Den svenska och danska historieskrivning, som sysslat med Iiar1 S Gersfa~s anfall mot Danmark I augusti 1658, h a r friimst varit inriktad
pi?
fri.agan om orsakerna %H11 fredsbroa- 8et och det darrned iiiira sannmanhangande probPemeQ, omkonungen agde rattm5liga sk21 att p& nytt angripa Danmarli l.
P i
daa-isk sida har masa desstnfsm agnat stor uppmGrlisamliet 88 de f6rsvarsatgarder9 som vidtogs i KBpenhamn %a- att hindra en erorring av staden 2. De svenska maallitiira operationerna och problem f6rlawippade darsned sAsom anfallsplanens upp- liiggnalrag;, orsakerna att Hk6penPaamn inte genast stormades etc., har dairernot E-ail%iZs i bakgrunden.P5 svensk sida laar det varit ett angelaget 6nsBem5.l att i görligaste m å n s6ka frita liar9
X
Gustav fran beskyllningen att ha BsOrjak ett rent eiQvringskrig. Masa h a r f6rs8kt k%argCsra orsakerna till kriget s c h visa, att lionnaagen haft giltiga skak f6r anfallel;. De fiaa svenskarna faga fl'a.amg&ngcrika ml%itiira operationerna har inte kunnat vaeka samma inniresse. Deh a r I<smmit att ses naoi hakgrkinden av de %'sande krigs- bragderna under det k r s t a danska kriget. 99m"a.d med Taget
Se t. ex. J . A. af Geijerstam, O m orsalterila till I ~ o i i u n g Carl S Gustafs arifall p å DawmarIi i augusti 1658. StockBioSn~ 1834: ..'9 F. Carlson, Sveriges Iiistoria u n d e r koiitiiigasrie af pfalziska h u s e t H, Stocklaolm 1855; J. A . Fridericia, Aclelsraeldeiis sichte Dage. Iiobenliaa'ii 1894; L. Blomgreii, Xgde
ICari X Gustaf ratEm5Llga ocli giltiga skal för s i t t fredsbrott i augusti
4658. Redogörelse f6r Högre allrnaniia Iiiroverket i $'inersborg, Bilaga, T'iinersborg 1907.
Se t, ex. Frideaicia, s. 353 ff.; bl1liiaiesl;rift i Anledaaiiig af 250-Aars- dagen for Stormeii paa roben hava^ 10-1 1 F e b r u a r 1659, Kml>enliavaa 11)6!1;
1'.Glirisieiisei~, Belejringeii 1658-60 og Iiobeiihrivris Privilegier. Histoiiske MeddePelser om I i n h e ~ l l i a v n 190<3, Btl 2 .
Operation SjiBBa~icb augusti 1 6 5 8 ~ 23 o r e r Balt och den f8rsla invasionen
p%
i4Qiilland har den andra landstigni~~gera koasaanit att framsi5 sona e l t t5n-digen f5~giáist Cöretag. Man bar sökt den hurudsaláliga firPdarBngen tillmisslyckandena i den e n H a scli schab9snéirtade formeln:
Q r e i Bontangenas krigf6sPng vilade inte Hiinga-e den besllalsam- laet och djPJarvhet, SOPII karalcteriserade hans Stgarder under det f9rsta kriget mot Danmark. H a n vacklade i sina beslut och tog Bntryeliz ,alr sina gen~erulers försiktigare rad l.
1
Danmark h a r givetvis det a n d r a danska kriget fram-statt p i eit helt annat satt. Or2ttmiBtIghetern i Karl
X
Gustaas ftiretag laar fraaxhiillits med s%hiirpa. Straflek kom o ~ l i s å ; eniga, hjsltemodigt och framgangsrikt kgmpade danskaraaa denna gang mot erovraren, sona hotade landets existens. SymhoSen16r denna k a m p blev IG5peaihami.e~ lappra fbi-syar och meilof de ord, som flllskrHvits Frederik III: d e g il d s i min Rede)). Hiindelserna l~etraltlades frirn d a n s k synvinkel. Arbelet p i
li6penhainns vallar, B ~ s r g a s b e v ~ p n i n g e ~ ~ ~ studenternas dell:r,- g:~a-ade i stadens f6rsa7ar o , s. v. h a r kommit P blic%afSnget. Karl S Gaasta-vs militiira planer och itg5r-der h a r inte
p5
s a m m a sai'sk f i n g a t iratresse1,NSgon djupare anal-s av dessa planer och Htgarder fire- ligger allts5 varken f r i n svensk eller dansk sida, Lppfaitnlngen
snz dem baserar sig huvudsak$igen p i översiktiigaie grasisk- nångar, soazn Erekaglis under 1800-talet a v historiker som
F. F.
Carlson och J. A. Fridericia. Senare laar visserligenTorsten Holm gjort eie mera f ~ r d j u p a d undessOkning, men E
hasis korlfaktade fran~stiillning upptas Inte hela eller eris större delen a v fr5gekomlahexet till B~ehandling
'.
Deas svenslca alafallsplanens bapplsggning oeli prohlemen 4 sambaild med dess genomförande kastar Ed. a. ljus over Karl
;n Gaastavs strategiska t a n k a n d e s c h 5r inte minst p i grapaad diisav varda ett narrnare De skall darfer i det f6'njande tas upp till aa5rmase graiiskaaiag.
F. F. Carlsonp s . 3 7 6 , 378 f , ; Friderieia, s. 363, 365.
T. Holm, Nagra syi~penrnkter rurailde iiar1 S Glastars planlaggaiing n i d e t andra kriget rneci D a n m a r k . H T 1925.
IT.
f februari 1658 stod liar1 S Gustav
p2
q i l l a n d . Dan- m a r k var slaget och den svenske laoneangen 1iund.e E Roslailde "reslmriva hårda fredsvillkor, De skinslna landskapen, Bohaas och Troaadlajems Iiin samt BornBas%na kom under se7enslia bcronan.Fredstraktatens f6rsta paragrafer skapade ett slags preli- sniniir allians mellan Sverige och Danmark. Tanken p6 en formlig defe~~siwa%%ians hade ocI<så viickts, och underhand- lingarna k:iirorn och om vissa av fredstraktatens bestiimmel- ses, ssnn Ba-avde f ~ r t c b l i g a n d e n , borjade redaii i m a r s 1658
i KBpenBanmn. Sveaaslisa delegater vas riksradet Sten BielIlie och statssekreteraren Pet er J ullus Coyet, P i dansk sida zksigs rikssaden Aksel Urup och Peder Weedlz ta%% Brommissarier. Underhandlingarna stötte genast p& svarigheter, 1%
svenskt h2HY syftade m a n till att knyta Danmark t81 Sverige i ett förbund, vars viktigaste syfte slairlle vara alt hindra hoPlandarna atk intriinga P Oslersjhin. Redan i Roskildetrak- taten stadgades, att fr5mmanade, fientliga flottor skuEle ute-
stangas fran Ostersjan, P5 svensk sida Bnsliade m a n n u G r - tydliganden och niismare best5mrazelser harlrldlag. DansScarna dirernot ville f6rklarligk nog inte uppge sitt gamla fQabiand med %ao%B5ndarnaa9 och de stBddes p i denna punkt kraftigt a v deil hoa15nds8ie ambassadiiren Conrad van Beuniaagen,
D5 meningsskiljaktigheterna inte kunde ver rh rygg as, uppgav Iiar1
X
Gaiséav a88ianstanHaen och shikte n& en mera begransad 6veseaaskommelse med danslcarna genom en bare- cess till KoskiPdefrede~r. Fortk'airaiide kunde docla ingen enig- het uppnås, och ~ ~ n d e r h a n d l l x i g a m drog ut g& tiden, En i nöd vin dig f6reits5ttning % r den svenske konbangen var emeller- tid att vara siiker f6r Danmark, n a r h a n sku%He uppta L. %am- pen mot sina "ander p& kontinenten, Under dessa fBrh&HBanden började I h r l S Gustav alltmer gQra sig fbjrtrsgen med tetnkeli att naed maktmedel betvinga Danmark.De e r s t a sakra tecknen att konungen p i allrar över- vagt ett fredsbrott harrtir fran juni manad. Ett par brev fl11 %ommissarlierna fr5n mitten av menaden a v s l 6 ~ a r en %Angt
Operation Sjiillaa~d aogusii 1658. 25
mindre fersonlig %rallaming a n tidigare. Vid ett Brigsn-ad
i
HiJensborg den 20, dit Hsoa-sungen den 3 avseglat f r i n GQteborg, "rhorde han sig, vilket som -vore hast, anfingen att s l a p p > d h e s m i sakerna, somnu
disputeres i Dan~mark heller s6B2med nracht til att obtinera sin raft» Ridsherrarnas svar ar
inte kinalo FrBgan togs emellertid p&
ny!&
upp under ett krigs-r i d d e n 2-0, ProtokolIet f r i n detta möte aterger en synner- ligen intressant diskussiosa mellan koneangea~ och rikssamiraleii Carl Gustav Wra~mgel, diir ráktlin.jeina "r ett anfall nmot Dan- mark dras npp. Ta11 sin karaktar ar d e l ett I;onceptpretodco81, fört srid krigsradet, vilket ger anteckningarn-aa ett %aiPgt kall- varde. Xotiseraaa 5s nedtecknade i största hast, och den svar- Iiista texten Ilar ibland en niistarm stenografisk Itaraktar. Skri- varen h a r inte h u n n i t med att anteckna replikerna P deras Ilmelhet nieara mast förkorta dem starkt, Det betydelsefulla pro- tokollet Paar publicerats av Holm, men d 5 lasningen pB et4 par punkter jr felaktig eller tvivelaktig och h a i l s ~ n flate tagits t411 att vissa ord tillagts seriare med aianat black2,
ar
det ntidvandigt att laar aferge det g5 nytt. TiSliiggen slimarliei.a~ med kursiv.ArB. o m D. krijgef Seeei~zdo~
'Brot. d e n 24 Jaanij '8658
NB,
Danskes dsref af den 20 J~xnij Iasift,Prsp. q(e8IQd facieamdum i n h a c tergiversatione. in ante- cessum p(ro)riden.e. sed espectan-e postam. quae primaalm asndeb.
TTrang. Aanabarqeeera 1 mede4Bfart Biil Gol-sa96r. fatta posto, i8 rnlji Bfrfs.an F(riedricd~s)ud& och CorsUör
Rex. Non psssumus omnes hostes 4 simul profligare. 1Arr ~ i f o firaeradum. R e x caam Polono p(acis~e~~CB~drn Friedrichs-
udde non psssta(rnee)s qnittare, cum Bbi dorsum verksa-
drr.nii.
ordres taEl Sp(er)lBngh att resa till "BBTismar att pro- yaasitera sigh.
An pedites C%~iloe~io? Hoc (olaisligi ord) S E I S ~ ~ C ~ D I S ~
~ninore uenian! mabifes Eq(nl)tes Neubkargo abeant. castellis 'auera elasseni 3%1i pssssrmars,
'
IlBdsprotokoEl iiifhr konungen 1656-59, R A ; jfr Biorngren, s. 30 E. Tilliiggei~ har g j o r t s med brunt %,lack, medaii den löpande t e n t e n s k r i ~ i t s i-ned e t t m e r a svartalctigt.bast i Aliddelfarl oeli F(riedrichs)aidde. osal Hollandi Bismrnia.
ad declinamduami ombrage, p(rae)miL!era si so am^ en des- seiai p& Pillau. additur Legatoram Brand. abitis. Rex. 3000 ryttare i Porneren. h s e sufficit. store platizar i
G(reifsj\vald och Stettin. uJf halau deraa riti. item st& i Siigen- wijd Grijfenliagen, som (oiiisilg~ ord)
'.
U t i F(rke6grichs)tidde P000 BarseeI~Bar, 1000 dragoner ~ n z nhgre 1000 Ryttare. c u m relii~uo in Fionia. sic correspot~dentia ex Suecia,
Res. om med Caval. in Cors6r s c h Floiian i Suoidet?
%Vr.
Iterarit O ~ R F.(fiedrIcB~s)b~dCaeS eolgdába~ditekRes. Si habemus Chroraborg nemo securus in Sunds. item
correspondelztia med Stewnbock. Hoc anodo pax cum
Polorais. Si modo ABarieburgensis Palatiaaahus obligil c u n ~ litforibus. Videndum ne c~(ui)sq(~~a)nn in Norvegia se figat. contra hoc f u l t \TTrangel, quod sejilicet) nemo
possei
Sub sp(ec)ie mittendi copias in Livonaam, embarquera In ChiJi, debarcpera in gdors66n-, Ct n a r e s missae m m c o p g s i n Livsniam Baealc proposito revertentur.
liabendi pedites 2000 (andrat fran 4000) a e tokidem eq(ini)tes a d minimum. Itulc expeditloni
MTr. Flottan i Sundet strax descenten a r skieit i CorsOOa.
Rex. R(ytjlerne 1 Bolsten g& till Juiland Bgea.
XB. Res. Si cum seriosos nos yldentes inierint qaaae capimus,
ann teanc ignoseendum
TITr. e% Baneer. SimnH occasionem nocti erumpet rknrskrs.
Iiunc nobis pr(aeQer) eausan1 secasis bona, non negli- genda sibi assecnrandl.
Har s l u t a r den egentliga diskussione~a. 1 det fig4ardde niinnnms vilka anstalter som skulle vidtiasi »SkrPf\va till Amma-
raBitete6. Proviantera specificerade skisopen. Löpha %il1 l17isn~ar
till wijdare ordres» etc
Den ende, som aiaalyserat prololaoldet av d e n 24 juni,
g r Holm. Man sOBier klargöra, att konungen fran b8a-jan aankt
,-
-"rdet Isar m o t s i 5 l t alla ideialiEieringsfarsö1;. Holm l i a r »Streckning» (HT 1925, s. 274): v i l k e t doeia & r omöjligt, e m e d a n cdet raskean siiiinmer m e d t e s t e i l eller ger nigora rneaaiiig.
RådsprotoirnlP inaför B o i ~ t r i ~ g e n 1656-59, R.4. J f r Holm, PIT 1925 s. 274 f. - Deii Iatiiislia festers liar med Georg TITittrocl<s Iijalp tolkais a r Eioirn ocli almgivits i iioker.
sig en landstignii~g vid Korsór och inte rid Köpenliarn~r son1
F.
F.
Carlson menat1, Holm kan ocksi risa, ait man frfin~7
borjaii, .. utgatt fran att del~arkeringen sWi~dYe ske i I<ors6r3 och >>at& det inle iir aiigot \rai3iiiel~1od inf6r a\rg8rande%, son1 p i -
verkat laonungens ~aifalllsplannn
'.
Holan lioia~rnes e~n~elleriici ocksi in pit motivet fijr valek a v Iiorsör och de olika me-niaagarna o m esn~btar8ieriimgsgaEa1se~~~ B a n s uppfattning diisvid- lag kan inte bitradas.
Eialigt Molm 8-iii1Pyer Tyraimgel p5 att ilasfaiix-sgen Bs6r ske i JBBddelfart »N,a5nvlsande p5 den trygghet, varnaed enabearke-
ringen Iian ske I dek tranga Jliddelfarissa~ndek~ skyddat a\- Frederiksodde - fin. elen PailaatIeise, aib hollldradasa~es k o a ~ ~ r ~ a a ) ) 3.
%'ad betr5fLir yalek a v B%orsOr Bstail&et fOr I$Openhanan,
ps-
pel;ar Holm bl. a., ratt konungen visste, att eii 4loiBiindsla flotta van att vanata. Dess n121 skulle med all sannolikhet bli
are-
sund, d a r e r n o t torde det Belie falla dess amiral i n ritt s8ka sin motstandare i Saorse BGBt, s5rslnIlt sa Iiinge jasle krig ar f6r- klarat)). Konungen ~iBle f6r sira del undvika krig med Rolland,Fråia K O E B ~ , »ryggsidan», kunde Baan Oven-rurnpda Köpen- haann »tiiraaligen oberoende av e n laolliindsk flstta i Sundet)) '*
%'ad som genast fallei- i Qogoniess B detta resonemang %a- eal motsiigelse. FTrangel skulle ha "rordat Iliddelfart som embarkerirngsort med tanke pi Erdelen diiraa., oan hoflan- darna d6ln upp, meil strax efterit raknar Holm med a % % deb inte skgelle falla hoA158sdarnas anmiral in att s6ka sin motsiin- d i r e inne i Stora B51t. Resonemanget hiiller inte
115
d e n n a pkaaakk Om holliin-ndarna Ictinde viintas vid Midde!fai.t eller Kiel kunde de g i ~ e t v i s o c k s i dyka u p p i Stora B5Bk5. over- B-kurradtaget iir Holms argnmealter9ng för KorsbBr kontra Köpen-%,ami8 menii-rgs%6s, sedan laan konstaterat, alt nsgon plan
p$
en del~arkering vid K6penhearnra inte f6l-is g& tal..-p.p
"oli~a, HT 1925, s~ Z i l f. - 1.'. F. Carisosi menar ( s . 3761, a t t Karl
S Gustav paa grlind av g e n e r a l e r n a s inviiiitiiilnigar Iiit förrni sig a t t avsi5 fr'n'aii pini~ena p5 eia t a n d s t i g n i n g ~ i c Z I<openhnmni till förmilii f 6 r IiorsiPr.
W o P n i , HT 1923, s . 275 L
"bideii, s. 276. 1iilrsiver:it a v Holm. "olm, HS 2925, s. 2 7 6 P.
Probjemet maste p5 ngtt tas upp till granskning. Upp-
marksamheten bön. d a ~ . ~ r a d fgskas vad 1;onungens förslag att
1Bta fotfolket g5 friri Kiel och rytteriet fr5n Nyborg H stallek
%r att Inskeppa armén
L
Aliddelfart som 15'rangel 17ekaf. Dettaar ett viktigt moment i disliussionen, Den plan Karl G~istav harmed framkastar - till synes fhids den under disiierssio- nens ganag - m e d h r ilera fördelar framf6i. \Trangels Erslag,
FBrnBom att lirigsfolkets sailmling sP<balle väcka mindre miss- tankar, o m den skedde i IGel, vanns e n a n n a n ErdeP, D e
beridna trilpper
gii
Fyn, som slikalle delta H krigsoperatlower~za behövde inte f6rst firflyttas e7asterhit och sedan s~ioliedes asterut kil1 SjalSand utan k m d e skeppas direkt den korta viigen franXyborg %IBY Biossörl, Sa mycket större var f ~ r d e a e n som det naedfajrde sarskilda svaragheter att fralita kava%leii eii I5ngae striicka till sjBss.
M o t bakgrund hiiraar a r de8 inte svart att f6rstA att
Iiorsar valdes till deb&rkerBngsp%als, Det var den naarnaaste landstlgningsp%atsen p5 CiJiillcand för en arm6 fralitad fran Iliddelfart ? och den enda tankbara naturliga ~sr%astnii~mgs-
hamnen f6i trupper, som skeppades %de fran Kiel och Nyborg,
Ett par andra omstandigheter ar vard%a att observera i pro8skollet. Konungen föreslog, att man s%iuHBe Rörliigga 3000,
ry%tare 4 Pornmern. Tidare 16resIsgs - om av konungen eller JTraizgel framgir Inte klark - a t t Frederiltsodde skealle
hesättas med 1000 mana infanteri, f000 dragoner OGBI »~siigre 1000 ryttare)). Resten av de trupper, som inte anvandes för aaafallet, borde posteras p& Fyn. Det ar Rar fGga o m rent defensiva atgarder. Notiserana o m Frederiksoddes hesattunde iir av speclel%t Intresse. Redan E bajrjaaa av krigsridet iaade konungen fast ~appm5rksamheten harvid: »FriedricRsudde n o n possa(mu)s cjuittare, cum IbR dorscnm vertendum)). Vid ett anfall mot Sjalland gallde det att Haa ryggen PP-i, Frederilis-
'
D e t frarngar inte helt klart, o m Iionuiigeil taiilit sig a t t s a n d a hela.rytteriet från F p eller blott de fyra regementen, soni under mellaailirigstiden förlagts dit.
A t t avstaiidet Ilade betydelse, framgår av Tf'raiigebs uppgift om hilr liilgt d e t var inellaai FrederiB~sodde oelz Iáorsör.
odde var en viktig st8djejsesnl;l s c h nyckelpuzakten i8r en euer- girig f r i n J~llaaad 8311 de danska Crarsma. Hari ligger firBalaringen 121 at8 maai i f2stningen anskcade en sa stark besiiitning som des1 f6resSagna l.
I < o i - ~ u ~ ~ g a u utlahalade o m Kronborg iir ocE;sa av intresse: ]#)Si habemus Chrolaborg nemo seeurus in Sunds. iSem m r - respondeniin med Sac-enbock-. Hoc modo
pas
cum bolonis», Avsikten nzaed den fcreslagsaa er6vringen av Kroarborg har siilierligen k Grstahand
a t t utesta~aga holliindarna friin Qstersja>lz, och u p p e ~ b a r l i g e n var det ocksi dett2 konungen lriirnst iisyftade, naiir han fraralnastade Edén att sanda ilottan till oresund Mena a n d r a f8rdeIas. av betydelse k u n d e visanas, FbSrblndelse launde erppriittas med generalguvernören, falt- marskalk Gnstav Otto Stenbock i Skine. Detta var bl. a, av vikt f0r Overfbrande av f6rstRrkningar till Sjalland. Slutligen faste konusrgen t ~ p p ~ n i r k s a m h e i e n p i den centrala politisks vinst: sona hägrade. Avstangdes OstersjCin, kunde Polen utsattas f6r en handelspolitisk spS2-r och tsingas till fred ellan svardsslag. Sareget nog Blar m a na
forskialngen helt fCirbåseft denna utom- ordentligt alilatiga pun-skt.Planen l p i i Kronborg
har
~ l i i k h f ~ ~ l i e med planen f6r.t ko,insporitra~ .c av trupperna. Det 5s- i bada fallen friga om i f -
girder, som kombinerar flera fiirdelar, Konungen bastar frana idéer, som vittnar o m stor uppslagsrikedo111 och fantasi, mekm
P
-"rederiksodctes befästalide Iiarle ko~isiiigea~ börjat tarika p i r e d a n u n d e r första daanska kriget. J. Levin Csrlboan, Karl S Gnstav. F r i i t 9Veicbseln b i l l
Balt 4657. S i g e t 9ver Halt och freden i Ruskilde 1658, s. 1 6 2 . Stockholm 1910.
'
.Jfr HoPan, H'B' 1925, s. 277. - Holm skriver o m lioiluiigeias uttalande o m Iiro~aborg: » d r svenslceii Pierre över Siiiidek ocli dess bada strasider, siir- skilt d e t smala iriloppet mellan 'Liroiihorg och Hiiisingborg, ska11 sana?oli!it deil hollarndslia I;rilmar£örsilitigbeie~a verka darhiiii, a t t flottar1 vänder tillbaka, ocla iiitet I;iigstilist%rid k o m m e r a t t iiitráda - s å h a r Iiar1 Gustav resonerat ocli detta fLir visso ej u t a n skal!) (ibidem). Hypotesera a r v e a k h i g l i e l s f r i i m n ~ a ~ ~ d eocli Iiarrnonierar illa med Karl Gustavs seaiistisica militiira tiinkalide. 1 en not p i p e k a r ciock Holm. iiinder ]iiinsynstagande 1111 A. Munilie (Sjömaktens inflytande p i Sveriges Piistoria 4, s. 507 f.): » F ö r lioniuiigens uppfatiiiiiig diar Iironborgs besittning synbarligeni h e i y t t mera ä n blott e n psyliologisk hämslio p% hollandarna. Iironborgs kanoner Laara seiii-iolikt iillrniitts en1 större slsnLt-
mils5lfninge-s a r hela iiden klart realistisk. H a n lagger oeks8 i dagen f6rsiktigRet och %s~itseende, FiBrsiSitigBaeten visar h a n sitillxrida som Iian sedan f r i n hoiyjaro Banker p5 &rse.arsih- garder mot anfall I ryggen, fborutseensdet e-öjer sig i den iai- leda~mde propos it lo nem^: »In aniecessum prsvidere sed espee- tare postam cpaae primam uTeniet». XHgot besleat att angripa Dannlaark var ingalunda
fattat
,hralen konetngen vilje p5 för- hand träffa anstalter "r a%& vara beredd p6 en möjlig utveck- Iing till fredsbrott.III,
4: enligimet med det beslut att i f6rvag vidta Panapliga gagärder, som fa%tats uld krigsradet dan 2% juni, nigick under den narmasie tiden enr rad order ocln hefa%lnlngarl.
Det framgir emeilertld; a r l1r0109coBI och av brev f r i n slutet a v juni, att Btonui-agen
nu
o c k s i ö ~ ~ e r e ~ á g t mbjlighetensatt ralota anfallet i t annat &a5H!. 1 protokollet f r i n ett krigs- rad den 26 B-neter det t. ex. i propositionen: ))om
g5
$ht Polen eller i Tyskland)). Protokollet avsl6jar planer på erövringar i Tyskland. Mena det framgir, att konelngen inate sliippt tanken pSDanannark, sirs%ti%h av nagra rader i slutet a v protokollet, dar det IsI, a. heter: »NB. Corsöoir posto, och hindra att knechtarne intet koma in i I i á Q p e n h a m n ~ Z,
>Bed J a ~ l i anainads bbrjan koncentreras konrangeras planer ater p5 Danmark. Regementen p i Fyn, som f i t t befallaaiaag
att Ihmna 6n,
%gr
n u order att stii kvar 3. Den 7 juli hillerkonungen rgdsmdte p5 Gottorp och ett fosrnBigt beslut fatlas att angripa Danmark, s h i d a kommissarierna i Iiöpenhamaa inte redan kommit Ii%b 6verenskommelse med danskarala. Den raarmtast fi41Qarade veckan PriiBBer Iiarl S Gustav visser%igen m6jlIgheten eppen f8r en ny omlaggnitag a\. planerna, men dsrefter blir beslutet siterkallellgt, H ett brev a s den 15 jeaHi
Se bl. a. orcaer till major Sperlia~g 2416 och till amiralitetet 25/6 ocli
5 , i 1658, MR. ,Jfr s l u t e t a v rådsprotokollet ovan s . 26.
Kådsprotoiroll iiiför konungen 1656-1659, R A ; jfr Blomgren, s. 33 fT~
Iiar! Gustav till M. Horii, A. VOII TVeylier och F. von Fesseni l , i
Operation SjSllaiid a u g u s t i 1638. 3
1
i6r koartangen Fyrangel »ta8 sinnes hvadBi erraellan oss seriast muaateligen bleef aftaalt». \$'rangel skealle raktta sig darefter., »erniidaal \-v%.y ock \vYjdh ihet, somm ta 11esl6b;?ts, fasteligen f6r-B~Hifver och oss af ingenting wijdare irra 1aPa» l. De f6rtiickta
ordalagen 5r typislca för Borresprondens och ordergiaining vid denna tid. Qverraskazinage~a var et& x-iktigt n ~ o m e n t i det f6re- stier-ade angreppet, och onödiga upplysningar berde inte anf6r- bros pennan.
Den 18 juli a%-geck en ny skrivelse till Wsaaigel, med vilken fi5ljde ett memorial inlaela5%Harade detaljerade instruk- tioner i6r det planerade aiafallet JIemorialet 1112 lyrangel var eze synnerligen viktig handiing, Anfaklsp%anen rnHste
under alla omstandiglaeter Pa5llas hemlig.
i
Bsreset, med vilket memoraakt fGI.jde, s k r i v e r k o n u n g e n : »Wij sende nea Edhei, mI roman, Mer Xmmira4, $gr hoss gaende naernsrial, dhea efter IYi i n2dBaer \%-ilja at H n:erket medh dhet forsta begynna skola. Och efter dhet fardras en stor fGi-sichtigheet, at! des- seinen dher af icke i otijdh ah-lakomn~ea, sa tilltroo RT1j Edher raadeligen, att dReC avfil mesnagenas, behallandes I s i e % f ~ ~ ' e dhetta aihemorialel hoos Edher, s5 att hmarken Edher secre- Eesare eller nagon annan dher öfwei Basmrner. D h e i naedh H fulgëre IT5r nAdighe lyiljelp. BIen~orHalek aa~förlroddes Bzeller hite en vanlig HcorIr. Det siia?ides med eas av konungens egna drabanter. 3 ,
Ocksh for oss iia. memorialet a v den 18 juli en synner- ligen viktig handling. Det Sr jUm.Bte psotokto%le% a v den 24 jani 2nuvndkiilJaaa fQr \'%ar kunskap om den strategiska tapp-
L a g g ~ I ~ g e n av anfallet mot Danmarla.
I ftirsta delen av memorialet, ssan a r uppsatt i olika punkter, instreserades IVrangel ait bege sig Dill Kiel sj0ledes n ~ e d t a g a n d e de fiirjeskepp, son1 fanns vid RIiddelfarl och i Stora B591. Xagra f5 skepp skulle l a m n a s kvar i Middelfart
P--
-'
Karl Gi?stav till ?i7rangel 1 5 i 7 1658, RR."Carl Gustav till !Trangel 1&'7 1658, C. G. ?Trangels l a r e v ~ i s l i n g meca sreiiska liiziagl. persoiier, SliolilosBersa:nE., HA.
?17sangel till Karl Gustav 231'7 1658, C. G. Wrangels brera-axliarng rued venska Irunigl. persoiier, SYaoklosiercasaal., S A .
elier FrederIBcsodde h r a l % Itunna 6rersP;eppa ryttare och Mlla f6rbiasdelsen öppen n~el%am Pyn och Jylland, '8'Bdaa.e bestiimdes, vlllia regenieraten sorn sltu9%e kvarstanna scli -i71%%ca som s%iul%e medfölja Wrangel ii91 Kiel. Ett vilitigt moment I b ~ r j a n av men;orlalet ar den upprn$rksaaahet, som agnaas Frederilisodde, Generalmajor Adam ~ o i ~ BTeyher skulle föra !<oni~naneHo i fustni~igen. SarsP<i%t naasnsHcap skulle f6rlaggac dit, oela komnneladan$en skulle se till, att spanska ryttare och
palissader, som fatnr-is i Gstningeam, bevarades.
1 den femte punkteai möter nagra av de intressantaste agltecltni~sgarna i memorialet. »Sa snart Grcf lyrangel ban-
kommer
$BH
H<ij1)~, heier det, » s i s c h dhe snenske sela finske r e g m a a f e r n e , sa maste mani genast trisee, 1aeen.u mycket h a o - rage af 1166 uthi tijdh kunde anskaffas. Item och att dhe regementer medh en Iiast matte kunna springa, Item och dlier nigot fattas, sidhan8 uthi tijdli anskafyas s5 af provision för hastar och folek, och alltsi medh fiksta godha wind g2 efter aftalet fort, tagandes the basta Bxaechtar, och som belgende Gro 11ppA dhen anBandalir~gen, uIhB d h e saag h h r - kosier att löpa fis utli, och alltsa g6ra deseenle, tagandes posto dher bast s y n c s ~ .Den femte punkten 4 n~emorHale8 till Wsangel %r tank- a r n a ii11 var egen tids ~andstigrnin~gsoperatio~~er~ Utvalt fot- folk, som var fiartroget med Inndstlgnlagsplatx"", skulle segla i %rviig i s m å farkoster, lanadstiga och fatta posts, dap. det bast kunde ske. Sedan brobea~rudet val Tar upprattat skulle snabbförband i form av kavalleri Paa-8dsiittas. Mans am-iacte se taEl att proviant för hastar och ryttare i tid anskaffades och medfördes; det var a v vikt, att dessa rytieriregemesalen »nnedh e n hast matie kunna springa» l. Konungens avsikt
var, att dessa firbaamd skulle g6ra en snabb stöt mot KOpen-
'
I<oirur~gens önskaas r a r , a t t kavalleriets s t y r k a s k u l l e ökas. 1 p u n k t 6 instruerades TVraligel 141. a. a t t vid sin ariliomst till Kiel meddela lianungen, o m kavalleriregementena kommit, niis h a n r a r f i r d i g a t t g5 till sjöss, h u r mringa slcepy, som f a n n s f ö r kavalleriet och Enrnr aaiailga som kommit, » s a a t t m a n k u n d e taga ix+gi.e flere r y t t a r e s i s c m HK. X1.t~ li~fcomp. eller Gaef~veia af TValdecks regementes.Isamn och g5 den 6vrEga armen i f6rviig. De& frarng& ofve- tydigt a v inledningen till punkt 'J B memosfalet:
»Om
\;,'ar
Herre gifwerH<.
A l l t $Bien lyckan a t t kunna fOrs% fatta posto, maste cnval8erle8 genast settias [Grst tiE lands, ochsar
dhe fyra regernenter allenast are debarc~eaerade, mAs2e dhe g5 geradhe upp5 Kapenbampn IOst att uppassa allt hwad ii1 KajpenhampnLYT.~~BDD.
De fyra kavaileriregen~entenas uppgift r a r att hindra det daiaska Brrigsfolket at% samlas till ICGpenhamn, Memorialets inslrulttion
p5
denna psaaakt harmonierar vii1 med uppgiften i protokollet den 26 juni: »NK Corsacsr posto, och hindra att Banechtarne intet konla in Kifiyenhamn)) l. &!en detfanns ocksc"k en a n n a n atiiedning a l t s6ka avskiira ffirbinde%- sen ZiE1 1<6pen"ammn. Det var av %likt att hindra tillf6rseln a r livsmedel till siaden, delta sven med hiinsyna till den svenska
armen, som endast kunde firses med proviant f6r en koraare
tid och S hög grad var beroende av vad S-iiilland Biriiade hjnda.
T
en order Bort efter landstigningen Bill greye Claes Tott, sona anf6rde en de4 av st6ttrupperna, inskarptes ocksa, att man m i s t e siP%ia hindra t1Blfirseln av %Ivsrnedel ii76 K6penhan111H fortsathningen av punkt
7
ges Instruktioner, herr land- stigningena
Qrrlgt skulle s l e r DI nedl ler bi,jdh setties dhet 6frige rylteriet 6 f t ~ e r i f d nFyhnen
bil Zeeland medla dheS ~ I B
fahrkosier och sasom infanteriet slijger uthaf skepen, eller och dher. sa unonge skepp \vore, atk flottan icke hadhe orsal; att uppehalla sig lenge,si
\Tore bast, alt alt infanteriet safies uppMd$be falarkostes., och akt flottan, uthan att oppe- BlfiHba sigh lenge, g S r geradhe til seandet».Ordet »s5sorn» 1 det anfbsda stycket Br syosslmyrnt med
)>P
det att» och Rangen. s a m m a n med den fGreg5ende saisena. Wieningen bljr d 5 klar. hledan det kavalleri, som f6rts friin Kiel, steg iland och st8tte fram m o % 1<6penharnn, skedle dat rytteri, som fanns p5F p ,
fraktas 6ver Stora Balt p5 mindre farlioster s c h Infantesiel samtidigt landstiga, Om det emel- Bertid fanns tillrack%igt med smBba%as, borde hela infanterietP Jfr ovan s. 30.
transporteras pi dessa för att inte flottan skulle kvarl:illas Iii~age i Stora Balt l~tari jiuaana
gB
direlat till Oresund.J[ den fitto~ade punkten planeras operaiionesnaa efter det
att huvaidde%en av asin.mk.rs feris iland. $Yrarsgel skadle » g i
rekte wiigen fort sökandes uthi e n hast emportesa stadhen ( 3 : I<öpeasiaamal) och floatasz». FOr att fotfolliet hastigt sSiulPe Burina felja kavalleriet borde vagnnr relavireras, » S 5 snart Kepenhamn emporterat ar, m i s t e Croneb~nrg gearast atta- quesas», heter det vidare, Halva infanteriet borde sedan Dro- rianteras p5 10 h P2 -veckor fbr att snabbt fraliias ~jö%~iigeaa till »Chrlstiaaaia nthi Noa-je att emportera thetu. Aksen kaval- leri tklH ett antal av -1
A 500 s k u l l e
naedfölja, Avsltatlaingsvis heter det i denna punkt, att »alle pr-paratoria af s w i r a stycken ( d i s e e ) \Trasa widh handen $11 a t fulgöra en sadhan dessein, Jempte god8 artillerifolel; rnhske dagas rnedl-n, sa (ock) petarder.F Q ~
alting m i s t e all dSien spannem51, som finnes uthi 1<8penhan1pn, \viil tagas u t h i aclst O C ~ I . fiSawaras 11% ur- méens och flottans provision».Yid en genonjaagang a v naernorialet konstaterar m a n ge-
nast, att det inte f8rtatsiiltes 1;oai~arigens narvaro vid företaget
'.
Karl Gustav h a r ocksa i fortsáttningen riiknat med a t t ope- rationen sB~a%Be kunna ledas av Wrangel, En order av den 26 juli kHargbs detta, Ronringen s l i r i ~ e r i »Steller jag11 n u 'till Eder egen dijudicatiora, Biuri~ snart l knnne effeeiuera then bekende desseinen, och s5 snart dhe skeppen, som n u laar ifr5n gangne ahre, k o m m a ii31 Eder och 9 nggol s5 n a r medh proviant likanwe \vara Grsedde, H t5 uthan at f~r\s.iinta min wijdare ordre eller mina ankonnpst, ginger uthl Jesu alampn fort»F o r konungen var det vBIiQigare att operationien fortast rnö~llgt p a b ö ~ j u d e s an att Baaas sjiila' kom att leda den. Att
F. F. Carlsson, s. 373.
Iiar1 Gustav rill SSrraaigel 2617 4658, RR. - I en aniian order till
Tvrangel f i 5 n sainma dag iieter det bi. a.: » d e n o b wir z n a r a n kuriftigen Donnerstage ~ o i i hiniien ufzubreclieii u n d z u Eucli uaclier Iiiei zri Btornine~n vermeiilet, so durfet I h r docln weder die Embarqranrung nocli solist elmas hiss
btpenaiioil Sjiiilailil augusti 16.58. 33
hara trots allt koan att sta i spetsen för i6re"lage%, berodde p&
att ivrangel genom motvind och stiltje blear ftirdr-d p i yageii fran Iliddelfast l.
J a ~ ~ e f Q r m a n utliaslek t311 anfallsplaraen av den
24
juni n ~ e d den detaljerade planlen aa7 den 18 J u l i frapperas man av liekr saitra utkastet P(abts.T
niisban a l l a huvudpranlrter fátijer och a.idareu%reckaar memorialet de idéer, som f6rBs f i a m alr konungen vid krigsrGdet E Flensborg, Den enda större av- vikelse, son1 det lian vara fr5ga om, galler rytteriets trans- port, I<on~uiagen h a r rn6jllgen ásrsprungligen taokt sig att kransportera hela arméns kavalleri från Fyn 5 Har sa varit fzdlet, h a r h a n dock iiandrat sig och avser nzi att lata fyra Tege- inenten darav skeppas f r i n Kiel. Förlilaringen ar Inle svar att finna. Praktiska skal dikterade h detta fal1 en omliiggnirsg. Redan fr%n M r j a n h a r kon~a~agen upk~enbarligen m r i tp5 det klara med P;aval%eriets vikliga funktion oid landstig- raingen, »Om med caval, in CorsBr och flsttana i sundet» ?, heter det i ehi av konungens f6rslag vid Brigsridet den 21
inni, Men nar den detcsljerade planen utarbetades stod det klart, att orn kavalleri genast skulle landsitttas, detta maste föija flottan frin Kiel. Cpprattandet av brohuvudet och den efierfbljande debarkeringen av snabbfQrbanden ratgjorde syn- nerligen viktiga moment vid landstigningen. Det var av m il ii, att de noga samordnades och dGrf6r saatrirligt, att bada ut- f6rd.e~ a v en och s a m m a hua~kiddel ax7 laiiren och inte f6r- delades p5 slika Iiontingea~le~, som sklaB1e g5 f r i n Kiel och
La'ylsorg, Da m2n ~ ~ a r k ~ e l i beroende av vind och vader, kunde
man inte utsatta en bestimti tid %i. tv% olika operationer
%A11 sj6ss. Hueresddelera asr flotian maste fërst asiliinda till %Pors6r, Innan CPverf6randet av trupperna frara Fyn hunide b6rja. Av dessa skal beslöts, att de rytterlregementea-9, som Grst skaal%e lands5ttas, skralle medf6lja flotiaan fran Iiiel. I
bPviigt fastPn6lls den gamla. planen såtillvida saax det hestam- des, att det 6vriga kavalleriet skulle fraktas Over Stora Rá1B.
Wrailge? till ICaai Giastar 2 9 , 7 1658, G. G. ivrarigels hrev\axling med svenska Iicngi. personer, SI~oltiostersaml., I%A
Anfallsplanen framstar I dek niirmaste fix och fardig redan vid rådsmg8tet i Flensborg den 24 Jeenl. %'id den detal- jerade utformningen behbvde den inte i vasentIig8-ieter i n d r a s ,
Operationen var skickligt tipplagd med sina olika, delvis siarn- ordnade moment. Vad m a n frSmst Iiister sig vid a r kon~rngens staadigt inskgrpta krav p$ skyndsamhet. De% motirerades av den betydelse, som lag i a%$ planen u8Grdes snabbt; den lyckliga utgangen var 4 rngnagt och mycket beroende dira17.
Den 6 augusti I658 Harnaaade svenska flottan 9<ieI. Redaaa följande dag iaiiddes Kors6r, och den 8 börjades utskepp- alingen. 3larscBaeaa gick mot I<Cspeaahamn, men i sta%let f6r
att smedelbart söHaa inta staden, s b s o n ~ enligt planen varit me~~inligei~, aplmades eia regelratt beligriisg, JVlkken arar orsa- ken l-iarklll? &fan Ban utan ~ r e r d r i f t saga, att detta Bo. hta-trtid- problemet nair det galler att klargora genomfiresndet a r asa- fallet mot Danmark.
En l~etydelsefrrl% roEl i sammanhanget liar i allm 5nlret tilldelats Erik DahHBseagh, som skall Ima rat4 Kar8 S G u s t a ~ alt genast storma I<öpen%aali-a~li, meax konungen sBiaB1: ha blivit 6vertalad a v sina generaler att I stiillef börja en belagsing.
Dahlberghs ro]% vid detta tillfiille has. tagits upp i en siii.- skild rpnders61ipming3. Det framgir a r dennaa, att uppgitteraas o m hans insatser l1ai.a.81- friin hoilom jak, friimst fr511 h a n s sent nedtecltnade »dagbok». I den kedja av inbardes anot- stridande och avvikande uppgifter DaSnIbergh i skilda s a m m a n - hang Hiaaanat om sisa ro11 eafgaii. dagbodren en aaaturlig ]iiallo, d8r litterar utsmjc%tnia%g och schablon bidragit att skymma bilden av verkligheten.
Det ar ogsrliga att sölca "rklara orsaken t811 den nie- blivna storannirageam aned aitg&ngsyun&t fran material, som harrör frgn e n s& otillfirlitlig sagesman som Erils Dahlbergla,
I den historiska Ilktera8uren har m a n enrnellertjd Ywfe bara
dislauterat DahRberghs s c h geaseralea-nas -011 i sammanhanget. ,$a.enm a n d r a faktorer h a r aniftirts.
F. F,
Carlson skriver esem-pelvis sedan han Isag8 fraas1 sina synpunlike om Erik Dahl- bergh: )>Sa uppgav Karl Y det beslut att taga staden genom 6verraskning, varpa h a n laade f6sn5mligast byggt sitt hopp ;pol1 fra~2gång. Huru Bitet %san varit beliinkf p& en heEig;*ia-ug, yisar sig daraar, att Inan var utan grovt artilleri, Detvbar Köpenhamns f6rCaa-idrade hisllning (d. .a., s. att man i staden I~eredde sig till ra~otstHnd) som f6rnZnlligast f6reanletl f i k - 21ldrlngen i hans dsesleat~
',
Frideracia anf6r liknande syn punkler. *apar Karl X Gustav nadde IBaEpmhamn >>Bi~irïlede Rmgskyer op fra de l~rznderade Forstzder, l~akvt slcjolende VoBdene, I<lr.I;erne9 S1ottene. Bag
Wogdiyerne kunde haar: a n e ek kraftigt Arlsejde, en til nilod- stand besltrtfet Eegerlrzg og B e f o l k ~ i i ~ ~ g . Det Paom haan uven- $et, saaiedes %aéa%.de XaH~s%isv ikke tet sig, saaledes havde Kja-
henlaavn iklae v:ei.ek sterni, dra laan sidste Gang rylikede frem imod Staden, saaledes havde h a n åkke t-nkt sig det, d a han gjorde Laa~dgang saa godk som nden I<an~oner» 2 .
lCiilon~sngen h a r varit helt Snstiilld
p;
at% genast Baun~ia benraktiga sig H<ö~>erlhamn. Sorn bevis harf6r. h a r man anf6ri-, att agroa.% artilleri ante medtagits. balen niir konungen s5 fann, att staden besett sig ta18 fBrsvar, h a r han as~draa. uppfattningOGHI Etit 6a.ertala sig att h8rja eao bekgring 3.
Eaa delvis avviliande uppfattning anf6res aj7 Holmsa.
Sn-
iigt hoi-dorn h a r konungen »ryggat tillbaka f6r den oerhörda vHHdsakt med ty s t b l j a n d e rov och plrandring, som en storon- niaig innebar)). Holm menar att Kas1 S Gustav jnte Iiinga-e f a n n e n s0ormning n-iödsiiandig, nár suenslmarna kommit f6re l~oBI5asdarna till Orestand och faran fös dessa enligt Bsnt~ngens bedtimande a.ar betydligt a ~ l i i g s n z i d ~ ~
Dc sliab som anf6rts % r uppgivandet a s den tidigare
F. 17. Carlson, s. 37s f . Fridericia, s , 363.
Se u t o m F. F. Carlson och I:riclerlcia diveii Sveriges Haistoria till v i r a d a g a r \'BI, s. 359 f" ocli Sveriges laistoria genoan ti<aerna III, s. 31.
planen att solia »i en hast erngsrtera stadhen» a r a88t a n n a t á11 ö v e r t y g a d e . Att Karl X Gustav inte tanka sig annat an alt I<hapewhaman genast sliulle kunna intas och darf6r inte brytt sig om att medta grovt artilleri, skulle i och f6r sig
vi"le%aa o m en Grviinande brist p5 fhrutseende. Agen desstatom, h u r förestaller m a n sig att en stormning slizi%le kulanmat ske utan grovt arBilBeri"PSaidank erfordrades givetvis antls3gen maii arsåg att storma eller belagra 1<6penharnna,
Tanken att Bionungena ryggat tillbaka fOr de19 a7a9dsali<t en stormning innebar 5s lika omi4j1ig. I<ai.% X Gustav hade tidigare inte latif sig hejda av sadana hansyn. H a n var fostrad i 30-airlga krigets hs9rda och brutala skola och s i g med andra 6gon p i sådaa-aa "reteelser som rov och plund- ring an vi.
FBrBBaringen till att planen på stormning uppges far sokas p2 annat håll. kJtg5nzgsprniaktern masie bli de samtida kallor ta81 krigshandelserncr, som bevarats. Tidigare forskning h a r H stor utstrackning underlitit att genorng5 detta material. S h n d a h a r man firbigiitt eit P sammanhanget viktigt doIsu- meiit, %iPBB;ommet i Roskilde, dar armén lag i krarter natten till denn 11 augusti. Det a r en order tik1 von 'BYeyher i Frederilas- odde. Ben %est som ar a v intresse E detta sanamanhang lyder: »&Var haben auss Euren uazter 7 dieses an Lnnss abgrlas- senen Sehrelben ersehen, dass es Eueh beg Defenadirung dess Orthes Friedriclisudde a n Stiicken ermangeln wiirde weiln I h r
gahr damat rmleht versehen: a%ss wihr aber Ordre hinlerlassen, dass unser Feldt artiglerje wiederurnb naeher Fiihnen gehen
solbe; s s -tverdet ERr also \franna dieselbe ZU Eeieh hin~zberkom- met die daher befindllche Stiiclierm isa der %'ost Fsiedriehs~idC4e belialten tmdt Sie auE BPenGtlgen Fall gebrabichend) l.
Konrrsagen, som redan i memorialet till Wrangel instrne- rat denne, att »alle prsegarritorja af s w i r a stycken masfe wara wldh handena) Laar icke undes85tPt att medföra det grova artilleriet, mera det h a r skickats tillbaka, innan konlangen med
-
Icarl Gastav till vaii Weyller 10(21)/8 1658, KR. - Det frarngar ej klart" om orderii a i t g i t t på krallen dela 1 0 eller morgonieii den I l .
Operation Sjallaiid augusti 1655. 39
lieavuddeleir a v armen n i t t ICOpenhamn. Det ar i ~ p i s k i att ngpgiftela i Bit&eraturen om avsaknaden a v grovt artilleri %5riGr fran DahEberghs dagbok och lika typfskt, att skulden far det fësregivna f6rhallandet %aggs
pA
generalitetet, »Ett s8dant slo1-k farseende comibteradc denne g51ageg-a w5ul generaliizet, som Bfwerta'ite Mans Iio~agl. 3laij:tt att anagripa een laonraargh och conseq~aelalea- H-aeela I;onuagerijkei ta%liij sitt niiste och iasanlrig och icke hafwa ett ensigt slycke, som Bánnade sliiuta m e h r iian 3 f j5a.n med$ sigh» l.Ordern ii11 generstlasaajor von BVeyher ger Há1;hi.t besked
3 5 en annan, s c h a~gbirande punkt. I avsaknad av fiiktartil- leriet var en stormning utsiktslös. N a r ordern a~fathas, has 1;onungers redan uppgete planen att storma Iá6penharnn.
Det kan bnappash9ada n5gon tvekan om, att det
BY
.iiilca rapporten o m den fullstandiga i~vsakraaden a v an.ki8dea.i i Freéteriksodde, som kommit konungen att canda artilleriet
11-$11 arnaéas. Fredesikcodddc a r E Bionungens iianmkar anda fran f6rsla S ~ L B H U ~ , H a n visar omsorg om denna strategiskt ~ilsllga punkt hade a.id krigsradet i Flensborg den 24 juni och i menao- riaget Pill Wrangel den "8 juli. Aven senare h a r han
upg-
marlisam1aeten riktad p i fiistnjngen. Den 6 aeagusti avgar order till von 'BVeyBrer att fortsiiita befislandet a v F r d e r i k s - odde. Folk skalle uppbidas f a r arbele pi val!arna och krii ansl<aRas till palissader ! Till pfalzgreven av Sulzbach skriver konrnnge~ isii dagar senare ocli ger order, att k r u t »forder- sambstn skal1 skickas ii11 Frederilcsodde 3 eBet az-df6iirda ~ i s a a , att kontangen hela tiden, hade under pBanIGggl~ingen och under genaoaa1f6randáoB av angreppet, vinn- lagger sig ona fGrsraret, Ordern till von TTeyEier Hfrh Roskilde ar ett Ied i en konsehivent straiegi upplagd efter offensiva mela o c k s i efter defensiva %Inajer. Denna inriktning ocksa pH det rent defensiva i r ett drag i %<ara
S
Gusiavs strategiska pralil, som inte WlllrQck%ig% beaktats.Omsorgen om Frederilcsesdde h a r ii i6rsBa laand dl&ler.ais l Eril; D a i ~ l b e s g h s dagbok ztg. a v H. L u n d s t r ö m , s. 130. F p p s a l a 1'312
hiar1 Gustav iiii r o i i Weyla,er 6,'s 1658, %\R.
av fruktan ior den "raollanadslna flottan.
6
en order till pfalz- greven av Sulzbach a.v den f 0 a ~ a g ~ ~ s t i skriver B<on~mnsgen, att laan gett rikstygmSstarel~ Erik Stenbock befallning aib Grse Frederiksodde s c h Fyn med fler dragoner eftersom bana asasag, att holl5ndska flotta11 »bey gegen~vertigen Conjeinictsrren» skulle narnasa sig s c h sQBa aeslaara f6rbindelsen mellan éParnia och iiven f6r ijvrigt kunna Grsöka n15got »uf ein. und anderni Ohrh» l .Nar Iáad
X
Gustav landsteg gå Sj;JaIPaiid, befann sig desa hollandska flottan icke i danska farratten, den befann sig BirerParivud icke till s.jGss. h'lejta harom saknade konungen Scuns%iap. Han apaaste d g r f ~ r utom dansl;arna rakana med hol- laridarna som eaa möjlig fiende, e n fiende som kunde dykaupp på va%plakseia n a r som helst, lika pl6tslágf. s o m h a n sj5lv.
Tvi. ganger Bona den hoiliinska flotian att bli en viktig fa1;tor i det andra danska kriget. Den korsade allvarligt Kas1 S Gustars planer inte bara d 5 dera i slutet av oktober 1638 efter sj6slaget i Orecund lyckades undsaitta I<öpenhamzi utan redan vid krigsutbrottet I bBrjan av augusti, innan den i i n n ~ ~ gått till segel. Faran för dess ankomst kom d i konungen att uppge sira plan att storma KBpesrhamn. Detta skedde icke, som maam f6rkal menat, sedan koiiungen ocb haken natt [ram till den danska. huvudstaden utan tidigare. Planen uppgavs, 115r koamungen - senast P Rassliilde - beslöt at! itessanda de6 för stormnlnagen ra6dviindiga artilleriet.
-p
-Iáarh Genstav till pfalzgrevea~ av Sulzbacll 10,'8 1658, RR.
