Uppföljningsrapport Bilaga: Systematiskt kvalitetsarbete Utbildning. SDN Norra Hisingen

(1)

Uppföljningsrapport 2 2018 - Bilaga: Systematiskt

kvalitetsarbete Utbildning

SDN Norra Hisingen

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

2 Systematiskt kvalitetsarbete ... 4

2.1 Mål ... 4

2.2 Åtgärder för utveckling... 4

3 Uppföljning per verksamhetsform... 9

3.1 Förskola ... 9

3.1.1 Mål ... 9

3.1.2 Slutsatser och viktiga resultat ... 9

3.1.3 Åtgärder för utveckling ... 10

3.2 Fritidshem ... 11

3.2.1 Mål ... 11

3.3 Grundskola och förskoleklass ... 12

3.3.1 Mål ... 12

3.4 Grundsärskola ... 13

3.4.1 Mål ... 13

(3)

1 Inledning

Inledande text

Göteborg Stads uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. De allmänna råden riktar sig till både huvudman (förvaltning) och enhet (förskola - skola). Punkterna nedan riktar sig till huvudmannen men kan bytas ut till skola eller område vid skapande av dokument för uppföljning på de nivåerna.

(4)

2 Systematiskt kvalitetsarbete

Inledande text

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.

Uppföljningen av formerna för det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur långt skolorna och stadsdelarna har kommit i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljningen av innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur skolorna utvecklas och vilka utvecklingsområden som finns.

2.1 Mål

Huvudmannanivå

3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Enhetsnivå

4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.

Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare,

förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.

(Skollagen kapitel 4)

2.2 Åtgärder för utveckling

Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat Värdering av hur väl huvudmannen lyckas planera, följa upp och utveckla utbildningen

Med stöd av nedanstående beskrivning av det systematiska kvalitets och utvecklingsarbetet bedöms huvudmannen lyckas väl i sitt uppdrag.

Huvudmannens systematiska kvalitets och utvecklingsarbete har dessutom granskats av skolinspektionen och bedöms väl följa de styrdokument som reglerar området.

Sektorns systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete

Det systematiska kvalitetsarbetet stöds av det stadsgemensamma planerings-,

uppföljnings- och rapporteringssystemet, RAPPET. De mål och uppdrag som finns i styrdokumenten, statliga och kommunala, läggs in i detta system.

Mål och uppdrag i styrdokumenten tas om hand i form budgettexter på sektorsnivå och i verksamhetsplaner på områdes- och enhetsnivå. Budget- och verksamhetsplaner följs upp i systemet i regelbundna uppföljningsrapporter. Grunden för uppföljningen är de resultat som enheterna uppnår i förhållande till målen. Resultaten analyseras och strategier för ökad måluppfyllelse läggs fast på enhets-, områdes-, och sektorsnivå.

(5)

Dessa strategier ligger därefter till grund för nästa cykel av budget, budgettexter och verksamhetsplaner. Sektorns uppföljning och analys ligger därmed som grund för vidare beslut och åtgärder för att planera, stödja och utveckla verksamheterna mot en högre måluppfyllelse. Inför de olika delarna i det systematiska utvecklingsarbetet, analys av resultat, planering av genomförande, utvärdering genomförs workshops där

områdeschefer och enhetschefer stöds i arbetet av sektorns verksamhetsutvecklare, stadsdelens utvecklingsledare kvalitet och förvaltningscontroller.

För att stötta det systematiska arbetet och för att driva ett utvecklingsarbete träffas sektorns chefer, områdeschefer och enhetschefer, och verksamhetsutvecklare regelbundet. Arbetet bedrivs i ett 1-16 års perspektiv i syfte att skapa helheter och sammanhang i utvecklingsarbetet för samtliga delar i vår verksamhet. Arbetet leds av sektorschefen. Arbetet har fokuserats på systematiskt utvecklingsarbete, ledarskapet och lärandet. Vi vill tillsammans skapa förutsättningar för ett systematiskt utvecklingsarbete i alla led i syfte att skapa de allra mest gynnsamma förutsättningarna för barn och ungdomars lärande.

En utvecklingsorganisation bestående av tre verksamhetsutvecklare, kommunikatör samt områdeschefer från skola och förskola och sektorschef har etablerats för att driva utvecklingen mot högre måluppfyllelse. Verksamhetsutvecklare skola och förskola är en kompetens i sig men med olika inriktning. De områden som verksamhetsutvecklarna har spetskompetens inom är pedagogiska miljöer, pedagogiskt arbete och informations och kommunikationsteknik.

Områdena förskola och skola har organiserat sina chefer i lärgrupper där

utvecklingsfrågor behandlas så att chefer kan få underlag för och stöd i sitt systematiska kvalitetsarbete.

För att ytterligare säkerställa det systematiska arbetet på huvudmannanivå och för att huvudmannen ska få rätt förutsättningar för att kunna ta sitt ansvar i det systematiska utvecklingsarbetet finns ett utbildningsutskott. Utbildningsutskottet säkerställer att huvudmannen får en ökad kunskap om de olika verksamheterna och deras resultat och därmed få beslutsunderlag som rör exempelvis resurstilldelning.

Sammanfattning

Norra Hisingen har utvecklat arbetet i en arbets- och utvecklingsorganisation på

följande sätt för att uppfylla kraven i de allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete:

Etablerat en utvecklingsorganisation med avsatt ledningstid varannan vecka

• Sektorschef

• Områdeschefer

• Kommunikatör

• Verksamhetsutvecklare Områdesnivån

• Enhetscheferna organiserade i lärgrupper

• Regelbundna workshops kring uppföljningar och verksamhetsplanering

• Utvecklingsarbete i ett 1-16 årsperspektiv Utbildningsutskott

• Möts 2-3 timmar i månaden

• Möten förläggs på en enhet och enhetschefen redogör vid dessa tillfällen för bland annat enhetens systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete.

(6)

Använder specialistkompetenser i det systematiska utvecklingsarbetet

• Utvecklingsledare kvalitet

• Förvaltningscontroller

• Stadsledningskontorets experter

• Center för skolutveckling

• Stadens samordnare systematiskt utvecklingsarbete Tematiska utvecklingsmässor

I syfte att sprida goda exempel ordnas varje år en tvådagars utvecklingsmässa.

Enheterna lyfter där fram sitt utvecklingsarbete genom att bjuda in till seminarier och genom en utställningsmonter. Under mässan så erbjuds dessutom ett antal föreläsningar.

Arbetet som följer Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete gör att vi kan utveckla våra verksamheter mot en högre måluppfyllelse och förbättrade resultat genom att vi systematiskt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen.

Kompletterande åtgärder efter skolinspektionens kritik

I juni 2016 startades ett arbete med att utforma specifika kvalitetsrapporter för

skolformerna från 1-16 år. Kvalitetsrapporten som utformas för enhetsnivå leder vidare till en samordnad kvalitetsrapport på områdesnivå där det tydligt framgår vilka delar av analys, planering och åtgärder som förs över till områdets verksamhetsplanering för kommande år i syfte att stärka kring det systematiska kvalitetsarbetet på

huvudmannanivå för att skapa förutsättningar för utbildning, utveckla utbildningen och främja likvärdigheten för barn och elever.

Systematiskt utvecklingsarbete inom digitaliseringsområdet

Nästa steg i digitaliseringsarbetet är att omhänderta och verkställa statens nationella digitaliseringsstrategi för skolväsendet.

Fyra viktiga framgångsfaktorer

• Pedagogiskt utvecklingsarbete

• Stödjande utvecklande insatser för skolledarna

• Forskning och beprövad erfarenhet

• Systematiskt kvalitetsarbete

Pedagogiskt utvecklingsarbete: Fr.o.m. jan 2017 har alla elever i Norra Hisingen ett eget digitalt verktyg att använda i sitt lärande. Syftet är att skapa jämlika villkor för lärande och att möta styrdokumentens, IKT programmet för Göteborgs stad samt från okt 2017 också den nationella digitaliseringsstrategins mål och riktlinjer för lärandet.

Digitaliseringen gör att enheterna har fått syn på alla pedagogiska processer med nya ögon, likabehandlingsarbetet, elevhälsa, arbetsmiljöfrågor, lärmiljön och hur vi behöver utveckla det pedagogiska ledarskapet i en digitaliserad tid. Ur detta har det tillkommit nya pedagogiska processer som: bedömning för lärande i skolan (BFL), IT som material i kreativa processer i förskola/skola (inom hållbar utveckling och miljöarbetet

- REturen) programmering och medie- och informationskunnighet (MIK). Ett arbete vi tar med in i 2018, en röd tråd från förskola till högstadiet, ett 1-16 perspektiv.

Stödjande utvecklande insatser för skolledare: Sedan 2015 har rektorerna

kompetensutvecklingsdagar för att utveckla sitt ledarskap i en digitaliserad värld. Detta arbete, pedagogisk ledarskapsutveckling, fortsätter över tid och följer den tidsenliga teknikutvecklingen i samhället och de nya styrdokument som kommer för förskola och skola, med reflektioner där lärandet står i fokus.

(7)

Forskning och beprövad erfarenhet: Som stöd för utvecklingsarbetet ses senaste forskning och metoder för reflektion över. Beprövad erfarenhet genom

omvärldsbevakning och att testa och pröva olika digitala miljöer, verktyg och lärresurser. Detta gäller så väl skolledare som pedagoger.

Systematiskt kvalitetsarbete: Utvecklingsarbetet analyseras varje år via SKL´s självskattningsverktyg LIKA och följs upp i Stratsys. I LIKA kan vi se

utvecklingsområden för sektorn, område och enhet och kan på så sätt se gemensamma utvecklingsinsatser för förskola och skola. Inför 2018 ser vi att användandet av digitala verktyg med barnen i förskolan och eleverna i skolan behöver öka, kompetenshöjande insatser för pedagogerna bl.a. genom kollegialt lärande och ett fortsatt stödjande av rektorer och förskolechefer i deras pedagogiska ledarskap.

Huvudmannens planering för att utveckla formerna för utbildningen inför läsåret 2017- 2018

För att ytterligare utveckla utbildningen mot bättre resultat och högre måluppfyllelse har huvudmannen gett utbildningssektorn i uppdrag att implementera Göteborgs Stads Skol- och förskoleutredning i utvecklingsarbetet. Dessa utredningar pekar på tre stycken förstärkningsområden:

• Ökad kvalitet i undervisningen för att öka elevernas lärande

• Tydligare ansvar, styrning och ledning för att öka elevernas kunskapsresultat

• Ökad likvärdighet mellan skolor för att alla elever ska få tillgång till

undervisning av hög kvalitet och kompensera för elevers olika förutsättningar Förstärkningsområdena har ett antal strategier och förslag på aktiviteter kopplade till sig.

Sektorns arbete med att samordna administrationen har fortgått under 2018 bland annat genom sektors gemensamma nätverksträffar för samtliga administratörer och chefstöd.

Fokus ligger i att kvalitetssäkra de administrativa processerna och att utveckla det administrativa närstödet till chefer samt verksamhetsstödet så att lärare och rektorers administrativa arbetsbörda minskar och förutsättningarna för det pedagogiska

ledarskapet stärks.

Dessutom startade den planerade åtgärden med intendentsstöd inom skolan i augusti.

Resultatet från utvärderingen av intendentstödet till rektorer och skolenheter som gjordes i november visar att 85 procent av rektorerna upplever avlastning kring administrativa arbetsuppgifter.

Resultatet från utvärderingen av det administrativa närstödet till både rektorer och förskolechefer som genomfördes i november visar att 60% av samtliga enhetschefer inom sektorn är nöjdare med sitt administrativ närstöd jämfört med tidigare år samt att dem upplever att dem får mer avlastning kring de administrativa arbetsuppgifterna.

Åtgärderna utifrån handlingsplanerna har medfört att rektorerna i större utsträckning har kunnat ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet bl.a. genom att närvara under lektionstid och föra närmare dialoger med lärare kring undervisningen.

Kvarstående utmaningar

Fortsatt fördjupat arbete kring skolutredningens förstärkningsområden.

Att vidareutveckla och renodla styrkedjan och stödkedjan för ökad måluppfyllelse kring barn och elevers lärande samt förbättrade skolresultat.

Den tillitsbaserade styrningen och ledningen behöver vidareutvecklas och arbetet med att sammanföra och koppla ihop organisationens fragmenterade delar både inom kärnverksamheten och stödfunktionerna behöver fortsätta ur ett helhetsgrepp.

(8)

Kulturförändringen inom utbildningsområdet behöver fortsätta med mötet barn-pedagog och elev-lärare som central del i fokus, där alla inom organisationen ser sig som

stödjande och bidragande delar kring barn och elevers utveckling och lärande.

Gjorda insatser och hur de kan förbättras

Formerna för det kollegiala samlärandet har utvecklats bland annat genom 1-16 arbetet och lärgrupper på alla nivåer.

Utvecklingen av elevledda utvecklingssamtal har fördjupats under året.

Utvecklingen av bedömningsprocessen har påbörjats genom Bedömning för lärande (BFL) inom skola i samarbete med Center för skolutveckling (CFS).

Förstärkning har gjorts för att skapa förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet och insatser för att minska den administrativa arbetsbörda har genomförts bl.a. genom att samordna det administrativa närstödet till chefer och inrätta en intendentorganisation inom skola som verkar som kvalificerat stöd till rektor för att skapa förutsättningar för rektorns pedagogiska ledarskap där rektorer fått mer tid till att vara med under

lektionstid och föra en dialog med lärarna kring undervisningsfrågorna

Goda erfarenheter som kan spridas

• ProDoctrina - övergångar mellan skolformer - livslångt lärande - 1-16 arbetet

• REturen - kreativt återvinningscenter där kreativa lärprocesser, och hållbar utveckling, digitalisering främjas och utvecklas

• Tematiska utvecklingsmässor - I syfte att sprida goda exempel ordnas varje år en tvådagars utvecklingsmässa. Enheterna lyfter där fram sitt utvecklingsarbete genom att bjuda in till seminarier och genom en utställningsmonter. Under mässan så erbjuds dessutom ett antal föreläsningar

• Kollegialt lärande - nätverksbaserat utvecklingsarbete - sammanhållen systematik och utveckling med defragmentering av organisationens olika processer och utvecklingsdelar

• Formativ bedömning - BFL

• Samordning och utveckling av närstödsorganisation och administrativa stödprocesser - inrättande av administrativ samordnare, intendentorganisation inom skola, organisatoriskt kollegium för samtliga administratörer och chefstöd i syfte att avlasta kring administrativa arbetsuppgifter för att skapa

förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet.

(9)

3 Uppföljning per verksamhetsform

3.1 Förskola 3.1.1 Mål

2 § Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

8 § Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö

(Skollagen 8 kapitlet)

3.1.2 Slutsatser och viktiga resultat

1. Ökad kvalitet i undervisningen för barns lärande och utveckling genom att:

• Utveckla den strategiska kompetensförsörjningen

• Utveckla kollegialt lärande och samarbetskultur – på alla nivåer, baserat på forskning, beprövad erfarenhet och omvärldsbevakning

• Utveckla och stärka förskolechefens förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap

• Öka barns och vårdnadshavares inflytande och delaktighet

2. Tydligare ansvar, styrning och ledning för barns lärande och utveckling, genom att:

• Fokusera på de nationella målen och utveckling av undervisningen

• Renodla uppdrag, roller och ansvar i hela organisationen

• Utveckla och säkra ett systematiskt kvalitetsarbete

3. Ökad likvärdighet mellan förskolor för att alla barn ska få tillgång till undervisning av hög kvalitet och kompensera för barns olika förutsättningar genom att:

• Främja integration och mångfald i stadens förskolor, samt utveckla

undervisningen för att gynna barn från socioekonomiskt svaga förhållanden

• Resursfördela för ökad likvärdighet

• Öka andelen förskollärare i områden med stora utmaningar

• Utveckla en inkluderande förskola

Följande slutsatser och viktiga resultat har identifierats:

Arbetet med framgångsfaktorer över tid ser vi har haft bäring på de förstärkningsområden i Staden (se ovan)

(10)

Förskolans ledning har tillsammans byggt upp ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi har byggt en lärande organisation som ger möjlighet till reflektion, delaktighet och medskapande. Det syns i de organisationer som skapats på enheterna, alla äger sitt utvecklingsarbete och har ett systematiskt kvalitetsarbete. I uppdragsdialoger och utvecklingssamtal märks en stolthet över sitt kvalitetsarbete över tid.

3.1.3 Åtgärder för utveckling

Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat 1. Beskriv huvudmannens identifierade utvecklingsområden utifrån analys av

den egna verksamheten

1. Ökad kvalitet i undervisningen för barns lärande och utveckling genom att:

• Utveckla den strategiska kompetensförsörjningen

• Utveckla kollegialt lärande och samarbetskultur – på alla nivåer, baserat på forskning, beprövad erfarenhet och omvärldsbevakning

• Utveckla och stärka förskolechefens förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap

• Öka barns och vårdnadshavares inflytande och delaktighet

2. Tydligare ansvar, styrning och ledning för barns lärande och utveckling, genom att:

• Fokusera på de nationella målen och utveckling av undervisningen

• Renodla uppdrag, roller och ansvar i hela organisationen

• Utveckla och säkra ett systematiskt kvalitetsarbete

3. Ökad likvärdighet mellan förskolor för att alla barn ska få tillgång till undervisning av hög kvalitet och kompensera för barns olika förutsättningar genom att:

• Främja integration och mångfald i stadens förskolor, samt utveckla

undervisningen för att gynna barn från socioekonomiskt svaga förhållanden

• Resursfördela för ökad likvärdighet

• Öka andelen förskollärare i områden med stora utmaningar

• Utveckla en inkluderande förskola

(11)

2.Föreslå insatser som bör prioriteras av den nya förvaltningsorganisationen för att de nationella målen ska nås

• fortsatt systematiskt arbete, med stort fokus på delaktighet och dialog.

• ökad kvalitet för lärandet genom tydlig styrning och ledning samt likvärdighet

• arbeta aktivt med kompetensförsörjning hitta innovativa lösningar och synliggöra förskolan som en attraktiv arbetsplats.

• arbeta med att bli en attraktiv arbetsgivare.

3.2 Fritidshem 3.2.1 Mål

2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i.

Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

1. Alla fritidshem organiserar för ledning och utveckling – men på olika sätt.

2. Alla fritidshem har systematisk kvalitetsuppföljning - men genomförs på olika sätt.

3. I stadsdelens fritidshem finns väl utvecklade former för elevinflytande.

4. Inom arbetet med trygghet och studiero har vi säkerställt att fritidshemmet omhändertas i enheternas planer mot trakasserier och mobbning.

5. Andelen behöriga fritidspedagoger är cirka 65 procent på fritidshemmen.

6. Rektorerna arbetar i viss utsträckning med att organisera grupperna så att en optimal sammansättning kan komma till stånd. Gränssättande för detta är ofta lokalerna.

(12)

Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat Fortsätta att utveckla formerna för det kollegiala lärandet inom

fritidshemsverksamheten.

Fördjupa kunskaperna kring IKT/MIK.

Fortsatta ansträngningar att rekrytera behöriga lärare i fritidshem kommer vara nödvändiga.

Temat på stadsdelens utvecklingsmässa var utveckling av lärmiljöerna.

3.3 Grundskola och förskoleklass 3.3.1 Mål

2 § Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

2 § Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

1. Alla skolor organiserar för ledning och utveckling – men på olika sätt.

2. Alla skolor har systematisk kvalitetsuppföljning - men genomförs på olika sätt.

3. Resultaten har ökat i förhållande till tidigare år. Vissa förändringar i förutsättningarna har sannolikt haft viss påverkan.

4. Skolorna har redovisat rutiner för att arbeta med elevernas närvaro.

5. GRs enkät visar att eleverna trivs som genomsnittseleven i Göteborg utifrån enkätens olika variabler. Alla skolor genomför också varje läsår en intern enkät vad gäller

trygghet och trivsel för att fånga upp viktiga frågor.

6. Implementering av rutiner och checklistor för nyanlända. Skolorna bedöms i nuläget ha relativt god förmåga att ge nyanlända elever en god utbildning. Arbetet behöver dock fortsätta stödjas över tid.

7. MIK/IKT - Skolorna bedöms vara väl rustade för att möta den nationella förändringen inom IKT/digitaliseringsområdet.

(13)

Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat Stadsdelens skolor behöver framöver i större utsträckning utveckla verksamheten utifrån elevers lärande och arbetsmiljö. Rektors pedagogiska ledarskap och dess innehåll behöver stärkas.

De språkutvecklande arbetssätten behöver få större genomslagskraft och bidra till förbättrade resultat. Inte minst viktigt är det att atmosfären och kulturen på våra skolor är sådan att all personal vill göra en skillnad i elevernas liv.

För att skapa förutsättningar för rektorernas pedagogiska ledarskap och lärares

ledarskap i klassrummet startade i augusti en organisation runt rektor där fler och mer kvalificerade administrativa uppgifter kan hanteras av intendenter. De förväntade effekterna av detta är att rektorer i större utsträckning och med högre kvalitet kan utöva det pedagogiska ledarskapet och att detta även främjar lärares ledarskap i klassrummet.

Under våren 2017 startade även en systematisk och återkommande utvecklingsinsats för alla skolor i stadsdelen som syftar till att stärka det kollegiala lärandet på både lärar- och skolledarnivå samt kunna utveckla lärarens kompetens i klassrummet.

3.4 Grundsärskola 3.4.1 Mål

2 § Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

1. Alla särskolor organiserar för ledning och utveckling – men på olika sätt.

2. Alla särskolor har systematisk kvalitetsuppföljning - men genomförs på olika sätt.

3. Måluppfyllelsen inom stadsdelens särskolor är mycket god.

4. Skolorna har redovisat rutiner för att arbeta med elevernas närvaro.

5. Det finns ingen stadengemensam enkät för elever i grundsärskola vilket leder till att skolorna i regel gör en egen enkät och då till vårdnadshavare. Detta är ett

förbättringsområde. I övrigt har aktiviteter genomförts i syfte att sprida erfarenheter över skolgränser så att professionen får andra förutsättningar att utvecklas.

6. MIK/IKT - Skolorna bedöms vara väl rustade för att möta den nationella förändringen inom IKT/digitaliseringsområdet.

(14)

Analys och prioriterade insatser utifrån 2018 års slutsatser och viktiga resultat För att lyckas bibehålla en god kvalitet samt utveckla personalen i verksamheten kommer rektorerna att fortsätta organisera kring kollegialt lärande, samarbete över klassrums- och skolgränser för att på så sätt ta tillvara på stadsdelens kompetenser.

Under 2018 kommer det bli extra viktigt att kompetensförsörjningen inom särskola leder till att vi kan klara de nationella behörighetskraven.