ROB HART <ROB.HART@SLU.SE>
Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer att re- latera olika teori till ’Trollhättan-exemplet’, alltså vad händer med arbetslöshet i Trollhättan om SAAB går i konkurs.
Tänk på att det inte handlar om konjunktur-beroende arbetslöshet. Vi analyserar
’snitt-arbetslösheten’ över konjunkturcykeln. Detta kan kallas för ’the natural rate’, eller strukturell arbetslöshet.
Vi börjar med något som bör vara bekant numera: utbud och efterfrågan.
• Visa utbud och efterfrågan för arbets- dagar. Vad händer om SAAB går i kon- kurs? Blir det ’arbetslöshet’? Är den
’ofrivillig’?
4 maj 2011.
1
Hur definieras arbetslöshet? (Kapitel 5.)
När är en person egentligen arbetslös? De måste väl vara i arbetsduglig ålder och hälsa. Och de får inte ha ett jobb. Eller? Vissa vill väl inte ha jobb?
• Fyrkanten visar alla arbetsdugliga personer. Vilka är de tre stora stora ka- tegorierna i figuren (skuggade ytorna)?
Vad är de prickade linjerna till för?
• Hur ser det ut i Sverige?
Kort- och långtids arbetslöshet.
Under et visst år, de flesta som upplever arbetslöshet är korttidsarbetslösa. Men det mesta av arbetslösheten består av långtidsarbetslöshet. Förklara!
Kort- och långtidsarbetslöshet är olika företeelser med olika förklaringar och olika kostnader/vinster. Först när vi har förstått förklaringarna blir det lättare att förstå kostnaderna och vinsterna från dessa typer av arbetslöshet.
Länder med hög arbetslöshet brukar ha en hög andel som är långtidsarbetslösa (t.ex. att kring 50 procent av de arbetslösa vid en given tidpunkt har varit arbetslösa mer än ett år).
En mekanisk syn på arbetslösheten: matchningsmodellen.
• Under en månad tillkommer 100 per- soner till arbetskraften, och 80 går in pension. 200 personer blir uppsagda, och 210 får nya jobb. Vad händer med arbetslösheten?
• ’Förklarar’ matchningsmodellen arbetslösheten?
Matchningsmodellen kan helt klart öka vårt förståelse för arbetslösheten, fram- förallt korttidsarbetslöshet. Ekonomin är i ständig rörelse. Till exempel, 10 procent av USA:s tillverkningsjobb försvinner varje år enligt Mankiw.
Tänk att varje arbetslös person hittar nytt jobb med 10-procentssannolikhet under varje vecka man går arbetslös.
• Varför är ungdomsarbetslösheten mycket högre än snittet?
• Varför innebär en period med omvandling i ekonomin hög arbetslöshet (t.ex. att tunga industrier går i konkurs och högteknologiska industrier byggs upp)?
• Om antalet lediga plaster ökar samtidigt som antalet arbetslösa är konstant, hur kan vi tolka det genom matchningsmodellen?
• Finns det ’ofrivillig’ arbetslöshet enligt matchningsmodellen? Hur stort är arbets- löshetsproblemet?
• Hur får man ner arbetslösheten enligt matchningsmodellen?
• Kan man mäta hur bra matchningsprocessen funkar i en ekonomi?
• Har arbetsmarknadspolitiska program någon vettig roll att spela ifall vi tror att arbetslöshet är ett matchningsproblem? (Vad händer om biljobb försvinner och bi- otekjobb skapas?)
• OK, men varför försvinner biljobben? Trollhättan-tolkningen?
• Skulle arbetsmarknadspolitiska program kunna fördröja att en arbetslös person hittar tillbaka till en fast anställning? (Se slutsatserna iCalmfors et al.)
En nyliberal syn på arbetslösheten: det finns ingen ofrivillig arbetslöshet.
Matchningsmodellen ger upphov till fler frågor än den ger svar på. Varför finns det långtidsarbetslösa? Varför finns det fler arbetslösa än det finns lediga platser?
En skola inom forskningen kring arbetslösheten menar på att långtidsarbetslösa i grund och botten väljer att vara arbetslösa genom att inte anpassa sina krav på typ av jobb samt lönenivå till det som arbetsmarknaden har att erbjuda. Hit hör exemplet nedan om kokosnötsön.
På ön finns det tio arbetare och tio tio-kronors mynt. Arbetarna går ihop i ett koope- rativt företag. Varje dag plockar var och en två kokosnötter och får betalt 10 kronor.
På morgonen köper var och en två nötter av kooperativet (de kostar 5 kronor var) och drar ut på jobbet igen.
Invånarna, efter en kris i samband med några borttappade mynt, bestämmer sig att inrätta en a-kassa. Blir man arbetslös så får man halva den vanliga lönen. En av de tio går i pension, och hennes dotter ansluter sig till arbetskraften. Dock vill hon bli lokförare, och vägrar ta jobb som kokosnötsplockare. Hon blir då arbetslös; de andra nio lyckas plocka 19 kokosnötter per dag.
• Vad är den nya BNP-nivån i ekonomin? Finns det någon marknad som inte funkar
’perfekt’?
Under den här synen på arbetslösheten bör man finna samband mellan, t.ex., gene- rös a-kassa och hög arbetslöshet. Europeiska anhängare till teorin pekar på USA:s låga strukturella arbetslösheten jämfört med Europas; i USA är a-kassan inte gene- rös!
• Svenska studier visar att sannolikheten att en långtidsarbetslös hittar jobb ökar när a-kassan håller på att ta slut. Talar detta för eller emot teorin?
• I Sverige, liksom flera andra europeiska ekonomier, har strukturell arbetslösheten stigit sedan 80-talet samtidigt som regler för a-kassa mm har stramats åt. Talar detta för eller emot teorin?
• Sverige har, sedan andra världskriget, haft låg arbetslöshet jämfört med övriga Europa. För eller emot?
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns nog en del sanning i teorin, men den är absolut inte hela sanningen vad gäller strukturell arbetslösheten!
Hög arbetslöshet är ett resultat av marknadsmisslyckanden: ofrivillig arbets- löshet finns!
Om ofrivillig arbetslöshet är ett resultat av ett marknadsmisslyckande menar man framförallt att lönerna är för höga. Tänk på Trollhättan-exemplet från första sidan.
I synnerhet menar vi att det finns arbetstagare som är villiga att jobba för en viss lön, samt arbetsgivare som skulle ’egentligen’ vilja anställa fler vid denna lönenivå, men av någon anledning blir det inte av ändå.
• En minimilön är en lagstadgad lönenivå för hela ekonomin som ingen arbetsgiva- re får understiga. Hur kan en minimilön skapa arbetslöshet? Skulle det spela någon roll i Trollhättan?
Puckelhypotesen
Tillbaka till kokosnötsön. Åtta av de tio arbetarna går ihop i en fackförening och kräver högre lön. Kooperativet är tvunget att gå med på det, och lönen höjs till 12, 50 per dag. Då har man dock råd med bara dessa åtta anställda, som lyckas plocka 18 nötter per dag. Dessa åtta köper då 2, 25 nötter var per dag, för 5, 56 kronor/stycken.
• Vad är den nya BNP-nivån i ekonomin? Finns det någon marknad som inte funkar
’perfekt’?
• Kan facket skapa arbetlöshet? Vad händer ifall alla tio är med i facket?
• Vad tror du om lönenivån och arbetslöshet i följande ekonomier? (1) YSA, där det inte finns några fackföreningar. (2) Strobritten, där hälften av arbetskraften är med i diverse fackföreningar som dessutom konkurrerar med varandra för medlemmar.
(3) Swedige, där alla arbetare är med i en och samma fackförening. Förklara!
Detta heter puckelhypotesen i boken; det finns empiriskt stöd för denna hypotes!
Effektivitetslöner (ej i boken)
• Skulle arbetsgivarna kunna välja att betala högre lön än de behövde för att re- krytera? Varför?
Vi skapar för få jobb.
• Politikerna pratar ofta om att ’vi skapar för få jobb i Sverige’, eller ’vi måste skapa fler jobb’. Går det att förena sådan idéer med teorierna ovan?
Möjligtvis spelar det roll för hur fort man kan återhämta sig från lågkonjunktur.
Givet ett läge med hög arbetslöshet (tack vare någon störning) hur snabbt kan man nå jämvikt igen? Det beror delvis på hur fort man kan ’skapa’ nya jobb. Men det är nog inte det som menas med pratet ovan.
Jämvikts- eller strukturell arbetslösheten är nog svårt att förklara genom att det skapas för få jobb. Att det finns fler sökande än jobb i jämvikt beror i grunden på att lönerna är för höga i förhållande till produktiviteten.
Hysteresis.
• Spelar konjunkturen någon roll för arbetslösheten på sikt? Kan en tillfällig upp- gång i arbetslöshet bli sedan permanent fast dess ursprungliga drivkrafter är borta?
En förklaring är att, efter en period av arbetslöshet orsakad av en konjunktur- nedgång så blir de arbetslösa ’outsi- ders’, utanför lönerörelsen. Därför tar facket inte hänsyn till dem när löner- na förhandlas, och lönenivån stiger när AD återhämtar sig. (Fig. 9.7 i boken.) En annan är att de blir ’nedmuntrade’
(se figuren sidan 2) eller att de förlo- ra skills och blir oattraktiva på markna- den.
Arbetslöshet: Bra eller dåligt?
Långtidsarbetlöshet är helt klart negativ för ekonomin. Man får lägre BNP, och en sned fördelning (vissa personer lider mycket genom dels lägre inkomst och dels ut- anförskap). Fördelningspolitiken som mildrar effekterna av långtidsarbetslösheten har också sina kostnader.
Vad gäller korttidsarbetslöshet, framförallt friktionsarbetslöshet (matchningsmo- dell), så är det mer tveksamt. Det kan vara bra att arbetare tar sin tid att hitta nytt jobb, så att det verkligen blir ett jobb som passar dem. Därför kan det vara bra med t.ex. generös a-kassa så att folk inte har för bråttom att hitta nytt (opassande).
Å andra sidan är det naturligtvis bra ifall man hittar ett bra jobb inom så kort tid som möjligt, och ifall omskolning behövs kan det vara mycket välanvända resurser från samhällets sida att bekosta sådan omskolning ifall alternativet är, med hög sannolikhet, en längre periods arbetslöshet. Detta är också en anledning att bekosta till exempel flyttkostnader i samband med att man får nytt jobb på annan ort, och att ge skatteavdrag på resekostnader till jobbet. Detta är tänkt att öka flexibiliteten i arbetsmarknaden och därmed snabba på matchningsprocessen.
Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik i Sverige
Hur har arbetslösheten varit i Sverige?
Andel av arbetskraften,
%
5 10 15
1980 1990 2000
Öppen
Utvidgad ytterligare med arb.mark.pol. program
Utvidgad med latenta sökande
Vad orsakade 90-talets uppgång i arbetslösheten?
Beveridgekurvan verkar har skiftat utåt först under 2000-talet.
Arbetslöshetsersättning har försämrats under hela 90-talet.
De lediga jobben är annorlunda geografiskt fördelade än de arbetslösa.
Antalet tidsbegränsade jobben har ökat, och då blir det fler att ’matchas’.
Svenska löner verkar vara i linje med europeiska.
Hur ser långtidsarbetslösheten ut i Sverige.
I Sverige är långtidsarbetslösheten relativt låg, i linje med total arbetslöshet (se Figur 5.4). En AMS utredning visar att en del har bara otur. Intressant nog blir det inte svårare för dessa med tiden; trots att man har varit arbetslös i 40 veckor har man, statistiskt sett, lika stor chans att få jobb nästa vecka som man hade första veckan. Dessutom är det svårt att hitta egenskaper hos de arbetslösa som de skulle kunna göra något åt: de är inte mindre utbildade, eller mindre flitiga på att söka jobb. Däremot har de andra egenskaper som leder till problem: de är relativt gamla, de har utomnordisk bakgrund, och de bor i skogslänen. Dessutom tenderar de att ha ett dåligt utvecklat kontaktnät.
Arbetsmarknadspolitik.
Sverige har, och har länge haft, relativt höga offentliga utgifter för åtgärder mot arbetslöshet. Rehn-Meidner-modellen, utvecklad på 40-talet, kan sägas vara vägle- dande. Den är en väsentlig del av ’The Swedish Model’.
PUSH (trycker ut arbetare i arbetslöshet)
Håller kontroll på AD. Varför?
Håller kontroll på lönenivån. (Varför?) Dessutom håller lönerna jämna, som tende- rar att slå ut lågproduktiva företag. (Varför?))
PULL (drar in dem igen)
Arbetsförmedling
Arbetsmarknadsutbildning
Sysselsättningsskapande åtgärder (t.ex. genom lönebidrag) Flyttningsbidrag.
Arbetslöshetsförsäkring bör minska incitamenten att skaffa nytt jobb, och studier visar att det gör det. Reglerna har därför skärpts (se kapitel 10 för detaljer) men effekterna av dessa ändringar syns inte ännu i statistiken.
Aktiv arbetsmarknadspolitik som lyckas hjälper arbetare att få bra arbete samti- digt som den minskar kostnaderna för den passiva politiken (typ a-kassa). Dock är kostnaderna mycket höga.
• Kan det tänkas att de som får jobb via arbetsmarknadspolitiska program tränger undan andra? (Alltså någon annan hade annars fått jobbet.) Finns det bevis för det?
• Kan det tänkas att arbetare stannar kvar i ’hopplösa’ områden (geografiskt) tack vare möjligheter att få sådana platser? Finns det bevis för det?
• Det är lågkonjunktur och hög arbetslöshet under 5 år. Under hela den tiden uppe- hålls hundratusentals personer i a-m-p program, som inte leder till något ’riktigt’
jobb. Vad kan de tänkas har varit bra för ändå?
• Vad händer med dina kunskaper under en period av arbetslöshet, relativt dina forna arbetskamrater? Passar du på att gå om dem genom att satsa tiden på att utveckla dig, eller går du på tomgång medan de kör framåt?
Förvirrade idéer om arbetslöshet.
Ny teknologi skapar arbetslöshet.
Konkurrens från låglöneländer skapar arbetslöshet.
Vi kan sänka arbetslöshet genom att höja vår produktivitet och därmed konkur- renskraft internationellt.
Om alla jobbade deltid kunde man ’dela jobben på fler’ och därmed sänka arbets- löshet.
Lösningen till arbetslöshet är att politiker måste skapa fler jobb.
Lösningen till arbetslöshet är att höja tillväxttakten i ekonomin.
