21.3. Bilaga 2.1. Samrådsunderlag Edsberg-Törnskogen -170202

(1)

Ombyggnation av befintlig kraftledning mellan Edsberg och Törnskogen i Sollentuna och Upplands Väsby kommuner

Samrådsunderlag

Vattenfall Eldistribution AB

2017-02-02

(2)

Projektorganisation

Vattenfall Eldistribution AB 169 92 STOCKHOLM

Besöksadress: Evenemangsgatan 13, Solna

Projektledare: Clas Egnér, Sven Kullander Mark och tillståndsfrågor: Erik Pettersson

SWECO Energuide AB Box 34044

100 26 STOCKHOLM

Uppdragsledare: Johnny Carlberg Tillstånd, samråd och MKB: Johnny Carlberg Ansvarig projektering: Anders Fryksdahl

Granskning: Hanna Markström

Foton, kartor och illustrationer har tagits fram av SWECO Energuide AB och Vattenfall Eldistribution AB om inte annat anges.

För kartor i rapporten innehas rättighet: © Lantmäteriet MS2013/04895

För intressen hämtade från Länsstyrelsen gäller: © Länsstyrelsen

Omslagsbild: Befintliga ledningar i Törnskogens naturreservat. Vattenfalls 70 kV till vänster i bild, Svenska Kraftnäts 220 kV ledningar till höger i bild.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 2

1.1 Bakgrund ...2

1.2 Planerad ombyggnation ...2

1.3 Prövningsprocess och tillstånd ...3

1.4 Tidplan ...3

1.5 Samråd ...3

1.6 Utredningsområde och planeringsförutsättningar ...3

2 Alternativ ... 6

2.1 Studerade markkabelalternativ ...6

2.2 Tidiga samrådskontakter och bedömningar ...8

2.3 Nollalternativ ...8

4 Teknisk utformning ... 9

4.1 Befintlig ledning ...9

4.2 Ny ledning ...9

6 Rasering av befintlig ledning ... 11

8 Elektromagnetiska fält ... 12

8.1 Magnetfält från aktuell ledning ... 12

10 Miljöpåverkan ... 14

10.1 Landskapsbild ... 14

10.2 Boendemiljö ... 14

10.3 Naturmiljö ... 14

10.4 Kulturmiljö ... 16

10.5 Friluftsliv ... 18

10.6 Infrastruktur ... 18

10.7 Utsläpp till luft, mark och vatten ... 19

10.8 Hushållning med naturresurser ... 19

10.9 Förorenad mark ... 20

10.10 Buller och vibrationer ... 20

12 Samlad bedömning ... 21

12.1 Anläggningsskedet ... 21

12.2 Driftskedet ... 21

12.3 Förordat alternativ ... 21

14 Referenser ... 22 Bilagor

Bilaga 1 Översiktskarta studerade sträckningsalternativ, skala 1:10 000 Bilaga 2 Intressekarta naturmiljö, skala 1:10 000

Bilaga 3 Intressekarta kulturmiljö, skala 1:10 000

(4)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Projektet Stockholms Ström har initierats av regeringen och syftar till att långsiktigt säkra Stockholms- regionens elförsörjning. Stockholms Ström är ett samarbetsprojekt mellan Svenska Kraftnät, Vattenfall och Ellevio (f.d. Fortum Distribution) och finansieras av dessa tre ledningsägare tillsammans med berörda kommuner samt några fastighetsbolag. Driftsäkerhetskrav, miljöaspekter och regionens förväntade utveckling har beaktats vid utformningen av nätet.

Projektet Stockholms Ström innebär att det byggs en helt ny struktur för Stockholmsregionens elnät.

Befintliga elförbindelser förstärks och många nya byggs. Den nya nätstrukturen medför att antalet luftledningar i regionen blir färre, men alla luftledningar i regionen kommer inte att rivas. Stockholms Ström består av ett 50-tal projekt.

Som en del av projektet Stockholms Ström ska Vattenfalls 70 kV ledning mellan Edsberg och en punkt söder om kommungränsen mellan Sollentuna och Upplands Väsby kommuner ersättas med en markförlagd 130 kV ledning.

Mer information om Stockholms Ström finns på www.stockholmsstrom.net.

1.2 Planerad ombyggnation

Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att bygga om befintlig kraftledning från transformatorstationen ÄT896 i Edsberg till en punkt söder om kommungränsen mellan Sollentuna och Upplands Väsby. Befintlig luftledning som ska ersättas med kabel framgår av karta i figur 1. För att kunna säker- ställa en fortsatt god elförsörjning i regionen behöver denna förbindelse förstärkas med en ny ledning.

Den gamla ledningen kommer således att raseras och ersättas av en nybyggd ledning. Den nya ledningen kommer att utgöras av markförlagd kabel och utförs för 130 kV spänning men kommer inledningsvis att drivas på samma spänningsnivå som nuvarande ledning, det vill säga 70 kV.¹ Befintlig luftledning utgår från stationen i Edsberg och går västerut, parallellt med Danderydsvägen fram till Tunberget. Därefter går ledningen norrut och parallellt med Svenska kraftnäts 220 kV ledning vidare till transformatorstationen i Hagby i Upplands Väsby kommun. Från en punkt norr om Tun- berget till sjön Snuggan är ledningen uppförd i samma stolpar som Svenska Kraftnäts 220 kV ledning för att därefter åter gå i egna stolpar.

Den befintliga luftledningen måste vara i drift till dess att den nya ledningen är byggd. Efter drift- sättning av den nya ledningen kan den befintliga luftledningen raseras. Detta kommer att göras etappvis. Inledningsvis kommer ledningen från Edsberg och fram till sambyggnadssträckan norr om Tunberget att raseras. Resterande ledningsavsnitt kommer att raseras i samband med avveckling av Svenska Kraftnäts 220 kV ledning, vilket är beräknat att ske omkring år 2027. Anledningen till att ombyggnation av aktuell ledning inklusive rasering av befintlig luftledning inte omfattar Upplands Väsby är på att kommunen inte medverkar i projektet Stockholms Ström.

Aktuell ledningssträcka som ska ersättas är ca 5 km och består av ca 4,9 km luftledning och 0,1 km markkabel.

1 Vanligtvis benämns ledningar på de aktuella spänningsnivåerna 70 kV ledning eller 130 kV ledning.

Ledningarnas driftspänning är egentligen något högre än dessa värden. Driftspänningen kan vara till exempel 77 kV respektive 137 kV. Ledningarnas konstruktionsspänning, dvs den högsta spänningen för vilken anläggningen är konstruerad är i dessa fall 84 kV respektive 145 kV. Planerad ledning kommer i detta dokument och i den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram inför koncessions- ansökan att benämnas 130 kV ledning.

(5)

1.3 Prövningsprocess och tillstånd

För att få bygga och driva en kraftledning krävs tillstånd, nätkoncession för linje, enligt ellagen (1997:857). Av lagen framgår att ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kapitlet miljöbalken (1998:808). Ansökan om koncession inlämnas till Energimarknadsinspektionen som är prövande myndighet för denna typ av ärenden. I samband med handläggningen remitteras ansökan ut till berörda parter innan myndigheten fattar sitt beslut. Tillståndsansökan innefattar förutom MKB även teknisk beskrivning, förteckningar över sakägare samt karta.

Ett koncessionsbeslut innebär att Vattenfall får medgivande att ha en ledning i drift på angiven sträcka men det ger inte rätt att ta mark i anspråk för att bygga ledningen. Markupplåtelse sker vanligen genom tecknande av avtal mellan Vattenfall och berörda fastighetsägare och/eller ansökan om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten. I det aktuella fallet avser Vattenfall att trygga rättigheten till marken med frivillig överenskommelse i markupplåtelseavtal och därefter ansöka om ändring av nu gällande ledningsrätt till att omfatta det nya utförandet av ledningen. Ledningsrätten innebär att marken förblir i fastighetsägarens ägo, men en ersättning för ianspråktagandet utbetalas till fastighets- ägaren som ett engångsbelopp.

Förutom koncession enligt ellagen kan tillstånd och dispenser komma att krävas enligt bland annat 7 kap. miljöbalken för verksamheter/åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (t.ex.

strandskydd) och bestämmelserna i 2 kap. kulturmiljölagen om skydd av fornlämningar.

1.4 Tidplan

En koncessionsansökan planeras att skickas in till Energimarknadsinspektionen under våren / sommaren 2017. Byggstart planeras ske så fort nödvändiga tillstånd erhållits vilket är beräknat till år 2018.

1.5 Samråd

Denna samrådshandling utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4§ miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att presentera identifierade alternativ inför planerade ledningsåtgärder samt att inhämta synpunkter angående projektet från myndigheter, fastighetsägare, andra särskilt berörda och allmänheten. De synpunkter som framkommer i samrådet, tillsammans med Vattenfalls avvägningar, ligger sedan till grund för utformandet av förordat alternativ samt för den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ingår i ansökningshandlingarna om nätkoncession för linje.

Inledande möten har hållits med Sollentuna och Upplands Väsby kommuner angående planerade åtgärder och de alternativa sträckningsförslagen.

Vattenfall inbjuder genom utskick av detta underlag till samråd med berörda parter inför upprättande av koncessionsansökan för den aktuella ledningen. Samrådet kungörs i ett antal tidningar och information om samrådet finns tillgänglig på webbsidan www.vattenfalleldistribution.se/vart- arbete/samrad/ort/edsberg-tornskogen/. Vidare kommer ett öppet samrådsmöte att genomföras.

1.6 Utredningsområde och planeringsförutsättningar

Den befintliga ledningen och utredningsområdet är lokaliserade norr om Stockholm i Sollentuna kommun och till en liten del i Upplands Väsby kommun. Den valda avgränsningen av utrednings- området bedöms ge ett tillräckligt utrymme för att identifiera lämpliga sträckningsalternativ för att lokalisera en lämplig ny ledningssträckning. Utredningsområdet och den befintliga ledningssträckning som berörs redovisas i figur 1 nedan.

Naturmarken i utredningsområdet består till övervägande del av skog men vissa öppna partier med ängsmark finns i den östra delen. Topografin är tämligen flack med vissa höjdpartier i den västra delen, där även berget går i dagen, och vid Väsjöbacken. Inom utredningsområdet berörs Törn- skogens och Rösjöskogens naturreservat och ett flertal bostadsområden, däribland Edsberg, Söder- sätra, Norrsätra och Edsängen.

(6)

Figur 1. Befintlig ledning och utredningsområde för alternativa ledningssträckningar.

Inom utredningsområdet pågår ett detaljplanearbete i området runt Väsjön, se figur 2 nedan. Här planeras för sammanlagt 2 800 nya bostäder med blandad bebyggelse, skola, förskolor, lekplatser, äldreboende och annan service.

Förutom ovanstående planerad och befintlig bebyggelse finns annan infrastruktur t.ex. vägar som Vattenfall behöver ta hänsyn till vid planering/framtagande av alternativa ledningssträckningar.

Eftersom den aktuella ledningsåtgärden ingår i Stockholm Ström (se ovan) så gäller vissa förutsätt- ningar som har avtalats inom projektet. Mot bakgrund av detta kommer den befintliga luftledningen att ersättas med markförlagd kabel. Samtliga studerade alternativ är således avsedda för markförlagd kabel.

(7)

Figur 2. Stadsbyggnadsprojektet Väsjön och utredningsområdet för alternativa ledningssträckningar.

(8)

2 Alternativ

Ett antal alternativa sträckningar har studerats för ombyggnationen av den aktuella kraftledningen mellan transformatorstationen i Edsberg och anslutningen till befintlig ledning vid kommungränsen mellan Sollentuna och Upplands Väsby i Törnskogen. Alternativen har utvärderats utifrån tekniska förutsättningar, miljöpåverkan samt motstående intressen. Studerade alternativ redovisas i kartan i figur 3 nedan och i bilaga 1.

2.1 Studerade markkabelalternativ

Figur 3. Studerade alternativ för Vattenfalls ombyggnation av 70 kV ledning mellan Edsberg och Törnskogen.

(9)

Alternativ A

Från Edsbergs station sträcker sig markkabeln i nordlig riktning i ca 50 meter för att därefter vika av mot väster. Kabeln följer Danderydsvägens norra sida i ca 1 350 meter för att sedan vinkla mot norr och följa Frestavägen och Solängsvägen och sedan vidare till befintlig ledningsgata norr om vatten- tornet vid Tunberget. Därefter sträcker sig kabeln i den befintliga ledningsgatan fram till Gustavsbergs- leden, som följs i ca 600 meter innan kabeln vinklar mot norr och in i Törnskogens naturreservat.

Kabeln rundar sjön Snuggan på dess västra sida varefter den följer en grusväg väster om den befintliga luftledningen. I detta område delar sig det aktuella alternativet i två delalternativ. Det ena delalternativet går parallellt med befintlig luftledning fram till anslutningen till befintlig luftledning (se figur 3). Det andra delalternativet följer grusväg parallellt med Norrortsleden till korsning med Grönan- vägen. Därefter sträcker sig kabeln i nordvästlig riktning i skogs- och ängsmark till anslutningen till befintlig luftledning.

Längd på markkabeln i alternativ A är ca 5 100-5 400 meter.

Alternativ B

Detta alternativ följer samma sträckning som alternativ A fram till korsningen Solängsvägen/Fresta- vägen. Därefter sträcker sig kabeln längs med Frestavägen i ca 800 meter för att sedan vinkla in på Gustavsbergsleden och följa sträckningen för Alternativ A till anslutningen (se figur 3 ) till befintlig luftledning.

Längd på markkabeln i alternativ B är ca 5 000-5 300 meter.

Alternativ C

Kabeln sträcker sig från stationen i Edsberg i västlig riktning och söder om Danderydsvägen. Kabeln vinklar efter ca 400 meter av i nordlig riktning och följer Yxvägen och därefter Ribbings väg till Edsbergs sportfält. Därefter fortsätter kabeln till Frestavägen och följer denna västerut till Gustavs- bergsleden där sträckningen sammanfaller med Alternativ A och B fram till anslutningen (se figur 3) till befintlig ledning.

Längd på markkabeln i alternativ C är ca 4 800-5 100 meter.

Alternativ D

Från stationen i Edsberg går kabeln i nordlig riktning i ca 50 meter för att sedan vika av i östlig riktning och följa Danderydsvägens norra sida i ca 175 meter. Därefter vinklar kabeln mot norr och går i skogs- partiet öster om bostadshusen vid Kruthornsvägen och Ribbings väg för att sedan runda Rösjöskolan och gå i västlig riktning förbi Edsbergs sportfält. Sträckningen sammanfaller med Alternativ C i höjd med Ribbings väg/Flintlåsvägen och vidare till anslutningen (se figur 3) till befintlig ledning.

Längd på markkabeln i alternativ D är ca 5 400-5 700 meter.

Alternativ E

Från stationen i Edsberg går kabeln i nordlig riktning i ca 50 meter för att sedan vika av i östlig riktning och följa Danderydsvägens norra sida i ca 500 meter. Därefter viker kabeln av mot norr och följer motionsspår som går i kanten av Rösjöskogens naturreservat. Kabeln fortsätter utefter motionsspåret och går mellan Södersätra och Väsjöbacken innan den vinklar av mot öster och vidare in på Söder- sätravägen. Efter ca 100 meter viker ledningen av in i grönområde och antar en nordvästlig riktning mot Frestavägen. Efter korsning med Frestavägen fortsätter kabeln mot nordväst för att även korsa Norrortsleden innan den ansluter till sträckning enligt alternativ A och följer denna vidare till

anslutningen (se figur 3) till befintlig ledning.

Längd på markkabeln i alternativ E är ca 4 600 meter.

(10)

Alternativ F

Alternativ F följer samma sträckning som alternativ E mellan stationen Edsberg och en punkt strax söder om Södersätra, för att därefter vika av mot nordost. Från den sydligaste spetsen på Södersätra och vidare till Norrsätravägen finns två studerade delalternativ. I ett av delalternativen följer kabeln Hövdingevägen mot norr och vidare mot nordväst över ängsmarken väster om sjön Fjäturen till Norr- sätravägen.

I delalternativ två följer kabeln motionsspår till en punkt söder om kolonilotter vid Södersätra där kabeln viker av för att gå i nordlig riktning över ängsmarker öster om Södersätra och därefter i västlig riktning via Hemmings väg och vidare över ängsmarken väster om Fjäturen till Norrsätravägen. Vidare korsar kabeln Frestavägen och Norrortsleden och fortsätter norrut till Grönanvägen för att sedan vinkla mot nordväst och gå genom skogs- och ängsmark fram till anslutningspunkt (se figur 3 ovan) med befintlig ledning.

Längd på markkabeln i alternativ F är ca 4 600-4 800 meter.

Alternativ G

Från stationen i Edsberg går kabeln i nordlig riktning i ca 50 meter för att sedan vika av österut och följa Danderydsvägens norra sida ca 500 meter. Därefter viker kabeln av mot norr och följer motions- spår i kanten av Rösjöskogens naturreservat. Vidare följer kabeln motionsspår till en punkt söder om kolonilotter vid Södersätra där den viker av för att gå i nordlig riktning över ängsmarker till sjön Fjäturens södra strand. Kabeln fortsätter över ängsmarker väster om Fjäturen till Norrsätravägen och vidare till Frestavägen.

Från Frestavägen delas alternativet i två delalternativ – Ga och Gb. I alternativet Ga följer kabeln Frestavägen mot nordost för att sedan vika av mot nordväst och följa Grönanvägen i ca 300 meter.

Därefter fortsätter kabeln mot nordväst i skogs- och ängsmark fram till anslutningen (se figur 3) till befintlig ledning.

I alternativ Gb följer kabeln Frestavägen i ca 250 meter mot nordost för att sedan vika av mot nordväst och följa kommungränsen till Grönanvägen i ca 300 meter. Därefter fortsätter ledningen i nordvästlig riktning längs med Grönanvägen och i skogs- och ängsmark fram till anslutningen (se figur 3) till befintlig ledning.

Längd på markkabeln i alternativ G är ca 4 900 meter.

2.2 Tidiga samrådskontakter och bedömningar

Inför samrådet har tidiga kontakter tagits med Sollentuna och upplands Väsby kommuner för att diskutera eventuella motstående intressen som pågående planarbeten, värdefulla naturmiljöer etc.

Upplysningar som har framkommit vid dessa kontakter, tillsammans med inhämtad information från länsstyrelsernas digitala planeringsunderlag, FMIS (riksantikvarieämbetets digitala underlag) och Skogsdataportalen (Skogsstyrelsen) har legat till grund för framtagandet av förordat alternativ.

I nuläget förordas alternativ G. Denna bedömning kan komma att ändras beroende på vad som framkommer under samrådet

2.3 Nollalternativ

Nollalternativet för detta projekt innebär att planerad ombyggnation av den aktuella ledningen inte genomförs. Detta medför att planerad avveckling och rasering av aktuell luftledning inte kan genom- föras och att berörd mark därmed inte frigörs enligt planerna för projektet Stockholm Ström. Vidare innebär nollalternativet att schaktning i mark och avverkning av träd för det nya kabelstråket uteblir.

(11)

4 Teknisk utformning

4.1 Befintlig ledning

Den befintliga ledningen är utförd som luftledning bestående av tre faslinor, i huvudsak upphängda i fackverksstolpar, så kallade julgransstolpar, av stål (se figur 4 nedan). På en kortare sträcka norr från Tunberget till sjön Snuggan är ledningen sambyggd i julgransstolpar av stål tillsammans med

ledningar som ägs av Svenska kraftnät. Från Sjön Snuggan och vidare norrut går ledningen i egna portalstolpar av trä.

Figur 4. Befintlig 70 kV luftledning söder om Edsberg.

4.2 Ny ledning

För att klara överföringsbehovet krävs att två kabelförband förläggs på den aktuella sträckan, d.v.s.

sex kablar som grupperas i två kabelförband om tre kablar i varje. Förläggning av kablarna sker normalt i ett kabelschakt med ett djup av ca 1,5 m. Bredden på kabelschaktet blir ca 1,5 meter i botten och 2,5 meter vid markytan. Schaktbredden kan dock variera beroende på markens beskaffenhet. I figur 5 nedan visas en principskiss med tvärsnitt av kabelschakt och arbetsområde.

Figur 5. Principskiss kabelschakt och arbetsområde.

I kabelschaktet förläggs kablarna i skyddsrör. Kringfyllningen runt kabelrören i schaktet utgörs av kabelsand eller stenmjöl. Varselnät tillsammans med markeringsband kommer att placeras i återfyllningen för att undvika skador i samband med.

(12)

Arbetet med kabelschaktet genomförs normalt med grävmaskin för schaktning. Sprängning kan även bli aktuellt för att anlägga kabeln. Normalt läggs schaktmassorna upp vid sidan om kabelschaktet för att sedan användas som återfyllnadsmaterial ovanför kringfyllningen. Större stenar och block kan inte användas som återfyllnad. Arbetsområdets bredd är normalt omkring 15 meter, men varierar

beroende på aktuella förhållanden på platsen. Vid trånga eller särskilt känsliga passager kan bredden på arbetsområdet minskas.

Arbetet kommer att utföras successivt så att sträckan med öppet kabelschakt minimeras. Vid behov av sprängning avtäcks berget på ev. vegetationsskikt varefter sprängning sker. Sprängmassor kan inte användas till återfyllning och kommer att borttransporteras. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. I figur 6 nedan visas som exempel en bildserie med öppet kabelschakt, arbetsområdet efter återställning och samma område efter två växtsäsonger.

Figur 6. Öppet kabelschakt. Arbetsområdet efter återställning. Efter två växtsäsonger.

Passage av större vägar som Danderydsvägen, Frestavägen och Norrortsleden kommer att utföras med schaktfri korsningsmetod såsom tryckning/borrning. Övriga vägar kommer att passeras genom schaktning. Schaktning kan också vara aktuellt vid passage under Norrortsleden via Grönanvägen.

Vägar återställs så snart det är möjligt. Befintligt ytskikt kommer att återställas när kabelschaktet fyllts igen. Mindre diken korsas med schaktning.

Ovanför kablarna och ca 5 meter ut från kablarna kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas i syfte att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Ett område närmast ovanförkablarna kommer dessutom att hållas trädfritt. Mindre buskar kan tillåtas direkt ovanför kablarna.

Den nya ledningen utförs för 130 kV spänning men kommer inledningsvis att drivas på samma spänningsnivå som nuvarande ledning, d.v.s. 70 kV.

(13)

6 Rasering av befintlig ledning

Längden på det befintliga ledningsavsnitt som ersätts med markkablar är ca 5 km, bestående av 4,9 km luftledning och 0,1 km markkabel. Befintlig luftledning som ersätts är på en del av sträckan sambyggd med en 220 kV ledning tillhörande Svenska Kraftnät. På sikt planeras även 220 kV ledningen att avvecklas på den aktuella delsträckan. Rasering av den avvecklade ledningen kommer att ske etappvis. Inledningsvis kommer ledningen från Edsberg och fram till sambyggnadssträckan norr om Tunberget att raseras. Resterande ledningsavsnitt kommer att raseras efter avveckling av Svenska Kraftnäts 220 kV ledning, vilket är beräknat att ske omkring år 2027.

Vid rasering lossas linorna från stolparnas isolatorer, varefter linorna dras in och spolas upp på trummor. Detta görs släpfritt, d.v.s. utan att linorna släpas i marken. Stolparna demonteras och lyfts ned med hjälp av grävmaskin eller mobilkran. Betongfundament bilas ner till under markytan eller, där berget går i dagen, till berghäll. Eventuella stagförankringar kapas under markytan. Marken vid stolpplatser återställs normalt med befintliga massor och omgivande vegetation tillåts växa in över ytan.

Allt material som rivs eller tas upp ur mark i samband med raseringen sorteras och skickas antingen som skrot eller för destruktion till behörig mottagare, med undantag för betong som efter krossning kan användas som fyllnadsmassor, till exempel vid återställning av stolpplatser. Material som hanteras vid raseringen utgörs av metaller (främst koppar, stål och aluminium), impregnerat trä, glas, porslin och betong samt små mängder plaster.

(14)

8 Elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält.

Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater.

Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen och avskärmas inte av normala byggnadsmaterial.

Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält, d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen.

I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På myndig- hetens hemsida finns bl.a. allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se.

Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt.

Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket,

Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten – tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande:

 Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.

 Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.

 Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.

Vattenfall Eldistribution AB skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip.

8.1 Magnetfält från aktuell ledning

Det magnetiska fältet kring en markkabel beror på kabelns geometri, det djup på vilket den förläggs i marken och strömmens storlek. För aktuell ledning har magnetfältsvärden beräknats för 70 kV och 130 kV utifrån en förväntad årsmedelström. Inledningsvis kommer ledningen att drivas med 70 kV.

Storleken på magnetfältet från kablar förlagda tätt intill varandra i triangel är lågt på grund av att avståndet är litet mellan fasledarna i kablarna. Magnetfältet är störst rakt ovanför kablarna och klingar sedan snabbt av när man avlägsnar sig från kabelstråket. Rakt ovanför kablarna är magnetfältet vid drift med 70 kV ca 0,55 μT och ca 10 meter från kabelschaktets centrum är magnetfältet från kabeln nära noll. Vid drift med 130 kV är magnetfältet rakt ovanför kablarna 0,3 μT och ca 10 meter från kabelstråkets centrum är magnetfältet från kabeln nära noll. En högre spänning ger alltså ett lägre magnetfält om överförd effekt är lika.

Nedan visas de beräknade magnetfälten för den aktuella ledningen vid drift med 70 kV respektive 130 kV, se figur 7 och 8. Magnetfältet är angivet 1,5 meter ovan mark.

(15)

Figur 7. Beräknat magnetfält utifrån årsmedelström för aktuell ledning, vid drift med 70 kV. Nollpunkten på x-axeln visar magnetfältet rakt ovan kabeln.

Figur 8. Beräknat magnetfält utifrån årsmedelström för aktuell ledning, vid drift med 130 kV. Nollpunkten på x-axeln visar magnetfältet rakt ovan kabeln.

(16)

10 Miljöpåverkan

10.1 Landskapsbild

Ombyggnationen av den aktuella ledningen innebär att luftledningen mellan Edsberg och till en punkt strax söder om kommungränsen mot Upplands Väsby kommun avvecklas och raseras. Raseringen omfattar ca 4,9 km luftledning vilket bedöms påverka landskapsbilden positivt i det berörda området.

Befintlig luftledning som ersätts är på en del av sträckan sambyggd med en 220 kV ledning tillhörande Svenska Kraftnät. På sikt planeras även 220 kV ledningen att avvecklas på den aktuella delsträckan.

Sammantaget bedöms konsekvenserna som positiva för landskapsbilden.

10.2 Boendemiljö

Störningarna i anläggningsskedet består främst av tillfälliga avgasutsläpp till luft från transportfordon och arbetsmaskiner samt av buller från dessa.

Samlad bebyggelse finns utmed samtliga studerade alternativ. Närmaste avstånd mellan bostadshus och studerade alternativ är ca 15 meter. På detta avstånd beräknas magnetfältet som alstras kring kablarna ha avklingat till nära noll.

Det magnetfält som alstras av den markförlagda kabeln, bedöms inte leda till någon negativ påverkan på boende- och arbetsmiljö där människor stadigvarande uppehåller sig. Visuellt bedöms projektet medföra positiv påverkan på boendemiljön då befintliga luftledningar ersätts med markförlagd kabel.

10.3 Naturmiljö

Berörda intressen (se även kartbilaga 2)

Alternativ A

Alternativ A berör Törnskogens naturreservat från en punkt sydväst om sjön Snuggan och fram till anslutning till befintlig ledning. Naturreservatet utgörs huvudsakligen av skogsmark. Topografin i området präglas av ett småkuperat sprickdalslandskap, vilket skapar växlande markförhållanden och en varierad natur och landskapsbild. Höjderna domineras av hällmarkstallskog, sluttningarna av gran- skog och sänkor och dalgångar av öppen mark, våtmarker och lövskog. De biologiska värdena är framför allt knutna till de gamla barrskogarna, ädellövskogarna, resterna av kulturlandskapet och fuktstråken. Områdets största friluftsvärde är dess storlek och läge med närhet till bebyggelse och kommunikationer. Områdets storlek och variation skapar goda förutsättningar för höga upplevelse- värden.

Vid anslutningen till befintlig ledning berör alternativet ett naturvärde som består av en lövskog.

Alternativ B

Alternativ B berör samma intressen som Alternativ A och i ungefär samma utsträckning.

Alternativ C

Alternativ C berör samma intressen som Alternativ A och i ungefär samma utsträckning.

Alternativ D

Alternativ D berör samma intressen som Alternativ A och i ungefär samma utsträckning.

Rösjöskogens naturreservat tangeras öster om Rösjöskolan i alternativ D. Reservatet ska ge goda förutsättningar för ett varierat lättillgängligt friluftsliv. Värden så som skogskänsla, variationsrikedom, öppna landskap, aktivitet, service och samvaro ska värnas. Reservatets naturmiljöer ska vårdas och bevaras för att värna om den biologiska mångfalden. Syftet är att bevara, återställa och nyskapa miljöer för skyddsvärda arter i reservatet. Skötseln ska eftersträva en mångfald i landskapet.

(17)

Alternativ E

Norr om Danderydsvägen tangeras en nyckelbiotop och ett naturvärde. Nyckelbiotopen innehåller brandfält och hällar och naturvärdet utgörs av en lövsumpskog.

Från norr om Danderydsvägen till söder om Södersätra går alternativet i gränsen för Rösjöskogens naturreservat (beskrivning av reservatets värden, se ovan).

Nordost om Edsbergs sportfält berörs ett naturvärde som består av en barrskog.

Alternativet går i det ”blå-gröna stråk” som binder ihop den blå vattenstrukturen och den gröna strukturen i Väsjöområdet och sträcker sig längs med Snuggabäcken, via en strandpromenad längs Väsjön och vidare mot Rösjön. Stråket utgör en viktig spridningskorridor mellan Rösjöskogens och Törnskogens naturreservat för både djur och växtliv.

Väster om Norrortsleden berör alternativet Törnskogens naturreservat och vid anslutningen till befintlig ledning berörs ett naturvärde som utgörs av en lövskog.

Alternativ F

Norr om Danderydsvägen tangeras en nyckelbiotop och ett naturvärde. Nyckelbiotopen innehåller brandfält och hällar och naturvärdet utgörs av en lövsumpskog.

Från norr om Danderydsvägen till söder om Södersätra går alternativet i gränsen för Rösjöskogens naturreservat. Därefter berörs de ängsmarker inom naturreservatet som är belägna öster om Söder- sätra. Här tangeras också en nyckelbiotop som innehåller två olika biotoper, lövskogslund och betad skog.

Nordost om Edsbergs sportfält berör alternativet ett naturvärde som består av en barrskog.

Väster om Norrortsleden berörs Törnskogens naturreservat och vid anslutningen till befintlig ledning berörs ett naturvärde som utgörs av en lövskog.

Alternativ G

Alternativ G berör samma intressen som Alternativ F och i ungefär samma utsträckning.

Påverkan i anläggningsskedet

Vid kabelförläggningen krävs ett schakt med en ungefärlig bredd om ca 2,5 m i markytan och ett djup om ca 1,5 meter. Schaktbredden och -djupet kan variera beroende på markens beskaffenhet. Inför schaktarbetena avverkas eventuella träd utmed kabelstråket. Avverkning sker för det arbetsområde som krävs för maskiner, transporter och upplag av schaktmassor utmed kabelstråket i samband med arbetets genomförande. Där kabelschaktet följer befintlig väg, eller gångväg kan dessa tillfälligt användas som arbetsväg. Ambitionen är att minimera arbetsområdets bredd.

Efter slutförda arbeten återfylls kabelschaktet varefter marken återställs i möjligaste mån till tidigare skick. I de områden som ska behållas som naturmark kommer den naturliga vegetationen på sikt att återetableras.

Under normalt arbetsförfarande ska yt- och grundvatten inte påverkas av några utsläpp. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms risken för spridning av ett eventuellt oljeläckage vid en olycka/haveri som mycket liten.

Påverkan i driftskedet

En viss röjning av större träd kan erfordras närmast ovanför kabelschaktet under driftskedet för att undvika att kablarna skadas av djupa trädrötter. Återväxten av vegetationen börjar etablera sig redan första växtsäsongen efter anläggandet inom de områden där schaktning utförts.

(18)

Skyddsåtgärder

Där kabelstråket planeras i skogsområden och ängsmark kommer anläggningsarbetena i möjligaste mån att förläggas till period med bästa möjliga markförhållanden. På så sätt minimeras körskador i blöta markområden. Diken och bäckar passeras varsamt med lämplig arbetsmetod.

Arbetet med kabelschaktet genomförs normalt med grävmaskin för schaktning. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. Arbetsområdet kommer att begränsas i möjligaste mån för att minimera intrånget på platsen med hänsyn till naturvärdesobjekt.

10.4 Kulturmiljö

Berörda intressen (se även kartbilaga 3)

Nedanstående kulturhistoriska lämningar är belägna inom 50 meter från studerade alternativ och redovisningen baseras på den information som finns tillgängligt i fornminnesregistret FMIS.

Alternativ A

 Vid Skyttevägen/Bäckvägen tangeras Sollentuna 72:1 som är en gravplats. Objektet är en övrig kulturhistorisk lämning. Lämningen är undersökt och borttagen.

 Sollentuna 67:1 är en runsten och bedömd som fornlämning. Objektet är beläget Sydväst om Snuggan.

 Sollentuna 67:2 är en färdväg och bedömd som bevakningsobjekt. Objektet är beläget Sydväst om Snuggan.

 Sollentuna 369:1 är ett gränsmärke och bedömd som övrig kulturhistorisk lämning. Objektet är beläget Sydväst om Snuggan.

 Sollentuna 67:3 är en färdväg och bedömd som fornlämning. Objektet är beläget Sydväst om Snuggan.

Alternativ B

Berör samma objekt, förutom Sollentuna 72:1, och i samma utsträckning som i alternativ A.

Alternativ C

Alternativ D

Alternativ E

 Nordost om Väsjön går alternativet i närheten av Sollentuna 54:1 som är ett röse och bedömd som fornlämning samt Sollentuna 435 som är ett bevakningsobjekt i form av en stensättning.

Alternativ F

 Sollentuna 64:1 är en stensättning och bedömd som bevakningsobjekt. Sollentuna 64:2, 63:1 och Sollentuna 63:2 är stensättningar och bedömda som fornlämningar. Sollentuna 65:2 är en hägnad och bedömd som fornlämning. Objekten är belägna sydost om Södersätra.

 Sollentuna 425 är en fornlämning i form av hägnad och Sollentuna 414 är en övrig

kulturhistorisk lämning i form av en bytomt/gårdstomt. Sollentuna 58:3 är ett hägnadssystem och bedömd som en fornlämning. Objekten är belägna öster om Södersätra.

 Sollentuna 55:1 1 är en fornlämningsliknande lämning och bedömd som bevakningsobjekt.

Objektet är beläget i anslutning till Hemmings väg.

 Sollentuna 324:1 Sollentuna 323:1, Sollentuna 333:3, Sollentuna 432 och Sollentuna 387:1 är stensättningar och bedömda som fornlämningar. Sollentuna 388:1, Sollentuna 333:4,

(19)

Sollentuna 332:1 och Sollentuna 333:2 är hägnader och bedömda som fornlämningar.

Sollentuna 415 är ett bevakningsobjekt i form av en boplats. Sollentuna 333:1 är en forn- lämningsliknande lämning och är bedömd som bevakningsobjekt. Sollentuna 433 är en boplats och är bedömd som fornlämning. Sollentuna 421 är en övrig kulturhistorisk lämning i form av en bytomt/gårdstomt. Samtliga objekt är belägna vid Norrsätra.

Alternativ G

 Sollentuna 63:1 och Sollentuna 63:2 är stensättningar och bedömda som fornlämningar.

Sollentuna 65:2 är en hägnad och bedömd som fornlämning. Objekten är belägna sydost om Södersätra.

 Sollentuna 425 är en fornlämning i form av hägnad och Sollentuna 414 är en övrig kulturhistorisk lämning i form av en bytomt/gårdstomt. Sollentuna 58:3 är ett hägnadssystem och bedömd som en fornlämning. Objekten är belägna öster om Södersätra.

 Sollentuna 324:1 Sollentuna 323:1, Sollentuna 333:3, Sollentuna 432 och Sollentuna 387:1 är stensättningar och bedömda som fornlämningar. Sollentuna 388:1, Sollentuna 333:4,

Sollentuna 332:1 och Sollentuna 333:2 är hägnader och bedömda som fornlämningar.

Sollentuna 415 är ett bevakningsobjekt i form av en boplats. Sollentuna 333:1 är en forn- lämningsliknande lämning och är bedömd som bevakningsobjekt. Sollentuna 433 är en boplats och är bedömd som fornlämning. Sollentuna 421 är en övrig kulturhistorisk lämning i form av en bytomt/gårdstomt. Samtliga objekt är belägna vid Norrsätra.

Vid Södersätra berörs Skålhamravägen som är av riksintresse för kulturmiljövården. Sollentunadelen representerar i fornlämningsbilden framför allt områdets äldre skeden samt en mer småskalig odling i utkanterna av det större området som till största delen ligger i angränsande kommuner. Fornlämning- arna, i form av bl.a. rösen, fossil åkermark, vägsträckningar, runstenar, stensträngssystem och grav- fält i anslutning till byar och gårdar, visar på en bosättning under bronsålder och äldre järnålder. Torp- bebyggelse och odlingsmarker inramar det öppna odlingslandskapet med många stora gårdar i de centrala delarna av området

I samma område berörs Rösjön – Skålhamravägen som ingår i Sollentuna kommunen kulturmiljöplan.

Påverkan på berörda kulturmiljöintressen bedöms kunna undvikas genom vidtagande av nedan angivna skyddsåtgärder.

Oavsett vilket alternativ som väljs kommer anläggandet av kabeln anpassas så att påverkan på kulturmiljön minimeras. Detta görs genom att i möjligaste mån justera sträckningen för ledningen så att kända fornlämningar inte berörs samt att identifierade fornlämningar markeras i fält innan anläggandet av ledningen påbörjas. Om det vid arbetets genomförande påträffas lämning som kan antas vara en fornlämning ska den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till Länsstyrelsen enligt 2 kap 10 § kulturmiljölagen.

Inför arbeten nära fasta fornlämningar kommer samråd med Länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen att genomföras och eventuellt nödvändiga tillstånd enligt samma lag att sökas.

Vidare kommer synpunkter angående sträckningen att inhämtas under samrådet. Dessa synpunkter kommer att beaktas innan den slutgiltiga sträckningen fastställs.

(20)

10.5 Friluftsliv

Söder och öster om Södersätra berör alternativ D, E och F Rösjöskogens naturreservat. Väster om Norrortsleden berör samtliga alternativ Törnskogens naturreservat. Naturreservaten nyttjas som ströv- och exkursionsområde och till friluftsaktiviteter såsom orientering, skidåkning etc.

I samband med arbetets utförande kommer arbetsområdet utmed kabelstråket att utgöra ett tillfälligt hinder för framkomligheten. Arbetsmaskiner, eventuell sprängning, öppna kabelgravar och upplag av massor kommer att medföra tillfälliga störningar för människor som vistas i berörda grönområden.

Sträckan med öppet kabelschakt kan kortas ned då kabelförläggning sker i rör.

Anläggningsarbetet pågår en kortare period.

Kabelstråket bedöms efter avslutade anläggningsarbeten inte medföra någon bestående påverkan på friluftslivet i området.

Oavsett vilket alternativ som väljs kommer anläggandet av kabeln i möjligaste mån anpassas så att påverkan på friluftslivet minimeras. Detta görs bl.a. genom att så få träd som möjligt avverkas och att sprängningsarbete minimeras. Påverkan på eventuella motionsspår begränsas genom omledning av spår eller genom att tillfälliga övergångar anordnas. Vidare kommer synpunkter angående sträck- ningen att inhämtas under samrådet innan den slutgiltiga sträckningen fastställs.

På lämpliga platser kommer skyltar att anslås för att visa hur man kan passera arbetsområdet.

Projektet bedöms på sikt medföra positiva konsekvenser för friluftslivet då befintlig luftledning avvecklas.

10.6 Infrastruktur

De utredda alternativen berör ett antal större och mindre vägar samt gång- och cykelvägar. Vägar som berörs är bland annat Danderydsvägen, Frestavägen och Norrortsleden.

 Alternativ A går längs med Danderydsvägen, Frestavägen, Solängsvägen och Gustavs- bergsleden. Framkomligheten på dessa vägar kan bli begränsad under anläggningsskedet.

I de fall alternativet behöver korsa vägar görs det med schaktfri metod för att undvika avstängningar av vägarna.

 Alternativ B går längs med Danderydsvägen och Frestavägen och Gustavsbergsleden.

Framkomligheten på dessa vägar kan bli begränsad under anläggningsskedet. I de fall alternativet behöver korsa vägar görs det med schaktfri metod för att undvika avstängningar av vägarna.

 Alternativ C går längs med Danderydsvägen, Yxvägen, Ribbings väg, Flintlåsvägen, Fresta- vägen och Gustavsbergsleden. Framkomligheten på dessa vägar kan bli begränsad under anläggningsskedet. I de fall alternativet behöver korsa vägar görs det med schaktfri metod för att undvika avstängningar av vägarna.

 Alternativ D går längs med Frestavägen och Gustavsbergsleden. Framkomligheten på dessa vägar kan bli begränsad under anläggningsskedet. I de fall alternativet behöver korsa vägar görs det med schaktfri metod för att undvika avstängningar av vägarna.

Vid Edsberg berörs en gång- och cykelväg (längs med Danderydsvägen). Framkomligheten kan bli begränsad under anläggningsskedet.

(21)

 Alternativ E går längs med Södersätravägen. Framkomligheten på vägen kan bli begränsad under anläggningsskedet. I de fall alternativet behöver korsa vägar görs det med schaktfri metod för att undvika avstängningar av vägarna.

 Alternativ F går längs med Hövdingevägen och Hemmings väg. Framkomligheten på dessa vägar kan bli begränsad under anläggningsskedet. I de fall alternativet behöver korsa vägar görs det med schaktfri metod för att undvika avstängningar av vägarna.

 Alternativ G går längs med Hövdingevägen och Hemmings väg. Framkomligheten på dessa vägar kan bli begränsad under anläggningsskedet. I de fall alternativet behöver korsa vägar görs det med schaktfri metod för att undvika avstängningar av vägarna.

Vid Edsberg berörs en gång- och cykelväg (längs med Danderydsvägen). Vid Frestavägen berörs planerad gång- och cykelväg. Framkomligheten kan bli begränsad under anläggnings- skedet.

Under drifttiden bedöms kabelstråket inte medföra någon påverkan på ovan nämnd infrastruktur.

I de fall alternativen behöver korsa större vägar görs det i första hand med schaktfri metod för att undvika avstängningar av vägarna.

I samband med planerade anläggningsarbeten kommer Vattenfall att säkerställas att berörda vägar är framkomliga för bil, -gång- och cykeltrafikanter, även om vissa begränsningar och tillfälliga störningar kan förekomma.

10.7 Utsläpp till luft, mark och vatten

Källor till utsläpp till luft vid markkabelförläggning är avgaser från de arbetsmaskiner som används, samt från transporter till och från arbetsområdet.

Under anläggningsskedet kommer vissa utsläpp till luft att förekomma från arbetsmaskiner och transportfordon. Maskinparken består normalt av grävmaskiner, borrmaskiner, kompressorer samt transportfordon för material och schaktmassor. Vid arbetet kommer maskinparken att släppa ut avgaser i huvudsak bestående av kolväten, kvävedioxider och partiklar till närområdet. Tillskottet av luftföroreningar från maskinparken är tillfälligt och utgör endast en mycket liten del av den totala mängden utsläpp i närområdet.

Vattenfall Eldistribution ställer krav på sina entreprenörer enligt miljölednings-system ISO 14001. I ledningssystemet anges de miljökrav som ska gälla för entreprenader på eller invid Vattenfall Eldistributions anläggningar.

Konsekvenserna av utsläppen från maskinparken bedöms som obetydliga då de endast utgör tillfällig påverkan vid anläggning.

10.8 Hushållning med naturresurser

Naturresurser i form av kabelsand eller stenmjöl kommer att användas för skyddsfyllning runt kablarna i kabelschakten. Kabelsanden utgörs av naturmaterial medan stenmjöl består av finkrossat

(22)

bergmaterial. I första hand väljs krossmaterial, d.v.s. stenmjöl. Som återfyllnad av kabelschaktet kommer befintliga schaktmassor att återanvändas i så stor utsträckning som möjligt.

Kablarna innehåller metaller och plaster i varierande mängd. Normalt förekommande metaller är koppar och aluminium. Vad gäller plaster så är plaster med polyetenbas vanligt förekommande. Dessa har ibland även en inblandning av kol för att erhålla halvledande egenskaper

10.9 Förorenad mark

Inga områden med förorenad mark har identifierats längs med studerade alternativ.

10.10Buller och vibrationer

Eventuella buller- och vibrationsstörningar är begränsade till anläggningsskedet. Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) som kommer att följas.

Markkablarna alstrar inga hörbara ljud. Inga konsekvenser av buller och vibrationer bedöms därmed uppstå under driftskedet.

(23)

12 Samlad bedömning

12.1 Anläggningsskedet

Under kortare perioder kan framkomligheten för gång- och cykeltrafik vara begränsad i området för kabelförläggningen. Vid korsning av större vägar som Danderydsvägen, Frestavägen och Norrorts- leden kommer kabeln att anläggas med schaktfri metod. Schaktning kan dock bli aktuellt vid passage under Norrortsleden via Grönanvägen.

Under anläggningsskedet kommer vissa utsläpp till luft i form av avgaser från arbetsmaskiner och arbetsfordon att förekomma. Tillskottet av luftföroreningar från maskinparken är tillfälligt och utgör en mycket liten del av den totala mängden utsläpp i närområdet.

Naturmiljön och friluftslivet kommer att påverkas under anläggningsskedet genom avverkning och schaktning. I samband med arbetets utförande kommer arbetsområdet utmed kabelstråket att utgöra ett tillfälligt hinder för framkomligheten. Kabelsträckningen kommer i möjligaste mån att anpassas så att sprängning och avverkning av träd minimeras.

Sträckningen anpassas i möjligaste mån för att i första hand helt undvika att fornlämningar berörs. För att minimera risk för påverkan på fornlämningar kommer dessa att märkas ut i fält innan anläggningen av kabeln påbörjas.

12.2 Driftskedet

Kabelförläggningen innebär att ca 5 km luftledning inom Sollentuna kommun avvecklas och raseras vilket är positivt för landskapsbilden. Den markförlagda ledningen innebär en påverkan på naturmiljön då inga träd eller större buskar får växa direkt ovanför kabelstråket.

Samlad bebyggelse finns utmed samtliga studerade alternativ. Närmaste avstånd mellan bostadshus och studerade alternativ är ca 15 meter. På detta avstånd beräknas magnetfältet ha avklingat till närmare 0 μT. Inga negativa konsekvenser bedöms därmed uppstå på omgivningen till följd av ledningens magnetfält.

12.3 Förordat alternativ

Inför samrådet har tidiga kontakter tagits med Sollentuna kommun för att diskutera eventuella motstående intressen som pågående planarbeten, värdefulla naturmiljöer etc. Upplysningar som har framkommit i kontakter med Sollentuna kommun tillsammans med inhämtad information från

Länsstyrelsernas digitala planeringsunderlag, FMIS (Riksantikvarieämbetets digitala underlag) och Skogsdataportalen har legat till grund för framtagandet av förordat alternativ.

I nuläget förordas alternativ G, denna bedömning kan komma att ändras beroende på vad som framkommer under samrådet.

Sammantaget bedömer Vattenfall att en markförläggning av 70 kV ledningen innebär förbättring av boendemiljön och landskapsbilden i och med att den befintliga luftledningen avvecklas.

(24)

14 Referenser

Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, 2009.

Magnetfält och hälsorisker

Länsstyrelsen i Stockholms län, GIS-material, Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag, 2015 Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets allmänna råd om buller, NFS 2004:15

Riksantikvarieämbetet, FMIS, digitalt underlagsmaterial, 2015 Skogsstyrelsen, Skogsdataportalen, digitalt underlagsmaterial, 2015 Sollentuna kommun, detaljplaner (gällande och under utarbetande) Sollentuna kommun, Översiktsplan för Sollentuna kommun, 2012

Upplands Väsby kommuns översiktsplan, ”Den moderna småstaden - framtidens Upplands Väsby”, aktualitetsförklarad 2010