HEL SI NGBORGS S TAD
Tertialrapport med styrkort
30 april 2010
Produktion Kommunstyrelsens förvaltning
Ekonomiavdelningen
Järnvägsgatan 14
251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00
ekonomiavdelningen@helsingborg.se
http://www.helsingborg.se
Innehåll Linda Fastén
Ann-Marie Ståhlgren
Omslag Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunikations- och utvecklingsavdelningen
TERTIALRAPPORT MED STYRKORT
HELSINGBORGS STAD 30 april 2010
EKONOMIDIREKTÖREN HAR ORDET
Bra utgångsläge i Helsingborgs ekonomi
God följsamhet gentemot ekonomiskt ut- rymme i hela staden
Minskade skatteintäkter (-16 mnkr)
Regeringens konjunkturstöd och högre gene- rellt statsbidrag ”räddar” resultatet
Mycket låga pensionskostnader 2010
Detta sammantaget ger positiva effekter på stadens resultat;
Resultatutfall januari-april + 91 mnkr
Helårsprognos +173 mnkr (budget +52 mnkr)
Ekonomisk utveckling
Staden redovisar ett resultat per den sista april på 91 mnkr. Resultatutvecklingen är väsentligt bättre än budgeterat. Ett flertal positiva faktorer samvarierar och förklarar varför Helsingborg även under år 2010 kan uppvisa en fortsatt stark finansiell ställning och resultatnivå.
Helårsprognosen är baserad på nämnders och styrel- sers resultatbedömning efter första tertialet och indi- kerar ett helårsresultat på +173 mnkr (186 mnkr 2009). Helårsprognosen för skattenettot är 190 mnkr högre än budget och pensionskostnaden 60 mnkr lägre. Dessa båda positiva budgetavvikelser förklarar huvuddelen av den positiva budgetavvikelsen på 122 mnkr.
Diagram 1. Resultat/prognos utifrån målsättning för skattefinan- sierad verksamhet, mnkr.
Resultatöverföringen från år 2009 ger följsamhet och dämpar nämndernas resultatsvängningar Flera förvaltningar aviserar i sina helårsprognoser att delar av tidigare års ackumulerade resultat kommer att användas. Detta är för flertalet av nämnderna både planerat och förväntat. Sammantaget för samtliga nämnder och styrelser beräknas 73 mnkr ianspråktas av resultatöverföringen från år 2009.
Skol- och fritidsförvaltningen planerar att 24 mnkr, det vill säga hälften av resultatöverföringen från 2009, kommer att ianspråktas. Kostnaden för ett hög- re antal förskole- och skolbarn motsvarar 10 mnkr, och resterande ianspråktagande om 14 mnkr kvali- tetssäkrar verksamheten. Vård- och omsorgsförvalt- ningen genomför riktade aktiviteter för långtidssjuk- skrivna och arbetar vidare med förvaltningens värde- grundsarbete. Sammantaget prognostiseras att 9 mnkr av resultatöverföringen förbrukas. Socialnämnden planerar att 5 mnkr av resultatöverföringen ianspråk- tas, företrädelsevis inom vuxenomsorgen. Stadsbygg- nadsnämnden har senarelagt aktiviteter efter årsskiftet 2009/2010 motsvarande cirka 18 mnkr. Vidare har den för våra förhållanden osedvanligt vita vintern, samt därmed vederbörlig översyn av vinterväghåll- ningsutrustningen, bedömts belasta resultatet med cirka 11 mnkr.
Ekonomin nästa år
Landets ekonomiska tillväxt förbättras från nästa år och en ökning av antalet arbetade timmar i hela lan- det ger successivt ökande skatteintäkter de komman- de åren. Det tillfälliga konjunkturstödet år 2010 om 126 mnkr upphör år 2011 och pensionsskuldskostna- den beräknas öka med 125 mnkr. Detta medför att år 2011 med all sannolikhet kommer bli det ur ekono- misk synvinkel mest ogynnsamma i innevarande lågkonjunktur för såväl Helsingborg som för kom- munsverige i övrigt.
Tack vare stadens goda ekonomiska utgångsläge och en fortsatt god ekonomisk hushållning kommer Hel- singborg klara sig väsentligt bättre än kommunerna i Sverige i övrigt. Vi kan fullfölja ett omfattande inve- steringsprogram vilket på många områden stärker Helsingborg
”Inte bara pengar”
För att nå målet om god hushållning har staden utöver de finansiella målsättningarna även mätetal och mål för verksamheten. Den ekonomiska uppföljningen kompletteras i denna rapport därför med en redovis- ning av stadens och nämnders/styrelsers styrkort.
Målen fokuserar på bland annat tillgänglighet, bemö- tande, säkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet.
Vissa mätetal följs både månadsvis och tertialvis medan andra bara är möjliga och relevanta att följa årsvis.
Ulf Krabisch Ekonomidirektör
-52 -49 62
151 179
250 338
186 173
-75 -25 25 75 125 175 225 275 325 375
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos Resultat skattef inansierat Resultatmål 2010
RESULTATRÄKNING - STADEN
mnkr Bokslut Budget April Prognos
2009 2010 2010 2010
Verksamhetens intäkter 1 716 1 532 600 1 523
Verksamhetens kostnader -6 578 -6 647 -2 260 -6 678
Avskrivningar -237 -236 -80 -241
Verksamhetens nettokostnad -5 099 -5 351 -1 740 -5 396
Skatteintäkter 4 352 4 481 1 462 4 465
Kom ek. utjämning o generella statsbidrag 772 770 327 981
Fastighetsavgift 180 182 61 182
LSS-utjämning -158 -172 -59 -177
Skattenetto 5 146 5 261 1 791 5 451
Resultat efter skattenetto
47 -89 51 55Finansiella intäkter 182 177 66 164
Finansiella kostnader -43 -35 -25 -46
Finansnetto 139 141 40 118
Årets resultat
186 52 91 173SAMMANSTÄLLNING NÄMNDER OCH STYRELSER
Årets Helårs- Bästa Sämsta
mnkr förändring prognos fall fall
Skol- och fritidsnämnden -24,6 23,1 45,0 15,0
Vård- och omsorgsnämnden -8,5 76,4 80,0 70,0
Utvecklingsnämnden 0,8 24,6 27,6 23,2
Socialnämnden -4,6 0,9 3,5 -7,1
Stadsbyggnadsnämnden -29,0 -10,5 -10,5 -15,0
Kulturnämnden -5,7 4,2 6,7 1,7
Miljönämnden -1,2 3,4 3,7 3,3
Överförmyndarnämnden -0,5 -0,5 -0,4 -0,6
Övriga nämnder -0,4 2,8 2,9 2,8
Kommunstyrelsen 0,4 13,3 88,3 63,3
Stadsgemensamt 60,0 60,0
Styrelsen för Entek -0,0 25,8 26,8 24,8
Styrelsen för Kärnfastigheter 0,8 4,0 6,0 4,0
DELSUMMA NÄMNDER 240,0 -12,5 227,4 279,6 185,4
Finansförvaltningen -2,3 2,7 -22,3
Skattenetto - kommunbidrag 83,2 83,2 83,2
Övergripande prognosvärdering* -135,0 -160,0 -90,0
SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 173,3 205,5 156,3
Avgiftfin. verksamhet VA-verket 0,0 0,0 0,0
Avgiftfin. verksamhet RH-verket 0,0 3,0 -4,0
STADENS RESULTAT inklusive jämförelsestörande poster 173,3 208,5 152,3
*Större delen av fem-klöverns riktade satsningar kommer belasta resultatet efter 1:a tertialet, varför hänsyn tagits till detta i den övergripande prognosvärderingen. Vidare ligger en försiktighetsbedömning kring skatteintäktsutvecklingen med anledning av den fortsatta internationella oron på finansmarknaden.
25,8 3,2 9,9 4,6
3,2 12,9 0,0 0,0 18,5 Resultat- överföring
47,7 84,9 23,8 5,5
Ingår ovan
STADSÖVERGRIPANDE
Stadens resultat
Helårsprognosen för stadens resultat 2010 efter det första tertialet uppgår till 173 mnkr. När det gäller uppfyllelse av det statliga kravet att kom- munerna ska visa på god ekonomisk hushållning görs uppföljning mot det så kallade balanskravet, där resultatet ur balanskravssynpunkt ska vara positivt. Detta resultat räknas fram genom att re- sultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten dras bort från stadens resultat, samt att reavinster på anläggningstillgångar och pensionsskuldspå- verkan från skuld intjänad före 1998 tas bort.
Pensionsskulden intjänad före 1998 förväntas under 2010 förbättra resultatet med 60 mnkr. Av- giftsfinansierad verksamhet visar ett prognostise- rat resultat uppgående till +/- 0 mnkr. Reavinster- na för sålda fastigheter under året beräknas uppgå till cirka 15 mnkr. Totalt innebär detta att resulta- tet ur balanskravssynpunkt prognostiseras till 98 mnkr. Balanskravet får därmed anses vara upp- fyllt.
I diagrammet nedan visas dels stadens resultat och dels resultatet ur balanskravsynpunkt de fyra se- naste boksluten.
Diagram 2. Stadens resultat och resultat ur balanskravssyn- punkt, mnkr (exklusive extraordinära poster)
* Bokslut 2008 justerat för koncernombildning
Skatteintäkter, statsbidrag och utjäm- ning
De senaste skatteprognoserna från Sveriges kom- muner och landsting (SKL) har successivt förbätt- rats jämfört med de kraftiga försämringarna under år 2009. Den samlade helårsprognosen för skatte- intäkter, LSS-utjämning och kommunal ekono- misk utjämning är 190 mnkr bättre jämfört med budgeterade medel. Skatteintäkterna har försäm- rats med 16 mnkr jämfört med budget. I budget 2010 reserverades 20 mnkr för vikande skattein-
täkter. Den kommunala fastighetsavgiften är pro- gnostiserad helt i paritet med budget.
Den största avvikelsen mot budget kan hänföras till kommunalekonomisk utjämning som uppgår till 981 mnkr i helårsprognosen, vilket är 211 mnkr högre än budgeterat. I denna post ingår re- geringens konjunkturstöd om 126 mnkr.
Tabell 1. Skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift och utjäm- ning, mnkr
Bokslut 2008
Bokslut 2009
Budget 2010
Prognos 2010 Skatteintäkter 4 314 4 352 4 481 4 465 Kom. eko-
nomisk ut- jämning
676 772 770 981 Kom. fastig-
hetsavgift 164 179 182 182
LSS-
utjämning -120 -158 -172 -177
Intäkter 5 034 5 146 5 261 5 451
De totala kostnaderna för staden beräknas under 2010 uppgå till 6 919 mnkr, inklusive avskriv- ningar om 241 mnkr. De totala intäkterna uppgår i prognosen till 1 523 mnkr. Stadens intäktsfinansi- ering skulle därmed hamna på 22 procent.
De sammanlagda nettokostnaderna för verksam- heten beräknas bli 5 396 mnkr. Detta innebär att stadens skattenetto 2010 förväntas överstiga net- tokostnaderna med 1 procent. Att skattenettot även fortsatt är större än verksamhetens netto- kostnader är av stor vikt för utvecklingen av sta- dens ekonomi ska vara långsiktigt hållbar.
Diagram 3. Verksamhetens nettokostnader och skattenettot, staden, mnkr
193 206
339
119
98 178
237
338
186 173
0 50 100 150 200 250 300 350
Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Prognos 2010 Resultat enl balanskrav Resultat, staden
3500 3700 3900 4100 4300 4500 4700 4900 5100 5300 5500 5700
2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos 2010
mnkr
Verksamhetens nettokostnad Skattenetto
*
Finansförvaltning
Finansförvaltningen visar enligt prognosen för helåret på ett resultat om 323 mnkr. Det ligger i linje med föregående prognos och innebär en mindre avvikelse om cirka 3 mnkr mot det budgeterade avkastnings- kravet på 326 mnkr.
Investeringar
De samlade nettoinvesteringarna för staden be- räknas uppgå till 634 mnkr, varav avgiftsfinansie- rad verksamhet svarar för 98 mnkr för helåret.
Exkluderas de avgiftsfinansierade verksamheter- nas investeringar om 98 mnkr uppgår således den skattefinansierade verksamhetens nettoinvester- ingar till 536 mnkr. Den budgeterade invester- ingsutgiften för 2010 uppgick till 402 mnkr avse- ende skattefinansierad verksamhet. Detta innebär att investeringsutgifterna prognostiseras bli 134 mnkr högre än budget. Den största enskilda avvi- kelsen är Österleden om 75 mnkr.
Diagram 4. Stadens nettoinvesteringar exklusive försäljningar av anläggningstillgångar, mnkr
Soliditet
Soliditeten anger hur stor andel av det bokförda värdet på stadens tillgångar som är finansierade med egna medel, det vill säga av eget kapital. Det är således ett mått på stadens finansiella ställning.
Den minskade soliditeten mellan 2005 och 2006 kan huvudsakligen förklaras av ökade pensionsav- sättningar till följd av förändrade beräkningsgrun- der för kalkylränta och livslängd. Soliditeten för- bättrades 2007 och under 2008 uppgick den till 60 procent. Bokslut 2009 uppgick soliditeten till 54 procent. Minskningen berodde på att tillgångarna ökade mer än det ekonomiska resultatet.
Helårsprognosen för 2010 visar att soliditeten förväntas sjunka till 53 procent. Huvudförklaring- en är att stadens dotterföretag finansierar delar av sina upplåningsbehov via staden i ökad omfatt- ning.
Diagram 5. Stadens soliditet, procent
Pensionsförpliktelser
Årets kostnader, exklusive pensionsåtagandet före 1998, inom stadsgemensam verksamhet beräknas uppgå till 114 mnkr. Detta är 5 mnkr högre än budget. Däremot minskar pensionsskuld intjänad före 1998 med 60 mnkr.
330 330 411
360 468
591 685
634
0 100 200 300 400 500 600 700
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos 2010
Nettoinvesteringar mnkr
50% 51% 51%
46%
59% 60%
54% 53%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos 2010
Soliditet
Stadens styrkort samt uppföljning av nämnder och styrelser
Det övergripande styrkortet för Helsingborgs stad innehåller de viktigaste målen för staden enligt den politiska ledningen.
Målen i detta styrkort är tvärsektoriella i den me- ningen att det inte finns något mål som en nämnd eller styrelse ensam ansvarar för. Istället krävs det att flera delar av stadens organisation – och ibland också andra aktörer – arbetar tillsammans för att målen ska kunna uppnås.
En tanke med denna utformning är att tydliggöra det faktum att staden måste arbeta tillsammans som en organisation för att uppnå viktiga mål.
Stadens styrkort bör därmed också tjäna som väg- ledande för nämnder och styrelser när de sätter egna mål. På liknande sätt bör avdelningar och enheter arbeta när de utformar egna verksamhets- styrkort, men då med utgångspunkt från den egna nämndens/styrelsens styrkort. En övergripande uppföljning av respektive nämnd/styrelses eko- nomiska utfall samt de fyra perspektiven i styrkor- tet presenteras på sidorna 11-19.
Det har inte varit möjligt att följa upp samtliga mål i stadens styrkort till det första tertialet. Ett antal mätningar är bara möjliga att göra per helår.
Där information finns tillgänglig redovisas samt- liga mål, mätetal, målvärden och utfall först över- siktligt per perspektiv och sedan kommenteras de mätetal där mätningar har utförts.
Definitioner och begrepp
Perspektivet Ekonomi: Uppdragsgivarens krav på resurseffektivitet i verksamheten.
Perspektivet Medborgare/brukare: Förvänt- ningar som ställs från våra medborga- re/brukare/kunder och hur vi uppfyller dem.
Perspektivet Arbetssätt/process: Utformning av arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgares/brukares behov.
Perspektivet Framtid/utveckling: Vad vi vill göra i framtiden och hur vi behöver utveckla våra förmågor för att kunna nå dit.
Målen konkretiserar nämndens/styrelsens strategi och tydliggör de prioriteringar som har valts. För varje perspektiv ska det finnas minst ett mål.
Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts.
Målvärden visar vad som ska uppnås under perioden, det vill säga vad målsättningen är. I vissa fall är det inte möjligt att fastställa ett målvärde i siffror. Värderingen av måluppfyllel- sen utgörs då av en bedömning från verksamhe- ten.
Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde
Ekonomi Stadens ekonomi ska vara god
Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokost- nad
101% Minst 100%
Resultat ur balanssynpunkt 98 mnkr Minst 52 mnkr
Koncernens soliditet Rapporteras
bokslut Minst 20%
Stadens soliditet 53% Minst 60%
Egenfinansiering av nettoinvesteringar i skattefinansie- rad verksamhet
100% 100%
Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkterna inklusive fastighetsavgift förvän- tas uppgå till 5 451 mnkr medan de sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 5 396 mnkr. Det innebär att förhållandet beräknas uppgå till 101 procent, och målet anses vara upp- fyllt.
Resultat ur balanskravssynpunkt
Stadens resultat ur balanskravsynpunkt uppgår till 98 mnkr för 2010. Därmed överskrids målvärdet rejält gentemot uppsatt värdet om minst 52 mnkr.
Mätetalet visar på en god utveckling.
Stadens soliditet
Helårsprognosen för soliditeten 2010 uppgår till 53 procent, vilket är en procentenhet lägre än ut- fall för bokslut 2009 och sämre än målvärdet för
helåret 2010. Huvudförklaringen är att stadens dotterföretag finansierar delar av sina upplånings- behov via staden i ökad omfattning.
Egenfinansiering av nettoinvesteringar i skattefi- nansierad verksamhet
De samlade nettoinvesteringarna i skattefinansie- rad verksamhet prognostiseras till 536 mnkr. Av- skrivningskostnaderna uppgick till 241 mnkr, medan resultat för skattefinansierad verksamhet prognostiseras till 173 mnkr. Målvärdet är fast- ställt till att nettoinvesteringarna ska täckas fullt ut av resultat och avskrivningar under en treårsperi- od. Under 2008 uppnåddes detta och räknas åren 2008-2010 samman hamnar graden av egenfinan- siering på 100 procent och målet är därmed upp- fyllt.
Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde
Medborgare/Brukare Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg
Poäng trygghetsmätningar Rapporteras tertial 2/
bokslut
2,09 poäng
Antal anmälda våldsbrott per 100 000
invånare 74st 62st
Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras
Andel barn i familjer med försörjnings- stöd i förhållande till totalt antal barn
Rapporteras bokslut
Max 11,5%
Andel elever som är behöriga till gym- nasieskolan, justerat för sent anlända elever från utlandet
Rapporteras
tertial 2 89%
Andel elever i grundskola och gymna- sieskola som känt sig utsatta för mobb- ning
7,6% 6%
Folkhälsan i staden ska förbättras Ohälsotalet 0,5dagar 0,4dagar
Bostadsbyggnadstakten ska vara hög
Antal bostäder i plan antagna av stads- byggnadsnämnden eller kommunfull- mäktige
164st 333st
Fler Helsingborgare ska ha ett arbete
Förvärvsintensitet Rapporteras
bokslut
Differensen ska minska
Utanförskapet ska minska - stadens resurssvaga områden ska lyftas
Antal resurssvaga områden som lyft sig
enligt utvecklingsindex Rapporteras
bokslut 5st
Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare Antalet anmälda våldsbrott per 100 000 invånare har ökat med 16 våldsbrott per 100 000 invånare i Helsingborg januari till april 2010 jämfört med januari till april 2009 (från 426 till 442).
Målvärdet för 2010 är att differensen mellan antalet anmälda våldsbrott per 100 000 invånare i Helsingborg jämfört med gruppen större städer ska minska jämfört med 2009.
Detta mål har inte infriats då differensen har ökat från 62 till 74.
Diagram 6. Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare tertial 1 2004-2010
342
413 443 454 444 426 442
284 294 320 358 361 364 368
0 100 200 300 400 500
T1 2004 T1
2005 T1 2006 T1
2007 T1 2008 T1
2009 T1 2010 Helsingborg Snitt, Större städer
Andel elever i grundskola och gymnasieskola som känt sig utsatta för mobbning
Under vecka sex och sju 2010 genomfördes en ny enkätundersökning bland elever på samtliga kommunala grundskolor i årskurs 3-9 inom ramen för Olwéusmodellen. 7,6 procent av eleverna uppgav då att de upplever att de har utsatts för mobbning i skolan vid något tillfälle de senaste månaderna. Frågan som ligger till grund för mätetalet är "Hur ofta har du blivit mobbad i skolan de senaste månaderna?" På denna fråga svarade 6 348 elever och av dessa svarade 483 elever att de har blivit mobbade.
Ohälsotalet
Utvecklingen av ohälsotalet visar på förbättrade värden jämfört med tidigare år för såväl Helsing- borg som riket i helhet. Helsingborg har sedan flera år tillbaka ett högre ohälsotal än snittet i jämförelsegruppen större städer. Målvärdet är att differensen till jämförelsegruppen ska minska.
Differensen till gruppen större städer uppgick till 0,5 dagar från januari till april år 2010 (31,4 dagar i Helsingborg jämfört med 30,9 dagar i gruppen större städer), en försämring om 0,1 dagar jämfört med år 2009.
Diagram 7. Ohälsotalet, antal dagar
42,3 41,1
38,7 35,7
32,5 31,4
40,5 39,1
37,5 35,1
32,1 30,9
28 30 32 34 36 38 40 42 44
2005 2006 2007 2008 2009 T1 2010 Helsingborgs utfall Genomsnitt större städer
Antal bostäder i plan antagna av stads- byggnadsnämnden eller kommunfullmäktige Under januari till april 2010 har fyra detaljplaner (med bostäder) motsvarande totalt 164 bostäder tillstyrkts/antagits av stads- byggnadsnämnden. Detta kan tyckas vara en låg siffra men nämnden har goda förhoppningar om att uppnå målet om 1000 bostäder under 2010 (målvärdet är minst 1400 bostäder i snitt kommande år). Nämnden har flera större detaljplaner på gång som man räknar med ska falla ut under året. Bara under april till maj finns detaljplaner motsvarande cirka 830 bostäder på samråd.
Totalt under perioden har 30 beslutsärenden avseende planärenden behandlats varav 12 var beslut om tillstyrkan/antagande. Utöver bostadsplanerna har dessa bland annat berört verksamhetsutveckling, handel och infra- struktur.
Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde
Arbetssätt/Process Stadens medarbetare och förtroen- devalda ska vara väl förtrogna med balanserad styrning samt plan för hållbar utveckling
Andel medarbetare som känner till innehållet och målen i sin förvaltnings styrkort
Rapporteras tertial 2/
bokslut
Minst 75%
Andel medarbetare/förtroendevalda som känner till innehållet i plan för hållbar utveckling
Rapporteras bokslut
Minst 75%
Sjukfrånvaron ska minska Andel sjukfrånvaro 5,5% 5%
Andel medarbetare med 4 eller fler sjuktillfällen
16,4% 15%
Mobbning ska inte förekomma Andel medarbetare som känt sig utsatta för mobbning
Rapporteras tertial 2/
bokslut
Max 8%
Andel sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron för staden under perioden januari till mars 2010 uppgick till 5,45 procent. Under samma period 2009 uppgick den totala sjukfrånvaron till 6,78 procent.
Jämfört med utfallet vid bokslut 2009 har sjukfrånvaron minskat med 0,1 procentenhet under det första tertialet för 2010. Om trenden håller i sig kan stadens mål om högst 5 procent sjukfrånvaro bli en realitet under 2011.
Diagram 8: Andel sjukfrånvaro 2005-2010 (jan-mars 2010)
8,7% 8,1%
7,1% 6,4%
5,6% 5,5%
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
10,0%
2005 2006 2007 2008 2009 Kv 1 2010
Andel medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen
Andel medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen uppgick under perioden 2009-04- 01 till 2010-03-31 till 16,4 procent. Under perioden 2008-04-01 till 2009-03-31 var utfallet 13,3 procent. Målet på 15 procent är inte uppfyllt.
Tabell 2. Mätningar som överskrider MKN
Luftförorening MKN Utfall
090501‐
100430
Kvävedioxid, årsmedelvärde
Max 40 µg/m3 22,3 µg/m3
Kvävedioxid, dygnsmedelvärde
Max 7 dygn får överskridas
1 dygns överskridande
Kvävedioxid, timmedelvärde
Max 175 timmar överskriande
22 timmars överskridande
Ozon, Max värde för perioden
Max 120 µg/m3 111,7 µg/m3
PM10, årsmedelvärde
Max 40 µg/m3 16,8 µg/m3
PM10, dygnsmedelvärde
Max 35 dygn får överskridas
6 dygns överskridande
Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde
Framtid/Utveckling Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige
Köp av egentlig verksamhet från före- ningar och övriga företag i procent av verksamhetens kostnad
Rapporteras tertial 2
Bättre än plats 5
Antal nystartade företag per 1000 invå- nare i åldern 16-64 år
Rapporteras tertial 2/
bokslut
Bättre än plats 3
Genomsnittligt antal sysselsatta per nystartat företag
Rapporteras tertial 2
Bättre än plats 6
Genomsnittlig avtalstrohet inom ett antal upphandlingsområden
Rapporteras bokslut
75%
Helsingborg ska minska sin klimatpåverkan
Energianvändning i kommunala lokaler Rapporteras bokslut
178KWh/m2
Andel av den totala körsträckan inom de kommunala verksamheterna som görs med förnybara bränslen
Rapporteras bokslut
50%
Utsläpp av koldioxid Rapporteras
bokslut 465 401ton
Luftföroreningarna i Helsing- borg ska minskas
Antal mätningar som överskrider miljö- kvalitetsnormen
0st 0st
Antal mätningar som överskrider miljökvalitets- normen
Utfallet för kvävedioxid under perioden 2009-05- 01 till 2010-04-30 är lägre än resultatet för 2009 års mätning. Detta beror på att det i april månad 2009 var relativt höga halter och ett antal dygnsöverskridanden. I mars och april månad 2010 har halterna varit betydligt lägre. För PM 10 är utfallet för perioden högre än resultatet i års- bokslut och förra periodens utfall. Detta beror på att det varit en besvärlig vinter i år, med mycket
halkbekämpning, samt att mätstationen har flyttats in på Drottninggatan i ett mer slutet gaturum. På Drottninggatan där mätningen av kvävedioxid sker har ännu inga trafikbegränsande åtgärder enligt åtgärdsprogrammet införts. Dock gjordes en del vägarbeten under försommaren och sensom- maren som medförde att trafikmängden förmodli- gen var lägre under den tiden. Det går dock inte att säkerställa att detta medförde lägre emissioner från trafiken eftersom trafikstockningarna också var mer än vanligt.
Skol- och fritidsnämnden
Skol- och fritidsnämndens helårsprognos för 2010 visar ett överskott på 23,1 mnkr. I prognosen finns med- räknat en resultatöverföring från föregående år på 32,7 mnkr. I prognosen ingår dessutom de tillfälliga resur- ser på 15 mnkr som nämnden tilldelats från vård- och omsorgsnämndens överskott. Däremot inkluderas inte de resurser som planeras tilldelas nämnden som engångstillskott ur de statliga strukturpengarna för inneva- rande år. Dessa resurser kommer sannolikt att väsentligt förbättra nämndens resultat för 2010, då en mera långsiktig planering för användandet av dessa resurser är rimlig. I prognosen finns medräknat kostnader motsvarande det löneavtal som nyligen slutits avseende lärarkollektivet. Däremot inkluderas inte kostnader motsvarande den möjlighet som genom avtalet finns till annan arbetstidsförläggning än den idag gällande.
Viss osäkerhet finns också avseende övriga lönekostnader, då en del avtal fortfarande inte är klara.
En bedömning av årets utfall utifrån bästa möjliga utfall visar på ett överskott på 45 mnkr. Motsvarande be- dömning avseende sämsta möjliga utfall visar på ett överskott på 15 mnkr. I dessa bedömningar inkluderas inte det planerade tillskottet avseende strukturpengar för innevarande år.
Ekonomi
Skol- och fritidsnämndens prognos för 2010 visar ett överskott på 23,1 mnkr. Av detta överskott utgör 11,3 mnkr budgeterat överskott beroende på osäkra ekonomiska förut- sättningar framöver.
I prognosen finns medräknat en resultatöverföring från föregående år på 32,7 mnkr. Här ingår också de tillfälliga resurser på 15 mnkr som nämnden tilldelats från vård- och om- sorgsnämndens överskott. Däremot inkluderas inte de resurser som planeras tilldelas nämnden som engångstillskott ur de statliga strukturpengarna för innevarande år. Dessa resurser kommer sannolikt att väsentligt förbättra nämndens resultat för 2010, då en mera långsiktig planering för användandet av dessa resurser är rimlig.
Medborgare/Brukare
En grundförutsättning för lärande är att barn och unga känner sig trygga i verksamheten.
Skol- och fritidsnämnden visade 2009 goda resultat på detta område. Även betygen visade positiva trender. Andelen grundskoleelever som blir behöriga till gymnasiet bör dock öka. En stor utmaning för skolan är att se till att varje elev når goda resultat. För tertial 1 finns ännu inga resultat att tillgå i detta perspektiv, beroende på att terminen ej är avslutad. Nya resultat kommer därför att redovisas vid nästa tertial eller per helår.
Arbetssätt/Process
Arbetet med att minska andelen sjukskrivna fortsätter och ligger vid tertial 1 2010 på en låg nivå, 3,91 procent. En delförklaring till den låga sjukfrånvaron kan vara att skol- och fritidsförvaltningen sakta genomgår en föryngring av sin personal.
När det gäller övriga mätetal under perspektivet har skol- och fritidsförvaltningen i denna mätning inga resultat att redovisa eftersom de nationella proven ännu ej är samman- ställda.
Framtid/Utveckling
Under åren 2007-2010 satsar regeringen 2,8 miljarder på lärarfortbildning. Satsningen innebär att behöriga lärare ges möjlighet att studera på högskolan och samtidigtbehålla större delen av sin lön. Syftet med fortbildningen är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Verksamhetens intresse för Lärarlyftet bedöms ha minskat. Antalet ansökningar har gått ner något jämfört med motsvarande period föregående år.
Under våren har det genomförts en fritidsgårdsenkät. Mätetalet när det gäller ungdomar 13-19 år visar att 96 procent av fritidsgårdsbesökarna upplever att de ges möjlighet till en meningsfull fritid.
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämndens prognos för 2010 pekar på ett nollresultat för året, samtidigt som 8,5 mnkr kommer att nyttjas ur nämndens ackumulerade överskott. Dessa 8,5 mnkr avser projekt nystart samt värde- grundsarbetet.
Den egna verksamheten håller de ekonomiska ramarna och kommer sannolikt att gå med ett litet överskott, cirka 5-6 mnkr. Det som uppväger de positiva resultaten från verksamheten är dels kostnaderna för före- tagshälsovård som överskrider ramarna kraftigt samt externa korttidsplaceringar. Nämnden har högt uppsat- ta mål för 2010 när det gäller att minska dessa externa kostnader och den höga kostnadsnivån kommer att plana ut framöver. Nyplaceringar sker i mycket begränsad omfattning.
Ekonomi
Nämndens prognos för 2010 pekar på ett nollresultat för året, samtidigt som 8,5 mnkr kommer att nyttjas ur nämndens ackumulerade överskott. Dessa 8,5 mnkr avser projekt nystart samt värdegrundsarbetet.
Medborgare/Brukare
Villa Louise har haft 121 inbokade gäster under första tertialet 2010. Det är marginellt färre gäster jämfört med föregående mätning. Beläggningen på Villa Louise är stabil och beläggningen förväntas vara oförändrad under året.
Mediantiden från beslut till verkställighet i vårdboende är 49 dagar. Detta betydligt lägre jämfört med föregående tertial. En faktor kan vara att Bergalid har öppnat upp alla plat- ser igen.
Arbetssätt/Process
Den genomsnittliga sjukfrånvaron under första kvartalet har minskat jämfört med första kvartalet 2009. Den stora minskningen ligger på långtidsfrånvaron. Vid jämförelse med samma period 2009 då frånvaron var 26,06 procent.
Andelen anställda med sjukfrånvaro fyra tillfällen eller mer under april 2009-mars 2010 är 25,10. Det är en marginell minskning vid jämförelse med samma period 2009. Det är inte troligt att målet uppfylls under innevarande år.
Andelen medarbetare utan sjukfrånvaro under första kvartalet, 45,67 procent, är något mindre jämfört med första kvartalet 2009. Det är troligt att utfallet blir lägre senare under året.
Endast 13 procent av arbetsgrupperna har processat förvaltningens kärnvärden. Det finns en stor förhoppning om att alla arbetsgrupper har processat kärnvärdena innan året är slut.
Antalet kundkontakter på kundcenter har ökat med 1670 kontakter till sammanlagt 4370 kontakter under tertial 1 jämfört med tertial 1 år 2009.
Framtid/Utveckling
Detta perspektiv mäts inte under tertial 1. Arbetet med frivilligmedhjälpare fortskrider enligt plan. Även förbättrad demensvård och fokus på fler trygghetsboende arbetar vård- och omsorgsförvaltningen enligt gällande beslut.
Utvecklingsnämnden
Utvecklingsnämndens ekonomiska resultat för första tertialet redovisar ett överskott på 5,5 mnkr. Inklusive resultatöverföring 8,3 mnkr från 2009 redovisas ett överskott på 13,8 mnkr för tertial 1. Total resultatöverfö- ring från 2009 uppgår till 23,8 mnkr. Överskottet beror främst på 4,6 mnkr lägre kostnader för försörjnings- stöd än budget. Utvecklingsnämndens prognos för året förväntas bli +0,8 mnkr inklusive resultatöverföring om 24,6 mnkr. Större avvikelser är att kostnaderna för försörjningsstöd beräknas bli 2,6 mnkr lägre än be- räknat. Statliga insatsmedel samt uppdrag inom arbetsmarknad antas ge cirka 4 mnkr i överskott. För Yrkes- högskolan prognostiseras ett underskott på 1,5 mnkr och för handläggning inom försörjningsstöd respektive stab 0,5 mnkr vardera.
I bästa fall blir kostnaderna för försörjningsstöd 210 mnkr, vilket förbättrar den totala prognosen med 3 mnkr.
I sämsta fall blir kostnaderna för försörjningsstöd 217 mnkr, vilket försämrar prognosen med 1,4 mnkr.
Ekonomi
I ekonomiperspektivet har det utförts mätningar i perspektivets samtliga tre mätetal. Två mätetal, Utbetalt försörjningsstöd i förhållande till budget och Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering, visar båda ett resultat där målen är uppfyllda. Mätetalet Egen- försörjning efter introduktionsperiodens slut visar däremot ett undermåligt resultat.
Det sammantagna resultatet för hela Ekonomiperspektivet påvisar därför en god utveck- ling, som går enligt plan mot uppsatt mål. Resultatet motsvarande period år 2009 visade även då en god utveckling mot uppsatt mål. Ekonomiperspektivet hade 2009 endast två mätetal.
Medborgare/Brukare
Under första tertialet 2010 har mätningar gjorts i samtliga mätetal i Brukarperspektivet. I mätetalet Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad är målet uppfyllt och likaså i mätetalet Meningsfull insats. Mätetalet Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad vuxenutbildning påvisar ett resultat med förutsättningar att nå uppsatt mål.
Det sammantagna resultatet för samtliga mätetal i Brukareperspektivet, påvisar att målet är uppfyllt för tertial 1 år 2010. Det förväntade resultatet för perspektivet för hela år 2010 bedöms ha goda förutsättningar för att även det resultatet ska stämma överens med uppsatt mål.
Resultatet för motsvarande period år 2009 visade även då att målet för perspektivet var uppfyllt.
Arbetssätt/Process
I Processperspektivet finns det totalt sex mätetal i 2010 års styrkort. Mätningar har ge- nomförts i tre av mätetalen. I mätetalen Sjukfrånvaro och Aktiva försörjningsstödstagare påvisar båda ett resultat där målet är uppfyllt. Mätetalet Matchade fadderpar visar där- emot en undermålig utveckling med 9 fadderpar under målvärdet.
Det sammantagna resultatet för perspektivet visar dock en god utveckling med förutsätt- ningar att nå uppsatt mål. Det förväntade resultatet för år 2010 får fortfarande anses som svårbedömt, då flera mätetal är nytillkomna. Resultatet för motsvarande period 2009 visade även då ett resultat med god utveckling. Resultatet för hela år 2009 nådde ej upp till ett uppfyllt mål.
Framtid/Utveckling
I Framtidsperspektivet i 2010 års styrkort finns ett mätetal, Negativa avbrottsorsaker.
Några mätningar har ej utförts i detta mätetal, varför någon status ej visas för perspekti- vet i Styrkortets T1-rapport.
Socialnämnden
Socialnämndens resultat för första tertialet visar på +9,9 mnkr varav 2,2 mnkr avser ackumulerat överskott och cirka 1,5 mnkr medel till pågående projekt. Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett överskott för första tertialet med 6,2 mnkr.
Vuxenomsorgen har ett fortsatt mycket ansträngt läge. Förändringsarbete pågår för att anpassa sig till tillde- lad budgetram vilket redan syns i resultatet för första tertialet 2010. Konsekvenserna av tilldelad budgetram innebär att verksamheten måste anpassa ambitionsnivån både avseende kvalitet och tillgänglighet.Verk- samheten inom Barn och Ungdom visar ett överskott för första tertialet på 5,8 mnkr vilket beror på minskade institutionskostnader med cirka 2,0 mnkr samt att man fått tilldelat mer statsbidrag än man beräknat med om cirka 2,0 mnkr. Personalkostnader har genererat ett plus på 1,0 mnkr.
Helårsprognosen för Socialnämnden 2010 visar på ett överskott om 0,9 mnkr. Resultatet för socialnämnden kan i sämsta fall uppgå till -7,1 mnkr och i bästa fall till +3,5 mnkr för 2010.
Ekonomi
Socialnämndens resultat för första tertialet visar på +9,9 mnkr varav 2,2 mnkr avser ac- kumulerat överskott och cirka 1,5 mnkr medel till pågående projekt. Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett överskott för första tertialet med 6,2 mnkr.
Den interna dygnsvården inom Ungdom uppvisar lägre dygnskostnader till följd av större beläggning.
Medborgare/Brukare
Under perioden har mottagningen gjort totalt 762 förhandsbedömningar. Tjänstegarantin att förhandsbedömningar ska göras inom tio kalenderdagar överskrids med 1,5 procent.
Antalet personer med bostadslöshetsproblematik är i februari 2010 beräknade till 126 stycken. Andelen hemlösa med möjlighet till tak över huvudet uppgår till 87 procent, en ökning med 17 procent jämfört med 2008 och i nivå med 2009.
Arbetssätt/Process
Förvaltningens totala sjukfrånvaro under perioden uppgår till 4,42 procent. Sedan 2005 har sjukfrånvaron minskat med 4,15 procent i förvaltningen.
Den lagstadgade utredningstiden skall inte överstiga 120 dagar. Utifrån lagstiftningen kan dock tiden förlängas vid vissa omständigheter. Totalt slutför Barn och Ungdom 81 procent utredningar inom lagstadgad tid.
Framtid/Utveckling
Under första kvartalet har en webbundersökning genomförts angående socialförvalt- ningens information på helsingborg.se. Syftet med undersökning är att ta reda på om medborgarna hittar information om socialförvaltningen vid behov av hjälp. Svaren är under bearbetning och analys.
Synpunktssystemet finns sedan i höstas på helsingborg.se. Då det legat där under en begränsad tid saknas tillräckligt underlag för att svara på frågan om brukarnas nöjdhet.
Då synpunktssystem på webben generellt ger få svar införs i år en motsvarande intern version.
Stadsbyggnadsnämnden
Utfallet tom april ser ut att följa budget med undantag från kostnaderna för vinterväghållningen. Under 2010 planeras överskottet från 2009 i princip att användas i sin helhet. Av överskottet (18,5 mnkr) kommer 9,5 mnkr användas i den normala driften på grund av att parkeringsmomsen minskar de budgeterade intäkterna med motsvarande belopp. 4,0 mnkr kommer att användas i projektet utökad planproduktion, projektet starta- de 2010, men medel erhölls i december 2009. Vidare blev en engångssatsning (digitalisering av lantmäteri- arkivet) försenad och genomförs 2010 istället för 2009. Projektets kostnader bedöms till cirka 1,2 mnkr. Slut- ligen kommer cirka 2,5 mnkr av överskottet att användas till insatser inom området Mobility Management under 2010. Helårsprognosen visar att verksamheterna kommer att hålla sina upprättade budgetar (inklusive den planerade förbrukningen av överskottet 2009). Det redovisade underskottet för helåret rör enbart över- skridande av vinterväghållningskontot.
Ekonomi
Mätningen genomförs vid årsbokslut.
Medborgare/Brukare
Sammanvägningen av tjänstegarantierna ger en uppfyllelsegrad på 98,3 procent.
Det som påverkar det sammanvägda resultatet av förvaltningens tjänstegarantier är återkopplingen av bygglov som har en uppfyllelsegrad på 90 procent. Orsaken till avvi- kelsen bedöms bero på hög arbetsbelastning i kombination med personalomsättning och pensionsavgångar.
Kundnöjdheten mäts i november som är den årliga mätmånaden.
Arbetssätt/Process
Resultatet från medarbetarenkäten kommer först under tertial 2.
Ett stort antal tvärsektoriella projekt med mer än tre deltagande avdelningar pågår. Någ- ra exempel är Arenan, Saltkristallerna och Filmstaden.
Framtid/Utveckling
Andelen kvadratmeter körbaneyta som asfalterats under året mäts vid tertialbokslut.
Andelen huvudcykelstråk i staden som åtgärdas kommer enligt planerna uppgå till 7,2 procent. Dock är dessa endast påbörjade och beräknas vara färdigställda under hösten 2010. Antalet detaljplanelagda bostäder i buffert uppgår till 1800 för tertial 1. Målet med 2800st under 2010 är rimligt att uppnå. En av tre parker och mötesplatser är ombyggda under året. Ytterligare en är påbörjad. Stadens städkampanj I love HBG är i full gång och kommer att pågå till Helsingborgsfestivalens slut. Antal klagomål på städningen i staden har minskat med 17st i jämförelse med samma period 2009.
Kulturnämnden
Resultat för perioden är 1,2 mnkr. Prognosen för året visar på ett resultat på 4,2 mnkr (inklusive resultatöver- föring på 9,9 mnkr). Stor osäkerhet råder kring entréintäkterna, med tanke på att stor del av verksamheten är väderkänslig. Ökade respektive minskade intäkter för entréer och arrangemang (+/-10 procent) motsvarar +2,5 mnkr i resultatpåverkan. Resultatöverföringen innehåller poster för Boostverksamheten som ska flyttas över till 2011. Upphandling av nytt entrésystem är försenat och personkostnaderna är något lägre än budge- terat beroende på periodisering.
Ekonomi
Resultat för perioden är 1,2 mnkr. Prognosen för året visar på ett resultat på 4,1 mnkr (inklusive resultatöverföring på 8,9 mnkr). Resultatöverföringen innehåller poster för Boostverksamheten som ska flyttas över till 2011. Osäkerhet finns kring entréintäkter, med tanke på att stor del av verksamheten är väderkänslig.
Medborgare/Brukare
Utfallen för målen för medborgare/brukare visar på en god utveckling. Arbetet med att nå fler deltagare i verksamheten är en ständigt pågående process.
Arbetssätt/Process
Mätningar för målen arbetssätt/process kommer att ske i samband med stadens medar- betarenkät samt externa marknadsundersökningar under hösten.
Framtid/Utveckling
Mätningar för målen framtid/utveckling sker i samband med tertial 2 samt under hösten.
Miljönämnden
Resultat för helåret förväntas bli 3,4 mnkr. Detta är en liten förändring jämfört med internbudget, cirka 100 tkr lägre resultat, som framför allt beror på förväntade lägre inkomster inom miljöskyddstillsyn. Resultatet förvän- tas i bästa fall kunna uppgå till 3,7 mnkr samt i sämsta fall till 3,3 mnkr. Båda scenarier är beroende av bland annat vilka intäkter som uppgår för tillsynsavdelningarna.
Utfallet till och med april uppgår till 1,1 mnkr, vilket ligger i linje med det förväntade helårsresultatet.
Ekonomi
Ekonomin följer utvecklingen utan några särskilda avvikelser.
Medborgare/Brukare
Målet att personalen ska ge ett bra bemötande samt lämna lättbegriplig information i skrivelser och beslut mäts genom en årlig enkätundersökning i oktober. Målet om att utfästelserna i tjänstegarantierna ska hållas, har uppnåtts till 93 procent. Antalet avvikel- ser från tjänstegarantierna är sju av 105 granskade fall. Om hänsyn tas till orsakerna till avvikelserna samt att tjänstegarantierna i de flesta fall endast överskridits med en dag bedöms resultatet sammantaget vara gott. Bransch- och informationsmöten med företag löper på enligt planen. Antalet utdelade Smileydekaler för att premiera felfria livsmedels- verksamheter ligger något över förväntat resultat.
Arbetssätt/Process
Arbetet med miljö- och energiledningssystemet löper på. Av planerade 100 stödinsatser har 48 genomförts. Målet om att medarbetarnas kunskap om verksamhetssystemet (ISO 9001 och 14001) ska vidmakthållas mäts vid externa revisioner. Någon extern revision har ännu inte gjorts. Uppföljningen av målet om att registrerade tillsynsobjekt ska bli föremål för tillsyn i den omfattning som behövs, visar att vi ligger väl till i förhållande till planerna. Livsmedelsavdelningen har genomfört 33 procent av sina planerade kontroller och miljö- och hälsoskyddsavdelningen har genomfört 37 procent av sina planerade tillsynsbesök. Målet om att sjukfrånvaron ska fortsätta vara låg, visar på en svagare ut- veckling jämfört med tertial 1 2009. Att sjukfrånvaron är högre nu än motsvarande period förra året beror på att några har varit korttidssjukskrivna. Det finns även långtidssjukfrån- varo med i utfallet.
Framtid/Utveckling
Om de individuella och gemensamma kompetensutvecklingsplanerna för 2010 följs når vi troligtvis upp till målet om att medarbetarna ska erbjudas kompetensutveckling. Det kan dock noteras att utfallet med 1,3 genomförda utvecklings- och kursdagar är lägre i jämförelse med tertial 1 2009 (2,5). Målet om att miljöprogrammet ska följas upp bedöms kunna vara helt eller åtminstone till stora delar uppfyllda vid utgången av 2010. 36 åtgär- der har genomförts och 31 åtgärder har påbörjats och bedöms kunna vara helt eller åt- minstone till stora delar uppfyllda vid utgången av 2010. Sju åtgärder har ännu inte på- börjats. Någon enstaka av dessa kommer troligen att genomföras under hösten 2010.
Överförmyndarnämnden
Överförmyndarverksamheten är en egen nämnd som erhåller eget kommunbidrag från fullmäktige. För 2010 uppgår detta till 7 800 tkr. Verksamheten bedrivs inom ramen för kommunstyrelsens verksamhet. Kostna- derna uppgår till 4 042,6 tkr. Intäkter i form av återkrav från Migrationsverket uppgår till 17,2 tkr. Avvikelser förekommer framförallt vad gäller arvoden till ställföreträdare samt personalkostnader. Två externa granska- re av årsräkningar har konsulterats under tiden den 11 januari till och med den 19 mars 2010 till en beräknad kostnad om 350 tkr inklusive moms. Granskningen av årsräkningar och arvoderingen av uppdragen har till cirka 50 procent slutförts. Därmed har budgeten för arvoden redan under tertial 1 belastats i högre grad.
Detsamma gäller personalkostnader, i vilken kostnaden för de externa konsulternas arvoden ligger.
Verksamheten år 2010 bedöms totalt sett, med hänsyn taget till 2009 års utfall vad gäller arvoden till ställfö- reträdare, att inte kunna bedrivas inom anvisad budgetram. Helårsprognosen 2010 visar på ett negativt re- sultat om 500 tkr.
Ekonomi
I Ekonomiperspektivet utgör det ekonomiska utfallet för perioden ett negativt resultat om ca 245 000 kr. Prognosen för året visar på ett negativt resultat om ca 500 000 kr. Anled- ningen är arvoden till ställföreträdarna vilket sannolikt inte kommer att understiga 2009 års utfall. Mätning av mätetal för antal ärenden kan ske först vid årets slut.
Medborgare/Brukare
Medborgar/Brukareperspektivet är till fullo uppfyllt genom besvarande av till myndighe- ten inkomna mejl. Utfallet i andel besvarade telefonsamtal anges inte i 2010 års styrkort då mätning först kan ske nästkommande år.
Arbetssätt/Process
I Arbetssätt/Processperspektivet har mätningar gjorts av två utav totalt tre mätetal. Utfal- len visar ett resultat där mätetalen är väl uppfyllda. Utfall för andel nöjda medarbetare finns ännu ej då medarbetarenkäten nyligen genomförts.
Framtid/Utveckling
I Framtid/Utvecklingsperspektivet finns totalt sex mätetal i 2010 års styrkort. Mätningar har genomförts i fyra av mätetalen. Utfallet för andel granskade års-/slut- och delräk- ningar med korrigering/anmärkning kommer att förändras, i endera riktningen, då 50 procent kvarstår att granska. Mätning av handläggningstid vid anordnande av ställföre- trädarskap och antal nyrekryterade ställföreträdare kan ske först vid årets slut.
Kommunstyrelsens förvaltning
Det prognostiserade överskottet för kommunstyrelsen om 13,3 mnkr beror huvudsakligen på det prognosti- serade resultat för MEX på +8 mnkr och ej utnyttjad resultatöverföring om +5 mnkr. Stadsgemensamt har även ett prognostiserat utfall på +60,0 mnkr och beror på att pensionskostnaderna bedöms bli lägre än bud- geterat.
Av de totalt 10 mnkr som är avsatta för kommunstyrelsens oförutsedda har 0,4 mnkr använts under perioden januari till april. I prognosen för bästa och sämsta möjliga resultat ligger det inte medtaget utrymme för stora variationer på pensionskostnader, kalkyldifferenser, större försäkringsskador och liknande.
Ekonomi
Ingen mätning avseende perspektivet ekonomi är genomfört första tertialet då mätetalet endast mäts årsvis.
Medborgare/Brukare
Inga mätningar inom perspektivet medborgare/brukare har utförts. Bearbetning av fråge- underlag för enkäter kommer att tas fram under sommaren och undersökningarna genomförs under hösten.
Arbetssätt/Process
Utfallet för mätetalet andel sjukfrånvaro har minskat första tertialet 2010 jämfört med föregående period (från 4,06 procent till 3,82 procent). Andelen medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen de senaste 12 månaderna visar på också på en minskning jämfört med 12 månader innan dess. Totalt visar perspektivet därmed en svag förbättring. Övri- ga mätetal för perspektivet mäts i samband med utfallet från medarbetarundersökning- en.
Framtid/Utveckling
Samtliga mätetal avseende perspektivet framtid/utveckling kommer att redovisas i sam- band med utfallet från medarbetarundersökningen.
Styrelsen för Kärnfastigheter
Delårsbokslutet visar ett resultat på +1,5 mnkr. Detta är till största delen periodiserat resultat från 2009. Pro- gnosen för helåret visar ett resultat på +4,0 mnkr.
Ekonomi
Kärnfastigheter har fokus på att öka konkurrensupphandlade underhållsinsatser. Vad gäller att öka genomströmningen av hyresgäster i stadens hyres- och bostadsrätter inom det bostadssociala programmet har rutiner införts för att säkerställa att uppsatta mål kan hållas eller överträffas.
Medborgare/Brukare
Nästa kundmätning vad gäller NKI-index och systematisk erfarenhetsåterföring sker planenligt under 2010. Löpande under året har vi kontinuerliga möten med de större förvaltningarnas kontaktpersoner i lokalfrågor.
Arbetssätt/Process
Förvaltningens sjukfrånvaro närmar sig målvärdet (utfall 2,91 procent och målvärde 2,0 procent). Vad gäller kvalitetssäkring av verksamheten samt aktiv omvärldsbevakning görs bedömningar i slutet av året.
Framtid/Utveckling
Kärnfastigheter kommer att ha fortsatt fokus på fuktfrågorna genom att ha speciell fukt- kompetens i alla större projekt. Anställdas friskvårdskortsutnyttjande är på god väg att nå målvärdet (utfall 65 procent och målvärde 70 procent). Aktiviteter för hälsa och glädje förekommer kontinuerligt i förvaltningen. Samverkan med kommunnätverket utvecklas successivt. Nätverket innebär många löpande kontakter i vardagen. Energiförbrukningen fortsätter nedåt. Teknikgruppen inom Kärnfastigheter driftoptimerar och mäter löpande energiförbrukningen på alla objekt.
Ekonomiavdelningen, Järnvägsgatan 14 251 89 Helsingborg
