BRANDGRUPPEN AB Säte i Stockholm Org. nr 556542-9122 Södra Agnegatan 29
112 29 STOCKHOLM Tfn 08-21 50 90 Fax 08-24 22 25 www. brandgruppen.se
Furiren
Riskbedömning
Riskanalys och värdering av riskbilden med avseende på farligt godstransporter och bensinstation
Upprättad: 2011-01-25 Reviderad: 2012-09-17
Brandgruppen AB
Antal sidor: 26
Dokumentinformation
Uppdragsnummer: EBAB Risk GW Dokumenttitel: Furiren
Uppdragstitel: Riskbedömning Dokumentnummer:
Uppdragsgivare: Ebab i Stockholm AB Trädskolevägen 17 Box 7031
Johanneshov
Tel: 08 – 600 82 00
Uppdragsgivarens referens:
Göran Westberg
Handläggare: Rikard Lindegrén
Kontrollerad av: Krister Carlens / Robert Berg
Nyckelord:
Rapportstatus: Konfidentiell Intern Öppen
09 2012-09-17 Revidering Rikard Lindegrén Krister Carlens 08 2012-05-09 Revidering Rikard Lindegrén Krister Carlens 07 2012-02-10 Revidering Rikard Lindegrén
06 2012-01-20 Revidering Rikard Lindegrén Krister Carlens 05 2012-01-19 Revidering Rikard Lindegrén Krister Carlens 04 2012-01-16 Revidering Rikard Lindegrén Robert Berg 03 2011-12-22 Revidering Rikard Lindegrén Krister Carlens 02 2011-02-14 Revidering Rikard Lindegrén Krister Carlens
01 2011-01-25 Rikard Lindegrén Krister Carlens
Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av
Sökväg:: P:\E-H\Furiren\Dokument\Beskrivningar\Riskbedömning (ver 9).doc
INNEHÅLL
1 Inledning ...4
1.1 Uppdragsbeskrivning ...4
1.2 Mål och syfte ...6
1.3 Omfattning ...6
1.4 Revideringar ...6
1.5 Definitioner, metodval och acceptanskriterier...6
1.5.1 Definitioner ...6
1.5.2 Metodval...8
1.5.3 Acceptanskriterier...9
2 Förutsättningar...10
2.1 Området ...10
2.2 Trafiksituation ...10
2.3 Befolkningstäthet ...11
2.4 Topografi ...12
2.5 Risker ...13
2.5.1 Bensinstation...13
2.5.2 Lokaltransporter på Armégatan ...13
2.5.3 Transport av farligt gods på motorväg och järnväg ...14
3 Analys ...15
3.1 Grovanalys motorväg och järnväg ...15
3.2 Analys av skadehändelser för lokala transporter på Armégatan ...17
3.2.1 Frekvensen för olycka vid lokaltransport på Armégatan...17
3.2.2 Konsekvens av olycka ...19
3.3 Analys av skadehändelser bensinstation ...19
3.3.1 Frekvensen för olycka vid bensinstation ...20
3.4 Konsekvens av olycka ...21
4 Osäkerheter ...21
4.1 Stokastiska osäkerheter ...21
4.2 Kunskapsbaserade osäkerheter ...21
4.2.1 Utsläppsfrekvenser...21
4.2.2 Antal transporter ...22
4.2.3 Skadeverkan ...22
5 Värdering ...22
6 Förslag på åtgärder ...23
7 Slutsats...23
8 Referenser ...25
Bilaga A – Lokala transporter på Armégatan ...27
Bilaga B – Bensinstation...31
1 Inledning
1.1 Uppdragsbeskrivning
I Solna planeras nya bostäder inom Kv Furiren. Tomten ligger främst i anslutning till en pumpstation men även farligt godstransporter sker i närområdet, både via järnväg och vägtrafik till den närliggande pumpstationen. En övergripande karta över området visas i Figur 1-1.
Figur 1-1.Övergripande karta över området.
Brandgruppen AB har fått i uppdrag att upprätta riskbedömning i samband med ovan nämnda byggnation. Riskbedömningen tas fram för främst bensinstationen men även risker härledda till E4/E20 och järnvägsspåren analyseras grovt. Anledningen är att Länsstyrelsen generellt erfordrar en riskutredning vid bebyggelse inom 100 meter från transportled av farligt gods och bensinstationer. I vissa fall kan även risksituationen under särskilda omständigheter behöva utredas utanför 100 meters avstånd. Både järnväg och väg ligger på ett till synes betryggande avstånd (ca 500 m) men inverkan av de båda kan utgöra en fara varför en grovanalys genomförs för dessa i syfte att fånga upp alla risker.
Länsstyrelsens rekommendationer för den fysiska utformningen kring bensinstationer lyder enligt följande1:
– I nyplaneringsfallet (ny bebyggelse eller ny bensinstation) bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 meter från bensinstationen till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. Detta avser en bensinstation med medelstor försäljningsvolym av fordonsbränsle
1 Länsstyrelsen i Stockholms Län, 2000 (2)
Järnvägsspår
E4/E20 Pumpstation Kv Furiren
– Ur både risk-, miljö- och hälsoskyddssynpunkt bör ett minimiavstånd på 50 meter alltid hållas från bensinstation till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus samt samlingsplatser utomhus där oskyddade människor uppehåller sig (t.ex. uteservering, lekplats m.m.).
– Personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 50 meter från en bensinstation om de ska inrymma människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning men också till luftföroreningarnas långsiktiga påverkan.
– Om försäljning av biogas sker eller kan komma att ske i framtiden krävs oftast ett längre skyddsavstånd än för bensin. Vid ny bebyggelse som rymmer svårutrymbara lokaler ska ett avstånd på minst 100 meter hållas.
– Byggnad bör med hänsyn till brand- och explosionsrisk (oberoende av försäljningsvolym för fordonsbränsle) inte uppföras inom ett avstånd av 25 meter från (1) tankfordonets lossningsplats, (2) Avluftningsanordningar från bensincistern och (3) tankställe där fordon tankas (pump).
Länsstyrelsen har även följande rekommendation vad gäller ny bebyggelse intill farligt godsleder på väg2:
– 25 meter byggnadsfritt närmast transportleden
– tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkant bör undvikas
– sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter närmare än 75 meter från vägkant bör undvikas.
Länsstyrelsens har följande rekommendation vad gäller den fysiska utformningen kring järnvägar3:
– 25 meter närmast järnvägen bör lämnas byggnadsfritt. Detta för att klara risker förknippade med urspårning av ett tåg och olyckor med petroleumprodukter, vilket är det dominerande transportslaget av farligt gods.
2 Länsstyrelsen i Stockholms Län, 2000 3 Länsstyrelsen i Stockholms Län, 2000
– Längs järnvägar tillåts tät och stabil kontorsbebyggelse ända fram till 25 meter från järnvägen och sammanhållen bostadsbebyggelse medges fram till 50 meter från den. Även om avstånden hålls kan särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning.
– Personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 50 meter från järnvägen om de kommer att inrymma människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning eller sätta sig i säkerhet. Även om avstånden hålls kan särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning.
1.2 Mål och syfte
Målet med riskbedömningen är att skapa ett underlag som visar riskbilden för de planerade bostäderna i Kv Furiren. Bedömningen görs med avseende på bensinstation och transporterna av farligt gods på järnväg och väg.
Syftet med riskbedömningen är att avgöra om den planerade utformningen av bostäder visar erforderlig riskhänsyn.
Analysen kommer även att, vid behov, presentera förslag på åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att visa tillräcklig riskhänsyn.
1.3 Omfattning
Riskbedömningen omfattar risker orsakade av närliggande bensinstation och transporter med farligt gods på förbipasserande, Armégatan, E4/E20 och Järnvägsspår.
1.4 Revideringar
Denna handling utgör version 09 och innehåller därmed revideringar.
Revideringen omfattar omarbetning av riskbedömningen efter möte med Länsstyrelsen.
Denna version av riskbedömningen ersätter tidigare versioner inklusive PM Riskbedömning daterad 2011-05-31.
1.5 Definitioner, metodval och acceptanskriterier
1.5.1 Definitioner
Begreppen risk, riskanalys, riskhänsyn och riskbedömning har olika mening beroende av i vilket sammanhang det används. I denna riskbedömning används definitioner som är internationellt accepterade genom IEC-standard4. Definitionen har även antagits i Länsstyrelsens riskpolicy5.
4 International Electrotechnical Commission, 1995
5 Länsstyrelserna i Skåne län Stockholms län Västra Götalands län, 2006-09
RISKVÄRDERING Beslut om risk kan tolereras
Analys av alternativ
Figur 1-2. Riskhanteringsprocessen6.
I standarden definieras risk som sannolikheten/frekvensen för att en händelse ska inträffa, sammanvägt med den negativa konsekvens en händelse medför. Det bör dock poängteras att risker kan belysas genom flera dimensioner då storleken på risken delvis bestäms genom subjektiva bedömningar. Subjektiva bedömningar och uppfattningar (riskperception) varierar vanligtvis bland individer och grupper i samhället7.
I riskanalysmetodiken som används i denna riskbedömning används ett tekniskt perspektiv, dvs. risken definieras som en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens.
Med konsekvens avses här resultatet av en oönskad händelse i termer av personskada. Med sannolikhet avses ett mått på hur ofta denna händelse förväntas inträffa (olyckans frekvens). Risk kan i vissa sammanhang även beaktas för egendom och/eller för miljö. I denna riskanalys sker dock begränsning till endast personrisk. Riskbilden redovisas sedan som individrisk, samhällsrisk8 och riskmatris.
Individrisken illustrerar den risk en hypotetisk person utsätts för då denne vistas kontinuerligt på en bestämd plats i närheten av ett riskobjekt. I denna riskbedömning är t.ex. bensinstationen ett riskobjekt.
6 International Electrotechnical Commission, 1995 7 Øresund Safety Advisers, 2004
8 CCPS, 1989
RISKANALYS Definition av omfattning Identifikation av riskerna
Beräkning av risken
RISKREDUKTION/
KONTROLL Beslutsfattande
Genomförande Övervakande
Riskbedömning
Riskhantering
Individrisken är inte beroende på befolkningstätheten i området och beräknas med följande ekvation:
∑
=
=
n
i
i y x y
x IR
IR
1 , ,
, (ekv. 1)
där
IRx,y = Den totala individrisken för att förolyckas vid den geografiska platsen x, y IRx,y,i = Individrisken för att omkomma vid den geografiska platsen x, y för den inträffade
händelsen i.
n = total antalet händelser som analysen innehåller vars effektzon sträcker sig till eller förbi den _ geografiska platsen x, y.
Individrisken presenteras ofta i form av riskkonturer vilka ritas in som kurvor på en karta över området runt riskkällan.
Samhällsrisken tar till skillnad från individrisken hänsyn till befolkningstätheten. Samhällsrisken återger sannolikheten för ett visst antal personer omkommer till följd av en olycka. Samhällsrisken redovisas vanligen i ett F/N-diagram som visar den ackumulerade frekvensen för en händelse (F) och antalet omkomna (N)9.
Riskmatrisen sammanställer sannolikheter och konsekvenser i en matris.
Matrisen är lätt överblickbar och ger en snabb indikation till vilka scenarier som har både hög sannolikhet och konsekvnes.
1.5.2 Metodval
Följande moment beskriver tillvägagångssättet för att genomföra en riskbedömning vid planering Kv Furiren.
• Genomgång av ritningar och annan dokumentation över området.
• Val av tänkbara scenarier (händelser) görs.
• Utvalda scenarier för väg och järnväg analyseras kvalitativt och presenteras i en riskmatris. Där det bedöms nödvändigt analyseras vissa scenarier vidare kvantitativt.
• Utvalda scenarier analyseras kvantitativt och presenteras i individrisk och samhällsrisk.
• Diskussion över osäkerhetshantering genomförs.
• Slutligen genomförs en bedömning för att se om riskbilden kan anses som tolerabel utifrån de acceptanskriterier som används.
• Utifrån bedömningen ges vid behov förslag till åtgärder och slutsats.
Analys av sannolikheten för olycka i samband med farligt godstransporten sker, om nödvändigt, med hjälp av Räddningsverkets VTI-modell. Modellen är framtagen av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) på uppdrag av Räddningsverket.
9 Øresund Safety Advisers, 2004
Modellen används i denna riskbedömning för att beräkna frekvensen för en olycka med farligt gods på väg och järnväg om så bedöms nödvändigt. Analys av sannolikheten för olycka vid bensinstation sker genom statistikinsamling.
Metodiken för analys av konsekvenserna vid en olycka varierar beroende på vilket ämne som släpps ut.
1.5.3 Acceptanskriterier
Det finns inga fastställda acceptanskriterier för vad som är en acceptabel risk i samband med farligt godstransporter. Däremot finns riktlinjer som är framtagna i samband med riskvärdering vilka används i denna riskbedömning.
En norm som har använts för att precisera mål för vilka risker som kan tolereras i Göteborg anges också som acceptabel tolerans i Stockholms län enligt Länsstyrelsen. Målet innebär att en olycka med tio omkomna får ske högst vart 1000:e – 10.000:e år och en olycka med 100 omkomna högst en gång på 1 – 10 miljoner år.10 Den konservativa bedömningen görs i denna riskbedömning, dvs en olycka med 10 omkomna tolereras högst vart 10.000 år och en olycka med 100 omkomna tolereras högst en gång på 10 miljoner år. Om acceptanskriterierna extrapoleras för att gälla 1 omkommen skulle detta tolereras varje år. Detta känns inte som acceptabelt utan en konservativ bedömning görs att även 1 omkommen tolereras högst vart 1000:e - 10.000:e år. För individrisken används DNV rekommendationer på 1 omkommen per 100 000 – 10 000 000 år.
Risker härledda till E4/E20 och Järnvägsspår anal- yseras i en s.k. riskmatris, se Figur 1-3. Kvalitativa bedömningar av konse- kvens och sannolikhet görs för olika representativa scenarier. Om en enskild händelse hamnar i de mörkare regionerna (högt upp till höger) i riskmatrisen analyseras dessa vidare kvantitativt.
Figur 1-3. Riskmatris.
10 Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000 (2)
2 Förutsättningar
2.1 Området
Kv Furiren planeras intill Armégatan i Solna. Furiren omgärdas huvudsakligen av skogs- industri- och bostadsområden. På motstående sida Armégatan ligger en befintlig bensinstation på ett mindre avstånd än 100 m. På större avstånd passerar järnväg och E4/E20 som utgör transportleder för farligt gods.
2.2 Trafiksituation
Vägavsnittet vid E4/E20 utgörs av Essingeleden, en av Sveriges mest trafikerade leder. Dagligen trafikeras leden av ca 130 000 fordon/dygn.
Statistik för järnvägsspåren som passerar är knapphändig. En relativ uppskattning görs att andelen vagnaxelkilometer är hög.
På Armégatan sker transporter till motliggande bensinstation i området.
Armégatan trafikeras av 14 000 fordon per vardagsmedeldygn11.
Figur 2-1 Farligt gods leder i området.
Lokalt passerar fullastade farligt gods transporter enbart förbi ett mindre avsnitt av Kv Furiren eftersom dessa kommer att använda den norra infarten. Likaså positionerar sig transporterna i vänster körfält för att göra vänstersväng. Detta medför att skyddsavståndet till Furiren ytterligare ökar något.
Tillåten hastighet för fordon är 50 km/h. Det är dock inte troligt att de fullastade farligt gods transporterna kommer att färdas i den hastigheten.
Fordonen måste göra en skarp vänstersväng för att komma upp på Armégatan. Detta innebär att de kommer ha en låg ”starthastiget”
därefter är det bara drygt 70 m till bensinstationens infart och ny skarp vänstersväng. Det är därför inte troligt att dessa fordon hinner accelerera och komma upp i 50 km/h i lätt motlut. Att farligt gods transporterna skall köra av eller välta utanför Kv Furiren bedöms som liten. Den stora faran bedöms ligga i kollision med annat fordon i samband med vänstersväng till bensinstationens infart. I övrigt är körfälten avgränsade med refug.
11 ÅF-Ingemansson AB, 2009 Armégatan
Kv Furirens utfart kommer även att flyttas så att utfart från denna inte kommer att riskera kollisioner med farligt gods transporterna.
Figur 2-2 trafiksituation
Ovan nämnda förhållanden är alla faktorer som påverkar riskbilden i en positiv bemärkelse. Hur mycket är oklart och för denna riskbedömning tas detta inte med i beräkningen utan utgör ett så kallat konservativt antagande.
2.3 Befolkningstäthet
Solna kommun utgör Sveriges tredje mest tätbefolkade kommun med ca 3500 invånare/km212. Området kring Kv Furiren bedöms dock inte vara lika tätbefolkat. De nya lägenheter som uppförs utgörs av 162 lägenheter med ett rum och kök. Även en parkeringsplats med plats för 45 p-platser planeras intill
12 SCB, 2010
bostadshusen. Området kring Kv Furiren antas ha fördelning med 3500 pers/km2 inom bostadsområdet. Mellan bostäder och bensinstation antas inte Kv Furiren bidra med personbelastning.
2.4 Topografi
Topografin utanför de planerade bostäderna utgörs av en relativt plan yta som sluttar något åt norr men planar ut i höjd med bensinstation. I norr, där de fulla farligt godstransporterna förmodas anlända, saknas avåkningsskydd, se Figur 2-5. Det finns däremot en naturlig barriär i form av trottoarkant som kan begränsa ett utsläpp. Det är Brandgruppens uppfattning att vid ett utsläpp på vägnätet kommer spillet ej att spridas utanför vägens utbredning men inte heller avledas bort från Kv Furiren. Vid den allmänna marken utanför den norra byggnaden, mot Armégatan skall en gräsmatta anläggas med mindre träd vilken också skapar en zon mellan bostäder och gata som delvis också kan försvåra utbredning av utspillda bränslen. För gårdsmarken utanför den södra byggnaden skall denna behålla sin befintliga karaktär av berg och natur så långt som möjligt, se figur 2-2. Topografin har en tämligen neutral inverkan vid utspill.
Figur 2-3 Gestaltningsbild
In och utfarter till Jet bensinstation sker mittemot de planerade byggnaderna, Figur 2-3. Det är troligt att farligt godstransporter har positionerat sig i vänster körfält för att förbereda vänstersväng in på bensinstation. Således är det förväntade avståndet till byggnaderna något längre än från vägkanten. Detta är inget som tas med i beräkningarna utan dessa antas vara konservativa.
Figur 2-4. In och Utfarter från Jet
Furiren
Jet
Figur 2-5. Befintlig utformning av Armégatan
2.5 Risker
Den primära risk mot Kv Furiren utgörs av den närliggande bensinstationen men även av de lokala transporter av farligt gods som sker till bensinstationen. Nedan beskrivs de olika risker som Kv Furiren exponeras för.
2.5.1 Bensinstation
Bensinstationers sortiment och utbud av varor utgörs idag inte längre bara av bensin och biltillbehör. Efterfrågan på alternativa bränslen såsom fordonsgas bidrar till ökade risker. Dock tillhandahåller den aktuella bensinstationen ingen fordonsgas utan enbart bränslena 95 Oktan, Diesel och E85.
En av de större riskerna för bensinstationer är läckage av bensin i samband med påfyllning från tankbil till cistern13 (d.v.s. på lossningsplatsen). Utsläppet kan bilda en pöl som snabbt avger brännbara gas-luftblandningar och som kan antändas mycket lätt.
Antändningen kan ske genom att gasluft- blandningen kommer i kontakt med heta motordelar, statisk elektricitet eller en brinnande cigarett m.m.
Antalet leveranser av fordonsbränsle till en bensinstation påverkar sannolikheten för att en olycka enligt det dimensionerande skadefallet ska inträffa. Det dimensionerade skadefallet är dock det samma oavsett antalet leveranser.
2.5.2 Lokaltransporter på Armégatan
Inga exakta mängder av hur mycket bensin och diesel som transporteras lokalt till bensinstationen har erhållits. Gatan utgör varken primär eller sekundär farligt godsled14 varför endast lokala transporter till bensinstationen kan förväntas, se Figur 2.2.
13 Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000 (2) 14 MSB, 2012
En genomsnittlig bensinstation får ca 2-3 leveranser brandfarlig vätska (bensin och diesel) per vecka. Uppskattningarna har gjorts utifrån att en genomsnittlig bensinstation år 1999 säljer ca 2 370 m3 brandfarlig vätska (diesel och bensin) per år)15. Därefter har utlevererad volym av diesel och bensin ökat marginellt (ca 6 %) men senaste året är trenden att den totala mängden bensin, diesel och E85 minskar.16
Bensinstationen har ett strategiskt läge vid trafikplatsen som sammanbinder Pampaslänken och Essingeleden vilket medför att den förväntade mängden leveranser av farligt gods kan komma att överstiga den genomsnittliga.
För aktuell bensinstation görs ett starkt konservativt antagande att 25 leveranser sker under en tvåveckorsperiod (12,5 transp/vecka). Detta motsvarar 5 ggr mer än en genomsnittlig bensinstation och innebär att leveranser sker ca 2,5 ggr per vardag. Antagandet görs eftersom inga uppgifter om exakta uppgifter om antal transporter har erhållits.
Inga avåkningsskydd i form av kant eller dike finns som motverkar en avåkning. Dock anses detta vara hanterat av VTI-modellen då avåkningar är en singelolycka och alltså är inräknade i det index som används för singelolyckor.
2.5.3 Transport av farligt gods på motorväg och järnväg
Cirka 8-10% av den tunga vägtrafiken beräknas innehålla farligt gods och transportmängderna av farligt gods på väg i Sverige (1987, 1990, 1993) har legat runt ca 15 miljoner ton per år. Den mest dominerade klassen är brandfarliga vätskor (klass 3) men även komprimerade, kondenserade och under tryck lösta gaser (klass 2) förekommer i relativt stor omfattning. Vissa ämnen kan ge skador långt utanför själva olycksplatsen.
15 Vägverket, 1999
16 Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet, 2011
Hur fördelningen mellan de olika klasserna ser ut på vägnätet i Stockholms län finns inte analyserat på djupet. Räddningsverket genomför dock övergripande karteringar av flödet av transporter av farligt gods i landet som länsstyrelsen hänvisar till 17 och redovisas i Tabell 1.
Tabell 1. Flöde av farligt gods regionalt samt dimensionerande andel ämne.
ADR/RID-Klass18 Antal ton som transporteras på E4/E20 (sept 2006)19
Antal ton som transporteras på Järnväg (sept 2006)20
Total mängd, alla klasser 66 000 -99 000 0-10 000
1 Explosiva ämnen 0-70 26-38
2.1. Brandfarlig gas 0-1800 0-5200
2.2. Brandfarlig gas 370-450
3. Brandfarliga vätskor 82 500-99 000 0-8700
4.1 Fasta brännbara ämnen 810-1080 56-73
4.2 Självantändande ämnen 40-80 60-70
4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
260-340
5.1 Oxiderande ämnen 0-490 0-2300
5.2 Organiska Peroxider 2-5 160-190
6.1 Giftiga ämnen 90-170 0-460
7 Radioaktiva ämnen 1-49
8. Frätande ämnen 0-11 600 0-3400
9. Övriga ämnen och föremål 0-11 500 0-1900
Tydligt är att brandfarliga vätskor utgör den absolut största mängden.
3 Analys
I detta kapitel genomförs analysen av riskerna. Olika dimensionerande skadehändelser tas fram. Frekvenser och konsekvenser för dessa beräknas sedan fram. Först utförs dock en grovanalys i syfte att fånga upp eventuella risker från farligt godstransporter på väg och järnväg.
3.1 Grovanalys motorväg och järnväg
Vid analysen utreds olika händelser. Data för vilken ADR/RID-klass som transporteras på det aktuella väg/järnvägavsnittet har samlats in.
ADR/RID-klassen säger ingenting om hur farligt innehållet kan vara utan detta måste generaliseras. Följande händelser med farlig gods analyseras i denna riskbedömning, se Tabell 2.
17 Proposition, 1998/99:49 18 SRV, 2006
19 MSB 2006 20 MSB 2006 (2)
Sannolikhet och konsekvens bedöms på en skala 1-5 enligt följande:
Nr Konsekvens Sannolikhet 1 Liten Mycket liten 2 Lindrig Liten
3 Stor Medelstor 4 Mycket stor Stor
5 Katastrofal Mycket stor
Sannolikhetsbedömningen för väg och järnväg görs till stor del utifrån hur stora mängder som transporteras. Konsekvensbedömningarna görs utifrån ingenjörsmässiga bedömningar och erfarenheter. Stor hänsyn tas till det stora avståndet till skyddsobjektet.
Tabell 2. Dimensionerande scenarier vid utsläpp av farligt gods.
Händelse Nr.
Beskrivning Utsläpp Sannolikhet Konsekvens
1 Litet 1 1
2 Medelstort 1 1
3
ADR 1, Detonation tryck
Stort 1 1
4 ADR 2.1, Brännbar BLEVE BLEVE 1 2
5 Litet 2 1
6 Medelstort 1 1
7
ADR 2.1, Brännbar Jetflamma
Stort 1 1
8 Litet 1 1
9 Medelstort 1 2
10
ADR 2.1 Giftig Giftmoln
Stort 1 4
11 Litet 3 1
12 Medelstort 2 1
13
ADR 3, Brandfarlig Pölbrand, brännskada
Stort 1 1
14 Litet 1 5
15 Medelstort 1 5
16
ADR 7, Radioaktiv Dos strålning
Stort 1 5
17 Litet 2 1
18 Medelstort 1 1
19
ADR 8, Frätande Frätskada
Stort 1 1
Resultatet av grovanalysen redovisas i riskmatris i Figur 3-1.
Figur 3-1. Redovisning av grovanalys. Varje händelse placeras inom riskmatrisen.
Inga risker från de omgärdande farligt godslederna bedöms utgöra någon fara för Kv Furiren. Dessa behöver således inte analyseras vidare kvantitativt.
3.2 Analys av skadehändelser för lokala transporter på Armégatan
Den dimensionerande händelsenför olycka på Armégatan bedöms vara utsläpp av bensin/diesel/E85 med pölbrand som följd. Tabell 3 visar dimensionerande ämne och händelse för olycka vid lokaltransport på Armégatan.
Tabell 3 Dimensionerande ämne och händelse för olycka på Armégatan.
Beskrivning Utsläpp
Litet Medelstort ADR 3, Brandfarlig Pölbrand, brännskada
Stort
3.2.1 Frekvensen för olycka vid lokaltransport på Armégatan
Vid analysen av riskbilden för lokaltransport på Armégatan används VTI- modellen21 för att beräkna sannolikheten (frekvensen) för att en farligt godsolycka ska inträffa på angiven vägsträcka.
21 SRV, 1996
Frekvensen för att en farligt gods olycka inträffar beräknas med indata enligt Tabell 4 samt med hjälp av ekvation 2 och ekvation 3 ovan.
Tabell 4. Indata och beräkning av frekvensen i vägavsnittet Data
Vägtyp hastighetsgräns 50 km/h
Längd (a) (km) 0,11 km
ÅDT (b) 14 000
Trafikarbete (a*b*365*10-6) = (c) 0,5621
Olyckskvot (ur tabell) 1,2
Andel singelolyckor (Y) ur tabell 0,15 Index för farligt gods olycka 0,03 Andel fordon skyltade med farligt gods (antal/dygn)/b (X)
1,79/14000=
0,00012755 Antalet fordon skyltade med farligt gods i
trafikolycka /år (N) (ekv 2)
0,0001592
Antalet förväntade farligt gods olyckor per år (ekv 3)
0,0000048
Det antas ovan att 12,5 transporter av farligt gods sker per vecka vilket motsvarar 1,79 farligt gods transporter/dygn. Antagandet görs konservativt utifrån den genomsnittliga bensinförsäljning som bensinstationer har med hänsyn tagen till de strategiska lägena som bensinstationerna har.
Antalet förväntade farligt gods olyckor per år = 4,80E-06.
För att det vidare skall utgöra en risk för boende i Kv Furiren krävs bl.a.
att utsläpp och antändning sker. För olika utsläppsstorlekar ges följande sannolikheter22:
Litet utsläpp 0,50 Medelstort utsläpp 0,25 Stort utsläpp 0,25
Sannolikheten för antändning ges 0,0223.
Frekvensen för de olika scenariona har beräknats till:
Litet utsläpp 4,80E-08 /år Medelstort utsläpp 2,40E-08 /år Stort utsläpp 2,40E-08/ år 3.2.2 Konsekvens av olycka
Den dimensionerande skadehändelsen för olycka på Armégatam utgörs av en pölbrand. Utsläppet bildar en pöl som snabbt avger brännbara gas- luft-blandningar som kan antändas mycket lätt. Antändningen kan ske genom att gas-luft-blandningen kommer i kontakt med heta motordelar, statisk elektricitet eller en brinnande cigarett m.m. Personer kan sedan ta skada/avlida av strålningspåverkan från flamman.
Beräkningsresultaten redovisas i Tabell 7. Beräkningsgång med antaganden återges i Bilaga A.
Tabell 5. Beräkningsresultat lokaltransport på Armégatan.
Pölbrand Riskavstånd Antal omkomna
Litet 30,7 m 1
Medelstort 41 m 2
Stort 50 m 3
3.3 Analys av skadehändelser bensinstation
Den dimensionerande händelsen för bensinstation är läckage av bensin i samband med påfyllning från tankbil till cistern. Figur 3-2 visar en principskiss för den dimensionerande skadehändelsen.
Figur 3-2. Olycka på bensinstation vid påfyllning av bensin från tankbil till cistern.
22 SRV, 1996 23 SRV, 1996
Lossningsplatsen på bensinstationen ligger, för Kv Furiren, fördelaktigt placerat på bortre sidan av bensinstationen vilket ytterligare ökar avståndet till bebyggelse.
Tabell 6 visar dimensionerande ämne och händelse för olycka vid bensinstation.
Tabell 6. Dimensionerande ämne och händelse för olycka vid bensinstation.
Beskrivning Utsläpp
Litet Medelstort ADR 3, Brandfarlig Pölbrand, brännskada
Stort
3.3.1 Frekvensen för olycka vid bensinstation
Hur ofta läckage av bensin i samband med påfyllning från tankbil till cistern sker är svårt att uppskatta. Enligt statistik24 från mätningar över en treårsperiod sker överspolning av petroleumprodukter i genomsnitt 4,60E-05 år-1 vid hantering på bensinstationer. Denna siffra används som frekvens för den dimensionerande händelsen.
För att en överspolning skall leda fram till en pölbrand erfordras att vissa inträffanden uppfylls som också dessa har en sannolikhet. Dessa redovisas nedan i händelseträd i Figur 3-3. Sannolikheten för att brandfarliga gaser antänder förutsatt att ett utsläpp har skett är 0,02 för bensin25. Vid överspolning antas konservativt att 95 % leder till läckage.
Vid övriga 5 % aktiveras överspolningsskyddet. Att en övertändning skall leda till en explosion antas som obefintlig. Oftast gäller detta kärl med tryckkondenserade gaser. Tankbilar är utrustade med tryckventil som inte heller tillåter tryckuppbyggnad i tankkärlet.
Figur 3-3. Händelseträd som visar sannolikhet för olika händelser som leder fram till poolbrand.
24 Bjerke 2001 25 SRV, 1996
4,60E-05
95%
5%
98%
2%
0%
100%
0
8,740E-07
4,283E-05
2,300E-06
3.4 Konsekvens av olycka
Den dimensionerande skadehändelsen för bensinstationen är läckage av bensin i samband med påfyllning från tankbil till cistern (d.v.s. på lossningsplatsen). Utsläppet bildar en pöl som snabbt avger brännbara gas-luft-blandningar som kan antändas mycket lätt. Antändningen kan ske genom att gas-luft-blandningen kommer i kontakt med heta motordelar, statisk elektricitet eller en brinnande cigarett m.m.
Beräkningsresultaten redovisas i Tabell 7. Beräkningsgång med antaganden återges i Bilaga B.
Tabell 7. Beräkningsresultat bensinstation.
Pölbrand Riskavstånd Antal omkomna
Litet 30,7 m 0
Medelstort 41 m 0
Stort 50 m 0
4 Osäkerheter
Alla riskanalyser innehåller en större eller mindre grad av osäkerhet.
Normalt görs en indelning mellan stokastiska och kunskapsbaserade osäkerheter. Stokastiska osäkerheter beror på slumpmässig variation och kan ej reduceras. Även om vi har historiska data för pölbränder kan vi omöjligt veta hur stor en pöl blir då utsläppet sker. Detta är en slumpmässig osäkerhet. Kunskapsbaserade osäkerheter beror på brister i faktakunskaper, vi vet t.ex. inte med säkerhet hur ofta överspolningar sker med exakthet eller hur ofta transporter sker.
Nedan redovisas de viktigaste osäkerheterna i riskanalysen. En indelning har gjorts mellan stokastiska och kunskapsbaserade osäkerheter.
4.1 Stokastiska osäkerheter
Storlek på pöl som bildas vid utsläpp är exempel på en stokastisk osäkerhet. I denna rapport hanteras dessa osäkerheter genom att indata som enligt branschpraxis anses tillämpbara används i så stor utsträckning som möjligt.
4.2 Kunskapsbaserade osäkerheter
4.2.1 Utsläppsfrekvenser
Statistik kring utsläppsfrekvenser vid hantering av farligt gods är svåra att hitta och omgärdade med stor osäkerhet. Sannolikheten för utsläpp inhämtas från källor som anses tillförlitliga.
4.2.2 Antal transporter
Antalet transporter som sker lokalt till de båda bensinstationerna har inte kunnat säkerställts med exakthet. Antalet transporter har därför beräknats utifrån genomsnittsvärden. Dessa genomsnittsvärden har sedan ökats med en faktor 5 för att hantera eventuella osäkerheter.
4.2.3 Skadeverkan
Kunskap kring ämnens skadeverkan på människor är begränsad. I bästa fall finns data från djurförsök som sedan mer eller mindre korrekt kan extrapoleras på människor. Dessutom beror dödligheten på exponeringstid, människors beteende etc. Skadekriterier inhämtas även här från källor som anses tillförlitliga och avstånd till lossningsplats bedöms konservativt.
5 Värdering
Efter genomförd analys utförs en värdering av riskerna. Värdering av riskerna presenteras i form av individ- och samhällsrisk. Individriskkontur för Kv Furiren presenteras i Figur 5-1.
Figur 5-1 Individriskkontur för Kv Furiren med ny placering av bostadshus
Här syns att individrisken är tolerabel för Kv Furiren förhållande till de uppsatta acceptanskriterierna. Från bensinstationen utgörs ett område med en radie om 50 m från lossningsplatsen av det så kallade ALARP
området. Detta innebär att riskerna är tolerabla men att rimliga åtgärder skall göras för att minska risken. Dock inkräktar inte Kv Furiren på detta område.
F/N-kurva
1.0E-11 1.0E-10 1.0E-09 1.0E-08 1.0E-07 1.0E-06 1.0E-05 1.0E-04 1.0E-03
1 10 100
Antal döda (n)
Frekvens (f)
Övre gräns Undre gräns Samhällsrisk
I F/N diagrammet redovisas att ingen samhällsrisk föreligger. Antalet personer som beräknas omkomma är alldeles för lågt. För att åtgärder skall vara nödvändiga skall ca 100 personer förväntas omkomma.
6 Förslag på åtgärder
I denna riskbedömning konstateras det att de risker som Kv Furiren utsätts för understiger de acceptanskriterier som satts upp.
Brandgruppen AB bedömer det därför ej nödvändigt att vidta några särskilda åtgärder under förutsättning att riskavståndet från lossningsplats till byggnaderna upprätthålls (50 m) och att vägnätets utformning och hastighetsbegränsningar (50 km/h) behålls.
Byggnaderna bör ej utföras med loftgångar mot gata utan att ytterligare utrymningsmöjligheter mot gård.
Om hastighetsgränsen höjs eller vägen ändras på annat sätt kan åtgärder i form av avåkningsskydd, barriärer eller liknande vara nödvändigt. Alternativt kan utformandet av Kv Furiren ändras. T.ex. kan utrymningsvägar då planeras så att dessa mynnar från Armégatan.
7 Slutsats
Länsstyrelsen förordar att ambitionen vid nyplaneringsfallet bör vara att hålla ett avstånd på 100 m från en bensinstation till bostäder. Likaså bör
även ett minimiavstånd på 50 m alltid hållas från bostäder till bensinstation.
Brandgruppen har gjort den bedömningen att inga hinder finns för att uppföra bostäder på den planerade platsen. Riskkällan utgörs huvudsakligen av lossningsplatsen, och riskavståndet kan räknas därifrån till bostäderna. Eftersom det överstiger 50 m (riskavståndet) ser Brandgruppen AB inga förhinder att utföra bostäderna enligt planer.
Avståndet från Armégatan där lokala transporter sker är tämligen litet varpå en olycka skulle få konsekvenser för Furiren. Dock är sannolikheten för en sådan olycka så pass liten att den sammanlagda risken anses som tolerabel.
8 Referenser
Bjerke mfl. Riskanalys av oljedepån Lucerna i Västervik, 2001.
Brandkonsulten AB, Översiktlig riskanalys utgåga III, Kv Laboratoriet 1 &
Polisen 2, Solna Kommun, 2008.
CCPS, Guidelines for Chemical process Quantitative Risk Analysis, 1989 Försvarets Forskningsanstalt (FOA), Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, FOA-R—97-00490-990—SE, 1998
International Electrotechical Commission (IEC), International Standard Dependability management part 3, application guide – section 9 Risk Analysis of technological systems, 1995
Länsstyrelserna i Skåne län Stockholms län Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen, 2006-09
Länsstyrelsen i Stockholms län, kungörelse med rekommenderade vägar för transport av farligt gods i Stockholms, 01FS 2008:110, Stockholm, 2008
Länsstyrelsen i Stockholms län (2), Riskhänsyn vid nybebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Rapport 2000:01, Stockholm 2000
MSB 2006, [URL] http://www.msb.se/sv/Forebyggande/Farligt- gods/Flodesstatistik/Vag/, hämtad 2011-01-20
MSB 2006, [URL] http://www.msb.se/sv/Forebyggande/Farligt- gods/Flodesstatistik/Jarnvag/, hämtad 2011-01-20
MSB 2012, [URL] https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/farligt_gods/
Vaginformation_farligt%20gods/AB%20Stockholms%20l%C3%A4n.pdf, hämtad 2012-01-16.
Proposition 1998/99:49, Säkerhetsrådgivare för transporter av farligt gods mm SCB 2010,[URL] http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2010A01/mi0802tab 3_2010.xls. hämtad 2011-01-18
Statens Räddningsverk (SRV), Farligt gods – Riskbedömning vid transport, 1996
Stockholms Brandförsvar, Konsekvenser vid tankbilsolycka med bensin i Stockholms innerstad, 1998,
Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet 2011, [URL]
http://spbi.se/statistik/volymer
ÅF-Ingemansson AB, Rapport 31-04686-D, 2009
Vägverket, Kartläggning av transporter med farligt gods i Stockholms län 1998, rapport 1999:0375, 1999
ØSA (Øresund Safety Advisers), Riktlinjer för riskhänsyn i
samhällsplaneringen – avseende transport av farligt gods på väg och järnväg, 2004
Bilaga A – Lokala transporter på Armégatan
Nedan visas beräkningar, antaganden och resultat för Lokala transporter på Armégatan.
Bensin är en mycket brandfarlig vätska som kan antändas och förorsaka brännskador.
För att bedöma om en pölbrand av bensin kan medföra beaktas tre olika utsläpp, litet, medelstort och stort. Arean för pölarna antas vara 100 m2, 200 m2 och 300 m2. Strålningen från de olika pölbränderna uppnår strålningsnivåer enligt nedan26:
Avstånd från brandens centrum (m)
Strålning (kW/m2)
Area 100 m2
Area 200 m2
Area 300 m2
25 10 14 17
15 15,7 22 26
6,4 30,7 41 50
1,6 72,8 96 114
För beräkning av antalet omkomna kan man räkna med att ca 15 % av befolkningen (normal åldersfördelning) som får andra gradens brännskador också får dödliga skador27.
26 Stockholms Brandförsvar, 1998 27 FOA, 1998
Resultatet jämförs med tabell nedan som redovisar skador vid olika strålningsnivåer.
Påverkan på människor och material Mottagen strålningseffekt (kW/m2)
Smärta på bar hud efter 60 sekunder 1,75
Kablar isolerade med PVC skadas 2,0
Smärta på bar hud efter 15 sekunder. Motsvarar en
temperatur på 230°C 5,0
Smärta på bar hud efter 8 sekunder. Andra gradens
brännskador efter 20 sekunder. 6,4
Smärta på bar hud efter 6 sekunder. Motsvarar en
temperatur på 320°C 9,5
Normalt floatglas spricker 10
Trä antänds vid lång exponering med pilotlåga. 12,5
Motsvarar en temperatur på 390°C (BBR 5:72) 15,0
Svåra brännskador efter 5 sekunder 16,0
Härdat glas spricker 20,0
Trä antänds vid lång exponering 25,0
De flesta brännbara material antänds 30,0
Konsekvens beräknas med hjälp av befolkningstätheten i området. Ingen åtskillnad görs om personer befinner sig inomhus eller utomhus. Med andra ord reduceras inte strålningspåverkan. Avrundning uppåt till närmaste heltal görs för slutliga konsekvensen.
Litet
Riskavstånd = 30,7 m
Yta (3500 pers/km2) = 0,0017 km2 Befolkning inom område = 6 pers Konsekvens = 0,15*6 = 1 döda
Medelstort
Riskavstånd = 41 m
Yta (3500pers/km2) = 0,0029 km2 Befolkning inom område = 10,15 pers Konsekvens = 0,15*10,15 = 2 döda
Stort
Riskavstånd = 50 m
Yta (3500 pers/km2) = 0,004 km2 Befolkning inom område =14 pers Konsekvens = 0,15*14 = 3 döda
Frekvensen beräknas med hjälp av VTI modellen28.
a) Antalet förväntade farligt gods olyckor per år= 4,80E-06 år -1
b) Sannolikhet för respektive utsläppsstorlek = 0,500 (litet) 0,250 (medelstort) 0,250 (stort) c) Sannolikhet för antändning= 0,02
Frekvensen (P) för given händelse beräknas enligt P=a*b*c
Litet = 4,80E-08 Medelstort = 2,40E-08 Stort = 2,40E-08
28 SRV, 1996
Bilaga B – Bensinstation
Nedan visas beräkningar, antaganden och resultat för bensinstation.
Bensin är en mycket brandfarlig vätska som kan antändas och förorsaka brännskador.
För att bedöma om en pölbrand av bensin kan medföra beaktas tre olika utsläpp, litet, medelstort och stort. Arean för pölarna antas vara 100 m2, 200 m2 och 300 m2. Strålningen från de olika pölbränderna uppnår strålningsnivåer enligt nedan29:
Avstånd från brandens centrum (m)
Strålning (kW/m2)
Area 100 m2
Area 200 m2
Area 300 m2
25 10 14 17
15 15,7 22 26
6,4 30,7 41 50
1,6 72,8 96 114
För beräkning av antalet omkomna kan man räkna med att ca 15 % av befolkningen (normal åldersfördelning) som får andra gradens brännskador också får dödliga skador30.
29 Stockholms Brandförsvar, 1998 30 FOA, 1998
Resultatet jämförs med tabell nedan som redovisar skador vid olika strålningsnivåer.
Påverkan på människor och material Mottagen strålningseffekt (kW/m2)
Smärta på bar hud efter 60 sekunder 1,75
Kablar isolerade med PVC skadas 2,0
Smärta på bar hud efter 15 sekunder. Motsvarar en
temperatur på 230°C 5,0
Smärta på bar hud efter 8 sekunder. Andra gradens
brännskador efter 20 sekunder. 6,4
Smärta på bar hud efter 6 sekunder. Motsvarar en
temperatur på 320°C 9,5
Normalt floatglas spricker 10
Trä antänds vid lång exponering med pilotlåga. 12,5
Motsvarar en temperatur på 390°C (BBR 5:72) 15,0
Svåra brännskador efter 5 sekunder 16,0
Härdat glas spricker 20,0
Trä antänds vid lång exponering 25,0
De flesta brännbara material antänds 30,0
Konsekvens beräknas med hjälp av befolkningstätheten i området. Ingen åtskillnad görs om personer befinner sig inomhus eller utomhus. Med andra ord reduceras inte strålningspåverkan. Avrundning uppåt till närmaste heltal görs för slutliga konsekvensen.
Litet
Riskavstånd = 30,7 m Yta (500 pers/km2) =0 km2 Yta (3500 pers/km2) = 0 km2 Befolkning inom område = 0 pers Konsekvens = 0,15*0 = 0 döda
Medelstort
Riskavstånd = 41 m
Yta (500 pers/km2) = 0 km2 Yta (3500pers/km2) = 0 km2 Befolkning inom område = 0 pers Konsekvens = 0,15*0 = 0 döda
Stort
Riskavstånd = 50 m
Yta (500 pers/km2) = 0 km2 Yta (3500 pers/km2) = 0 km2 Befolkning inom område =0 pers Konsekvens = 0,15*0 = 0 döda
Frekvensen beräknas med hjälp av statistik31 för överspolning.
d) Frekvens pölbrand= 8,740E-07 år -1
e) Sannolikhet för respektive utsläppsstorlek = 0,500 (litet) 0,250 (medelstort) 0,250 (stort) Frekvensen (P) för given händelse beräknas enligt P=a*b
Litet = 4,370E-07 Medelstort = 2,185E-07 Stort = 2,185E-07
31 Bjerke 2001
