygger och skapar aktiviteter på överdäckningen men inte på vilket sätt som helst. ”Om man ska fi nansiera överdäckningen måste man ju bygga, men jag tycker inte vi ska konkurrera med stan. Jag tycker det är bra att vi har det här småskaliga. Jag kan tänka mig överdäckning, men smakfullt, inga höga punkthus. Jag vill inte att det ska se ut som Gåshaga eller Nacka Strand. Då fl yttar jag till Korpilombolo.” Kvinna, fokusgrupp:
hyresrätt.
Det fi nns en oro att en överdäckning ska ge upphov till en storskalig exploatering och många efterfrågar att ny grönska ska planeras på överdäckningen, för att passa in och förstärka Lidingös identitet som präglat av grönska och gröna lungor. En rädsla för att det ska byggas höga hus på och omkring överdäckningen är återkommande, samtidigt tycker många att en småskalig bebyggelse, 4-5 våningar, och som ”passar in” är accep- tabelt och i vissa fall efterfrågat. Att handel, service, kultur och aktiviteter kan ges ut- rymme i bottenvåningarna i ny bebyggelse är även något som återkommer, och att detta kan skapa en trivsammare miljö vid brofästet och skapa en fi n entré till Lidingö. Att ny bebyggelse med en blandning av bostäder, butiker och restauranger kan generera mer rörelse på kvällstid nämns även som en möjlighet att skapa en tryggare miljö, till skillnad från idag då just stråket mellan Torsvikstorg och brofästet upplevs som mörk, otillgäng- ligt och öde. Överdäckningen ses även som en möjlighet att skapa en trivsammare miljö vid Torsvikstorg, där nya aktiviteter och mötesplatser kan bryta den negativa fond som trafi kdiket idag skapar.
”Hela överdäckningen blir park, det fi nns ju ingen park på Lidingö, bara grönområden. Sittgrupper, café, glasskiosk och växthus - “litet Rosendal”. Ger också en snyggare infart till ön än den nuvarande fula.” Kvinna, boende vid centrum, enkät.
”Gärna överdäckning av Torsviksdiket och bebyggelse/butiker ovanpå. Bra med blandning av bostäder
”En överdäckning av Torsviksdiket skulle möjliggöra både tätare bebyggelse för småbutiker i Torsvik och skapa ut- rymmen för grönområden, samt kraftigt minska bullerni-
vån.”
- Man, Torsvik, enkät
”Överdäckning men inte till priset av “förtätning” i Tors- vik med borttag av den natur som fi nns.”
- Kvinna, Torsvik, enkät
vägen. Fler mötesplatser och en utvecklad handel med fl er butiker, som inte bara är för äldre tanter och små barn, i centrumkärnan. Kvinna, Mosstorp, enkät.
MER GRÖNSKA
En röd tråd genom alla fokusgrupper och i enkäterna har varit betydelsen av de gröna lungorna, parker och grönområden, som fi nns i Centrum/Torsvik.
Den gröna entrén till ön nämns också av fl ertalet som en god kvalité som önskas bevaras.
”Vi är inte våldsamma bevarare. Men man ska vara försiktig att ändra karaktären på ön. Inga tjugo- våningshus vid vattnet. Den mjuka gröna entrén tycker folk om.” Man, fokusgrupp: pensionärer.
Många nämner att besökare blir imponerade av hur grönt det är på Lidingö och man menar att det även är värt att bevara för sin särprägel i jämförelse med andra områden i Stockholmsregionen. ”Det första intrycket är att man kommer till en grön ö. Blir vi glada över det, blir andra det.” Kvinna, fokusgrupp: pensionärer. Man talar också om att bevara luften mellan husen och att inte bygga allt för tätt.
FÖRSIKTIG UTVECKLING
En åsikt som återkommer i enkäterna och i fokusgrupperna är att man som Lidingöbo är stolt över att vara Lidingöbo och denna stolthet är något man förvaltar och gärna förmedlar till besökare. Inför framtiden vill man vara fortsatt stolt över sin närmiljö och bevara det som upplevs unikt för ön. Det är i gränslandet mellan bevarande och utveck- ling de fl esta intervjuade befi nner sig idag. I somliga frågor tippar man över i bevarande- lägret och i andra frågor är man övertygad om att utveckling är den bästa färdriktning.
Vilken sida som blir den tyngst vägande i frågan om Lidingö stads stadsutveckling är inte självklart då de boende i Centrum/Torsvik fått beskriva sin vision om framtiden. Det är en mångfasetterad bild som framträder som nu måste förvaltas inför framtida planarbete.
”En försiktig förtätning kan på några platser vara positivt. Viktigt att det ges plats till park och lek- platser. Parkeringsplatser bör kunna byggas under mark vid stadshuset för de som vill byta till buss/
tunnelbana. Stadshusparkeringen och platsen framför biografen Grand bör kunna bebyggas för bostäder och affärer/butiker. Viktigt att cykelbanor/gångbanor som är väl upplysta prioriteras. (Bra om man kan ta med cykel på Lidingöbussarna så att de som bor långt från Centrum / Torsvik kan ta cykel till exempelvis Ropsten och därifrån cykla vidare till sina respektive arbetsplatser.)” Kvinna, Herserud, enkät.
”Uppfattningen att en förtätning av vår gamla bebyggelse skulle ge ett större kundunderlag för service, handel och mötesplatser fi nns motbevisat i studier. För vem och på vilka villkor planerar man hållbara städer? Medborgarna i Lidingö är mycket miljömedvetna och vill ha en miljö där alla perspektiv beak- tas. Låt våra små oaser få vara kvar och bygg där det naturligt fi nns utrymme. I en hållbar utveckling tillgodoser man dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina ekologiska, sociala och ekonomiska behov.” Kvinna, Torsvik, enkät.
”En fullständigt horribel utbyggnad med 3000 bostäder. En sådan stor expansion kommer skapa fl er problem än det löser. Tänk på att vi bara har en bro. Det kommer bli kaos. Att handlarna vill ha ett större kundunderlag är naturligt men det är inte samma sak som att det skapar ett kvalitativt boende där öns fördelar bevaras t.ex. känslan av en grön ö. Till och med representanter för Stockholms stad har uttalat sig och då framfört att det inte fi nns behov av en så stor expansion från vår sida. Vi måste skapa utveckling men kanske inte av så megalomaniskt slag?” Kvinna, Herserud, enkät.
Mer lättillgängliga gröna platser. Fler bostäder så att kollektivtrafi ken kan bli bättre och fl er får chan- sen att bo nära Sthlm stad men ändå kunna njuta av vår natur. Vill fortfarande kunna ha kvar någon utsiktsplats, men det borde inte behöva hindra att fl er bostäder byggs bland annat på torsviksberget.
Viktigt med variation i byggnaderna och en jämn fördelning med hus på bägge sidor av södra kungs-
”Det känns som jag bor i en “liten” stad i stora Stockholm och det känns trevligt”.
- Kvinna, Torsvik, enkät
”Ett vänligt grönt område för gående med sittplatser och gröna oaser där biltrafi ken ska
färdas under jorden”.
- Kvinna, Torsvik, enkät
FLER MÖTESPLATSER OCH SITTPLATSER
Att satsa på mötesplatser utgör ett återkommande inslag i önskningar för hur Centrum/
Torsvik ska utvecklas. Fler sittplatser är ett annat återkommande inslag. Man önskar mö- tesplatser såväl i form av gröna stråk, kaféer och restauranger, butiker och att offentliga ytor generellt ska göras inbjudande att stanna upp och umgås på med sittplatser.
”Att man satsar mer på barnen, blir då automatiskt en levande mötesplats.” Kvinna, Torsvik, enkät.
”Fler mötesplatser t.ex kaféer, umgängesytor och ett mer mångfaldigt butiks/handels/kulturutbud för olika generationer och intressen.” Kvinna, boende vid centrum, enkät.
”Utveckla mötesplatser och handel, inklusive fl er bostäder. Se till att Torsvik och centrum blir kom- munikationsnod. Gör sträckan Lidingö Centrum - Torsviks Torg till ett nytt Ströget. Med restaurang butiker boende kultur och kommunal service.” Man, Rudboda, enkät.
”I förtätningen se till att det blir ett grönt fl öde med möjlighet till mötesplatser runt i kring.” Man, Torsvik, enkät.
Om Torsvikstorg: ”Lite fl era sittplatser så att det är enklare att sitta och njuta. Kanske också en plats att grilla utan att man behöver vara rädd att bränna ner träden.” Man, Torsvik, enkät.
”Ett vänligt grönt område för gående med sittplatser och gröna oaser där biltrafi ken ska färdas under jorden.” Kvinna, Torsvik, enkät.
“Ganska få sittplatser på Lidingö. I Lidingö gallerian fi nns 4 platser tror jag. Ska man vara där får man stå.” Man, fokusgrupp: ungdom.
KOPPLA SAMMAN LIDINGÖ CENTRUM OCH TORSVIKS TORG
Att läka samman Lidingös stadsbild genom att binda samman Lidingö centrum med Torsvik centrum är också ett viktigt och avgörande steg i Lidingös stadsutveckling en- ligt många människor. Att skapa ett stråk vänligare för fotgängare är ett av målen man ser som viktigt att uppfylla. ”Sen tycker jag att man ska binda ihop de två centrumen med ett affärsstråk mellan”. Man, fokusgrupp: bostadsrätt. ”Har man gått hela Ströget har man gått tre kilometer, och man är glad hela vägen. Så borde det vara på Lidingö också.” Man, fokusgrupp:
näringsidkare. Många är dock oroliga för att Lidingö ska bli för kommersialiserat och att det blir ett för långt affärsstråk. Andra menar att man skulle kunna stärka Lidingö cen- trum genom att byta namn till Lidingö torg ”för att det låter större fast det inte är det” Man, fokusgrupp: bostadsrätt.
”Inget stort centrum i torsvik, försök att binda ihop centrum och torsvik till en inbjudande plats att befi nna sig i med grönska små affärer och café/rest. Ett område som blir omtalat över hela landet för att man tänkt på vad människan mår bra av.” Kvinna, Torsvik, enkät.
”Någonstans har man fl yttat hit för att slippa grannar mitt i fejset därför är många emot förtätningar.
Det är ett adelsmärke att vi har det så luftigt. Alla som kommer hit tycker att, hur kan man ha så mycket luft mellan husen?” Man, fokusgrupp: bostadsrätt.
”Skulle vilja se att Centrum/Torsvik inte
bara blev en mötesplats för Lidingöbor utan att området öppnas upp för alla i närområdet. För detta krävs att kom- munikationerna till och från Stockholm förbättras (med t.ex T-bana) samt att det byggs lokaler för både boende och kom- mersiella lokaler för butiker och resturanger. För att området
ska vara vackert och trevligt krävs dessutom grönområden.”
- Man, Torsvik, enkät
”Inget stort centrum i torsvik, försök att binda ihop centrum och torsvik till en inbjudande plats att befi nna sig i med grönska små affärer och café/rest. Ett område
som blir omtalat över hela landet för att man tänkt på vad människan mår bra av.”
- Kvinna, Torsvik, enkät
”Däcka över Södra Kungsvägen och skapa ett trevligt promenad- stråk från Centrum till Torsviks Torg med ett varierat utbud av butiker och bostäder högre upp i husen. Tro inte att Stockholmarna
kommer att åka över bron för att handla eller att folk från Norra Djurgårdsstaden kommer hit. Inse begränsningarna och gör det
småskaligt och mysigt med inriktning på Lidingöborna.”
- Kvinna, Herserud, enkät
ungdomar från andra kommuner med ungdomsverksamheter som skejtparker, festmöj- ligheter (Elverket) eller badplatser mer centralt på ön.
Pensionärerna delade delvis sitt perspektiv på staden med barnen. En önskan om större tillgänglighet, (färre trappor och fl er sittplatser) är något som också gynnar den yngsta generationen som färdas i vagn.
77 LIDINGÖ MED OLIKA PERSPEKTIV
Skilda förutsättningar och sätt att använda närmiljön gör att omgivningen uppfattas an- norlunda av olika grupper. Detta var även fallet då de olika fokusgrupperna intervjuades om hur de använda Lidingö/Torsvik och vilka delar de uppskattade respektive såg för- bättringspotential i.
En grupp som markant urskilde sig från de andra var förskolepedagogerna, som re- presenterade barnens perspektiv. Den gruppen vistades generellt mest aktivt i utom- husmiljön och framförallt i de naturmiljöer som fi nns runt omkring i Torsvikområdet.
Det var också tydligt att de såg världen med delvis andra ögon än den vanliga brukaren, exempelvis var många var de platserna de besökte ofta namngivna efter egna behov eller med uppfunna namn.
Typiskt för bostadsrätts- och hyresrättsinnehavare var en väldigt god lokalkännedom kring det egna boendet vilket också medförde att de boende ofta vistades mestadels i sin direkta närmiljö. Många starka röster höjdes också om de gröna ”lungor” som fi nns i området, dess stora betydelse för invånarna samt att de önskade bevara de som fanns. En majoritet var också för en överdäckning, men vad som skulle fi nnas ovanpå gav inte ett lika samlat intryck. En splittrad opinion rörande kollektivtrafi ken samt den kommersiella utvecklingen inom kommunen framträder också. Många starka röster ser en blygsam eller obefi ntlig utbyggnad av handeln, men det fi nns också de som förespråkar en kom- mersiell utveckling i Lidingö centrum samt längs stråket ner mot Torsviks torg.
Näringsidkarna stod enade kring uppfattningen att Lidingö centrum behöver utvecklas för att överleva. Detta hade som följd att många var för bostadsbyggande på en eventuell överdäckning för att öka befolkningsunderlaget och därmed förenkla en expansion av den kommersiella verksamheten.
Ungdomarna förespråkade generellt att attraktionskraften av Lidingö stad skulle höjas genom att fl er aktiviteter för unga förläggs till ön. Det fanns en önskan om att locka
