Budgetunderlag 2021-2023
Samhällsbyggnadsnämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar ... 8
2.1 Verksamhetens resultat 2019 ... 8
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020 ... 10
2.3 Utsikt 2021 ... 12
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023 ... 12
2.5 Investeringsbehov ... 13
1 Inledning
1.1 Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag Beskrivning
Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att ta fram kommunens detaljplaner. Nämnden hanterar även gatukostnadsersättningar samt ansvarar för namnsättning av gator, torg och kommunägda byggnader. Nämnden har rätt att köpa och sälja sådana fastigheter som är nödvändiga för genomförande av detaljplan samt får fatta vissa beslut avseende exploateringsverksamheten. Nämnden beslutar om exploatering inom områdena gata och park allt under förutsättning att den totala kostnaden för exploateringsprojektet inte överstiger 20 miljoner kronor. Nämnden ansvarar för kommunens mät- och karttekniska uppgifter.
1.2 Omvärld
Agenda 2030 – FN:s mål för hållbar utveckling
FN antog 17 nya mål för hållbar utveckling 2015. Målen styr mot ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtliga 17 mål berör Sollentuna på något sätt och faller inom ramen för en kommuns uppdrag.
Bild, Agenda 2030, de globala målen för en hållbar utveckling
Sollentuna kommun arbetar kontinuerligt med att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet. Generellt kan sägas att rika, demokratiska och fredliga länder, såsom Sverige, ligger nära uppfyllnad av många sociala och ekonomiska mål. Däremot har rika länder många utmaningar med miljö- och klimatfrågor då välstånd länge har inneburit ett överutnyttjande av naturresurser. För Sollentunas del innebär mål 12 – hållbar konsumtion och produktion samt mål 13 – bekämpa klimatförändringarna, stora
utmaningar att uppfylla. Mål 11 – hållbara städer och samhällen, innehåller flera delmål som är utmanande för kommunen att nå. Det är sannolikt att de flesta kommuner i Sverige behöver satsa extra på just dessa mål.
För att möta Sollentunas ambitiösa miljö- och klimatmål, Sveriges klimatlag och för att
leva upp till målen i Agenda 2030 krävs ett brett spektrum av åtgärder.
Lagar, regelverk och standarder Lagstiftning
Verksamheten kommer i kontakt med ett stort antal lagar inom främst plan- och byggområdet men även miljö- och fastighetsrättsliga områden. Lagar och förordningar förändras kontinuerligt och det är viktigt att verksamheten har en bevakning och beredskap att anpassas i takt med förändringar.
De juridiska aspekterna avseende verksamheten blir allt viktigare. Beslut överklagas och staten har olika uppfattningar och tolkningar av lagar som berör
samhällsbyggnadsprocessen.
Exempelvis arbetet med att klara miljökvalitetsmålen för vatten är plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster är svagt synkroniserade och lämnar luckor som kan göra det formellt svårt för kommunen att uppfylla sin roll.
Andra exempel där verksamheten är beroende av lagstiftning och tolkning av lagstiftning är kring upphandlingsfrågor och de ändringar av avfallsförordningen SFS2011:927 kopplat till miljöbalken som genomförts. Det gäller SFS2018:1462 och :1463 avseende producentansvaret.
Mät, kart, GIS och geodata
Lantmäteriet har annonserat förändringar vad gäller kommuners leverans av data till och från Lantmäteriet, samt även nya standarder för geodata. Till exempel följande.
1. Nya standarder för leveranser av fastighetsdata (DRK) och nya kopplingar till Lantmäteriets förrättningsdatabas (Arken) har införts, eller kommer att införas av Lantmäteriet.
2. Regeringen har gett Boverket och Lantmäteriet uppdraget att tillgängliggöra geodata inom samhällsbyggnadsprocessen i syfte att hitta effektiva
informationsflöden. Under 2020 kommer direktiv för nationell standard av grundkartedata lanseras.
Ändringarna skapar behov om strategiskt arbete för geodata, dess struktur och leverans samt teknisk bearbetning och visning. En geodatastrategi behöver utvecklas som styrdokument. GIS-samordningen är en förutsättning för en sammanhållen digital samhällsbyggnadsprocess.
Teknikutveckling
Teknikutvecklingen i omvärlden är snabb. I detta stycke redogörs för några av trenderna i omvärlden som redan påverkar eller i en snar framtid bedöms kunna påverka
verksamheten.
En digital samhällsbyggnadsprocess
Att skapa en digitalt standardiserad process för samhällsbyggnad är en viktig del för samhällsutvecklingen. Översiktsplanering, detaljplanering, bygglov och
medborgardialog ska kunna ske med digitala verktyg på ett enhetligt sätt.
En obruten digital samhällsbyggnadsprocess innebär att informationshanteringen sker digitalt genom hela processen där översiktsplaner, detaljplaner, fastighetsbildningar och bygglov ingår.
Detta innebär bland annat att:
informationen, i form av till exempel planbestämmelser, ska lagras så att den blir återanvändbar
det automatiskt går att överföra informationen mellan olika verksamhets- och ärendehanteringssystem
det ska vara möjligt att använda informationen i olika former av e-tjänster
informationen i första hand ska utbytas digitalt mellan myndigheter och andra som medverkar i processen.
Det ställer helt nya krav på gemensamma nationella principer och riktlinjer för till exempel informationshantering, standarder, affärsmodeller och juridik. Lantmäteriet och Boverket har fått olika regeringsuppdrag för att på statlig nivå driva utvecklingen mot en digital samhällsbyggandsprocess. Varje kommun behöver anpassa sina processer, systemlösningar etc. för att kunna arbeta digitalt i samhällsbyggnadsprocessen.
För det interna arbetssättet och effektiviteten inom verksamheten, är utvecklingen av GIS-verktyg det mest angelägna. Utvecklingen av det kommunala tekniska digitala minnet, GIS, behövs och möter idag inte behovet från verksamheten för att öka
effektiviteten. Den tekniska utvecklingen inom hantering, visualisering och interaktion av geografisk information/data är intensiv. Mät- och kartverksamheten spelar en nyckelroll i framtagandet av dessa verktyg och framgången av den digitala samhällsbyggnadsprocessen.
Den smarta staden
En smart stad är en stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att göra vardagen enklare för invånare och verksamhetsutövare. I den smarta staden skapas kontinuerligt nya smarta tjänster som gör staden ännu bättre. En smart stad är en hållbar stad. Den smarta staden möjliggörs genom uppkoppling, data som är tillgänglig för allmänheten, it-plattformar som kan kommunicera med varandra, sensorer och annan teknik. En förutsättning för den smarta staden är en digital samhällsbyggnadsprocess. Exempel på smarta tillämpningar kan vara transportoptimering som medför färre fordonskilometrar och smarta papperskorgar som via sensorteknik ”talar om” när de behöver tömmas vilket medför färre tömningstillfällen etc.
En huvudsaklig utmaning blir att säkerställa informations- och datasäkerheten samtidigt som krav och efterfrågan på öppna data och digitala informationsflöden ökar.
Hållbart byggande
För byggandet är en utveckling mot mindre klimatpåverkande material strategiskt viktig. Utvecklingen för kolinlagring är också av stor betydelse. Det handlar även mer handgripligt om hur ekonomiskt och resursmässigt tunga investeringar i infrastruktur kopplat till exploateringsprojekt är genomförbara? Ekonomiska och resursmässiga faktorer går sannolikt hand i hand.
Ökade miljökrav ställer även högre krav på entreprenörers maskinpark och därmed på entreprenadupphandlingar.
Förväntningar från medborgare och näringsliv Digital delaktighet
I dagens informationssamhälle ställs höga krav på e-tjänster inkl. självservice, interaktiva webblösningar, medborgardialog i beslutsprocesser med synpunkter och förväntan om snabb återkoppling och snabba beslut. Därmed finns förväntningar på likartade lösningar inom samhällsbyggnadsprocessen. Kommunikationen behöver anpassas till hur medborgare och näringsliv önskar hämta/lämna information.
Ärendeflöden, t.ex. tillfälliga markupplåtelser eller bygglov förväntas ske sömlöst, digitalt och snabbt. Medborgare och näringsliv förväntar sig att kunna hantera sina ärenden på webben och även betala där.
Konjunktur
Byggkonjunkturen kan komma att påverka intäkterna för plan-, bygglovs- och mät/kart- verksamheterna. I dagsläget ser inte verksamheten att kostnadssidan, t ex vid
upphandling av entreprenader, kommer att påverkas under det kommande året. Såväl intäkts- som kostnadssidan blir viktig att noggrant följa under år 2020.
Kompetensförsörjning
Medarbetarna är verksamhetens viktigaste resurs. Om kompetensförsörjningen inte säkerställs så fungerar inte verksamheten. Kompetensutveckling och förflyttning i takt med omvärldens krav är nödvändig liksom effektiva och tydliga arbetsprocesser.
Verksamheten har förutsättningar att skapa en attraktiv arbetsplats, då kommunens samlade kompetens inom samhällsbyggnad är i samma avdelning. Verksamheten kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter inom ett brett spektrum och ge möjlighet att arbeta tvärfunktionellt för hållbara lösningar med platsen och kunden i fokus.
Verksamheten behöver, utöver grundprofessionerna inom samhällsbyggnadsprocessens specialistområden, attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med kompetensatt utveckla en digital samhällsbyggnadsprocess. Kommuner konkurrerar om personal med privata arbetsgivare som många gånger ligger längre fram vad gäller IT-utveckling och resurser. Samtidigt skapar, den tekniska utvecklingen inom hantering av geodata i verksamhetssystem och avdelningsgemensamma geografiska databaser, behov av olika typer av specialistkunskaper som kan vara svår att hitta.
Dessa komplexa kompetensbehov tillsammans med en god arbetsmarknad inom området i länet gör det sannolikt svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil. Behoven att vidareutbilda personal bedöms därför komma att öka under de närmsta åren. Medarbetare ställer också större krav på arbetsgivarens arbetssätt, IT-infrastruktur och arbetskultur.
Utöver detta ökar krav på juridisk kompetens inom verksamhetens ansvarsområden.
Fler seniora och erfarna handläggare samt projektledare och upphandlingsexperter krävs för att klara en alltmer komplex handläggningsmiljö.
En slutsats är att en kompetensförsörjningsplan bör tas fram för att säkerställa att verksamheten har rätt kompetenser idag och i framtiden.
Kompetensförsörjning är ett viktigt område då nämndernas verksamheter kräver
specialister inom många områden. All personal på samhällsbyggnadsavdelningen ingår i kommunledningskontoret och är därmed i formell mening underställda
kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsavdelningens uppdrag är att bidra till samhällsbyggnadsprocessen som helhet fungerar.
2 Nämndens budgetförutsättningar
2.1 Verksamhetens resultat 2019
Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet redovisade ett överskott mot budget på 1,2 miljoner kronor netto. Överskottet var främst relaterat till ökade intäkter avseende planavgift. Budgetavvikelsen påverkade inte avdelningens förmåga att uppfylla sina åtaganden enligt verksamhetsplan.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2019
Verksamhetsområde detaljplan avser detaljplaner som inte omfattas av genomförande av allmänna anläggningar eller behov av markanvisnings-/ exploateringsavtal.
Detaljplaner kopplade till exploateringsprojekt återfinns i exploateringsbudgeten. . Verksamhetsområdet redovisade 1,5 miljoner kronor högre intäkter än budget (4,0 miljoner kronor jämfört med budget på 2,5 miljoner kronor). De högre intäkterna var relaterade till planavgifter från bygglovsbesked inom detaljplanen för Södersätra. Den detaljplanen är belastad med planavgift, dvs kommunen ligger ute med kostnaderna fram till dess att byggrätterna utnyttjas, vilket nu alltså sker. Det återstår fortfarande byggrätter inom detaljplanen, så detta scenario kommer att fortsätta något år till, om än i en minskande takt.
Verksamhetsområde mät- och kart redovisade 0,2 miljoner kronor lägre intäkter än budget 3,5 miljoner kronor jämfört med budget på 3,7 miljoner kronor med anledning av minskat antal utförda uppdrag. Detta beror främst på att verksamheten har behövt tacka nej till vissa mätuppdrag och istället hänvisat till konsulter på grund av
bemannings- och effektivitetsbrist i form av sjukskrivning med rehabilitering samt tjänstledighet. Ärendemängd och uppdragstyp är även beroende av antalet och typen av bygglovsansökningar som också minskat något det senaste året och beräknas att fortsatt minska.
Interna intäkter utgörs av försäljning av både plantjänster och mät- och karttjänster inom kommunkoncernen och avvek inte nämnvärt under året.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2019
Verksamhetsområde samhällsbyggnadsnämnden håller sin budget om 2,2 miljoner kronor och redovisar ett överskott om 0,1 miljoner kronor. Inom denna ram finns avsatta medel för medborgardialoger. Under 2019 har ingen medborgardialog hållits, men däremot anordnades en uppskattad invigning av nya Malmparken i juni månad.
Nämndens arvoden utgör 100% av lönekostnaderna inom samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområden eftersom samhällsbyggnadsavdelningens personal är anställda på KS. Personella resurser inom samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområde visas som övriga kostnader i cirkeldiagrammen nedan.
Verksamhetsområde prövning av markanvändning har en årsbudget på 0,4 miljoner kronor, och redovisar ett utfall på 0,3 miljoner kronor, dvs lämnar ett överskott på 0,1 miljoner kronor. I ”prövning markanvändning” ligger framförallt kostnader för ärenden enligt fastighetsbildningslagen och miljöbalken där byggnadsnämnden ska yttra sig som planmyndighet tex som samrådspart vid Lantmäteriets fastighetsbildningsåtgärder och vid ev. behov överprövningar av felaktiga beslut. Vissa strandskyddsfrågor
kostnadsfördes här tidigare och de frågorna har blivit färre sedan ansvaret för strandskydd gick över till miljö- och byggnadsnämnden.
Verksamhetsområde detaljplan redovisade kostnader på 5,2 miljoner kronor jämfört med budgeterade 4,5 miljoner kronor, dvs ett överdrag på 0,7 miljoner kronor. Det berodde på att detaljplanerelaterat arbete som ej är kopplat till specifikt projekt ökade under 2019, till exempel med den nya posten ajourhållning av den digitala
plandatabasen. Digitaliseringen synliggjorde en del "städbehov", dvs ändringar och åtgärder i detaljplaner eller fastighetsgränser som inte fakturerats till någon motpart.
Verksamhetsområde mät- och kart redovisade kostnader på 5,5 miljoner kronor jämför med budgeterade 6,0 miljoner kronor, dvs ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Detta berodde på vakanser. Dessa vakanser kommer att bemannas under våren 2020.
2.1.3 Verksamhetens grunduppdrag – kvalitetsstyrning samt måluppfyllelse 2019
Nämndens måluppfyllelse
Av de tre fastställda nämndmålen bedöms två vara uppfyllda och ett delvis uppfyllda.
Andelen detaljplaner som antogs enligt den tidplan som angavs i planbeskedet har ökat kraftigt och ligger nu på 56%. Resultatet är mer än en fördubbling från föregående år och målet bedöms uppfyllt.
Arbetet med förbättrad samverkan med byggherrarna pågår och följs upp inom ramen för stadsbyggnadsbenchen och byggherreenkäten. Här finns inget utfall för året men bedömningen är att målet genom insatserna i benchen är på väg att uppnås och därmed
är delvis uppfyllt.
Trots den vikande bostadsbyggnadskonjunkturen har det preliminära utfallet om 576 lägenheter ändå överstigit nivån för såväl 2017 (307 lägenheter) som 2018 (252 lägenheter). Målvärdet för ökat bostadsbyggande 2019 om 400 lägenheter har därmed uppnåtts.
Kvalitetsstyrning
Många av nämndens kvalitetsfaktorer har saknat indikatorer vilket försvårar uppföljningen. Efter indikation från byggherrarna genom byggherreenkäten har ett arbete med att effektivisera och öka kundfokus i processerna påbörjats av plan- och exploateringsgruppen. Inför år 2020 har en större mängd indikatorer valt ut för att enklare kunna följa upp kundnöjdheten. Samtliga kvalitetsfaktorer som följs upp från och med 2020 omfattas nu av minst en indikator.
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020
Nämndens två mål är att öka bostadsbyggandet till en ökad och stabil nivå om i snitt 500 inflyttningsklara bostäder per år samt att arbeta för en digital
samhällsbyggnadsprocess. Då nämndens verksamhet i stor utsträckning finansieras via planavgifter, gatukostnadsersättning och exploateringsavtal bedöms
verksamhetsförändring mellan 2019 och 2020 kunna ske inom befintlig ram.
Under 2020 genomförs en genomlysning av befintlig projektportfölj för planering och exploatering för att säkerställa en hållbar tillväxt i fråga om finansiering och
kostnadstäckning för offentliga utgifter liksom övriga efterfrågade målsättningar med bebyggelseutvecklingen.
En väl sammanhållen samhällsbyggnadsprocess ökar medborgarnytta, effektivitet och förmåga att möta framtidens utmaningar. Genom att i planering och exploatering säkerställa en synkroniserad process för myndighetsutövning liksom att driftsaspekter finns med tidigt skapas förutsättningar öka byggtakten liksom att säkerställa en god och kostnadseffektiv förvaltning.
2.2.1 Mål
Nämndens långsiktiga mål är att öka bostadsbyggandet till en ökad och stabil nivå om i snitt 500 inflyttningsklara bostäder per år liksom att verka för en ökad digitalisering och uppnå minst 10% av effektmålen kopplade till den digitala samhällsbyggnadsprocessen.
Båda målen är fleråriga.
Enligt uppdrag från kommunfullmäktige ska verksamheten verka för en strukturell ökning av årlig genomsnittlig bostadsproduktion från dagens cirka 300 bostäder till 500 bostäder. En hållbar tillväxt kräver balans med den samhällsservice och de offentliga investeringar som behövs och förutsättningar ska skapas för en bebyggelse som är:
Socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar
Estetiskt rik med uttrycksfull och varierande gestaltning
Mångfunktionell med blandade värden för invånare
En väl sammanhållen samhällsbyggnadsprocess ökar medborgarnytta, effektivitet och förmåga att möta framtidens utmaningar. För att nå dit krävs en uppdatering av
prioriteringsmodellen för nya detaljplaner och exploateringsprojekt. Likaså en prioritering och fokusering av den pågående projektportföljen i nära dialog inom kommunkoncernen och med berörda exploatörer.
Ett närmare samarbete med bygglovsverksamheten har initierats för att kunna koppla samman hela processen från idé till färdig byggnad. Planberedskapen är god i
Sollentuna kommun och genom att möjliggöra snabbare beslut längst med hela kedjan finns potential till att öka byggtakten. Även arbetet med driften behöver utvecklas för att säkerställa en god och kostnadseffektiv förvaltning över de offentliga rum som
Sollentuna kommun planerar. Arbetet med att öka attraktionskraften i kommunen har också påverkan på byggtakten och strategier för att nå detta behöver sammanställas.
Samhällsbyggnadsprocessen har en potential att väsentligt effektivisera handläggning av de olika momenten genom digitalisering. En digital samhällsbyggnadsprocess med ett effektivt nyttjande av gemensamma data, baserad på kartinformation/geodata och geografiska informationssystem (GIS), kommer att medföra effektivare och mer transparenta arbetssätt.
Att upprätthålla en god myndighetsservice i alla processens delar är viktigt ut många aspekter, inte minst för att Sollentuna kommun ska kunna uppnå målet om att bli
Sveriges företagsvänligaste kommun. Det är också viktigt att ha ett starkt kundfokus för att lokalisera förändrade behov eller skav i nuvarande processer. Bemötandet ska vara lyhört, professionellt och engagerat och benchmarking, interna och externa
samsynsmöten och nätverkande är viktiga delar i detta arbete.
2.2.2 Intäkter utfall 2019 - budget 2020
Verksamheternas intäkter för 2019 avseende detaljplanen var högre än förväntat tack vare en engångseffekt av en detaljplan där kommunen legat ute med kostnaderna.
Denna engångseffekt kommer inte att fortsätta i samma takt under 2020. Intäkter för mät- och kartverksamheten är beroende av antalet utförda uppdrag vilka tros stiga i förhållande till nivåerna 2019 med hänsyn till att bemanningen har stabiliserats.
Intäkterna står dock i relation till typ och antal bygglovsansökningar som visar på ett negativt ärendeinflöde vilket även medför negativa effekter på mät- och kartenhetens intäktssida.
Taxorna följer Sollentuna Författningssamling och räknas upp sedvanligt enligt SKR:s prisindex för kommunal verksamhet PKV. Detta ger dock ingen nettoeffekt på
verksamheten eftersom timpriset som belastar projekten ökar i samma takt.
2.2.3 Kostnader utfall 2019 - budget 2020
Samhällsbyggnadsnämndens kostnadsbudget för 2020 har inte ändrats i förhållande till 2019. Samhällsbyggnadsavdelningen planerar att leverera tjänster till
samhällsbyggnadsnämnden i samma omfattning som tidigare. Avdelningen kommer att fortsätta arbeta aktivt med organisation, bemanning och kompetensammansättning för att säkerställa en effektiv samhällsbyggnadsprocess. Eventuella besparingar inom avdelningen kan komma att ge olika stor effekt på de fem nämnder som avdelningen servar.
2.3 Utsikt 2021 2.3.1 Taxor
En översyn av mät- och karttaxan kommer att göras under 2020 och bedöms kunna väga upp för den vikande ärendeinströmningen under 2021. Exakt budgetpåverkan är svår att bedöma i dagsläget.
Taxan för åtgärder enligt PBL revideras årligen baserat på ett index. Det interna timpriset som samhällsbyggnadsnämnden köper resurser för från
Kommunledningskontoret följer exakt samma nivå. En revidering av taxan skulle alltså inte ge någon effekt för samhällsbyggnadsnämnden. Däremot uppstår i så fall en positiv effekt för kommunstyrelsens budget.
2.3.2 Kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer
Nämnden önskar inga justeringar avseende kvalitetsfaktorer eller kvalitetsindikatorer.
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023
Översyn av organisationen inom SBA kommer pågå under år 2020. Påverkan av den kommer troligtvis leda till effektivisering och kvalitetshöjning.
Prio
. Nya/förändrade behov - inom befintlig ram Belopp Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
1
Nya kompetensbehov klargörs i kompetensförsörjningsplan, omsätts vid nyrekrytering och individuella
kompetensutvecklingsplaner. Vid fortsatt tillväxt kommer resurs- och kompetensbehovet att öka.
0 X X
2 3
Prio
. Nya/förändrade behov - utom befintlig ram Belopp Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
1
Nya kompetensbehov klargörs i kompetensförsörjningsplan, omsätts vid nyrekrytering och individuella
kompetensutvecklingsplaner. Vid fortsatt tillväxt kommer resurs- och kompetensbehovet att öka.
0 X X
2 3
2.5 Investeringsbehov
Arbetet med utveckling av projekt- och portföljstyrning avseende
exploateringsinvesteringar pågår och planerar mynna i tydliga kriterier med ökad fokus på prioriteringar.
