Budgetunderlag 2021-2023
Kultur- och fritidsnämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Nämndens grunduppdrag och målgrupp ... 3
1.3 Nämndens vision ... 4
1.4 Omvärld ... 4
2 Nämndens budgetförutsättningar ... 12
2.1 Verksamhetens resultat 2019 ... 12
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020 ... 16
2.3 Utsikt 2021 ... 20
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023 ... 20
2.5 Investeringsbehov ... 21
1 Inledning
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet,
biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för barn och ungdomar 13 - 20 år, turism, lotteriverksamhet. I uppdraget ingår även att fördela bidrag till ungdoms- och kulturföreningar samt till föreningar med verksamhet för personer med funktionsnedsättning.
1.2 Nämndens grunduppdrag och målgrupp Beskrivning
Kultur- och fritidsnämndens grunduppdrag är att skapa förutsättningar för kommunens invånare att ha en aktiv och meningsfull fritid. En meningsfull och aktiv fritid är en grundförutsättning för en god folkhälsa samt erbjuder möjligheter till ett livslångt lärande. Kultur- och fritidsnämnden arbetar genom sina olika verksamheter för att främja ett socialt hållbart samhälle, folkbildning och en stark demokrati.
Sollentuna kommuns politiska plattform för mandatperioden 2019 - 2022 tar upp vikten av delaktighet och tillgänglighet till kulturutbud för barn och unga. Plattformen
fokuserar i ett stycke på vikten av tillgängliga mötesplatser för både kultur och idrott för barn och ungdomar. Alla barn och ungdomars behov av sammanhang och tillhörighet oavsett fritidsintressen tas även upp som ett fokusområde för utvecklingen av
kommunens fritidsgårdar och ungdomsverksamhet.
Kultur- och fritidsnämndens uppdrag är inte lagstadgat, med undantag av
biblioteksverksamheten som regleras i Bibliotekslagen (2013:801) samt handläggning av lotteritillstånd enligt Lotterilagen (1994:1000). Kultur- och fritidsnämnden är dock en viktig aktör om kommunen effektivt ska kunna arbeta med målen i Agenda 2030 och Barnkonventionen.
Nämndens uppdrag utförs dels inom nämndens egna verksamheter och dels genom olika former av stöd till det kommunala föreningslivet. Inom nämndens ansvarsområde finns verksamheter som har till uppdrag att erbjuda ett utbud av aktiviteter, främst riktat mot barn och unga, samt verksamheter som har till uppdrag att skapa förutsättningar för framförallt föreningslivet att erbjuda aktiviteter. Även stödet till föreningslivet har ett särskilt fokus på meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga i kommunen.
Kultur- och fritidsnämndens målgrupp består av alla invånare i Sollentuna kommun. I Bibliotekslagen samt i de politiska styrdokumenten för Sollentuna kommun anges dock att barn och unga är en särskilt prioriterad grupp för nämndens verksamhet.
1.3 Nämndens vision Beskrivning
Kultur- och fritidsnämndens vision lyder: I Sollentuna är det lätt att ha en aktiv fritid.
Denna vision är en konkretisering av Sollentuna kommuns övergripande vision om Sveriges mest attraktiva kommun utifrån nämndens verksamhetsområde. Inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter kultur, idrott och fritid för barn och unga innebär det att verksamheterna ska arbeta för att uppfylla invånarnas behov av fritid och rekreation.
Kultur- och fritidsnämndens utbud ska vara tillgängligt, både vad gäller verksamhet och anläggningar. De kommunala bidragen ska göra det enkelt för den som vill engagera sig eller delta i föreningslivet.
1.4 Omvärld
Omvärldsanalys är en strukturerad kartläggning av den omvärld organisationen verkar i. Den görs med syfte att skapa en bild av kommande trender och hur nämnden tror att situationen kommer att förändras framöver – perioden 2021 - 2023.
Kultur- och fritidsnämndens omvärldsanalys tar sitt avstamp i SKRs (Sveriges kommuner och regioner) omvärldsanalysdokument – ”Vägval för framtiden 3, Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2030”, publicerat i februari 2018.
SKR har i sitt omvärldsanalysarbete, tillsammans med Kairos Future, identifierat fem övergripande förändringskrafter som påverkar Sverige och övriga världen:
Globalisering
Demografi
Klimatförändringar
Teknik
Värderingar
Dessa globala förändringar påverkar nationer, regioner och enskilda människor. De är ofta svåra att påverka lokalt och påverkar inte heller det lokala på samma sätt överallt.
Däremot är det tydligt att de på ett eller annat sätt påverkar på regioner och kommuner.
De kommuner som bäst förstår dessa förändringar och som har strategier för att möta dem, är de som kommer att vara mest framgångsrika i kommuninvånarnas ögon.
Resultatet av förändringen som sker har sammanfattats i 13 trender som SKR tror kommer att påverka det kommunala uppdraget de närmsta tio åren. Av dessa trender är nio att betrakta som särskilt viktiga för Sollentuna kommun ur ett kultur- och
fritidsperspektiv, dessa är kursiverade nedan.
1. Minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme 2. Stigande förväntningar på välfärden
3. Hårdare konkurrens om kompetens 4. Ökad polarisering
5. Ökad bostadsbrist
6. Ökat fokus på landsbygden 7. Förändrat medielandskap 8. Minskad tillit
9. Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik
10. Ökat kommunalt fokus på integration 11. Ökad osäkerhet i världen
12. Fler geopolitiska konflikter
13. Från kunskaps- till nätverkssamhälle
Kultur- och fritidssektorn är till sin natur mångfacetterad och därigenom också komplex att beskriva. Allt i från sociala frågor, läskunnighet, folkbildning och hälsa till
klimatförändringar, infrastruktur, tillgänglighet och digitalisering påverkar uppdraget i hög grad. Det är en verksamhet som byggs upp av relevans och kundnöjdhet. Om invånarna inte ser verksamheten som relevant förlorar den sin mening. Kultur- och fritidsnämnden behöver därför ha en strategi för att svara upp emot en föränderlig omvärld.
Som ett komplement till SKRs underlag har kultur- och fritidsnämnden tagit del av Kairos futures omvärldsanalys för 2020 och de närmsta åren framöver – ”2020: Notans år” och andra för nämnden relevanta ämnesområden. Dessutom har andra relevanta organisationers omvärldsanalyser gåtts igenom. Nedan följer beskrivningar av de trender och strömningar som kultur- och fritidskontoret identifierat som mest relevanta för kultur- och fritidsnämnden under 2021 och åren framåt. För den som vill fördjupa sig i de olika delarna finns källhänvisningar till varje del.
Kommande lågkonjunktur
Allt fler instanser, inklusive SKR, anser att en lågkonjunktur är på väg eller redan här år 2020. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter är, med undantag av folkbiblioteken, inte lagstadgade. I tider av ekonomiska åtstramningar gör det att kultur, idrott och fritidssektorn är en av de första sektorer som pekas ut för att skapa besparingar. Det har redan skett i flera kommuner under 2019. Det är därför mycket viktigt att kultur- och fritidsnämnden har en strategi för att hantera de tuffa prioriteringar av resurser och verksamhet som kan komma att behöva göras under kommande år.
Källor: Kairos Future. 2020 Notans år; SKR Cirkulär Budgetförutsättningar för åren 2020-2023.
Demografi
Kultur- och fritidsnämndens verksamhet påverkas av hur befolkningsutvecklingen ser ut, både i helhet och i vissa specifika grupper. Befolkningen i Sollentuna beräknas fortsätta stiga under de kommande tio åren, om än i långsammare takt jämfört med tidigare. Under 2023 beräknas folkmängden överstiga 76 000 personer, och vid 2028 förväntas folkmängden överstiga 80 000 personer. De vanligaste åldersgrupperna i kommunen vid utgången av år 2018 var barn i åldern 8-14 år samt vuxna i åldern 44-54 år.
Det finns stora skillnader i hur befolkningsutvecklingen har sett ut i de olika kommundelarna de senaste tio åren. Detta kommer att fortsätta vara fallet under de kommande tio åren. Eftersom både kraften i befolkningsökningen och
sammansättningen i kommundelarna förändras över tid behöver också kultur- och fritidsverksamheterna planeras på ett sätt som är både långsiktigt hållbart och flexibelt.
Genom den befolkningsökning som skett under de senaste tio åren har kultur- och fritidsnämndens verksamheter sett ett ökat tryck på verksamheterna. Allt mer kritik riktas mot att anläggningar eller verksamhet upplevs som otillgängliga.
Barn och unga
I nuläget är barn och unga en uttalad prioriterad målgrupp för kultur- och fritidsnämndens verksamheter. Enligt befolkningsprognosen kommer det att bo ca 20 000 barn och tonåringar i kommunen år 2023. Barnfamiljer utgör en viktig befolkningsgrupp i kommen som helhet. Att det finns möjligheter för barnen att ta del av ett kvalitativt fritidsutbud är en viktig faktor när en familj beslutar sig för att bosätta sig i en kommun. Barnfamiljer som grupp tar del av en stor del av kultur- och
fritidsverksamheterna. Redan nu finns kritik mot att viss verksamhet inte är tillgänglig eller tillräckligt anpassad för barnfamiljer, exempelvis verksamheten i Edsviksområdet.
Den grupp barn som tar störst del av kultur- och fritidsnämndens verksamheter och resurser är barn i åldern 6 – 15 år. Under de närmsta åren kommer befolkningsökningen bland barn och unga i första hand ske genom fler små barn (1 – 5 år) och samt fler tonåringarna när den stora gruppen barn födda kring år 2000 växer upp. Däremot minskar antalet barn i åldern 6 – 13 åringar tillfälligt för att sedan öka igen efter 2024.
Barn och ungdomar har inte samma behov och krav när det kommer till
fritidsverksamhet. Dessutom är behoven olika beroende på vilka förutsättningar
familjen, eller det enskilda barnet, har. Då målgruppen barn och unga dessutom varierar kraftigt i sammansättning över tid behöver kultur- och fritidsnämndens verksamhet vara förändringsbenägen för att behålla sin relevans. Det är särskilt tydligt i den
generationsväxling som sker när barnen födda runt millennieskiftet växer upp (se mer nedan under Ökad polarisering).
Tonåringar tar traditionellt sett mindre del av kultur- och fritidsnämndens verksamheter.
Ur folkhälsoperspektiv finns det ett stort behov av att stärka ungdomars inflytande, medbestämmande och i många fall självkänsla. Det ökade fokuset på ungas ohälsa och de växande sociala utmaningarna i samhället kommer förmodligen göra kraven på meningsfulla fritidsaktiviteter för alla allt starkare.
Äldre
Antalet personer som är 65 år och äldre har ökat stadigt sedan 1975, och kommer enligt befolkningsprognosen att fortsätta öka de kommande tio åren. Äldre fortsätter dock vara
den minsta ålderskategorin i kommunen.
Framförallt är det 80 år och äldre som kommer att öka när den stora andelen 40-talister i kommunen når högre åldrar. Från 2018 till 2028 ökar den kategorin från 2 850 till cirka 4 400, vilket motsvarar en ökning på 54 %. Då allt mer forskning pekar på att en aktiv och meningsfull fritid är viktigt för att förebygga olika åldersrelaterade sjukdomar bör kultur- och fritidsnämnden inkludera åldersgruppen äldre, över 75 år, som en prioriterad målgrupp. Ett stort ökat antal äldre med behov av vårdinsatser kommer skapa en stor kostnad för kommunen. Satsningar på att förebygga ohälsa bland äldre, vilket är mycket billigare, är därför en god investering för kommunen.
Hög andel invånare födda utanför Sverige
Av Sollentunaborna är ca 25 % födda utanför Sverige. De flesta av dessa är födda på 70- och 80-talen vilket också innebär att det finns en stor andel barnfamiljer i
kommunen där föräldrarna är födda utomlands. Om kultur- och fritidsverksamheterna ska vara tillgängliga för alla barn och unga i kommunen krävs att det är lätt att hitta till verksamheterna och enkelt att förstå hur man gör för att ta del av kommunens stora fritidsutbud. Detta kan vara svårt idag om man inte talar språket eller är uppväxt med exempelvis föreningsliv och kommunal verksamhet såsom det är organiserat i Sverige.
Källor: Lokalresursplan 2020, Sollentuna kommun; Sollentuna Befolkningsprognos 2019 – 2028; Alzheimerfonden, Karolinska Institutet; Folkhälsomyndigheten; Kairos future – Vem är framtiden?; SCBs Inrikes och utrikes födda efter region, ålder och kön.
År 2018.
Ökad polarisering
Ökande ekonomiska klyftor
De ekonomiska klyftorna ökar i Sverige och har gjort så under lång tid.
Inkomstspridningen mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst har ökat med ca 40 % sedan 1995. Sollentuna är en generellt sett välbärgad kommun men med ett antal kommundelar med betydlig lägre genomsnittliga inkomster, utbildning och högre arbetslöshetstal än resterande delar.
Många familjer i dessa områden lever i en extrem trångboddhet och med dålig standard.
Sådana förhållanden riskerar att leda till ökade konflikter mellan föräldrar, mellan förälder/barn och mellan syskon. Det gör att unga inte har möjlighet att ha en plats för vila, lek eller läxläsning hemma. I Sollentuna är ofta deltagande i föreningsliv förenat med höga kostnader för föräldrar, detta gäller även för idrotter som inte är särskilt materialkrävande. Med en ekonomisk utsatthet finns därför inte resurser för att ta del av organiserad fritidsverksamhet.
Ökade sociala och kulturella klyftor
Det har skett en polarisering av människors tillgång till socialt och kulturellt kapital.
Det sociala kapitalet avser i detta sammanhang individers tillgång till nätverk och sociala strukturer. Det kulturella kapitalet handlar om att genom bildning och förståelse för andra människor smälta in i olika gemenskaper, något som ökar chanserna för social inkludering och som kan underlätta och ge fler möjligheter i livet. I och med
övergången från ett kunskaps- till ett nätverkssamhälle blir tillgången till socialt och kulturellt kapital allt mer avgörande för människors framtidsutsikter.
Barn som lever i socialt utanförskap har därför fler riskfaktorer för att som vuxen drabbas av ohälsa, arbetslöshet och fattigdom. Riskerna för att inte klara sin skolgång ökar. Trångboddheten gör att man inte vill eller kan vara hemma på eftermiddagar och kvällar. Barnen löper stor risk att fångas upp av kriminella nätverk och dras in i
narkotikamissbruk och kriminalitet. För att bryta det sociala utanförskapet krävs sociala insatser, både främjande och förebyggande. Fritidsgårdar och ungdomsverksamhet är sociala främjande verksamheter som skapar alternativ för ungdomar som inte kan eller vill delta i annan organiserad verksamhet. Kompetenta medarbetare med rätt resurser och utbildning som arbetar i samverkan med de förebyggande verksamheterna kan motverka det sociala utanförskapet. Nedskärningar inom öppen fritidsverksamhet för ungdomar samt socialtjänstens verksamhet kommer att påverka möjligheterna att arbeta främjande med dessa ungdomar och skapa förutsättningar för en socialt hållbar och trygg kommun. Att skapa förutsättningar för alla att ta del av kultur- och
idrottsaktiviteter är en viktig del för att skapa ett socialt hållbart samhälle.
Källor: Prop. 2018/19, Bilaga 2. Fördelningspolitisk redogörelse; En plats att kalla hemma – barnfamiljer i bostadskrisens skugga. Rädda Barnen 2017; SKR. Vägval för framtiden 3
Generationsväxling
Av generationsskiften följer ofta förändrade värderingar. Grundläggande värderingar uppstår tidigt i livet och förändras vanligen rätt lite under ens levnad. Kairos future genomför flera olika attitydstudier och forskningsprojekt kopplat till svenskarna och framtiden. En av dessa studier handlar om hur morgondagens medborgare skiljer sig från dagens. Kunskap om detta är vitalt för att kultur- och fritidsverksamheterna ska fortsätta ha relevans för kommande generationer.
Generation Z
Man menar att den generation som nu växer upp, ”Generation Z” (födda 1997 – 2005), på många sätt skiljer sig avsevärt från tidigare generationer. Generation Z är den första generation som inte minns en värld innan 9/11, innan gäng- och skolskjutningar eller utan klimatkris. De växer upp i en värld som är präglad av oro. Det är också den första generationen som aldrig upplevt ett samhälle som inte var fullt ut digitaliserat. Dessa
förutsättningar har präglat denna generations värderingar och samhällssyn.
Det är en generation som fokuserar mycket på moral. Men inte nödvändigtvis med samma innehåll som hos tidigare generationer. Variationen inom gruppen är också stor.
Unga kvinnor går i bräschen för denna syn samtidigt som så mycket som 6 % av de unga männen inte ser sig bundna av någon moral alls. Det finns även tecken på att Generation Z har en annan syn på ledarskap och världsproblemen jämfört med de som är vuxna och styr samhället idag. Yngres tillit till varandra och samhällsinstitutionerna minskar mer än i övriga befolkningen där tilliten har varit förhållandevis stabil över tid.
Samtidigt ökar den upplevda psykiska ohälsan bland barn och unga.
Baby boomers, rekordgenerationen
Samtidigt är rekordgenerationen, 40-talisterna, äldre och fortsätter ställa krav på god service och hög tillgänglighet. Detta är en generation som vuxit upp under den tid då välfärden och de statliga institutionerna var som starkast. De har i många fall haft god tillgång till välfärd och service under hela sina liv men nu när de har som störst behov av välfärdens service, är resurserna begränsade.
I mötet mellan dessa två generationer behöver kultur- och fritidssektorn fundamentalt förändras. Ekonomisk åtstramning i kombination med begränsning av innovation och utveckling riskerar att skapa en sektor som blir allt mer irrelevant för stora delar av befolkningen. Samtidigt kan den ekonomiska situationen bli en generator för omprövning av etablerade sanningar och heliga kor.
Källor: Kairos Future. 2020 Notans år; Vem är framtiden?; Framtidens samhällskontrakt.
Stigande förväntningar på välfärden
Samtidigt som människors ekonomi förbättrats och utbildningsnivån ökat har
auktoritetstron minskat och många är bra på att ställa krav på myndigheter och politiker.
Kostnaderna i kommuner och landsting har länge ökat snabbare än vad
befolkningsutvecklingen kan förklara. Parallellt med stigande förväntningar på välfärden finns det de som inte ställer några krav alls och har låga förväntningar på kommunen. Risken att den som ropar högst, får mest, är högst reell. Denna risk är ytterst påtaglig inom kultur- och fritidsområdet som inte är lagstyrt. Detta hänger i Sollentuna till viss del ihop med befolkningsstrukturen och de skillnader i samhällssyn och värderingar mellan generationer som redogjordes för tidigare.
Svenskarna har generellt sett höga krav på välfärden, samtidigt som man är mer missnöjd än sina nordiska grannar. Kultur- och fritidssektorn är beroende av hög kundnöjdhet och relevans. Hela fritidssektorn drivs i hög grad av invånarnas engagemang genom kommunal samverkan med ideella föreningar. Det finns dock tydliga tendenser på att det sker en förändring i hur man ser på sitt personliga bidrag till den delen av välfärden. I den äldre generationen var det egna engagemanget i
närområdet självklart och prioriterat. De yngre är uppfostrade till att vara kunder i samhället snarare än bidragare. De yngre ser sig också mer och mer som
världsmedborgare. Detta speglar hur villkoret för eget engagemang formas. De yngre drivs av ett stort engagemang men lokala frågor överskuggas lätt av de större frågorna kring exempelvis miljö och samtycke/trakasserier. Många unga upplever att det är svårt att veta hur man ska göra för att kanalisera sitt engagemang. Dagens föreningsliv och kommunens stöd till föreningslivet och invånarnas gemensamma engagemang för
kultur- och fritidsfrågor kommer behöva förändras om det ska fortsätta vara relevant för kommande generationer.
Balansera föreningslivets, boendes och miljöns krav och behov
Inom idrottsområdet har idrottsföreningarna i Sollentuna kommun vuxit både till antal och till utövare de senaste åren. I och med att idrottsföreningarna erbjuder allt fler aktiviteter för barn och unga ökar nämndens kostnader för stöd till föreningarna, särskilt det så kallade aktivitetsstödet till ungdomsföreningarna samt kommunens kostnader för nya idrottsanläggningar. Samtidigt ökar slitaget på befintliga anläggningar. Många av de befintliga idrottsanläggningarna är från 1970-talet och bristfälligt underhållna.
Kostsamma renoveringar kommer krävas om dessa ska kunna fortsätta att användas framöver. Samtidigt som kraven kommer från föreningslivet på fler, bättre och mer tillgängliga anläggningar möts utbyggnaden av anläggningarna av allt mer motstånd från boende. Trenden är att man månar om sin närmiljö och ser till det egna intresset i första hand när det kommer till frågor om stadsbyggnad och infrastruktur.
En annan sida av detta är den påverkan utbyggnaden av idrottsanläggningarna kan ha på klimatet och miljön. Detta gäller tillexempel de resurser som krävs i framställning och byggnation vid nybyggen men även befintliga energikrävande anläggningar som inte är anpassade för ett förändrat klimat. Till det kommer de negativa effekterna för djurlivet när kvällar och nätter lyses upp allt mer, allt starkare och allt längre vilket påverkar den biologiska mångfalden, särskilt i eller i närheten av naturområden.
Källor: SKR, Vägval för framtiden 3; Kairos Future. 2020 Notans år; Framtidens samhällskontrakt; Forskning & Framsteg, nr 2/2018 -
https://fof.se/tidning/2018/8/artikel/det-dodliga-ljuset.
Förändrat medielandskap
Många lokala tidningsredaktioner lägger ner sin verksamhet. Det lokala perspektivet saknas allt mer i debatten och granskningen av makten uteblir. Sollentuna har
fortfarande lokaltidningar men nyhetsflödet blir allt mer Stockholmsanpassat. På sikt finns risken att befolkningen inte får några lokala nyheter alls med undantag från enstaka negativa händelser som uppmärksammas regionalt eller nationellt. De positiva nyheterna eller nyheter som uppmärksammar lokala händelser i det lilla riskerar att försvinna.
I takt med teknik- och generationsväxling hämtar allt fler sin information och sina nyheter via sociala medier eller personligt anpassade nyhetsflöden. De algoritmer som styr dessa flöden kan lätt manipuleras av nättroll – enskilda personer eller utlandsstödda organiserade trollfabriker med politiska syften – för att på så sätt sprida desinformation eller påverka opinionen i en viss riktning.
Under dessa omständigheter har biblioteken och det civila samhället viktiga roller att spela som folkbildande och demokratifrämjande plattformar. Den föreslagna nya biblioteksstrategin tar upp att bibliotekens läsfrämjande och utbildande uppdrag bör förstärkas. Biblioteken som mötesplats är i ökat fokus och prioriteringar kopplat till bibliotekens roll kommer påverka hur det nya huvudbiblioteket i Turebergshuset formas under de kommande åren.
Källor: SKR, Vägval för framtiden 3; Kairos Future. 2020 Notans år. Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi, februari 2019 .
Ökade krav på att effektivisera verksamheterna med ny teknik
Det ställs krav på att kommunens information och verksamheter ska anpassas till nya målgrupper, att nya digitala verktyg ska finnas tillgängliga och att verksamheten ska effektiviseras genom tekniska lösningar. Digital utveckling och
verksamhetsanpassningar utgör en allt större del av verksamheternas kostnader.
Kommunala mötesplatser som saknar de tekniska lösningarna för exempelvis internet- uppkoppling eller bokningssystem online riskerar att upplevas som omoderna av kommuninvånarna. De yngre invånarna har ingen erfarenhet av att leva i en analog värld vilket påverkar dessas förväntningar på fritidsutbud och informationskanaler. För att möta invånarnas behov och förväntningar på digitalt utvecklade verksamheter krävs medarbetare med kompetens inom området IT och digitalisering.
Källor: SKR, Vägval för framtiden 3; Kairos Future. 2020 Notans år.
Agenda 2030, social hållbarhet och kultur- och fritidsverksamhet
Det finns en röd tråd mellan många av målen i Agenda 2030, social hållbarhet och kultur- och fritidsverksamheterna. Rätten till lek, vila och rekreation ingår till och med i barnkonventionen just för att det är en viktig del i barnens möjligheter att utvecklas hälsosamt. Potentialen för kultur- och fritidsnämnden att tillsammans med andra kommunala och privata aktörer bidra till att Sollentuna kommun uppfyller målen i Agenda 2030 är stora.
Kultur- och fritidsnämnden behöver ställa olika perspektiv emot varandra för att kunna bidra på ett effektivt sätt till målen i Agenda 2030. Främjande och socialt
sammanhållande verksamheter och mötesplatser, som kultur- och fritidsverksamhet i grunden består av, kan hjälpa till att skapa trygga och socialt hållbara samhällen med friska människor. Men det kräver att det finns resurser för att kunna anställa kompetenta medarbetare, att det finns tid och kraft för långsiktigt strategiskt arbete och mod att omprioritera resurser och ställa krav till förmån för grupper som inte nödvändigtvis är de som hörs mest. Krav på effektiviseringar kan driva innovation och utveckling inom kultur- och fritidsområdet, om ovanstående förutsättningar fortfarande finns.
2 Nämndens budgetförutsättningar
2.1 Verksamhetens resultat 2019
Kultur- och fritidsnämndens budget 2019 var 157,9 mkr och redovisar ett nettoutfall med 158,1 mkr, vilket är ett negativt underskott med 200 tkr. Använda medel i procent är 100 %.
Nämndens underskott beror i första hand på omständigheter kopplat till anläggningar och lokaler. Den totala summan av ej budgeterade anläggnings- och lokalkostnader uppgår till 1,7 mkr där nämnden fått avstå annan verksamhet för att täcka nedan kostnader.
Konstgräsplan Silverdal
Redan i samband med delårsrapporten per augusti stod det klart att kommunstyrelsen beslutat att förlänga hyran av konstgräsplan Silverdal. Konstgräsplanen är anlagd på JM:s mark och förlängningen av hyran över sommaren 2019 innebar en merkostnad för kultur- och fritidsnämnden på 0,6 mkr.
Northsides lokal på Malmvägen
Dessutom belastas kultur- och fritidsnämnden med 0,5 mkr, vilket motsvarar 10 % av totala kostanden, för hyra av Northsides lokal på Malmvägen. Orsaken är att
Sollentunahem anser att Sollentuna kommunfastigheter AB gjort uppsägningen av lokalen på felaktiga grunder. Kommunstyrelsen tar resterande del av hyreskostnaden för Northsides lokal.
Konstgräsplan Helenelunds IP
Konstgräset på Helenelunds IP byttes 2018 och enligt information från trafik- och fastighetskontoret skulle denna anläggning varit avskriven. I december 2019
uppdagades av controller på kommunledningskontoret att det kvarstod en restskuld som uppgick till 0,6 mkr som belastar kultur- och fritidsnämndens utfall för 2019.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2019
Kultur- och fritidsnämndens intäkter blev 3,9 mkr högre än budgeterat då totala intäkter blev 34,2 mkr mot budgeterade 30,2 mkr. Avvikelsen avser:
1, 6 mkr statsbidrag och bidrag. Nämnden ansökte och beviljades medel för gratis sommarlovsaktiviteter för barn och ungdomar 6 - 15 år med 0,7 mkr från Socialstyrelsen samt mottog 0,5 mkr från Socialnämnden som avsattes för gratis
lovaktiviteter för alla barn och ungdomar i kommunen under övriga lov.
Biblioteket beviljades även högre inköpsstöd från Kulturrådet. Bidragen beviljades under första kvartalet 2019 varvid de ej budgeterats.
Externa intäkter 0,9 mkr. Taxeökningar för hyror av idrottshallar var budgeterade men dessa kommer verkställas till höstterminen 2020. Istället tillkom hyresintäkter från idrottshallar med 1,6 mkr. Dessa avsåg hösttermin 2018 där 1,2 mkr ej bokats upp vid årsbokslutet och 0,4 mkr där kontaktcenter, som sköter nämndens ströbokningar och fakturering, hade eftersläp med fakturering.
Interna intäkter 1,6 mkr. Höjning av hyror budgeterades med 1% för att täcka indexökning. Indexökningarna låg på mellan 0 - 2,27 %. Gymnastiksalarna höjdes med i snitt 1,27 % , varpå nämnden höjde hyror mot skolor med samma procent som genererade en ökning av de interna intäkterna.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2019
Kultur- och fritidsnämnden redovisade kostnader med 192,4 mkr mot budgeterade 188,1 mkr, vilket är 4,3 mkr högre. Detta möjliggjordes då nämnden även hade högre intäkter som härrörde 2018 samt att de sent beviljade statsbidragen och bidragen täcker kostnader i samma utsträckning som intäkterna. Nämnden har kostnader av fasta eller fastare slag med ca 93 % vilket ger ett utrymme med 7 % att utföra verksamhet.
Köp av verksamhet avser 11 % av nämndens kostnader och blev 1,3 mkr lägre
kostnader mot budget. Inom denna kategori avses köp av huvudverksamhet från extern aktör, aktivitetsstöd, habiliteringsersättning inom LSS, övriga bidrag, investeringar av mindre värde samt underhållskostnader för fastigheter. Nämnden har fem aktörer i extern regi som består av Medley AB som driver sim- och sporthallen, Hajstar Fritid AB som driver Väsjöbacken, Edsviken Konsthall AB som gick i konkurs i september samt två fritidsgårdar, Överby Hästsportförening och VCafé. Till dessa betalades drygt 12 mkr i driftbidrag. Största avvikelsen mot budget är lägre utbetalda övriga bidrag.
Lönekostnader avser 32 % av nämndens kostnader och blev 1,6 mkr lägre än budgeterat och avvikelsen avser fluktuation mellan enheterna med både över- och underskott. Biblioteks-, fritidsgårdsverksamheten och kulturskolan hade överskott medan idrotts-, och ungdomsverksamheten hade underskott. Kulturskolans överskott med 0,5 mkr är ett resultat av en omorganisation under året för att hantera en minskad ram med 1,3 mkr inför 2020 genom att minska personal.
Fritidsgårdsverksamhetens överskott beror på uppsägning av anställningar samt flytt av tjänster internt som en konsekvens av stängningen av fritidsgård Northside. Övriga fritidsgårdar och mobila fritidsledare har ökade personalkostnader. Detta överskott är endast tillfälligt då en ny fritidsgård planeras att öppnas under 2020 och ny personal behöver anställas.
Bibliotekets överskott med 1,8 mkr beror på anpassningar i arbetstid och arbetsuppgifter för, i första hand äldre, medarbetare som har haft svårt att hantera nya krav och
arbetsuppgifter samt att en medarbetare är utlånad på korttidsbasis till en annan förvaltning.
Ungdomsverksamheten hade ett underskott med 0,6 mkr på grund av högre kostnader för Ungdomar mot våld, högre kostnad för inhyrd personal vid längre tids sjukskrivning samt arvoden till mentorer för ungdomars medverkan vid evenemang.
Idrottsverksamheten hade ett underskott med 1,5 mkr på grund av ökade
personalkostnader för timanställda och övertid för att täcka upp för ökat arbetsbeting kopplat till ökat antal anläggningar inom driftsuppdraget.
Inför 2020 är bibliotekets personalbudget sänkt med 1 mkr till 2020 och idrottens är höjd för att balansera verksamheterna.
Hyreskostnader avser 35 % av nämndens kostnader och blev 0,3 mkr högre än budgeterat då indexreglering från trafik- och fastighetskontoret fastslogs senare än nämnden lämnat in sin verksamhetsplan. Indexökning budgeterades med 1 % men utfallet blev 0 - 2,27 %. Nämnden har fått ökad nettoram för idrottshall Tegelhagen samt Sjösportcenter men då dessa skulle försenas hela året, omdisponerades medel till kulturskolan för att täcka prognostiserat underskott.
Kapitalkostnader avser 2,3 % av nämndens kostnader och blev 0,2 mkr lägre än budgeterat då vissa investeringsprojekt från 2018 aktiverades under året och ej har helårseffekt.
Övriga kostnader avser 19,6 % av nämndens kostnader och blev 7,1 mkr högre än budget. Detta möjliggjordes genom de tillfälligt högre intäkterna samt lägre
lönekostnader.
En stor del av denna budget är kopplade till fasta kostnader såsom;
Kringkostnader för fastigheter och anläggningar såsom lokalvård, media-, försäkrings-, tillsynskostnader, leasing av maskiner, fordon och inventarier etc.
med 15,3 mkr (8 %).
Bok- och e-mediainköp till biblioteken med 3 mkr (1,6 %).
Interna administrativa tjänster som inkluderar del av tjänst på kontaktcenter som nämnden finansierar (1%).
Interna och externa IT-kostnader med 3,5 mkr (2 %). De interna systemkostnaderna , exklusive IT-arbetsplatser, uppgår till 682 tkr och
motsvarar 20 % av totala IT-kostnader. Kostnaderna för nämndens IT-system har ökat med 200 % de senaste två åren. Systemen är mestadels molntjänster och i tidigare prismodell innebar molntjänster en lägre intern IT-kostnad men detta har ändrats.
När de fasta och fastare kostnaderna är avräknade återstår 7 %, vilket 2019 var 2,6 mkr.
Inom denna ram ingår alla inköp för att kunna utföra huvuduppdragen såsom lek- och idrottsmateriel, reparation och underhållskostnader av maskiner och inventarier, musikinstrument till Kulturskolan, Arena Satellitens evenemang, inhyrd personal samt de publika evenemangen såsom nationaldagen.
2.1.3 Verksamhetens grunduppdrag – kvalitetsstyrning samt måluppfyllelse 2019
Nämndens måluppfyllelse
Kultur- och fritidsnämnden har haft sex mål för verksamhetsåret 2019. Av dessa löper fem över 2019 - 2020 och ett endast över 2019. Utifrån de tidsperspektiv som målen har bedöms kultur- och fritidsnämndens måluppfyllnad som god. Inga nya fleråriga mål har tillkommit i verksamhetsplaneringen för 2020 däremot har två mål slagits samman.
Inför 2021 behöver nämnden besluta om nya mål för verksamheterna.
Målet ”Ökad upplevelse av delaktighet och inflytande bland Sollentunas ungdomar”
bedöms som delvis uppfyllt. Ungdomsverksamheterna behöver satsa på att öka
besökarnas känsla av delaktighet och inflytande i verksamheten. En orsak till att målen för detta område inte har nåtts under 2019 är kopplat till oro och otrygghet i
ungdomsgruppen och i den miljö som ungdomsverksamheten verkar i. Tryggheten för ungdomarna och medarbetarna är det primära för all ungdomsverksamhet och när denna är hotad måste alla resurser läggas på trygghetsarbetet.
Målet ”En mer attraktiv och tillgänglig verksamhet för fler barn och unga”bedöms som delvis uppfyllt. Inom verksamheterna finns en tendens att vissa verksamheter attraherar killar och andra tjejer. Det finns en ambition att försöka erbjuda verksamhet som öppnar upp för att unga ska våga testa nya saker.
Målet ”Ökat kulturutbud för barn och ungdomar” bedöms som delvis uppfyllt.
Biblioteket och kulturskolan har satsat på utåtriktad verksamhet med framgång.
Biblioteket har ökat sitt utbud av aktiviteter med ligger fortfarande under målvärde och regionala snitt.
Målet ”Personer med funktionsnedsättning har förbättrade möjligheter till
deltagande i föreningslivet” bedöms som uppfyllt. Arbetet med att stötta föreningars möjligheter att erbjuda verksamhet för målgruppen har varit framgångsrikt. Bland annat erbjuds utbildningar för föreningsledare för att både öka antalet föreningar som vill anordna verksamhet för målgruppen men även för att förbättra bemötandet.
Målet ”Anläggningsbeståndet utvecklas med en förbättrad social, ekonomisk och miljömässigt hållbarhet” bedöms som delvis uppfyllt. Behovskartläggningar ur en social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet behöver förbättras.
Målet ”Förbättrade processer för att söka extern finansiering” bedöms som uppfyllt.
Nämndens verksamheter har beviljats totalt 2,5 mkr i statliga bidrag. Bidragen har berikat verksamheterna och bidragit till ökad verksamhet för kommunens invånare.
Nämndens kvalitetsstyrning
Kultur- och fritidsnämnden har följt upp sju kvalitetsfaktorer för verksamhetsåret 2019.
Följande kvalitetsfaktorer ingick i nämndens målstyrning under 2019:
Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare
Delaktighet i samhället
Attraktivt utbud
Produktiv verksamhet
Sveriges bästa företagsklimat
God fysisk och social arbetsmiljö
Ansvarsfull ekonomi
I många av kvalitetsområdena finns utvecklingspotential vilket följt med in i
verksamhetsplaneringen för 2020. Till hög grad tas de avvikelser som finns upp inom ramen för målstyrningen. Inom området God fysisk och social arbetsmiljö som ej omfattas av målstyrningen är resultaten för 2019 goda.
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020
De största skillnaderna mellan intäkter och kostnader 2019 i förhållande till budget 2020 är minskade statsbidrag på grund av uteblivna lovmedel samt ökade fasta
kostnader. De ökade fasta kostnaderna utgörs i första hand av ökade hyror på grund av ett ökat anläggningsbestånd. Lönekostnaderna har ökat vilket delvis beror på en omfördelning från köp av verksamhet till lönekostnader på grund av konsthallens konkurs och öppnandet av testverksamheten i Konsthall Väst i egen regi.
För att kompensera för det borttagna statsbidraget för lovaktiviteter ska nämndens verksamheter arbeta för att öka antalet sökta externa bidrag i enlighet med nämndens mål "Ökade inkomster till verksamheterna genom statliga eller regionala bidrag".
Dessutom har nämnden omdisponerat vissa medel för att kunna garantera viss lovverksamhet även utan statsbidrag.
Nämnden har till uppdrag att öka tillgänglighet och utbud av kulturverksamhet för barn och unga. Ett led i detta är testverksamheten i Konsthall Väst som syftar till att nå nya målgrupper på området. Arbetet kommer att utvärderas och bli en del i eventuellt underlag för ny konsthallsverksamhet.
Alla verksamheter har avsatt en viss budget för engångs- eller återkommande aktiviteter för personer med funktionsnedsättning vilket också kommer öka tillgängligheten till kulturutbudet för barn och unga. Dessutom finns en avsatt resurs till och med maj 2020 som kommer att genomföra tillgänglighetsinveteringar i nämndens lokaler. Detta kommer möjliggöra för tillgänglighetsanpassningar i nämndens verksamheter och bidra till en ökad tillgänglighet för alla kommunens invånare.
Fritidsgårdarna arbetar med ökad delaktighet och ökat inflytande för kommunens barn och unga. Ett särskilt fokus läggs på socio-ekonomisk utsatta områden varför öppnandet av en ny fritidsgård i Västra Tureberg är ett viktigt led i detta arbete.
2.2.1 Mål
Inför 2020 har kultur- och fritidsnämnden införlivat både Agenda 2030 och
Barnkonventionen i sitt planeringsarbete vilket också till viss del påverkat planeringen.
Målformuleringarna har gjorts om något från 2019 men de prioriterade insatserna i verksamheterna är kopplade till de långsiktiga mål som sattes redan i verksamhetsplan för 2019. Samtliga mål löper över 2020 men nya mål kommer att formuleras inför 2021 för att anpassa dessa till ekonomiska förutsättningar och ett ökat kommunalt fokus på Agenda 2030.
Målet "Ökad upplevelse av delaktighet och inflytande bland Sollentunas barn och ungdomar" är tvåårigt och har löpt under 2019 - 2020. De viktigaste insatserna på området under 2020 är att arbeta med att säkerställa ungas inflytande och delaktighet i Arena Satelliten och fritidsgårdarnas ungdomsverksamhet. Kultur- och fritidsnämnden
stöttar mål 10 samt 16 i Agenda 2030 och barnkonventionens artikel 12 genom detta mål.
Målet "Ökad tillgänglighet till kulturutbud för barn och ungdomar" är tvåårigt och har löpt under 2019 - 2020. De viktigaste insatserna på området under 2020 är att fortsätta arbetet med att utveckla hur biblioteket och kulturskolan arbetar med att nå ut med sin verksamhet till kommunens barn och unga. Kultur- och fritidsnämnden stöttar bland annat mål 4 samt 10 i Agenda 2030 och barnkonventionens artikel 31 genom detta mål.
Målet "Ökat kommunalt utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning" är ettårigt. De viktigaste insatserna på området är att
kommunen ska kunna erbjuda kulturskoleundervisning anpassad för personer med intellektuell funktionsnedsättning samt att alla verksamheter har kartlagt hur man når målgruppen i nuläget och genomfört åtgärder för att öka tillgängligheten. Kultur- och fritidsnämnden stöttar bland annat mål 4, 10 och 11 i Agenda 2030 samt
barnkonventionens artikel 23 och 31 genom detta mål.
Målet "Ökade inkomster till verksamheterna genom statliga eller regionala bidrag" är ettårigt. Med en återhållsammare ekonomi behöver nämnden se över andra former av finansiering. Statliga och regionala bidrag är en viktig del i det arbetet.
Flera av målen har en tydlig koppling till Agenda 2030 och till den politiska
plattformen. Beroende på hur utfallen blir för 2020 och hur de politiska ambitionerna ser ut för verksamheten 2021 och framöver kan målen följa med in i 2021.
2.2.2 Intäkter utfall 2019 - budget 2020
Kultur- och fritidsnämndens totala intäkter 2020 är budgeterade med 30,9 mkr. Utfallet 2019 blev 34,2 mkr mot budget 30,3 mkr. Avvikelsen berodde på statsbidrag, bidrag och intäkter som härrörde från 2018. Budgeterade intäkter för 2020 är därför lägre beräknade med 3,3 mkr.
Nämndens intäkter består till 74 % av hyresintäkter, 12 % undervisning, 10 % LSS- verksamhet, 1 % biblioteksverksamhet i häktet motsvarande en halvtidsresurs, 2 % bidrag och 1 % för olika tjänster såsom kopiering, förseningsavgifter och
caféförsäljning.
Externa intäkter bör bli 0,5 mkr lägre än utfall 2019 eftersom nämnden hade externa intäkter med 1,2 mkr som härrörde från 2018. Taxehöjningar har beslutats för
kulturskolans kurser samt för hyra av idrottshallar för föreningsliv och privata aktörer.
Dessa träder ikraft från och med höstterminen 2020. Idrottshall Töjnan beräknas bli klar i augusti och bör inbringa ca 50 tkr från föreningar. Tegelhagen idrottshall ersätter tidigare hall och inbringar inga nya intäkter. Bibliotekets största intäkt är hyresintäkt för lokalerna Tintomara/Amorina i huvudbiblioteket. Intäkterna är sänka med 50 % då
lokalerna kommer att lånas ut till främst politiska möten inom kommunen på grund av brist på större möteslokaler efter flytt från kommunhuset.
Statsbidrag för gratis lovaktiviteter verkar utebli 2020 varför endast lönebidrag samt visst inköpsstöd via Kulturrådet är budgeterat.
Interna intäkter kommer att bli lägre med 1,3 mkr då fritidsgårdarna hade en intern allokeringsmodell för att visualisera administrations- och ledningskostnader under 2019 men denna är borttagen till 2020.
LSS-verksamheten, Teater Satelliten, väntas öka de interna intäkterna något då verksamheten fått in fler brukare.
Interna intäkter från utbildningsnämnden (UN) är av samma storlek som 2019 med tillägg för att täcka indexökning av hyror från Sollentuna kommunfastigheter med samma procent, 1,61 %. Intäkter från UN baseras på full nyttjandegrad av
idrottshallarna dagtid där skolan egentligen bör stå för 50 % av kostnaden, men nyttjandegraden i hallarna varierar beroende på respektive skolas ekonomi. Några skolor har byggt egna rörelserum vilket gör ett direkt intäktsbortfall för kultur- och fritidsnämnden (KFN).
Nuvarande hyresmodell mot UN bör ändras då KFN saknar ca 5 mkr i intäkter från uthyrning av idrottshallar till skolorna. Nybyggda idrottshallar har egentligen mycket högre timhyra då KFN har högre kostnader för dessa, men för att enskilda skolor inte ska välja bort idrott- och hälsa eller välja annan närliggande hall av äldre modell med lägre timhyra, har KFK jämnat ut hyran till ungefär samma hyreskostnad oavsett byggår. Detta gör att KFN endast har en täckningsgrad med 10 - 12 % istället för 30 - 40 % på nya hallar. Idrottshall Töjnan beräknas bli klar i augusti och om UN står för 50 % av hyran, motsvarande dagtid enligt nuvarande hyresmodell bör det inbringa ca 500 tkr. Tegelhagen idrottshall ersätter endast tidigare hall och inbringar inga nya intäkter.
2.2.3 Kostnader utfall 2019 - budget 2020
Kultur- och fritidsnämndens (KFN) kostnader 2020 uppgår till totalt 194,4 mkr. Utfall 2019 uppgick till 192,3 mkr, mot budget 188,2 mkr. Ökningen med 2 mkr mot utfall 2019 och 6,2 mkr mot budget 2019 beror på en ökad nettoram för Töjnan idrottshall med 2,5 mkr, Malmparken 1,5 mkr, nattvandring 0,2 mkr och kulturskolan 0,6 mkr.
KFN har också fått en ökning avseende generell kompensation för pris- och löner med 2 % men efter avdrag för effektiviseringar av inköpshantering, lokalfrågor samt generell effektivisering återstår 0,5 %. Kostnaderna för löneökning och indexjustering av hyror blir högre varför KFN har högre kostnader än tilldelad ökning av ram.
Kapitalkostnader avser 2 % av nämndens kostnader och är budgeterade till samma kostnad som utfall 2019. Vissa objekt blir färdigavskrivna medan nya aktiveras.
Köp av verksamhet avser 10 % av nämndens kostnader och budgeteras att bli 1,8 mkr lägre än 2019. Inom denna kategori avses köp av huvudverksamhet från extern aktör, aktivitetsstöd, habiliteringsersättning inom LSS, övriga bidrag, investeringar av mindre värde samt underhållskostnader för fastigheter.
Nämnden har fyra aktörer i extern regi bestående av Medley AB som driver sim- och sporthallen, Hajstar Fritid AB som driver Väsjöbacken samt två fritidsgårdar, Överby Hästsportförening och VCafé. För köp av huvudverksamhet från extern aktör kommer närmare 10 mkr betalas i driftbidrag. Edsviken Konsthall AB har gått i konkurs och tillfällig verksamhet utförs i Konsthall Väst inför beslut om upphandling av framtida verksamhet i Edsvik. Budget för övriga bidrag är sänkt.
Lönekostnader avser 33 % av nämndens kostnader och bör bli 2,2 mkr högre än utfall 2019. Ökningen avser budgeterad löneökning med 2 %. Till detta kommer
personalkostnader för testverksamheten i Konsthall Väst som drivs i egen regi, samt att en ny fritidsgård ska öppnas under året och ny personal ska anställas.
2019 gjorde fritidsgårdsverksamheten ett tillfälligt överskott eftersom anställningar avslutades i samband med stängning av fritidsgård Northside. En total genomsyn har gjorts och KFN är redo att starta en mindre fritidsgård med annat koncept i Västra Tureberg då behovet bedöms som stort. Anställningar kommer att ske under andra halvåret vilket gör att lönekostnaderna inte har helårseffekt.
Biblioteket och kulturskolan redovisade ett överskott 2019. Samtidigt hade idrotts-, och ungdomsverksamheterna underskott. En omdisponering har gjorts för att balansera budgetarna.
Hyreskostnader avser 37 % av nämndens kostnader och blir troligtvis 2 mkr högre än utfall 2019. Sollentuna kommunfastigheter AB har justerat upp index med 1,61 % vilket motsvarar en kostnadsökning med 0,6 mkr. Idrottshall Tegelhagen är i drift sedan januari och medel för utökad ram beviljades 2019 men på grund av förseningar, omdisponerades medel till kulturskolan tillfälligt. Nämnden har även beviljats ökad nettoram för omläggning av pist och för Töjnan idrottshall från 2020. Pistarbete kommer att utföras inför säsong och Töjnan idrottshall beräknas vara i drift från och med augusti och hyreskostnad har därför inte heller helårseffekt.
Övriga kostnader avser 18 % av nämndens kostnader och sänks med 0,9 mkr för att kompensera för ökade fasta kostnader för löner och hyror. Under 2019 möjliggjordes mer inköp och verksamhet genom de tillfälligt högre intäkterna och lägre
lönekostnaderna. Kultur- och fritidsnämnden har fått ökad ram för drift av Malmparken med 1,5 mkr.
En stor del av nämndens övriga kostnader är kopplade till fasta kostnader såsom;
Kringkostnader för fastigheter och anläggningar, tex. lokalvård, media-, försäkrings-, tillsynskostnader, leasing av maskiner, fordon och inventarier etcetera med 15,2 mkr (8 %).
Bok- och e-medieinköp till biblioteken vilka är sänkta med 0,4 mkr till 2,6 mkr (1,4 %).
Interna administrativa tjänster som inkluderar tjänst på kontaktcenter som
nämnden delfinansierar (1%).
Interna och externa IT-kostnader med 4 mkr (2 %). De interna
systemkostnaderna, exklusive IT-arbetsplatser, uppgår till 830 tkr och motsvarar 21 % av totala IT-kostnader. Kostnaderna för nämndens IT-system har ökat med 230 % de senaste tre åren. Systemen är i första hand molntjänster och i tidigare prismodell innebar molntjänster en lägre intern IT-kostnad men detta har ändrats.
När ovanstående kostnader är avräknade återstår 7 % av nämndens ram, vilket 2019 var 2,6 mkr. Inom denna ram ingår alla inköp för att kunna utföra huvuduppdragen såsom lek- och idrottsmateriel, reparation och underhållskostnader av maskiner och
inventarier, musikinstrument till kulturskolan, Arena Satellitens evenemang, inhyrd personal samt publika evenemang såsom nationaldagen. Dessutom hanterar KFN akuta underhållsbehov i anläggningarna som bör ligga under fastighetsägarens ansvar då underhållsplaner saknas.
Dessa förutsättningar gör att oförutsedda kostnader som ej är budgeterade kan slå hårt mot verksamheternas driftsbudget. Sådana kostnader måste täckas inom detta
budgetområde.
2.3 Utsikt 2021 2.3.1 Taxor
Kultur- och fritidsnämnden har beslutat om en höjning av taxor för kulturskolans kurser samt om höjd hallhyra för idrottshallar för föreningsliv och privata aktörer. Dessa avgiftshöjningar kommer att genomföras till höstterminen 2020.
Inga nya ytterligare höjningar är föreslagna.
2.3.2 Kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer
Beroende på politiska beslut om ambitionsnivå och resurser för kultur- och
fritidsnämndens verksamhet bör även de kommunövergripande kvalitetsfaktorerna och kvalitetsindikatorerna kopplade till nämndens verksamhetsområde justeras.
När det gäller kvalitetsindikatorn "Elever som deltar i kulturskolan som andel av invånare 7-15 år (%)" har denna utgått ur Kolada och KKiK från 2020. Under 2020 har detta KKiK-mått varit utbytt men och inför 2021 föreslår SKR ytterligare en förändring av indikatorn. Kultur- och fritidskontoret föreslår att kommunen använder sig av det KKiK-mått för kulturskoleverksamheten som beslutas av SKR som kvalitetsindikator på övergripande nivå. I nuläget är det dock inte klart vilket mått som kommer att gälla för 2021. Kultur- och fritidskontoret bedömer att det nya föreslagna måttet är mer lämpligt för att följa upp verksamheten än tidigare mått:
Elever i kulturskolan, 6-15 år, andel (%)
Antal unika individer 6-15 år som går i kulturskolan dividerat med alla invånare 6-15 år. Källa: Kulturrådet
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023 Äldre anläggningsbestånd
Större delen av anläggningsbeståndet inom kultur- och fritidsområdet är äldre och slitna. Underhållet har under en längre tid varit undermåligt och många anläggningar saknar helt tillgänglighetsanpassningar. Kultur- och fritidsnämnden lyfter inte upp underhåll och tillgänglighetsanpassningar av lokaler och anläggningar inom ramen för nya behov då fastighetsägaren är ansvarig för detta. Behovet av underhåll och mer omfattande tillgänglighetsanpassningar är dock stort. Det är i nuläget oklart hur detta kommer att finansieras framöver. Blir finansieringsform hyresgästanpassningstillägg på hyra, kommer behov utanför ram att behöva ändras då dessa medel inte finns i budget.
Kompetensbrist inom IT-förvaltning
Det finns idag krav på kontoren att arbeta med IT-förvaltning i enlighet med förvaltningsmodellen. Kultur- och fritidskontoret har inte resurser för att arbeta i enlighet med denna. I dagsläget delar ofta en person flera olika roller i modellen, exempelvis är objektspecialister även förvaltningsledare och ibland även i praktiken objektsägare. Ny resurs inom förvaltningen krävs för att kunna ta sig an
arbetsuppgifterna då tillräcklig kompetens dessutom saknas hos befintlig personal.
Medel för denna resurs äskas. Detta är inte prioriterat av nämnden men om kontoret ska arbeta i enlighet med förvaltningsmodellen behöver nämnden äska om medel till en resurs. Bedömningen är att nämndens kostnad blir ca 700 tkr/år.
Prio
. Nya/förändrade behov - inom befintlig ram Belopp Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023 1 Ismaskin B-hall Sollentunavallen och Bandyplan 250 100 250 250
2 Tillgänglighetsanpassningar lokaler, ej
byggnation 1500 500 500 500
3 Byte bokningssystem idrott 300 300
Prio
. Nya/förändrade behov - utom befintlig ram Belopp Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
1 Belysning motionsspår 400 400 400 400
2 Mobilt konstgräs Sollentunavallen 400 400 400 400
3 Flytt huvudbibliotek till Turebergshuset 5800 5800 1800
2.5 Investeringsbehov Investeringsbehov inom ram
Ismaskiner 2500 tkr. Idrottsverksamheten har en äldre maskinpark med nödvändiga fordon som behöver bytas ut då renoveringar börjat kosta för mycket. Två stycken ismaskiner i olika storlekar för olika områden behöver köpas in, båda hyreskostnaderna kan tas inom ram. Nyttjandetid 15-20 år men avskrivningstid 10 år.
Tillgänglighetsanpassningar 500 tkr årligen. Kultur- och fritidsnämnden har tillfälligt avsatt en resurs till att tillgänglighetsinventera nämndens lokaler. Ett av nämndens mål är att prioritera personer med funktionsnedsättning. Som ett led i detta avser man avsätta medel årligen för att kunna genomföra många mindre
tillgänglighetsanpassningar. Detta är nödvändigt för att inleda processen för att på sikt följa plan- och bygglagen samt att möta föreningar och brukares behov och krav.
Nytt bokningssystem idrott 300 tkr. Nuvarande bokningssystem, Fri-4, är från 1994 och
är inte användarvänligt internt eller externt. Tekniken ligger efter och gränssnitt behöver moderniseras men nuvarande system är begränsat och behöver bytas ut för att möta användarnas behov. Engångskostnad.
Investeringsbehov utanför ram
Motionsspår 8 000 tkr. Belysning i motionsspåren är en trygghetsfråga. Många kommuninvånare anser att belysningen i motionsspåren är mörk och otrygg. Sikten är begränsad och skaderisk finns. Motionsspåren behöver dikas ur, kablage grävas ner för att undvika strömavbrott vid storm och fallna träd, belysningen bytas till led och spåren ska förbättras och utvecklas. Detta avser en renovering och uppgradering av befintliga spår och omfattas därför inte av lokalresursplanen. Detta kommer att utföras i sektioner och kan delas upp på olika år. Beräknad nyttjandetid 20 år.
Mobilt konstgräs Sollentunavallen 4 000 tkr. Konstgräset flyttades till Edsbergs sportfält och en tillfällig konstgräsplan har blivit permanent. Önskemål om nytt konstgräs till Sollentunavallen som är av mobil modell och kan flyttas under vintertid.
Nyttjandetid 10 år.
Flytten av huvudbiblioteket, ca 12 000 - 14 000 tkr, in i Turebergshuset bygger på en uppskattad kostnad. Denna är baserad på kostnaden för Lidingös flytt av bibliotek in i stadshuset. Siffror från Lidingös nya bibliotek:
total budget 14,2 miljoner, varav;
inredning 6, 8 mkr (investering),
IT och teknik 4,5 mkr (investering),
anpassning av byggnad 0,4 mkr,
montage, frakt, detaljprojektering 2,5 mkr.
Utöver det tillkommer arbetstid för medarbetare på biblioteket. Investeringarnas avskrivningstid 5 år, resterande engångskostnad.
