Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

(1)

Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

- ett låg-affektivt perspektiv

Etik och bemötande

(2)

Etik

Etik är de moraliske principer vi använder när vi ska välja handling i svåra situationer

-

Exempel: Gör mot andra vad i vill att andra ska göra mot er

Man tittar på de fakta man måste handla utifrån Håller dem upp mot de moraliske principer man har valt som ledstjärna

Och väljer sen en logisk handling

2

(3)

Människo- syn

Bakom dessa moraliske principer finns en grundläggande

människosyn

Människosynen är vår uppfattning om

-

Människors värde och rättigheter (som inte kan särskiljas)

-

Skillnader mellan människor, även vår egen plats i världen

3

(4)

Diskutera vilken av dessa fyra i står för i livet i stort

- Alla levande varelser har samma värde och rättigheter

- Människor har alla samma värde, andra levande varelser ett lägre värde och färre rättigheter

- Människor som uppför sig har samma värde, andra lägre värde och färre rättigheter

- Människor som är som jag har samma värde, andra lägre värde och färre rättigheter

Uppgift

(5)

Makten

Den etik vi ska titta på handlar om maktens etik

-

Lärare-elevrelationen är en maktrelation

-

Personal-brukarrelationen är det också

-

Makt gör någonting särskilt med samspelet mellan människor

(6)

Sociala kontrakt

Filosofen Thomas Hobbes menade att samhället bygger på ett samhällskontrakt

- Folket ger upp en del av sin frihet till en ledare

- Som måste

-Se till att alla får sin rätt

-Se till att skipa rättvisa

-Se till att alla mår bra

- Annars tar folket sin frihet tillbaka

(7)

Etiska kontrakt

Filosofen John Rawls menade att människors samvaro

bygger på etiska kontrakt

-

Om du uppför dig uppför jag mig.

-

Uppför du dig inte förlorar jag all respekt för dina rättigheter

-

de Quervaineffekten

(8)

Martha Nussbaum anser att Rawls enbart beskriver samspel mellan likvärdiga

Och att det är ett problem när vi börjar hantera människor på ett icke- likvärdigt sätt

Det anser hon att vi gör när det gäller människor med funktionsnedsättningar

Etiska kontrakt

Martha C. Nussbaum 2006: Frontiers of Justice. Harvard University Press

(9)

Pedagogik och omsorg handlar i viss mån om att ta bort

rättigheten till självbestämmande

-

Vi vill gärna att personen gör som vi säger

-

Vi bestämmer struktur och regler

-

Vi har åsikter om hygien och liknande

Etiska

kontrakt

(10)

Nussbaum menar att det är OK, men att vi bör ha bra argument för att begränsa självbestämmandet Argumenten som jag tycker kan vara giltiga kan vara

- Undvikande av fara - Omsorg

- Personens faktiska självbestämmande ökar

Etiska

kontrakt

(11)

Vi kan alltså öka människors självbestämmande genom att begränsa den?

- Högertrafiken - Val

- Tydliggörande pedagogik

Etiska

kontrakt

(12)

Man kan även argumentera att problemet är ett annat

-

Grundläggande kännetecknas relationen av att vi inte anser att dem vi arbetar med har samma rättigheter som vi

-

Därmed blir det en maktrelation och då upphör etiska kontrakt att gälla

-

Då är vi tillbaka i Hobbes sociala kontrakt

Etiska

kontrakt

(13)

Maktrelationen innebär

-

Att Fredde bestämmer mer än jag gör

-

Därför får jag tycka att han är en idiot

-

Och skriva det i tidningen om jag vill

-

Om han tycker att jag är en idiot förlorar han auktoritet

Makt

(14)

Om jag inte har samma

rättigheter som dig behöver jag inte uppföra mig!

Etiska

kontrakt

(15)

Att känna sig kränkt innebär att jag hade förväntat mig ett

beteende från den andra inom etiska kontrakt

Om den kränkande är en person med funktionsnedsättningar jag har hand om har jag nog

misstagit mig på ramen

Etiska

kontrakt

(16)

Konven- tionen

Målet är att säkra människor med

funktionshinder full och lika tillgång till skydd och användande av alla

människorättigheter och grundläggande frihetsrättigheter samt att främja respekt för människor med funktionsnedsättningars inneboende mänskliga värdighet

2

(17)

Konven- tionen

Människor med funktionshinder omfattar de som har en långvarig fysisk, mental, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning som i samspel med olika hinder kan

hämma dem i att delta på lika villkor som andra i samhällslivet.

2

(18)

Konven- tionen

Den bygger på det miljörelaterade handikappbegreppet:

-

En person kan inte vara handikappad

-

Man kan ha en funktionsnedsättning

-

Funktionshinder eller handikapp uppstår när kraven är större än personen har förutsättningar för att leva upp till

2

(19)

Konven- tionen

Därför kan man ta bort funktionshinder eller handikapp genom att

-

Ändra på personens förutsättningar

-

Sänka kraven

-

Kompensera så att personen kan leva upp till kraven

Bästa insatsen består av alla tre

Men med minst krav på personen med funktionsnedsättningen

2

(20)

Konven- tionen

Konventionens 8 grundläggande principer är:

- Respekt för värdighet, rätt till självbestämmande och oberoende - Icke-diskrimination

- Fullt och effektivt deltagande i samhällslivet - Respekt för olikheter och accept av

funktionsnedsättningar som en del av mänsklig diversitet och humanitet

- Lika möjligheter

2

(21)

Konven- tionen

- Tillgänglighet

- Jämställdhet mellan män och kvinnor (det dubbla handikappet)

- Respekt för de växande förmågor som barn med funktionsnedsättningar

utvecklar och för deras rätt att bevara sin identitet

2

(22)

Den som tar ansvar kan

påverka

!

Bernhard Weiner

Dagnan & Cairns (2005): Staff judgements of responsibility for the challenging behaviour of adults with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research 49(Pt 1):95-101.

Weiner (1995): Judgements of Responsibility. The Guilford Press, New York

(23)

Enbart genom att ta ansvar kan man uppnå en känsla av att kunna bestämma över sitt liv

Enbart genom att ta ansvar för andras beteende kan vi påverka det positivt

Bernhard Weiner

32

(24)

I

vårt

arbete måste vi därför

-

Ta ansvar så att vi får makt över våra liv och vår arbetssituation

-

Hjälpa dem vi arbetar med att ta ansvar så att de får makt över sina liv

Bernhard Weiner

32

(25)

Bernhard Weiner

Vi frånlägger oss ansvar genom att

använda metoder som lägger ansvar på personen vi arbetar med

-

^Straff

-

Konsekvenser

-

Belöningssystem

32

(26)

Bernhard Weiner

Det gör vi även genom att beteckna henom som

-

Envis, kravavvisande, ouppfostrad, trotsig

Genom att tillskriva personen negativa intentioner

Eller fokusera på de ekonomiska eller pedagogiska resurserna

32

(27)

Vi arbetar i en bilverkstad!

- Vem har ansvar för att serva bilen på verkstan?

- Bilägaren?

- Bilen?

- Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att

vara trasig

- Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

- Mekanikern kan inte ha metoder och verktyg som riskerar skada bilen

Bosses bilverkstad

(28)

Konflikter består av växelvisa lösningar

- Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for

en annan, som hen löser

- På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser...

Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en

lösning som inte är ett problem för den andra

Konflikter

(29)

Den som vinner förlorar

Diekhof EK, Geier K, Falkai P, Gruber O. (2011): Fear is only as deep as the mind allows A coordinate-based meta-analysis of neuroimaging studies on the regulation of negative affect. Neuroimage. 2011 Sep 1;58(1):275-85.

(30)

Vi vill helst lära andra att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss

Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för andra

Då slippar vi mycket maktlöshet Så vi måste veta hur vi får personen vi arbetar med att bestämma att hen vill samspela

Lösningar

(31)

Alla gör alltid det mest begripliga i

situationen

(32)

Hitta exempel där en person med

funktionsnedsättningars handling eller strategi

faktiskt varit mer begriplig än era krav och

förväntningar

Uppgift

(33)

Och nu blir det besvärligt:

-

Vi ska värna självbestämmandet enligt konventionen

-

Men kan ta bort självbestämmandet ibland om vi har ett bra argument

-

Men vi kan inte göra det hur som helst

-

Och vi måste ta ansvar för hela situationen Därför ska vi introducera ett nytt begrepp:

Medbestämmande

Medbestäm-

mande

(34)

Emmanuel Levinas etik är utvecklad för

sjukvården

Han är intresserad av valet att ta emot

behandling eller låta bli vid livshotande

sjukdomar Medbestäm-

mande

(35)

Levinas mener att sjukvårdens uppgift är

-

Att behandla

-

Att informera så att patienten vet vad ett val innebär

I pedagogisk arbete och omsorg är hans etik inte tillräcklig

-

Vissa personer med funktionsnedsättningar behöver mer än information

-

De behöver begriplighet

-

På det viset blir informationen även pedagogik

Medbestäm-

mande

(36)

Vi vill ofta gärna lägga ansvaret för motivationen hos personen med funktionsnedsättningar

I verkligheten gör vi allihopa det som känns mest begripligt i

situationen

Vissa personer har tyvärr lite svårare att begripa än andra

Medbestäm-

mande

(37)

Vi måste skapa begriplighet kring val och aktiviteter i vardagen

Fast begriplighet är ingen enkel sak

- Det kan handla om att förstå

- Men mest om vad som är mest logiskt att göra direkt i situationen

Medbestäm-

mande

(38)

Vi har tre grundläggande sätt att få människor att göra som vi vill

- Begripliga fysiska strukturer

Medbestäm-

mande

(39)

(40)

(41)

Vi har tre grundläggande sätt att få människor att göra som vi vill

- Begripliga fysiska strukturer

- Begripliga regler

- Begripliga tidsmässiga strukturer som skapar överblick över vad som

kommer att hända

Medbestäm-

mande

(42)

Central koherens

Utvecklas genom lek med orsak och verkning

- Skallren

- Ljuskontakten

- Stoppknappen i bussen - Frågor

- Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens

(43)

Svårigheter med central koherens

Barn med psykiska funktionsnedsättningar utvecklar inte central koherens normalt

- De är inte värför-människor

- De ser ganska enkelt inte orsakssammenhang - Och kan därför inte förutsäga framtid

- Och andras handlingar

(44)

Det är därför vi använder oss av struktur

- Personer med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan hända

- Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden

- Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel

- Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning

- Och för en del personer måste den vara logisk och begriplig

- Om personen har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte personen

Svårigheter med central koherens

(45)

Sedan har vi tricks för att öka begripligheten

- Upplevelse av delaktighet!

- Upplevelsen av ett vi

- Skapa orsaker

- ^Promta - ^Färdigt

- Motiverande uppgifter

Ja!

(46)

Alla gör alltid det mest begripliga i

situationen

(47)

Och när personen med

funktionsnedsättning upplever sig delaktig och väljer att säga ja till våra förslag har vi

uppnått delaktighet och självbestämmande!

Medbestäm-

mande

(48)

“Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras liv i sin hand.

Det kan vara mycket litet, en övergående stämning, ett gott humör som man får att försvinna eller som man väcker till liv, en leda som man fördjupar eller upphäver.

Men det kan också vara förfärande mycket, så att det helt enkelt beror på den enskilde om den andras liv lyckas eller ej.”

Løgstrup: Det

etiska kravet

(49)

Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

- ett låg-affektivt perspektiv