och den mörka omgivningen ökar. De som rör sig längs stråken exponeras än mer, samtidigt som omgivningen uppfattas som ännu mörkare.



´(QQ\DQVHUDGKHOKHWPHGPMXND|YHUJnQJDU

PHOODQOMXVRFKP|UNHU´



Parker och grönska är uppskattade inslag i stadsmiljön. Ljussättning av innerstadens parker handlar till stor del om trygghet och gestaltning. Med rätt ljussättning kan parkerna nyttjas och bidra till en menings- full stadsmiljö dygnet runt. Vissa av inner- stadens parker innehåller gångstråk som är viktiga även kvällstid, t. ex. Lecheparken vid Resecentrum och Universitetsparken.

Andra ligger mer sidoordnade, t. ex. Ro- sénparken och Gotlandsparken.

När parker och grönska ska belysas bör man sträva efter att åstadkomma en ny- anserad helhetsbelysning. Genom att låta ljuset falla både på gångvägar och på om- givande träd och buskar skapas en mjuka- re övergång mellan ljus och mörker. Ögat bländas inte, mörkerseendet bevaras, par- ken blir lättare att överblicka och upplevs som en trygg miljö. Att enbart öka belys- ningen på gångstråken kan i värsta fall förstärka känslan av otrygghet eftersom kontrasterna mellan den upplysta gång-

banan och den mörka omgivningen ökar.

De som rör sig längs stråken exponeras än mer, samtidigt som omgivningen uppfat- tas som ännu mörkare.

Val och placering av armaturer bör anpas- sas till parkens karaktär och även ta hän- syn tid de stora årstidsvariationer som ka- raktäriserar en park. På vintern då träden är utan löv har ljuset inga vertikala ytor att refl ekteras mot och risken för bländning ökar. Rätt val av ljusfärg är extra viktigt vid belysning av grönska då vissa färger får växter att se missfärgade eller sjuka ut.

Det fi nns fl era sätt att belysa träd och buskar.

Att belysa grönska ger stora möjligheter till eff ektbelysning. Ett sätt är att placera markstrålkastare vid sidan av ett träd, det kan ge ljus på både stam, grenar och löv- verk. Ljussättningen kan behöva samord- nas med andra åtgärder som beskärning av vegetation.

3$5.(52&+*5g16.$ $77%(/<6$

7b1.75<**+(77b1.6b.(5+(77b1.9b*/('1,1*7b1.$7026)b57b1.+c//%$5+(7



5RVpQSDUNHQ 6NRJVULGnQ



5,.7/,1-(5)g5%(/<61,1*$98336$/$,11(567$'

%HO\VVnDWWOMXVHWIDOOHU

 SnEnGHSnJnQJYlJDU 

 RFKSnRPJLYDQGHWUlG

 RFKEXVNDU

‡



2&+%<**1$'(5

/$1'0b5.(1.2167



Byggnadsverk, konstverk, landskapsele- ment och andra objekt som är karaktäristis- ka för staden eller som utgör viktiga orien- teringspunkter, kan med fördel belysas. Det kan vara så kallade landmärken som man upplever och orienterar sig efter på långt håll, men det kan också handla om att an- vända ljus för att accentuera nära liggande objekt som fasader och skulpturer.

Uppsalas innerstad har många byggnader av stort kulturhistoriskt värde och byggna- der som på andra sätt utgör symboler för staden. Men om alltför många objekt be- lyses kan eff ekten gå förlorad. Man måste därför göra ett urval där man analyserar både objektets eget värde som identitets- skapare/orienteringspunkt och det sam- manhang objektet befi nner sig i.

Landmärken kan belysas av andra anled- ningar än att de har ett kulturhistoriskt

värde. De kan till exempel vara viktiga målpunkter eller fonder längs en gata, el- ler markera en entré till en park. Genom att belysa dem kan man förtydliga stadsrum- mets sammanhang, avslut eller början på en siktlinje. Exempel på objekt att belysa i Uppsala är Carolina rediviva, Celsiushuset på gågatan, träden utmed Östra ågatan och Centralstationen.

Konstverk har ofta ett subtilare och mer mångfasetterat uttryck än det rent deko- rativa. Konstnärlig gestaltning i off entlig miljö är många gånger platsrelaterad med fl era samverkande budskap och förståel- senivåer. Därför är det viktigt att iaktta sär- skild omsorg vid ljussättningen av konst- verk, både vad gäller val av ljuskvalitet och beslut om vilka delar av verket som ska framträda. Belysning av konstverk bör all- tid utgå från en grundlig förståelse för in- tentionerna bakom verket.

$77%(/<6$

7b1.75<**+(77b1.6b.(5+(77b1.9b*/('1,1*7b1.$7026)b57b1.+c//%$5+(7

´%HO\VI|URULHQWHUEDUKHWRFKNDUDNWlU´

.DUDNWHULVWLVNDREMHNW

 EHO\VHVI|UDWWXQGHUOlWWD

 RULHQWHUEDUKHWHQRFKI|U

 DWWVNDSDLGHQWLWHWSn 

 ROLNDSODWVHU

‡



6ORWWHW'RPN\UNDQ

0DUWLQ/XWKHUSODQ8SSVDODNRQVHUWRFKNRQ

JUHVV8..

8WVLNWIUnQ8..

5,.7/,1-(5)g5%(/<61,1*$98336$/$,11(567$'



3/$76(52&+725*

Torg och platser spelar en viktig roll i stadsstrukturen, både som mötespunk- ter och som symboler för staden. Det är ofta torgen och platserna som man orienterar sig efter, det är här man slår sig ner, stannar upp, bestämmer möte och uppehåller sig. Därför kräver plat- ser och torg extra omsorg i belysnings- frågor.

Som princip ska viktiga platser och torg i Uppsala belysas utefter de förutsätt- ningar som den specifi ka platsen krä- ver och på så sätt kommer de att skilja sig från de omgivande och passerande stråken. Detta skapar en behaglig rytm i staden mellan stråk och öppna plat- ser, mellan enhetlighet och varierade inslag.

Platsernas karaktär och uppbyggnad påverkar hur de bör belysas. I vissa fall

är rummets form och dess avgränsande väggar viktigast. I andra fall är det plat- sen i sig, dess funktion, det geografi ska läget eller dess säregna karaktär som är det mest betydelsefulla.

Upplevelsen av torget på dagen skiljer sig från den på natten. Under mörkrets timmar syns inte längre rummets om- givande ”väggar” och rummet kan bli svårt att uppfatta. Genom att belysa omgivande väggar, t. ex. fasader eller träd, får vi lättare en uppfattning om rummets storlek och form. Både en allt- för mörk och en alltför starkt upplyst fasad kan splittra rumsupplevelsen på ett torg. En lyckad torgbelysning inne- bär att överblicken är god, men ljusni- våerna kan med fördel vara låga. Plat- sen blir då mer behaglig att vistas på.

$77%(/<6$

7b1.75<**+(77b1.6b.(5+(77b1.9b*/('1,1*7b1.$7026)b57b1.+c//%$5+(7

´$FFHQWXHUDI|UDWWVNDSDHQU\WP

PHOODQSODWVHURFKVWUnN´



/D3ODFH6WDQLVODV)UDQNULNH

5,.7/,1-(5)g5%(/<61,1*$98336$/$,11(567$'

6RPSULQFLSVNDYLNWLJD

 SODWVHURFKWRUJEHO\VDV

 XWHIWHUGHI|UXWVlWWQLQJDU

 VRPGHQVSHFL¿NDSODWVHQ

 NUlYHURFKSnVnVlWW 

 NRPPHUGHWDWWVNLOMDVLJ

 IUnQGHRPJLYDQGHRFK

 SDVVHUDQGHVWUnNHQ

‡



7(0325b57



Med ljussättningen kan man på ett en- kelt sätt göra staden mer omväxlande och intressant över tid. Den temporära belysningen kan användas vid hög- tider som jul eller vid lokala festivaler eller andra evenemang. Ljus ger en di- rekt eff ekt med relativt små medel och lämpar sig väl för experiment. Med till- fälliga ljusinstallationer går det att prö- va nya idéer, sätta fokus på platser, eller föra en diskussion om stadens rum på ett sätt som är lätt att ta till sig för ge- mene man.

”Allt ljus på Uppsala” är en uppskattad ljusfestival som startade 2008. Evene- manget är ett utmärkt exempel på hur

en lustfylld ljuskavalkad kan ge ett po- sitivt bidrag till stadsmiljön under en begränsad tid. När ljussättningen är temporär kan man tänja på gränser- na, vilket gör att nya, okonventionella och spektakulära idéer kan prövas fritt.

Alingsås och Lyon är exempel på städer där en årlig ljusfestival som förändrar stadens uttryck blivit en viktig del av dess identitet och marknadsföring.

Tillfälligt ljus kan också innebära att en viss gata, en viss plats eller ett visst stråk får sin karaktär av att ljuset där förändras över tiden.

$77 %(/<6$

7b1.75<**+(77b1.6b.(5+(77b1.9b*/('1,1*7b1.$7026)b57b1.+c//%$5+(7

´/HNIXOOWRFKWLOOnWDQGHPHGK|J

NUHDWLYDPELWLRQ´



%LOGHUIUnQOMXVIHVWLYDOHQ´$OOWOMXVSn8SSVDOD´

5,.7/,1-(5)g5%(/<61,1*$98336$/$,11(567$'

)|UDWWSU|YDQ\DLGpHU

 VlWWDIRNXVSnSODWVHUHOOHU

 I|UDWWI|UDHQGLVNXVVLRQ

 RPVWDGHQVUXP

‡