Budgetunderlag 2021-2023
Klimatnämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Energirådgivning ... 3
1.3 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar ... 8
2.1 Verksamhetens resultat 2019 ... 8
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020 ... 9
2.3 Utsikt 2021 ... 12
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023 ... 12
2.5 Investeringsbehov ... 13
1 Inledning
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Nämnden ansvarar för att planera och samordna det övergripande arbetet med:
- att minska kommunens miljö- och klimatpåverkan, - att sammanställa kommunens miljöinformation,
- att planera och samordna kommunens förebyggande och åtgärdande arbete med buller, energi och vattenfrågor.
- att ansvara för energirådgivningen
Nämnden bevakar kommunens intressen avseende vattenverksamhet och täktverksamhet enligt miljöbalken (1998:808) och svarar för kommunens interkommunala vattensamverkan samt svarar för beslut enligt kommunens
renhållningsordning vad gäller annan hämtningsplats av behållare för hushållsavfall än vid fastighetsgräns.
I nämndens ansvar ingår inte de miljöövervaknings- och tillsynsuppgifter som åvilar miljö- och byggnadsnämnden.
1.2 Energirådgivning Beskrivning
Nämnden ansvarar även för Energirådgivningen som är ett samarbete mellan 27 kommuner och erbjuder opartisk och kostnadsfri rådgivning till privatpersoner, föreningar samt små och medelstora företag. Dess uppgift är bland annat att informera och ge råd om minskad energianvändning, uppvärmningsalternativ och klimatpåverkan, energideklaration av hus samt vilka bidrag som finns att söka. Energirådgivningen ger råd och hjälper till att hitta den bästa lösningen utifrån olika förutsättningar.
Energirådgivningen finansieras i sin helhet genom bidrag från Energimyndigheten.
1.3 Omvärld
Agenda 2030 – FN:s mål för hållbar utveckling
FN antog 17 nya mål för hållbar utveckling 2015. Målen styr mot ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtliga 17 mål berör Sollentuna på något sätt och faller inom ramen för en kommuns uppdrag.
Bild, Agenda 2030, de globala målen för en hållbar utveckling
Sollentuna kommun arbetar kontinuerligt med att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet. Generellt kan sägas att rika, demokratiska och fredliga länder, såsom Sverige, ligger nära uppfyllnad av många sociala och ekonomiska mål. Däremot har rika länder många utmaningar med miljö- och klimatfrågor då välstånd länge har inneburit ett överutnyttjande av naturresurser. För Sollentunas del innebär mål 12 – hållbar konsumtion och produktion samt mål 13 – bekämpa klimatförändringarna, stora
utmaningar att uppfylla. Mål 11 – hållbara städer och samhällen, innehåller flera delmål som är utmanande för kommunen att nå. Det är sannolikt att de flesta kommuner i Sverige behöver satsa extra på just dessa mål.
För att möta Sollentunas ambitiösa miljö- och klimatmål, Sveriges klimatlag och för att leva upp till målen i Agenda 2030 krävs ett brett spektrum av åtgärder.
Lagar, regelverk och standarder Lagstiftning
Samhällsbyggnadsprocessen kommer i kontakt med ett stort antal lagar inom främst plan- och byggområdet men även miljö- och fastighetsrättsliga områden. Lagar och förordningar förändras kontinuerligt och det är viktigt att samhällsbyggnadsprocessen har en bevakning och beredskap att anpassas i takt med förändringar.
De juridiska aspekterna avseende samhällsbyggnadsprocessen blir allt viktigare. Beslut överklagas och staten har olika uppfattningar och tolkningar av lagar som berör
samhällsbyggnadsprocessen.
Exempelvis arbetet med att klara miljökvalitetsmålen för vatten är plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster är svagt synkroniserade och lämnar luckor som kan göra det formellt svårt för kommunen att uppfylla sin roll.
Andra exempel där samhällsbyggnadsprocessen är beroende av lagstiftning och tolkning av lagstiftning är kring upphandlingsfrågor och de ändringar av avfallsförordningen SFS2011:927 kopplat till miljöbalken som genomförts. Det gäller SFS2018:1462 och :1463 avseende producentansvaret.
Ytterligare exempel är arbetet med anpassningar utifrån lagstiftning som har som mål att minska framtida klimatförändringar.
Mät, kart, GIS och geodata
Lantmäteriet har annonserat förändringar vad gäller kommuners leverans av data till och från Lantmäteriet, samt även nya standarder för geodata. Till exempel följande.
1. Nya standarder för leveranser av fastighetsdata (DRK) och nya kopplingar till Lantmäteriets förrättningsdatabas (Arken) har införts, eller kommer att införas av Lantmäteriet.
2. Regeringen har gett Boverket och Lantmäteriet uppdraget att tillgängliggöra geodata inom samhällsbyggnadsprocessen i syfte att hitta effektiva
informationsflöden. Under 2020 kommer direktiv för nationell standard av grundkartedata lanseras.
Ändringarna skapar behov om strategiskt arbete för geodata, dess struktur och leverans samt teknisk bearbetning och visning. En geodatastrategi behöver utvecklas som styrdokument.
Teknikutveckling
Teknikutvecklingen i omvärlden är snabb. I detta stycke redogörs för några av trenderna i omvärlden som redan påverkar eller i en snar framtid bedöms kunna påverka
samhällsbyggnadsprocessen.
En digital samhällsbyggnadsprocess
Att skapa en digitalt standardiserad process för samhällsbyggnad är en viktig del för samhällsutvecklingen. Översiktsplanering, detaljplanering, bygglov och
medborgardialog ska kunna ske med digitala verktyg på ett enhetligt sätt.
En obruten digital samhällsbyggnadsprocess innebär att informationshanteringen sker digitalt genom hela processen där översiktsplaner, detaljplaner, fastighetsbildningar och bygglov ingår.
Detta innebär bland annat att:
informationen, i form av till exempel planbestämmelser, ska lagras så att den blir återanvändbar
det automatiskt går att överföra informationen mellan olika verksamhets- och ärendehanteringssystem
det ska vara möjligt att använda informationen i olika former av e-tjänster
informationen i första hand ska utbytas digitalt mellan myndigheter och andra som medverkar i processen.
Det ställer helt nya krav på gemensamma nationella principer och riktlinjer för till exempel informationshantering, standarder, affärsmodeller och juridik. Lantmäteriet och Boverket har fått olika regeringsuppdrag för att på statlig nivå driva utvecklingen mot en digital samhällsbyggandsprocess. Varje kommun behöver anpassa sina processer, systemlösningar etc. för att kunna arbeta digitalt i samhällsbyggnadsprocessen.
För det interna arbetssättet och effektiviteten inom samhällsbyggnadsprocessen, är utvecklingen av GIS-verktyg det mest angelägna. Utvecklingen av det kommunala
tekniska digitala minnet, GIS, behövs och möter idag inte behovet från
samhällsbyggnadsprocessen för att öka effektiviteten. Den tekniska utvecklingen inom hantering, visualisering och interaktion av geografisk information/data är intensiv.
Den smarta staden
En smart stad är en stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att göra vardagen enklare för invånare och verksamhetsutövare. I den smarta staden skapas kontinuerligt nya smarta tjänster som gör staden ännu bättre. En smart stad är en hållbar stad. Den smarta staden möjliggörs genom uppkoppling, data som är tillgänglig för allmänheten, it-plattformar som kan kommunicera med varandra, sensorer och annan teknik. En förutsättning för den smarta staden är en digital samhällsbyggnadsprocess. Exempel på smarta tillämpningar kan vara transportoptimering som medför färre fordonskilometrar och smarta papperskorgar som via sensorteknik ”talar om” när de behöver tömmas vilket medför färre tömningstillfällen etc.
En huvudsaklig utmaning blir att säkerställa informations- och datasäkerheten samtidigt som krav och efterfrågan på öppna data och digitala informationsflöden ökar.
Hållbart byggande
För byggandet är en utveckling mot mindre klimatpåverkande material strategiskt viktig. Utvecklingen för kolinlagring är också av stor betydelse. Det handlar även mer handgripligt om hur ekonomiskt och resursmässigt tunga investeringar i infrastruktur kopplat till exploateringsprojekt är genomförbara. Ekonomiska och resursmässiga faktorer går sannolikt hand i hand.
Ökade miljökrav ställer även högre krav på entreprenörers maskinpark och därmed på entreprenadupphandlingar.
Förväntningar från medborgare och näringsliv Digital delaktighet
I dagens informationssamhälle ställs höga krav på e-tjänster inkl. självservice, interaktiva webblösningar, medborgardialog i beslutsprocesser med synpunkter och förväntan om snabb återkoppling och snabba beslut. Därmed finns förväntningar på likartade lösningar inom samhällsbyggnadsprocessen. Kommunikationen behöver anpassas till hur medborgare och näringsliv önskar hämta/lämna information.
Ärendeflöden, t.ex. tillfälliga markupplåtelser eller bygglov förväntas ske sömlöst, digitalt och snabbt. Medborgare och näringsliv förväntar sig att kunna hantera sina ärenden på webben och även betala där.
Konjunktur
Byggkonjunkturen kan komma att påverka intäkterna för plan-, bygglovs- och mät/kart- verksamheterna. I dagsläget ser inte samhällsbyggnadsprocessen att kostnadssidan, t ex vid upphandling av entreprenader, kommer att påverkas under det kommande året.
Såväl intäkts- som kostnadssidan blir viktig att noggrant följa under år 2020.
Kompetensförsörjning
Medarbetarna är samhällsbyggnadsprocessens viktigaste resurs. Om
kompetensförsörjningen inte säkerställs så fungerar inte samhällsbyggnadsprocessen.
Kompetensutveckling och förflyttning i takt med omvärldens krav är nödvändig liksom effektiva och tydliga arbetsprocesser. Samhällsbyggnadsprocessen har förutsättningar att skapa en attraktiv arbetsplats, då kommunens samlade kompetens inom
samhällsbyggnad är i samma avdelning. Samhällsbyggnadsprocessen kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter inom ett brett spektrum och ge möjlighet att arbeta tvärfunktionellt för hållbara lösningar med platsen och kunden i fokus.
Samhällsbyggnadsprocessen behöver, utöver grundprofessionerna inom
samhällsbyggnadsprocessens specialistområden, attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med kompetensatt utveckla en digital samhällsbyggnadsprocess.
Kommuner konkurrerar om personal med privata arbetsgivare som många gånger ligger längre fram vad gäller IT-utveckling och resurser. Samtidigt skapar, den tekniska utvecklingen inom hantering av geodata i verksamhetssystem och
avdelningsgemensamma geografiska databaser, behov av olika typer av specialistkunskaper som kan vara svår att hitta.
Dessa komplexa kompetensbehov tillsammans med en god arbetsmarknad inom området i länet gör det sannolikt svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil. Behoven att vidareutbilda personal bedöms därför komma att öka under de närmsta åren. Medarbetare ställer också större krav på arbetsgivarens arbetssätt, IT-infrastruktur och arbetskultur.
Utöver detta ökar krav på juridisk kompetens inom samhällsbyggnadsprocessens ansvarsområden.
Fler seniora och erfarna handläggare samt projektledare och upphandlingsexperter krävs för att klara en alltmer komplex handläggningsmiljö.
En slutsats är att en kompetensförsörjningsplan bör tas fram för att säkerställa att samhällsbyggnadsprocessen har rätt kompetenser idag och i framtiden.
Kompetensförsörjning är ett viktigt område då nämndernas verksamheter kräver
specialister inom många områden. All personal på samhällsbyggnadsavdelningen ingår i kommunledningskontoret och är därmed i formell mening underställda
kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsavdelningens uppdrag är att bidra till samhällsbyggnadsprocessen som helhet fungerar.
2 Nämndens budgetförutsättningar
2.1 Verksamhetens resultat 2019
Nettoresultatet för nämnden och dess verksamhet är 6,6 miljoner kronor och det är en avvikelse på 2,4 miljoner kronor mot budget. Det är främst kostnaden för interntid från kommunstyrelsen som är lägre än budget, vilket beror på vakanser. Detta har resulterat i att planerade leveranser har blivit försenade under året.
Utfallet för nämndens verksamhet är högre än budget, vilket beror på att budgeten var något låg.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2019
Bidraget i budgeten består av intäkter från Energimyndigheten för energi- och klimatrådgivning på 0,3 miljoner kronor de övriga intäkterna på 1,4 miljoner kronor avser ersättning från kommuner som ingår i vattensamverkan för Oxunda och Edsviken.
Då Sollentuna kommun har tagit över ansvaret för energi- och klimatrådgivningen 2019 ökade bidraget från Energimyndigheten till 1,2 miljoner kronor. De övriga intäkterna är inte redovisade som bidrag utan som intäkter. Anledningen till att de är lägre än budget är att utfallet är minskat med överskottet från energirådgivningen och vattensamverkan.
Det är flyttat till 2020.
Utfallet för anslaget är lägre än budget pga. att det har varit vakanser inom verksamheten under hela året.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2019
Skillnaden i lönekostnad mellan budget och utfall beror på att budgeten var för låg för nämndledarmötenas ersättning.
Avvikelsen i övriga kostnader beror på att kostnaden för interntid från
kommunledningskontoret är lägre än budget, vilket beror på vakanser. Utöver det har vissa uppdrag utförs av interna resurser istället för att anlita konsulter.
2.1.3 Verksamhetens grunduppdrag – kvalitetsstyrning samt måluppfyllelse 2019
Nämndens måluppfyllelse
Av de två fastställda nämndmålen bedöms det ena vara uppfyllt och det andra delvis uppfyllt.
Målet om att verka för en god bebyggd miljö bedöms vara uppfyllt då arbetet med att ta fram strategier för att styra utvecklingen mot mer hållbara alternativ har kommit långt.
Målet om minskad miljö- och klimatpåverkan bedöms delvis uppfyllt. Arbetet med mål- och handlingsplanen för miljö- och klimatfrågor har kommit längre än planerat men däremot har inte de direkta utsläppen av växthusgaser minskat i planerad utsträckning.
Nämndens utfall i kvalitetsstyrningen
Två av nämndens kvalitetsfaktorer är uppfyllda och en är delvis uppfylld.
Kvalitetsfaktorn för trygga invånare, studerande, arbetande och besökare är uppfylld.
Nämndens arbete med en ny avfallsplan, ordna evenemang som engagerar
kommuninvånare för en mer hållbar framtid, "Vårt Sollentuna 2040", skräpinsamling av förskole- och grundskoleelever och Trafikantveckan är aktiviteter som bidrar till denna kvalitetsfaktor.
Delaktighet i samhället är också en kvalitetsfaktor som är uppfylld. Aktiviteter som Earth Hour, Trafikantveckan, Igelbäckensdag och energi- och klimatrådgivningen är aktiviteter som bidrar till att uppfylla denna kvalitetsfaktor.
Kvalitetsfaktorn för Sveriges bästa företagsklimat är delvis uppfylld. Nämndens arbete med detta utgår ifrån de prioriterade förbättringsområdena stadsutveckling, infrastruktur och kommunikation, dialog, service och bemötande. Aktiviteter kopplade till denna kvalitetsfaktor är förtydligande av miljökrav i upphandlingar, framtagande av en ny energiplan och samordning av arbetet med agenda 2030. Med anledning av vakanser har förutsättningarna för att bygga upp en utvecklad samverkan med näringslivet inom miljö- och klimatområdet inte funnits under föregående år.
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020 Budget
Av den utökade budgeten på 0,7 miljoner kronor kommer nämndens verksamhet få 300 tusen kronor och samhällsbyggnadsverksamheten 0,4 miljoner kronor mer 2020 jämfört med 2019. Jämfört med 2019 är antalet verksamhetsområden oförändrad under 2020.
Samhällsbyggnadsverksamheten består av energirådgivning, miljöarbete, kommunövergripande hållbarhetsarbete, arbete med frågor kring vatten och
vattensamverkan. Energirådgivningen är ett samarbete mellan Vallentuna, Upplands Väsby och Sollentuna kommun och finansieras genom bidrag från Energimyndigheten.
Det utgör en del av det regionala samarbetet kring energirådgivning som består av 27 kommuner. Vattensamverkan består av vattensamverkan Edsviken och Oxunda. Den senare är ett samarbete mellan Sollentuna, Järfälla, Upplands Väsby, Sigtuna,
Vallentuna och Täby kommun. I vattensamverkan för Edsviken ingår Sollentuna, Danderyds, Solna, Stockholms, Järfälla och Sundbybergs kommun.
De utökade medlen för kommunikation och extern samverkan inom samhällsbyggnadsverksamheten kommer att fördelas på miljöarbete och kommunövergripande hållbarhetsarbete.
Det totala anslaget på 0,6 miljoner kronor för nämndens verksamhet kommer att användas för ledamöternas arvoden och andra kostnader som är direkt kopplade till nämnden och dess ledamöters arbete.
Av de totala intäkterna på 3,1 miljoner kronor kommer 1,7 miljoner kronor från vattensamverkan och 1,4 miljoner kronor från Energimyndigheten för
energirådgivningen. Den senare finansieras i sin helhet genom bidraget från Energimyndigheten. Då dessa projekt är ett samarbete mellan flera kommuner ska resultatet vara noll under projektets löptid och medlen kan inte finansiera annan verksamhet
Samhällsbyggnadsverksamheten består av energirådgivning, miljö- och klimatarbete, kommunövergripande strategiskt hållbarhetsarbete, vattensamverkan och strategisk vattenplanering.
Verksamhetsplan
Under 2020 kommer arbetet med handlingsplan agenda 2030, avfallsplan, bullerstrategi, energiplan, vattenplan, mål och handlingsplan: miljö & klimat och vattensamverkan att fortsätta.
Kopplat till fyra kvalitetsfaktorer finns sex indikatorer som mäter det levererade grunduppdraget.
Kvalitetsfaktorerna och indikatorerna är:
1. Nöjda medborgare - Alla ska känna sig trygga och nöjda med det kommunen erbjuder och det ska finnas möjlighet att leva ett gott liv i Sollentuna utifrån varje individs behov. Arbetet ska speglas i allt vi gör och det är viktigt att kommuninvånarna har högt förtroende för kommunens miljö- och klimatarbete.
Nöjd medborgarindex avseende kommunens miljöarbete mäter detta.
2. Rent vatten - Sollentuna ska vara det första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser. Omhändertagandet av dagvatten är en utmaning när bebyggelsen växer och därför prioriteras vattenvårdsfrågor.
Målsättningen är att genom miljökvalitetsnormerna nå en god övergripande ekologisk vattenstatus till år 2027. Andel sjöar med god ekologisk status, andel vattendrag med god ekologisk status och andel grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status mäter detta.
3. Hållbart byggande - Genom att ställa krav på material och byggnation vid nybyggnation och renovering av befintliga fastighetsbestånd, kommunala som privata, kan vi minska utsläppen. För nya områden ska en livscykelanalys (LCA) göras i projekteringsskedet. Krav på redovisning av energieffektivisering och CO2-besparing i pågående entreprenader. Antalet livscykelanalyser och antalet redovisningar av CO2 besparingar mäter detta.
4. Bibehållen eller ökad kolinlagring inom kommunens natur- och parkmark - Verksamheten ska utveckla en plan för hur kolinlagring kan bibehållas eller ökas. Resultatet av det förväntas vara att den nuvarande kolinlagringen i grönstrukturen på 13 000 ton CO2 ska bibehållas eller helst öka. Antalet ton kolinlagring i natur- och parkmark mäter detta.
Nämndens två mål är kopplade till det övergripande målet hållbar och konkurrenskraftig tillväxt. Det är målen hållbart byggande och bibehållen eller ökad kolinlagring inom kommunens natur- och parkmark.
2.2.1 Mål
Nämnden har två långsiktiga mål. Det är hållbart byggande och bibehållen eller ökad kolinlagring inom kommunens natur- och parkmark. Båda är kopplade till det
övergripande målet för hållbar och konkurrenskraftig tillväxt.
Genom att göra livscykelanalyser i tidiga skeden skapas förutsättningar för att planera och utforma ny bebyggelse på ett sätt som kan minska utsläppen av växthusgaser.
Därför behöver en livscykelanalys (LCA) göras i projekteringsskedet för nya områden och krav på redovisning av energieffektivisering och CO2-besparing i pågående entreprenader. Förväntat resultat av detta är att fler byggherrar tar ansvar för att i större omfattning leverera produkter som bidrar till att Sollentuna kan bli den första
kommunen som inte tär på jordens resurser.
I linje med kommunfullmäktiges beslut ska verksamheten utveckla en plan för hur kolinlagring kan bibehållas eller ökas. Resultatet av det förväntas vara att den
nuvarande kolinlagringen i grönstrukturen på 13 000 ton CO2 ska bibehållas eller helst öka.
Då mycket av nämndens arbete med målen sker ute i andra verksamheter och därmed inte nämnden påverka arbetet med frågorna direkt. Andra förvaltningars prioriteringar kan påverka utfallet måluppfyllelsen i högsta grad.
2.2.2 Intäkter utfall 2019 - budget 2020
Utfallet för bidrag 2019 avser ett bidrag från Energimyndigheten på 1,2 miljoner kronor för energi- och klimatrådgivningen. Budgeten för bidrag 2020 från Energimyndigheten är 1,4 miljoner kronor.
Utfallet för de övriga externa och interna intäkterna avser vattensamverkan.
Anledningen till att utfallet är lägre än budget 2020 är att utfallet är minskat med överskottet från projekten. Det är flyttat till 2020. Exkluderas det överflyttade beloppet är intäkterna desamma 2019 som i budgeten för 2020 för denna verksamheten.
Utfallet för anslaget är lägre än budgeten 2020 pga. att det har varit vakanser i
verksamheten under 2019 utöver det har vissa uppdrag utförs av interna resurser istället för att anlita konsulter. Därmed har en lägre volym av anslaget tagits i anspråk.
2.2.3 Kostnader utfall 2019 - budget 2020
Lönekostnaderna i budgeten är lägre än utfallet 2019 för att kostnaderna för nämndens verksamhet var något högre beroende på att nämnden är ny.
Ökningen av övriga kostnader beror på att budgeten för nämndens verksamhet ökar med 0,19 miljoner kronor och för den övriga verksamheten ökar dessa kostnader med 3,7 miljoner kronor. För nämndens verksamhet fanns det utfall för övriga kostnader 2019 och ingen budget. Detta har justerats i budgeten för 2020. Ökningen i budgeten för den övriga verksamheten beror på ökade medel om 0,4 miljoner kronor för kommunikation och extern samverkan och ett antagande om att verksamheten kommer att vara fullt bemannad 2020. Det senare resulterar i att kostnaden för köpt interntid från
kommunledningskontoret kommer att öka jämfört med 2019.
2.3 Utsikt 2021
2.3.1 Taxor
Nämnden har inga taxor.
2.3.2 Kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer
Nämnden har inga kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer på en kommunövergripande nivå.
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023
Inga nya eller förändrade behov identifierade i nämndens verksamhet under 2021-2023.
Däremot kan nya behov komma att identifieras under året i arbetet med mål och handlingsplanen för miljö- och klimatarbetet och får då resultera i prioriteringar inom ekonomisk ram 2021 liksom underlag för kommande planeringsperiod.
Prio
. Nya/förändrade behov - inom befintlig ram Belopp Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
1
Ny handlingsplan för miljö- och klimatarbetet arbetas framunder 2020 och ligger till grund för prioriteringar inom eller behov utom ram2021- 2023.
x x x
2
3
Prio
. Nya/förändrade behov - utom befintlig ram Belopp Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
1
Ny handlingsplan för miljö- och klimatarbetet arbetas framunder 2020 och ligger till grund för prioriteringar inom eller behov utom ram2021- 2023.
x 0 x x
2 3
2.5 Investeringsbehov Nämnden har inga investeringar.
