HEL SI NGBORGS S TAD
Tertialbokslut med styrkort
31 augusti 2010
Produktion Kommunstyrelsens förvaltning
Ekonomiavdelningen
Järnvägsgatan 14
251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00
ekonomiavdelningen@helsingborg.se
http://www.helsingborg.se
Innehåll Linda Fastén
Mikael Fredriksson
Ann-Marie Ståhlgren
Foto Albin Wahlgren Omslag Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunikations- och utvecklingsavdelningen
TERTIALBOKSLUT MED STYRKORT
HELSINGBORGS STAD 31 augusti 2010
EKONOMIDIREKTÖREN HAR ORDET
Helsingborgs stads ekonomi är mycket stabil. Re- sultatutfallen har under många år varit positiva, med en stark balansräkning och en soliditet som är bland de högsta av landets samtliga 290 kom- muner.
Resultatutfall januari-augusti +52 mnkr
Helårsprognos +45 mnkr (budget +52 mnkr) Utfallet efter augusti och helårsprognosen innehåller tre större avvikelser. Två förbättrar resultatet och en försämrar. Regeringens tillfälliga konjunkturstöd om sammanlagt 126 mnkr var en välkommen intäktsför- stärkning. Pensionerna uppvisar 90 mnkr lägre kost- nad än förväntat. Stadens överenskommelse att med- finansiera en ny Maria station, i syfte att Trafikverket ska tidigarelägga dubbelspår mellan Ängelholm och Mariastaden har kostnadsförts och belastar 2010 års resultat med 311 mnkr.
Tillfällig avvikelse från balanskravet
Helsingborgs resultatprognos ur balanskravssynpunkt avviker med 52 mnkr. Huvudanledningen är engångs- kostnaden för Maria station. En avvikelse ska enligt regelverket återställas inom tre år. Stadens budgeterade resultat för år 2011 är +79 mnkr och min bedömning är att Helsingborgs resultat som sämst 2011 kommer uppgå till budgeterat resultat och därmed lever Helsingborg upp till lagstiftarens krav.
Prognos för skattefinansierad verksamhet
Helårsprognosen är baserad på nämnders och styrel- sers resultatbedömning efter andra tertialet och indi- kerar ett helårsresultat på +50 mnkr (185 mnkr 2009).Diagram 1. Resultat/prognos utifrån målsättning för skattefinan- sierad verksamhet, mnkr
Resultatöverföring ger följsamhet och däm- par resultatsvängningar
Flera nämnder aviserar att delar av tidigare års acku- mulerade resultat kommer att användas. Detta är för flertalet av nämnderna både planerat och förväntat.
Sammantaget beräknas 18 mnkr ianspråktas exklusi- ve stadsgemensamt.
Vård- och omsorgsnämnden genomför riktade akti- viteter för långtidssjukskrivna och arbetar vidare med förvaltningens värdegrundsarbete. Härutöver har en budgeterad omföring till skol- och fritidsnämnden gjort med 15 mnkr. Sammantaget prognostiseras att 26 mnkr av resultatöverföringen förbrukas. Stads- byggnadsnämnden har senarelagt aktiviteter efter årsskiftet 2009/2010 motsvarande cirka 10 mnkr.
Vidare har den för våra förhållanden osedvanligt vita vintern, samt därmed vederbörlig översyn av vinter- väghållningsutrustningen, bedömts belasta resultatet.
Sammantaget planeras 20 mnkr ianspråktas. Kultur- nämnden fortsätter sitt omstrukturerings- och ut- vecklingsarbete och planerar att ianspråkta 8 mnkr utgörande engångskostnader. Skol- och fritids- nämnden erhöll under året en stor del av fem- klöverns satsning av konjunkturstödsintäkterna. Des- sa medel används bland annat till en omfattande IT- satsning med dels datorer till samtlig pedagogisk personal, dels ett påbörjat successivt införande av elevdatorer (högstadium/gymnasium). Härutöver har personalförstärkningar tillförts förskolan och grund- skolan och dessa kommer även fortsätta under vår- terminen varför cirka hälften av årets resultat (25 mnkr) användas till detta. Färre elever än budgeterat och lägre efterfrågan på vårdnadsbidraget förklarar ungefär 15 mnkr av resultatet.
Ekonomin 2011
Det tillfälliga konjunkturstödet är mycket lägre och pensionsskuldskostnaden förväntas öka väsentligt, vilka beräknas försämra stadens ekonomi 2011 med drygt 200 mnkr jämfört med 2010. Prognosen för skatteintäkterna har däremot förbättrats något jämfört med budget 2011 och inga större engångskostnader är kända. Detta sammanvägt innebär att 2011 med all sannolikhet kommer bli det ur ekonomisk synvinkel mest ogynnsamma i innevarande lågkonjunktur för såväl Helsingborg som för kommunsverige i övrigt.
Tack vare stadens goda ekonomiska utgångsläge och en fortsatt god ekonomisk hushållning kommer Hel- singborg klara sig väl. Vi kan fullfölja ett omfattande investeringsprogram vilket på många områden stärker Helsingborg.
-52 -49 62
151 179
250 338
185
50
-75 -25 25 75 125 175 225 275 325 375
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos Resultat skattefinansierat Resultatmål 2010
RESULTATRÄKNING - STADEN
mnkr Bokslut Budget Augusti Prognos
2009 2010 2010 2010
Verksamhetens intäkter 1 716 1 540 1 136 1 623
Verksamhetens kostnader -6 578 -6 640 -4 250 -6 615
Avskrivningar -237 -236 -163 -244
Verksamhetens nettokostnad -5 099 -5 336 -3 277 -5 236
Skatteintäkter 4 352 4 481 2 899 4 484
Kom ek. utjämning o generella statsbidrag 772 770 654 981
Fastighetsavgift 180 182 122 182
LSS-utjämning -158 -172 -118 -177
Skattenetto 5 146 5 261 3 556 5 470
Resultat efter skattenetto 47 -74 279 234
Finansiella intäkter 182 177 118 166
Finansiella kostnader -43 -50 -34 -44
Finansnetto 139 127 84 122
Årets resultat före jämför.stör. poster 186 52 363 356
Jämförelsestörande poster - - -311 -311
Årets resultat inkl. jämför.stör. poster 186 52 52 45
BALANSRÄKNING - STADEN
Bokslut Budget Augusti Prognos
mnkr 2009 2010 2010 2010
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar 4 464 4 151 4 671 4 843
Aktier, andelar och bostadsrätter 894 128 899 899
Långfristiga fordringar 6 095 6 074 7 059 7 059
Kortfristiga fordringar och förråd 907 1 088 571 571
Likvida medel 1 330 407 170 170
Summa tillgångar
13 691 11 848 13 370 13 541Eget kapital och skulder
Ingående eget kapital 7 145 7 360 7 331 7 331
Årets resultat 186 52 52 45
Avsättningar 2 926 2 728 2 840 2 840
Lån, långfristiga 921 329 784 784
Övriga långfristiga skulder 295 243 559 559
Lån, kortfristiga 492 105 603 603
Övriga kortfristiga skulder 1 726 1 030 1 200 1 380
Summa eget kapital och skulder
13 691 11 848 13 370 13 541*) Den övergripande prognosvärderingen har sin utgångspunkt i den inbyggda försiktighet som normalt finns i lämnade prognoser. Härutöver finns goda förutsättningar att konjunkturuppgången ytterligare för- bättrar skatteintäkterna 2010.
STADSÖVERGRIPANDE
Stadens resultatprognos
Helårsprognosen för stadens resultat 2010 efter det andra tertialet uppgår till 45 mnkr, vilket är 7 mnkr lägre än budgeterat.
Kommunerna ska enligt kravet på god ekonomisk hushållning infria det så kallade balanskravet, där resultatet ur balanskravssynpunkt ska vara posi- tivt. Balanskravet räknas fram genom att resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten dras bort från stadens resultat, samt att reavinster på anläggningstillgångar och pensionsskuldspåver- kan från skuld intjänad före 1998 tas bort.
Pensionsskulden intjänad före 1998 förväntas under 2010 förbättra resultatet med 96 mnkr. Av- giftsfinansierad verksamhet visar ett prognostise- rat underskott på - 6 mnkr. Reavinsterna för sålda fastigheter, anläggningstillgångar, under året be- räknas uppgå till cirka 7 mnkr. Totalt innebär
detta att resultatet ur balanskravssynpunkt pro- gnostiseras till -52 mnkr. Balanskravet är därmed inte uppfyllt. En avvikelse ska enligt regelverket återställas inom tre år. Ett infriande av Helsing- borgs budgeterade resultat 2011 innebär att lag- stiftarens krav infrias omgående. I diagrammet nedan visas dels stadens resultat och dels resulta- tet ur balanskravsynpunkt de fyra senaste bokslu- ten.
Diagram 2. Stadens resultat och resultat ur balanskravssyn- punkt, mnkr (exklusive extraordinära poster)
* Bokslut 2008 justerat för koncernombildning
SAMMANSTÄLLNING NÄMNDER OCH STYRELSER
Årets Helårs- Bästa Sämsta
mnkr förändring prognos fall fall
Skol- och fritidsnämnden 21,3 54,0 65,0 45,0
Vård- och omsorgsnämnden -25,5 74,4 80,0 70,0
Utvecklingsnämnden 6,1 29,9 32,9 28,5
Socialnämnden 3,0 9,5 13,0 3,5
Stadsbyggnadsnämnden -20,4 -2,0 3,0 -7,0
Kulturnämnden -8,0 1,4 3,5 0,0
Miljönämnden -1,5 3,1 3,4 3,0
Stadsrevisionen 1,3 -0,2 1,1 1,2 0,9
Valnämnden 1,9 -0,3 1,6 1,6 1,6
Överförmyndarnämnden -0,5 -0,5 -0,4 -0,6
Kommunstyrelsen 7,2 20,1 -192,4 -212,4
Stadsgemensamt -227,6 -227,6
Styrelsen för Entek 0,0 25,8 27,8 25,8
Styrelsen för Kärnfastigheter 0,8 4,0 6,0 4,0
DELSUMMA NÄMNDER 240,4 -245,5 -5,1 44,5 -37,8
Finansförvaltningen -2,3 12,6 -5,6
Skattenetto - kommunbidrag 25,2 25,2 25,2
Övergripande prognosvärdering* 32,5 -17,5 57,5
SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 50,3 64,8 39,3
Avgiftfin. verksamhet VA-verket 0,0 0,0 0,0
Avgiftfin. verksamhet RH-verket -5,8 -3,0 -8,0
STADENS RESULTAT inklusive jämförelsestörande poster 44,5 61,8 31,3 Ingår ovan 25,8
3,2 9,4 4,6
0,0 12,9 0,0 Resultat-
18,4 överföring
32,7 99,9 23,8 6,5
193 206
339
119 52
-52 178
237 338
186
52 45
-100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350
Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Resultat enl balanskrav Resultat, staden
*
Skatteintäkter, statsbidrag och utjäm- ning
De senaste skatteprognoserna från Sveriges kom- muner och landsting (SKL) har successivt förbätt- rats jämfört med de kraftiga försämringarna under år 2009. Den samlade helårsprognosen för skatte- intäkter, LSS-utjämning och kommunal ekono- misk utjämning är 209 mnkr bättre jämfört med budgeterade medel.
Den största avvikelsen mot budget kan hänföras till kommunalekonomisk utjämning som uppgår till 981 mnkr i helårsprognosen, vilket är 211 mnkr högre än budgeterat. I denna post ingår re- geringens konjunkturstöd om 126 mnkr.
Tabell 1. Skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift och utjäm- ning, mnkr
Bokslut 2008
Bokslut 2009
Budget 2010
Prognos 2010 Skatteintäkter 4 314 4 352 4 481 4 484 Kom. eko-
nomisk ut- jämning
676 772 770 981 Kom. fastig-
hetsavgift 164 179 182 182
LSS-
utjämning -120 -158 -172 -177
Intäkter 5 034 5 146 5 261 5 470
Intäkter och kostnader
De totala kostnaderna för staden beräknas under 2010 uppgå till 6 859 mnkr. De totala intäkterna uppgår i prognosen till 1 623 mnkr. Stadens in- täktsfinansiering skulle därmed hamna på 24 pro- cent, vilket är två procentenheter bättre jämfört med prognosen i första tertialet.
De sammanlagda nettokostnaderna för verksam- heten beräknas bli 5 236 mnkr. Detta innebär att stadens skattenetto 2010 förväntas överstiga net- tokostnaderna med fyra procent om engångskost- naden för Maria station inte tas med. Att skatte- nettot även fortsatt är större än verksamhetens nettokostnader är av stor vikt för utvecklingen av stadens ekonomi ska vara långsiktigt hållbar.
Diagram 3. Verksamhetens nettokostnader och skattenettot, staden, mnkr (exklusive extraordinära och jämförelsestörande poster)
Finansförvaltning
Finansförvaltningen prognostiserar för helåret ett resultat om 323 mnkr. Dotterföretagens bidrag är 8 mnkr lägre än budgeterat medan andra intäkter kom- penserar detta. Sammantaget förväntas utfallet bli 2 mnkr lägre än budget. Prognosen förutsätter att in- ternräntan uppgår till 198 miljoner kronor.
Investeringar
De samlade nettoinvesteringarna för staden be- räknas uppgå till 666 mnkr, varav avgiftsfinansie- rad verksamhet ingår med 93 mnkr. Exkluderas dessa uppgår den skattefinansierade verksamhe- tens nettoinvesteringar till 573 mnkr. Den budge- terade investeringsutgiften för 2010 uppgick till 402 mnkr avseende skattefinansierad verksamhet.
Detta innebär att investeringsutgifterna prognosti- seras bli 171 mnkr högre än budget. Den största enskilda avvikelsen är Österleden om 105 mnkr.
Diagram 4. Stadens nettoinvesteringar exklusive försäljningar av anläggningstillgångar, mnkr
3 750 4 000 4 250 4 500 4 750 5 000 5 250 5 500 5 750
2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos 2010 Verksamhetens nettokostnad och skattenetto
Verksamhetens nettokostnad Skattenetto
330 330 411
360 468
591
685 666
0 100 200 300 400 500 600 700
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos 2010
Nettoinvesteringar mnkr
Soliditet
Soliditeten anger hur stor andel av det bokförda värdet på stadens tillgångar som är finansierade med egna medel, det vill säga av eget kapital. Det är således ett mått på stadens finansiella ställning.
Den minskade soliditeten mellan 2005 och 2006 kan huvudsakligen förklaras av ökade pensionsav- sättningar till följd av förändrade beräkningsgrun- der för kalkylränta och livslängd. Soliditeten för- bättrades 2007 och under 2008 uppgick den till 60 procent. Bokslut 2009 uppgick soliditeten till 54 procent. Minskningen berodde på att tillgångarna ökade mer än det ekonomiska resultatet.
Helårsprognosen för 2010 visar att soliditeten förväntas uppgå till 54 procent, det vill säga ingen förändring jämfört med bokslut 2009. Stadens dotterföretag finansierar delar av sina upplånings- behov via staden i öka omfattning. Om koncern- mellanhavanden elimineras uppgår soliditeten till 60 procent.
Diagram 5. Stadens soliditet, procent
Pensionsförpliktelser
Årets kostnader, exklusive pensionsåtagandet före 1998, inom stadsgemensam verksamhet beräknas uppgå 115 mnkr. Detta är 7 mnkr högre än bud- get. Den största avvikelsen avser utbetalda pen- sioner som inklusive löneskatt som beräknas bli 6 mnkr högre än budget. Däremot minskar pension- såtagandet för tiden före 1998 med 96 mnkr.
Minskningen är av engångskaraktär och samman- hänger med förändringar i beräkningsmetoden av pensionsåtagandet.
50% 51% 51%
46%
59% 60%
54% 54%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos 2010
Soliditet
Stadens styrkort samt uppföljning av nämnder och styrelser
Det övergripande styrkortet för Helsingborgs stad innehåller de viktigaste målen för staden enligt den politiska ledningen.
Målen i detta styrkort är tvärsektoriella i den me- ningen att det inte finns något mål som en nämnd eller styrelse ensam ansvarar för. Istället krävs det att flera delar av stadens organisation – och ibland också andra aktörer – arbetar tillsammans för att målen ska kunna uppnås.
En tanke med denna utformning är att tydliggöra att staden måste arbeta tillsammans som en orga- nisation för att uppnå viktiga mål. Stadens styrkort bör därmed också tjäna som vägledande för nämnder och styrelser när de sätter egna mål. På liknande sätt bör avdelningar och enheter arbeta när de utformar egna verksamhetsstyrkort, men då med utgångspunkt från den egna nämn- dens/styrelsens styrkort. En övergripande uppfölj- ning av respektive nämnd/styrelses ekonomiska utfall samt de fyra perspektiven i styrkortet pre- senteras på sidorna 13-22.
Det har inte varit möjligt att följa upp samtliga mål i stadens styrkort till det andra tertialet. Ett antal mätningar är bara möjliga att göra per helår.
Där information finns tillgänglig redovisas samt- liga mål, mätetal, målvärden och utfall först över- siktligt per perspektiv och sedan kommenteras de mätetal där mätningar har utförts.
Definitioner och begrepp
Perspektivet Ekonomi: Uppdragsgivarens krav på resurseffektivitet i verksamheten.
Perspektivet Medborgare/brukare: Förvänt- ningar som ställs från våra medborga- re/brukare/kunder och hur vi uppfyller dem.
Perspektivet Arbetssätt/process: Utformning av arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgares/brukares behov.
Perspektivet Framtid/utveckling: Vad vi vill göra i framtiden och hur vi behöver utveckla våra förmågor för att kunna nå dit.
Symboler för mätetalens utfall:
= Nuvarande resultat stämmer överens med uppsatt mål
= Resultatet är ej helt uppnått jämfört med uppsatt mål
= Inga/begränsade framsteg är påvisade för att uppnå uppsatt mål
= Mätningen är ej genomförd
Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde
Ekonomi Stadens ekonomi ska vara god
Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokost- nad
104% Minst 100%
Resultat ur balanssynpunkt -52 mnkr Minst 52 mnkr
Koncernens soliditet Minst 20%
Stadens soliditet 54% Minst 60%
Egenfinansiering av nettoinvesteringar i skattefinansierad verksamhet
93% 100%
Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkterna inklusive fastighetsavgift förvän- tas uppgå till 5 470 mnkr medan de sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 5 236 mnkr. Det innebär att förhållandet beräknas uppgå till 104 procent, och målet anses vara upp- fyllt.
Resultat ur balanskravssynpunkt
Stadens resultat ur balanskravsynpunkt prognosti- seras uppgå till -52 mnkr för tertial 2 2010 och därmed underskrids målvärdet gentemot uppsatt värde om +52 mnkr.
Stadens soliditet
Soliditeten för det andra tertialet 2010 uppgår till 54 procent, målvärdet för helåret 2010 om 60 procent uppnås därmed inte. Soliditeten minskade under 2009 vilket i allt väsentligt berodde på en
kraftigt ökad balansomslutning. Ökad in- och utlåning till stadens dotterföretag förklarar större delen av förändringen. Även omfattande invester- ingar och avsättningar påverkade utfallet.
Egenfinansiering av nettoinvesteringar i skattefi- nansierad verksamhet
De samlade nettoinvesteringarna i skattefinansie- rad verksamhet prognostiseras till 573 mnkr. Av- skrivningskostnaderna uppgick till 209 mnkr, medan resultat för skattefinansierad verksamhet prognostiseras till 50 mnkr. Målvärdet är fastställt till att nettoinvesteringarna ska täckas fullt ut av resultat och avskrivningar under en treårsperiod.
Under 2008 uppnåddes detta men inte under 2009 eller 2010. Räknas dessa år samman hamnar gra- den av egenfinansiering på 93 procent och målet är därmed inte uppfyllt.
Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde
Medborgare/Brukare Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg
Poäng trygghetsmätningar 2,09 poäng
Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare
164,5st 154st
Barn och ungas uppväxtvillkor
ska förbättras Andel barn i familjer med försörjningsstöd
i förhållande till totalt antal barn Max 11,5%
Andel elever som är behöriga till gymna- sieskolan, justerat för sent anlända elever från utlandet
86,3% 89%
Andel elever i grundskola och gymnasie- skola som känt sig utsatta för mobbning
6%
Folkhälsan i staden ska förbätt- ras
Ohälsotalet 0,4 dagar 0,4 dagar
Bostadsbyggnadstakten ska vara hög
Antal bostäder i plan antagna av stads- byggnadsnämnden eller kommunfullmäk- tige
168st 667st
Fler Helsingborgare ska ha ett
arbete Förvärvsintensitet Minskad diff
Utanförskapet ska minska - stadens resurssvaga områden ska lyftas
Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex
5st
Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare Antalet anmälda våldsbrott per 100 000 invånare har ökat med 11 våldsbrott per 100 000 invånare i Helsingborg under januari till augusti 2010 jämfört med januari till augusti 2009 (från 924 till 935). Målvärdet för 2010 är att differensen mellan antalet anmälda våldsbrott per 100 000 invånare i Helsingborg
jämfört med gruppen större städer ska minska jämfört med 2009. Detta mål har inte infriats då differensen mellan Helsingborg och gruppen större städer har ökat från 154 till 165.
Diagram 6. Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare tertial 2 2004-2010
Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, justerat för sent anlända elever från utlandet
Den totala andelen elever behöriga till gymnasie- skolan, justerat för sent anlända elever från utlan- det, uppgår år 2010 till 86,3 procent, vilket är under målvärdet. Med sent anlända elever avses elever som när de kommer till Sverige påbörjar något av grundskolans fyra sista år.
Enligt Skolverket har andelen behöriga elever till gymnasieskolan generellt sett sänkts i hela landet.
Skol- och fritidsnämndens verksamhet i Helsing- borg är inriktad mot att få en större andel elever som är behöriga till gymnasieskolan. Mer om detta finns att läsa i redovisningen av skol- och fritidsnämndens kvalitetsarbete samt styrkort.
Ohälsotalet
Utvecklingen av ohälsotalet visar på förbättrade värden jämfört med tidigare år för såväl Helsing- borg som riket i helhet. Helsingborg har sedan flera år tillbaka ett högre ohälsotal än snittet i jämförelsegruppen större städer. Stadens utveck- ling har dock under den senaste tiden varit bättre än denna grupp. Differensen till gruppen större städer uppgick till 0,4 dagar från januari till au- gusti år 2010 (30,3 dagar i Helsingborg jämfört med 29,9 dagar i gruppen större städer).
Diagram 7. Ohälsotalet, antal dagar
Antal bostäder i plan antagna av stads- byggnadsnämnden eller kommunfullmäktige Under januari-augusti har sju (7) detaljplaner motsvarande totalt 168 bostäder till- styrkts/antagits av Stadsbyggnadsnämnden.
Nämnden har dock goda förhoppningar att upp- nå målet om 1000 tillstyrkta/antagna bostäder under 2010.
Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde
Arbetssätt/Process Stadens medarbetare och förtroen- devalda ska vara väl förtrogna med innehållet och målen i sin förvalt- nings/ organisations styrkort samt plan för hållbar utveckling
Andel medarbetare som känner till innehål- let och målen i sin förvaltnings styrkort
80% Minst 75%
Andel medarbetare/förtroendevalda som känner till innehållet i plan för hållbar ut- veckling
Minst 75%
Sjukfrånvaron ska minska Andel sjukfrånvaro 4,7% 5%
Andel medarbetare med 4 eller fler sjuktill- fällen
17,1% 15%
Mobbning ska inte förekomma Andel medarbetare som känt sig utsatta för mobbning
Max 7%
Andel medarbetare som känner till innehållet och målen i sin förvaltnings styrkort
För 2010 var andelen som instämmer att de känner till innehållet i sin förvaltnings styrkort 80 procent. Detta är ett högre värde än målvärdet, vilket kan härledas till det ökade
arbetet med balanserad styrning och styrkort inom samliga förvaltningar i staden.
973 978 924 935
754 767 770 771
0 200 400 600 800 1000 1200
2007T2 T2
2008 T2
2009 T2
2010 Helsingborg Snitt, Större städer
42,3 41,1
38,7 35,7
32,5 30,3 40,5
39,1 37,5
35,1 32,1 28 29,9
30 32 34 36 38 40 42 44
2005 2006 2007 2008 2009 T2 2010
Helsingborgs utfall Genomsnitt större städer
Andel sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har minskat på alla förvaltningar gällande den totala sjukfrånvaron och långtids- sjukfrånvaron, både för män och för kvinnor.
Den totala sjukfrånvaron ligger nu på 4,7 pro- cent och målet med en sjukfrånvaro under 5,0 procent är därmed uppfyllt.
Den minskade sjukfrånvaron kan vara en effekt av främst två delar. Dels har en del långtidssju- ka avslutat sin anställning i samband med kon- kurrensutsättning och dels kan effekten av de nya reglerna i sjukförsäkringen slagit in, då bland annat antalet tidsbegränsade sjukersätt- ningar kraftigt har minskat.
Diagram 8: Andel sjukfrånvaro 2005-2010 (jan-augusti 2010)
Andel medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen
Utfallet för det andra tertialet är 17,1 procent vilket betyder att andelen medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen har ökat jämfört med första tertialet 2010 (16,4 procent). Utveckling- en är fortsatt svag i jämförelse med 2009.
Köp av egentlig verksamhet från föreningar och övriga företag i procent av verksamhetens kostnad Andelen köp av egentlig verksamhet i förhållande av verksamhetens kostnader uppgår till 19 procent år 2009, vilket är en förbättring med en procent- enhet jämfört med år 2008.
Målvärdet för helåret är att Helsingborg ska ha bättre än femte plats i förhållande till gruppen större städer. Utfallet visar sig att Helsingborg hamnar på andra plats, enbart Linköping har en högre andel (24 procent).
Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde
Framtid/
Utveckling
Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sveri- ge
Köp av egentlig verksamhet från före- ningar och övriga företag i procent av verksamhetens kostnad
Plats 2 Bättre än plats 5
Antal nystartade företag per 1000 invå- nare i åldern 16-64 år
Plats 1 Bättre än plats 3
Genomsnittligt antal sysselsatta per nystartat företag
Plats 9 Bättre än plats 6
Genomsnittlig avtalstrohet inom ett antal
upphandlingsområden 75%
Helsingborg ska minska sin kli- matpåverkan
Energianvändning i kommunala lokaler 173KWh/
m2
176KWh /m2
Andel av den totala körsträckan inom de kommunala verksamheterna som görs med förnybara bränslen
50%
Utsläpp av koldioxid 465 401 ton
Luftföroreningarna i Helsingborg ska minskas
Antal mätningar som överskrider miljö- kvalitetsnormen
0st 0st
8,7% 8,1%
7,1% 6,4%
5,6%
4,7%
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
10,0%
2005 2006 2007 2008 2009 T 2 2010
Antal nystartade företag per 1000 invånare i ål- dern 16-64 år
Målvärdet för helåret 2010 gällande nystartade företag per 1000 invånare i åldern 16-64 år är att Helsingborg ska ha bättre än tredje plats i förhål- lande till gruppen större städer. Detta skiljer sig åt från tidigare års mätningar då målvärdet var att öka differensen till den stad i gruppen större stä- der med högst värde. Sättet att mäta målvärdet är därmed ändrat och påverkar jämförbarheten med tidigare utfall.
Utfallet för det första halvåret 2010 visar att Hel- singborg ligger på första plats och målet är där- med uppfyllt.
Genomsnittligt antal sysselsatta per nystartat företag
Det genomsnittliga antalet sysselsatta i nya före- tag som har startats i staden under det fjärde kvar- talet 2009 (senast tillgänglig statistik) uppgår till 1,7. Detta är en ökning jämfört med genomsnittet för kvartal 1-3 2009 (1,5). Målvärdet för helåret 2010 är att Helsingborg ska ha bättre än sjätte plats i förhållande till gruppen större städer. Utfal- let för fjärde kvartalet 2009 visar att Helsingborg ligger på plats 9 av 27, där städerna på plats 3-10 ligger mycket nära varandra. Sättet att mäta skiljer sig åt från tidigare år då målvärdet var att ha ett bättre värde än föregående år.
Energianvändning i kommunala lokaler
Energianvändningen i kommunala lokaler visar ett utfall på 173 KWh/m2, där helårsnivå förväntas bli något under 174 KWh/m2. Det har på- gått/pågår ombyggnadsaktiviteter i ett större antal objekt samt kontinuerlig optimering. Staden är även engagerad i utvecklingsprojekt tillsammans med övriga kommunala enheter som till exempel central upphandling av grossist som ska leverera energieffektiva ljuskällor och det av Energimyn- digheten delfinansierade SUST-projektet i Skol- staden.
Diagram 9. Energianvändningen i kommunala lokaler, KWh/m2
Antal mätningar som överskrider miljökvalitets- normen
Hittills i år har mätningen av kvävedioxid visat på låga till måttliga halter. Endast 1 dygn har normen för kvävedioxids dygnsvärde överskridits, vilket skedde i slutet av april. Få överskridande innebär också att medelvärde för perioden är lägre än tidi- gare. Anledningen till att halten kvävedioxid har varit lägre än väntat det första halvåret i år, beror till stor del på den kalla vinter och vår som har varit samt att ozonhalten var lägre än normalt under mars-maj. De lägre halterna av kvävedioxid beror således inte på att emissionerna från trafiken har minskat. Trafikmängden är som tidigare år.
Eftersom det endast har varit ett överskridande av dygnsnormen för kvävedioxid hittills i år, är förut- sättningarna goda för att MKN för kvävedioxid i sin helhet klaras för år 2010. Normalt brukar det endast vara något enstaka överskridande av dygnsnormen under höst- och vinterhalvåren. De flesta sker under mars och april och även ibland i september.
Tabell 2. Mätningar som överskrider MKN
194 196
193
181
174 173
160 170 180 190 200
2005 2006 2007 2008 2009 T2 2010
Luftförorening MKN Utfall 080901‐
090831
Utfall 090901‐
100831 Kvävedioxid,
årsmedelvärde
Max 40 µg/m3 27,9 µg/m3 21,5µg/m3,5
Kvävedioxid, dygnsmedelvärde
Max 7 dygn får överskridas
7 dygns överskridande
1 dygns överskridande
Kvävedioxid, timmedelvärde
Max 175 timmar överskriande
84 timmars överskridande
21 timmars överskridande Ozon,
Max värde för perioden
Max 120 µg/m3 111,7 µg/m3 114 µg/m3
PM10, årsmedelvärde
Max 40 µg/m3 13,6 µg/m3 17,5 µg/m3
PM10, dygnsmedelvärde
Max 35 dygn får överskridas
0 dygns överskridande
6 dygns överskridande
Skol- och fritidsnämnden
Skol- och fritidsnämndens resultat per augusti uppgår till 37,1 mnkr, medan helårsprognosen för 2010 visar på ett överskott på 54,0 mnkr. I prognosen finns medräknat en resultatöverföring från föregående år på 32,7 mnkr samt tillfälliga resurser på 15 mnkr som nämnden tilldelats från vård- och omsorgsnämndens överskott.
Likaså ingår de 67,2 mnkr som nämnden tillfördes genom beslut i kommunfullmäktige i juni. Det sistnämnda tillskottet har kraftigt påverkat såväl förutsättningarna för förvaltningens verksamheter som den aktuella pro- gnosen för året. Viss osäkerhet finns fortfarande i vilken utsträckning de nya resurserna kommer att hinna förbrukas. Planering sker för att dessa resurser kommer att användas även våren 2011, vilket innebär att ett överskott måste redovisas i bokslut 2010. Stadens övergripande befolkningsprognos har varierat under året, vilket gör nämndens ekonomiska prognos osäker. Den senaste prognosen visar på att de 10 mnkr som över- fördes via eget kapital inte längre kommer att behövas. Nämndens totala bruttointäkter uppgår till 2 856,7 mnkr, vilket innebär att avvikelsen totalt sett utgör ca1,89 procent av omslutningen.
En bedömning av årets utfall utifrån bästa möjliga utfall pekar på ett resultat på ca 65 mnkr. Sämsta möjliga utfall bedöms istället uppgå till 45 mnkr.
Ekonomi
Skol- och fritidsnämndens övergripande ekonomimål är en ekonomi i balans. Årets resul- tat förväntas bli ett större överskott än tidigare, främst beroende på att extra resurser tillkommit under året. Nya resurser måste användas effektivt, så att en så stor ökning av måluppfyllelsen som möjligt kan uppnås. Därför finns en långsiktig planering för dessa resurser som sträcker sig in i 2011.
Medborgare/Brukare
En grundförutsättning för lärande är att barn och unga känner sig trygga. I Skol- och fri- tidsnämndens attitydundersökning våren 2010 ges området trygghet och trivsel mycket goda betyg.
De preliminära betygsresultaten i både grund- och gymnasieskolan pekar på en viss försämring jämfört med 2009. Arbetet för att öka andelen elever i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolan behöver intensifieras. En särskild satsning på matematik i de lägre åldrarna görs för närvarande. Resultatet av satsningen kan ännu inte avläsas i betygen.
Mätning av tjänstegarantin visar att 97,62 procent av eleverna kan läsa och skriva efter sitt första skolår vilket är en tydlig förbättring jämfört med 2009. 92,47 procent av elever- na uppfyller kriterierna för tjänstegarantin i matematik.
Gymnasieskolans resultat visar att en allt för stor andel av eleverna lämnar sin utbildning med slutbetyg som inte ger grundläggande behörighet till högskolan. Även här behöver arbetet med att höja måluppfyllelsen förstärkas.
Arbetssätt/Process
Sjukfrånvaron fortsätter att minska och ligger på en historiskt låg nivå, 3,78 procent. Be- dömningen är att detta har sin grund i att de rutiner som gäller för rehabilitering och upp- följning av frånvaron ligger fast. Det finns en medvetenhet om kostnader för frånvaro, dels kvalitetsmässigt och dels ekonomiskt. Detta har påverkat chefernas motivation för det förebyggande arbetet.
Preliminär statistik över resultat från nationella prov visar på en svag utveckling. Insatser för att höja måluppfyllelsen har påbörjats men det tar tid innan positiva effekter kan avlä- sas i mätvärden. Skolans förmåga att väcka nyfikenhet och lust att lära är viktiga fakto- rer. Årets utfall innebär en marginell ökning men målvärdet är ännu inte nått.
En forcering under årets andra hälft är nödvändig för att målvärdet skall nås när det gäll- er andel av deltagarna i PIM (Praktisk IT och Mediekompetens) som uppnår nivå 3.
Framtid/Utveckling
Kunniga och kompetenta medarbetare är avgörande för hög kvalitet i all verksamhet.
Både barn, ungdomar och vårdnadshavare ger höga betyg på kompetensen i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola i 2010 års attitydundersökning. Personalen anser i stor utsträckning att deras kompetens motsvarar kraven som ställs i verksamhe- ten och att de tar ansvar för sin kompetensutveckling.
Ungdomar som besöker stadens fritidsgårdar upplever i mycket hög utsträckning att de ges möjlighet till en meningsfull fritid. Perspektivet visar på god utveckling.
Vård- och omsorgsnämnden
Vård och omsorgsnämndens prognos för 2010 pekar på ett underskott på 4 mnkr för året, samtidigt som ytterligare 6,5 mnkr kommer att nyttjas ur nämndens ackumulerade överskott. Dessa 6,5 mnkr avser projekt nystart samt värdegrundsarbetet. Den egna verksamheten håller de ekonomiska ramarna och kommer att gå med ett överskott på ca 6 mnkr. Det som uppväger de positiva resultaten från verksamheten är behovet av korttidsplaceringar som ökat kraftigt under sommaren, där förvaltningen varit tvungen att köpa externa plat- ser för att tillgodose behoven. Dessutom kommer en extra avdelning att vara i drift på Pålsjöhemmet under ett antal månader på grund av ovan nämnda situation. Situationen verkar vara liknande inom sjukvården och är en (av flera) förklaringar till ökningen.
Ekonomi
Vård och omsorgsnämndens prognos för 2010 pekar på ett underskott på 4 mnkr för året, samtidigt som ytterligare 6,5 mnkr kommer att nyttjas ur nämndens ackumulerade överskott.
Medborgare/Brukare
Mediantiden från beslut till verkställighet i vårdboende är 64,5 dagar. Detta är en ökning jämfört med föregående mätning. Ökningen beror på ökat antal ansökningar och bifall till vårdboende. Antalet gäster på Villa Louise har fortsatt att öka jämfört med tidigare tertial.
Andelen nya gäster har aldrig varit så hög som nu. Andelen kunder som har en fullgod verkställighetsdokumentation har ökat jämfört med föregående mätning. Kvaliteten inne- hållsmässigt i dokumentationen har ökat. Fortfarande saknar dock mer än hälften fullgod dokumentation.
Arbetssätt/Process
Antalet kundkontakter på kundcenter har ökat med knappt 600 kontakter till sammanlagt 4800 kontakter under tertial 2 jämfört med tertial 2 år 2009. Så gott som alla arbetsgrup- per har genomfört arbetet med att processa förvaltningens kärnvärden. Arbetet med att processa förvaltningens kärnvärden är genomfört i nästan alla arbetsgrupper. Den ge- nomsnittliga sjukfrånvaron under årets sju första månader har minskat med 1,75 procent jämför med samma period 2009. Den stora minskningen (1,64 procent) ligger på lång- tidsfrånvaron. Andelen anställda med sjukfrånvaro fyra tillfällen eller mer under augusti 2009-juli 2010 är 26,76 procent. Vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. För att komma till rätta med frånvaron genomför vi projekt "Fokus frisknärvaro".
Framtid/Utveckling
Detta perspektiv mäts inte under tertial 2. Arbetet med frivilligmedhjälpare fortskrider enligt plan. Även förbättrad demensvård och fokus på fler trygghetsboende arbetar vård- och omsorgsförvaltningen enligt gällande beslut.
Utvecklingsnämnden
Utvecklingsnämndens ekonomiska resultat för de två första tertialen redovisar ett överskott på 17,5 mnkr . Inklusive resultatöverföring 16,2 mnkr från 2009 redovisas ett överskott på 33,6 mnkr. Överskottet beror främst på 5,6 mnkr i lägre kostnader för försörjningsstöd än budget och 5,9 mnkr för gymnasial vuxenutbild- ning samt 3,1 mnkr i högre intäkter inom arbetsmarknad. Störst underskott redovisar Yrkeshögskolan med 1,8 mnkr. Resultatet för året förväntas uppgå till +6,1 mnkr . Försörjningsstödet förväntas bli 4,6 mnkr lägre än budget. Tillsammans med resultatöverföringen 23,8 mnkr från 2009 blir det 29,9 mnkr.
Kostnaderna för försörjningsstöd är komplexa och påverkas av flera faktorer. I bästa fall ökar inte försörj- ningsstödet fullt så mycket som befaras utan slutar på -209 mnkr, vilket förbättrar den totala prognosen med 2 mnkr. Kostnaderna för vuxenutbildning kan bli lägre än budgeterat och förbättra prognosen med ytterligare 1 mnkr. Best case +32,9 mnkr. I sämsta fall överstigs budgeterade kostnader för försörjningsstöd med 1,4 mnkr till -217 mnkr, vilket försämrar prognosen med 1,4 mnkr. Worst case +28,5 mnkr.
Ekonomi
I ekonomiperspektivet har resultat redovisats i samtliga tre mätetal, "Utbetalt försörj- ningsstöd i förhållande till budget", Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering"
och "Egenförsörjning efter introduktionsperiodens slut". Alla mätetalen påvisar resultat där målen är uppfyllda. Det innebär att resultatet för hela perspektivet också visar ett uppfyllt mål. Resultatet för perspektivet motsvarande period 2009 visade ett resultat med sämre måluppfyllnad. År 2009 hade Ekonomiperspektivet två mätetal.
Medborgare/Brukare
Till och med tertial 2 år 2010 har mätningar gjorts i samtliga tre mätetal i Brukarperspek- tivet. I mätetalet Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad är målet uppfyllt. Mätetalet Me- ningsfull insats och mätetalet Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad vuxenutbildning påvisar båda ett resultat med förutsättningar att nå uppsatt mål. Det sammantagna resul- tatet för Brukarperspektivet t o m tertial 2 år 2010, påvisar goda förutsättningar att nå uppsatt mål.
Det förväntade resultatet för perspektivet för hela år 2010 bedöms ha förutsättningar att uppfylla målet. Resultatet för motsvarande period år 2009 visade ett uppfyllt mål.
Arbetssätt/Process
I Processperspektivet finns det totalt sex mätetal i 2010 års styrkort. Till och med tertial 2 har mätningar genomförts i tre av mätetalen. Mätetalen Sjukfrånvaro och Aktiva försörj- ningsstödstagare påvisar båda ett resultat där målet är uppfyllt. Mätetalet Matchade fad- derpar visar däremot en undermålig utveckling med 25 fadderpar under målvärdet hittills under året. Det sammantagna resultatet för perspektivet visar goda förutsättningar att nå uppsatt mål.
Det förväntade resultatet för år 2010 får anses svårbedömt, då utfallet i tre mätetal kom- mer först under sista tertialet. För motsvarande period år 2009 visade det sammantagna resultatet för Processperspektivet en undermålig utveckling för att nå uppsatt mål.
Framtid/Utveckling
I Framtidsperspektivet i 2010 års styrkort finns ett mätetal, Negativa avbrottsorsaker. Till och med tertial 2 visar detta mätetal ett undermåligt resultat. Det sammantagna resultatet för hela Framtidsperspektivet visar därför samma resultat. Det sammantagna resultatet för Framtidsperspektivet motsvarande period år 2009 visade ett uppfyllt mål.
Socialnämnden
Socialnämndens resultat för andra tertialet visar på +13,4 mnkr varav 4,4 mnkr avser ackumulerat överskott.
Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett överskott för andra tertialet med 9,0 mnkr. Verk- samheten arbetar fortsatt i en gemensam arbetsinriktning, vilken utgår från Socialnämndens styrkort som kompletterats med verksamhetsidén ”med individen och familjen för en framtid av egen kraft”. Verksamheten arbetar efter långsiktiga mål och strategier med huvudsyftet att uppnå en verksamhet och budget i balans.
Vuxenomsorgen har genomfört ett stort förändringsarbete för att anpassa sig till tilldelad budgetram vilket syns i resultatet för andra tertialet 2010. Konsekvensen av tilldelad budgetram innebär att verksamheten har tvingats anpassa ambitionsnivån både avseende kvalitet och tillgänglighet. Aktivt uppsökande verksamhet förekommer i mindre utsträckning och de externt placerade klienterna med psykiskt funktionshinder har trots långvariga placeringar motiverats för och erbjudits boende i Helsingborg. Socialnämnden har de senaste åren i alla verksamheter haft en ökad tillströmning av klienter vilket man hitintills klarat med samma antal anställda. Vi kan även konstatera att inom verksamhetsområde vuxen träffar man betydligt fler personer till en betydligt lägre kostnad än i andra jämförbara kommuner.
Verksamheten inom Barn och Ungdom visar ett överskott för andra tertialet på 7,2 mnkr vilket till största delen beror på att man totalt följer budget avseende institutionskostnader samt att vi erhållit statsbidrag mot- svarande 2,5 mnkr för ensamkommande barn. Avtal avseende ensamkommande barn skrevs först efter sommaren och var därför inte möjliga att prognostisera tidigare. Intäkter för de barn som har kommit, kom- mer nu att användas i det nya boendet för ensamkommande barn. Personalkostnader har genererat ett plus på 3,5 mnkr. Prognosen pekar på ett överskott för verksamhetsåret 2010 motsvarande 9,5 mnkr. Prognosen för socialförvaltningen uppskattas idag till att i bästa fall uppgå till 13,0 mnkr och i värsta fall +3,5 mnkr.
Ekonomi
Socialnämndens resultat för andra tertialet visar på plus 13,4 mnkr varav 4,4 mnkr avser ackumulerat överskott. Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett över- skott för andra tertialet med 9,5 mnkr.
Medborgare/Brukare
Under perioden har mottagningen gjort totalt 1399 förhandsbedömningar. Tjänstegaran- tin att förhandsbedömningar ska göras inom tio kalenderdagar överskrids med 1,8 pro- cent. Antalet personer med bostadslöshetsproblematik är i februari 2010 beräknade till 126 stycken. Andelen hemlösa med möjlighet till tak över huvudet uppgår till 87 procent, en ökning med 17 procent jämfört med 2008 och i nivå med 2009
.
Arbetssätt/Process
Förvaltningens totala sjukfrånvaro under perioden uppgår till 3,89 procent. Sedan 2005 har sjukfrånvaron minskat med 4,68 procent i förvaltningen. I årets medarbetarundersök- ning uppger 86 procent av medarbetarna att de trivs med arbete och arbetssituation (helt eller ganska väl). Den lagstadgade utredningstiden skall inte överstiga 120 dagar. Utifrån lagstiftningen kan dock tiden förlängas vid vissa omständigheter. Totalt slutför Barn och Ungdom drygt 78 procent utredningar inom lagstadgad tid.
Framtid/Utveckling
Under första kvartalet har en webb-undersökning genomförts angående socialförvalt- ningens information på helsingborg.se. Syftet med undersökning är att ta reda på om medborgarna hittar information om socialförvaltningen vid behov av hjälp. Undersökning- en omfattar 384 respondenter. Andelen nöjda medborgare uppgår till 47 procent och svaren påvisar förbättringsområden. Brukarnas nöjdhet kommer att mätas i samband med den årliga brukarenkäten. Synpunktssystemet finns sedan i höstas på helsing- borg.se. Då det legat där under en begränsad tid saknas tillräckligt underlag för att svara på frågan om brukarnas nöjdhet. Då synpunktssystem på webben generellt ger få svar införs under hösten en motsvarande intern version.
Stadsbyggnadsnämnden
Helårsprognosen visar ett underskott om 2,0 mnkr. Överföringen från 2009 års resultat uppgår till 18,4 mnkr.
Av dessa ingår 9,5 mnkr i upprättad internbudget och kommer förbrukas 2010 (kompensation för införd par- keringsmoms). Av de riktade medel till förbättrad luftkvalitet och trafikplanens genomförande (2,2 mnkr ingår i överföringen från 2009) beräknas resterande del förbrukas under 2010. Under 2010 har ett belopp motsva- rande 2,4 mnkr tillförts nämnden i och med att ansvaret för våtmarker tagits över. Under 2010 beräknas 0,3 mnkr tas i anspråk av dessa. Den redovisade prognosen beror till stor del på att kostnaderna för vinterväg- hållning visar ett överskridande mot budget om ca 9,5 mnkr. Under året har seniorkort införts på försök.
Kostnaden för dessa beräknades till 4,5 mnkr, ett belopp som tillfördes nämnden. Prognosen visar i dagslä- get kostnader som är 3 mnkr högre än budgeterat belopp. Tillsammans uppgår överskridandena för vinter- väghållningen och seniorkorten till 12,5 mnkr. Detta belopp skulle i normalfallet ge en prognos om -3,7 mnkr (8,8 mnkr - 12,5 mnkr). Totalt sett visar övriga verksamheter ett något bättre resultat (+1,7 mnkr) varför redo- visad prognos uppgår till -2,0 mnkr.
Ekonomi
Perspektivet innehåller målet att självfinansieringsgraden ska öka. Mätningen genomförs en gång per år i samband med årsbokslut och rapporteras eller kommenteras därför inte i denna uppföljning.
Medborgare/Brukare
Perspektivet innehåller målen att kundnöjdheten ska öka och att tjänstegarantierna ska uppfyllas. Tjänstegarantiernas sammanvägda uppfyllelsegrad uppgår till 96,3 procent.
Det som påverkar det sammanvägda resultatet är återkopplingen av inkomna bygglov och att staden ska ha säkra lekplatser. Avvikelserna avseende återkoppling av bygglov beror på hög arbetsbelastning i kombination med personalomsättning. Gällande lekplat- serna beror det främst på att inrapporteringen inte fungerar korrekt utan att ärendena ibland registreras som avslutade långt efter att de är genomförda. Diskussioner med entreprenörerna pågår. Kundnöjdheten mäts i november som är den årliga mätmånaden.
Våra kunder får då möjlighet att svara på en enkät via webb eller vykort. Nytt för 2010 är att vi undersöker möjligheten att genomföra kundundersökningar via telefon.
Arbetssätt/Process
Perspektivet innehåller två mål; Det processinriktade arbetssättet i förvaltningen ska stärkas och utvecklas och vi ska ha nöjda medarbetare. Gällande det processinriktade arbetssättet så uppnåddes målet med minst 3 tvärsektoriella projekt som bedrivs i för- valtningen där minst tre avdelningar deltar redan under första tertialet. Målvärdet bör höjas kommande år. Vad gäller medarbetarenkäten så har medarbetarindexet ökat från 82 procent 2008 till 84 procent 2010. Resultatet för hela staden uppgår till 82 procent vilket gör att förvaltningens resultat är bättre än medelvärdet i hela staden.
Framtid/Utveckling
Andelen körbaneyta som asfalteras under året mäts först vid årsbokslut.
Andelen huvudcykelstråk som åtgärdats under året uppgår till 4,1 procent. Kuststräckan Rydebäck - Råå, 2,1 km, har fått ny belysning och samma sak gäller Långebergastråket på 1,5 km som beräknas vara klart i oktober.
Antal detaljplanelagda bostäder i buffert uppgår till 2563 st. Under maj - aug har det hål- lits samråd på 945 bostäder fördelat över 4 detaljplaner. Under hösten finns goda förut- sättningar för att ett antal detaljplaner blir tillstyrkta/antagna i SBN.
2 mötesplatser är ombyggda under året. Möllegrändsplatsen invigdes våren 2010. Ödåk- ra torg färdigställdes under försommaren med bl.a. helt ny beläggning, belysning, bänkar etc. Arbetet med att förändra Södra kyrkogatan beräknas påbörja om 2 månader.
205 klagomål på nedskräpning i staden har inkommit under perioden. Resultatet 2009 för samma period uppgick till 249 st.
Städkampanjen I Love Helsingborg genomfördes under första halvan av 2010.
Kulturnämnden
Kulturnämndens resultat för andra tertialet uppgår till 1,2 mnkr (inklusive resultatöverföring om 6,3 mnkr).
Helårsprognosen för 2010 visar på ett överskott om 1,4 mnkr inklusive resultatöverföring (9,4 mnkr) och tilläggsjustering (0,6 mnkr). I prognosen finns en viss osäkerhet vid beräkning av totala intäkter med anled- ning av att ett antal väderkänsliga arrangemang som ska genomföras i slutet av året. I bästa fall kan det prognostiserade helårsresultatet uppgå till 3,5 mnkr och i sämsta fall +/- noll. Enligt budgetbeslut är 2010 sista året för Boost verksamheten. Projektet blev initialt ett halvår försenat och avslutats därmed halvårsskif- tet 2011. Det innebär att 2,3 mnkr av resultatöverföringen överförs till nästa år.
Ekonomi
Resultatet för perioden är 1,2 mnkr (inklusive resultatöverföring på 6,3 mnkr). Prognosen för året visar på ett resultat på 1,4 mnkr (inklusive resultatöverföring på 9,4 mnkr och tilläggsjustering på 0,6 mnkr). Resultatöverföringen innehåller poster för Boost verksam- heten på 2,3 mnkr som ska flyttas över till 2011. Delar av resultatöverföringen har an- vänds till utvecklings- och omställningskostnader.
Medborgare/Brukare
Prioriterade mål för kulturnämnden är barn och unga samt ett högt deltagande i Kulturli- vet. Utfallet för andelen barn och unga visar en mycket god utveckling. Medan högt del- tagande i kulturlivet har en utvecklingspotential. Arbetet med att nå fler deltagare i verk- samheterna är en ständigt pågående process.
Arbetssätt/Process
Under de senaste åren har flera av verksamheterna i kulturförvaltningen genomfört orga- nisationsförändringar och förändringsprocessen är inte avslutad. Det kan vara en bidra- gande anledning till att utfallen för målen är relativt låga. Under hösten skall värdena analyseras och handlingsplaner tas fram med aktiviteter för att förbättra utfallen under 2011
.
Framtid/Utveckling
Utfallet av antalet förvaltningsövergripande projekt överstiger målet. Mätetalet visar att viljan till samarbete med stadens förvaltningar är stor och att det finns goda förutsätt- ningar för det. Kulturen spelar en viktig roll i staden.
Miljönämnden
Resultat för helåret förväntas bli 3,1 mnkr, vilket är en positiv resultateffekt med 300 tkr jämfört internbudget med ett resultat om 2,8 mnkr. Avvikelsen beror primärt på förväntade ökade intäkter inom livsmedeltillsyn.
Vidare prognostiseras lägre kostnaderna ske inom administration och miljömålsarbete för energiplan. Best case förväntas kunna uppgå till 3,4 mnkr samt worst case om 3 mnkr - bägge beroende på bland annat vilka intäkter som uppgår för tillsynsavdelningarna. Utfallet till och med augusti uppgår till 2,1 mnkr, som ligger i linje med det förväntade helårsresultatet.
Ekonomi
Resultat för helåret förväntas bli 3,1 mnkr, vilket är en positiv resultateffekt med 300 tkr jämfört internbudget med ett resultat om 2,8 mnkr. Avvikelsen beror primärt på förvänta- de ökade intäkter inom livsmedeltillsyn. Vidare prognostiseras lägre kostnader inom ad- ministration och miljömålsarbete/energiplan.
Medborgare/Brukare
Målet att personalen ska ge ett bra bemötande samt lämna lättbegriplig information i skrivelser och beslut mäts genom en årlig enkätundersökning i oktober. Målet om att utfästelserna i tjänstegarantierna ska hållas, har uppnåtts till 95 procent. Antalet avvikel- ser från tjänstegarantierna är fem av 153 granskade fall. Med hänsyn till att antalet avvi- kelserna är få bedöms resultatet sammantaget vara acceptabelt. Bransch- och informa- tionsmöten med företag löper på enligt planen. Antalet utdelade Smileydekaler för att premiera felfria livsmedelsverksamheter har redan överträffat målvärdet.
Arbetssätt/Process
Arbetet med miljö- och energiledningssystemet ligger bra till för att nå målet. Av planera- de 100 stödinsatser har 78 redan genomförts. Målet om att medarbetarnas kunskap om verksamhetssystemet (ISO 9001 och 14001) ska vidmakthållas mäts vid externa revisio- ner. Någon extern revision har ännu inte gjorts. Uppföljningen av målet om att registrera- de tillsynsobjekt ska bli föremål för tillsyn i den omfattning som behövs, visar att 64 pro- cent av de planerade kontrollerna på livsmedelsavdelningen har genomförts och att pla- nen inte nås helt. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har genomfört 81 procent av sina planerade tillsynsbesök och ligger väl till i förhållande till planen. Sjukfrånvaron är 4,36 procent och har sjunkit jämfört med tertial 1. Arbetet med att nå målvärdet på 4 procent fortlöper.
Framtid/Utveckling
Om de individuella och gemensamma kompetensutvecklingsplanerna för 2010 följs når vi troligtvis upp till målet om att medarbetarna ska erbjudas kompetensutveckling. Det kan dock noteras att utfallet med 2,8 genomförda utvecklings- och kursdagar är lägre i jämfö- relse med tertial 2 2009 (4,25). Målvärdet gäller under en treårsperiod. Målet om att mil- jöprogrammet ska följas upp bedöms kunna uppfylldas vid utgången av 2010. 41 åtgär- der har genomförts och 24 åtgärder är påbörjade. Ytterligare nio åtgärder bedöms vara helt genomförda vid årsskiftet. Sju åtgärder är fortfarande försenade. Några av åtgärder- na föreslås föras över till nästa miljöprogramsperiod eller till stadens energistrate- gi/energiplan.
Överförmyndarnämnden
Kommunbidraget för 2010 uppgår till 7 800 tkr. Kostnaderna för tertial 2 uppgår till 5 994 tkr. Intäkter i form av återkrav från Migrationsverket uppgår till 28 tkr. Avvikelser förekommer framförallt vad gäller arvodes- kostnaderna till ställföreträdare. Arvodeskostnaderna till ställföreträdare är beroende av vilka huvudmän som innehar ställföreträdarskap anordnade för sig under föregående år. Kostnaden skall utgå antingen av kom- munala medel eller av huvudmännens egna medel beroende på de sistnämndas ekonomi under det år som uppdraget utförs. Utfallet år 2009 vad gäller arvoden uppgick till 4 134,3 tkr. Dessförinnan lades internbudge- ten för 2010 till 3 750 tkr. Budgeten för 2010 vad gäller arvoden till ställföreträdare kommer att överskridas.
Diskrepansen mellan utfallet 2009 och internbudgeten 2010 är 384,3 tkr. Övriga kostnader ligger väl i över- ensstämmelse med budget. Verksamheten bedöms totalt sett, med hänsyn taget till 2009 års utfall vad gäller arvoden till ställföreträdare, att inte kunna bedrivas inom anvisad budgetram. Helårsprognosen 2010 visar på ett negativt resultat om 500 tkr.
Ekonomi
Ekonomiperspektivet är inte uppfyllt. Med ledning av föregående års resultat kommer sannolikt verksamheten inte att kunna bedrivas inom anvisad budgetram. Prognostiserad avvikelse talar även fortsättningsvis för att avvikelse för hela 2010 utgör ca 500 000 kr.
Avvikelsen utgörs i sin helhet av arvoden till ställföreträdare. Det går inte i förväg att av- göra hur stor del av de återstående arvodena som kommer att betalas av kommunala medel respektive av huvudmännens egna medel, där sådana finnes. Övriga kostnader överensstämmer väl med budget. Det andra mätetalet i ekonomiperspektivet, vilket syftar till att ökande kostnader per ärende ej skall överstiga 5 procent, går ej att mäta förrän efter årets slut.
Medborgare/Brukare
Medborgar/Brukareperspektivet under tertial 2 vad gäller besvarande av till myndigheten inkomna relevanta mejl är uppfyllt. Utfallet i andel besvarade telefonsamtal kan ej anges i 2010 års styrkort då mätning ej medges i stadens telefonisystem.
Arbetssätt/Process
Arbetssätt/Processperspektivet är mer än väl uppfyllt då andel medarbetare som stannar i verksamheten uppgår till 100 procent samt då andel sjukfrånvaro sjunkit från 2,43 pro- cent till 1,8 procent. Resultatet av medarbetarenkäten redovisas ej på enhetsnivå då antal medarbetare understiger åtta. Detta mätetal kommer därför att utgå ur 2011 års styrkort.
Framtid/Utveckling
I Framtid/Utvecklingsperspektivet har mätningar gjorts i fyra av mätetalen. Av dessa uppnår tre av mätningarna minst de uppsatta målvärdena. När det gäller utfallet för andel granskade års/slut- och delräkningar med korrigering/anmärkning har ett försämrat resul- tat uppmätts. Målvärdet har åsatts max 19,4 procent medan utfallet utgör 34 procent.
Mätning av antal nyrekryterade ställföreträdare och handläggningstid vid anordnande av ställföreträdarskap kan ske först vid årets slut.
Kommunstyrelsens förvaltning
Det prognostiserade överskottet för KS förvaltning om +20,1 mnkr beror huvudsakligen på prognostiserade resultat för MEX på +8 mnkr (reavinster) och ej utnyttjad resultatöverföring om +9 mnkr. De största anled- ningarna till det prognostiserade utfallet på stadsgemensamt om -227,6 mnkr är en uppbokning av stadens medfinansiering av Maria station (-311 mnkr), samt att pensionskostnaderna bedöms bli lägre än budgeterat (+89 mnkr). Av de totalt 10 mnkr som är avsatt för KS oförutsedda har 1,2 mnkr använts under perioden januari-augusti. I best och worst case är det inte medtaget utrymme för stora variationer på pensionskostna- der, kalkyldifferenser, större försäkringsskador och liknande.
Ekonomi
Ingen mätning avseende perspektivet ekonomi är genomfört andra tertialet då mätetalet mäts endast årsvis.
Medborgare/Brukare
Inga mätningar inom perspektivet medborgare/brukare har utförts. Frågeunderlag avse- ende enkäterna kommer att tas fram under oktober i samverkan med förvaltningens styrkortssamordnare. Enkätundersökningarna genomförs i början av december efter godkännande av förvaltningens ledningsgrupp.
Arbetssätt/Process
Måluppfyllnaden avseende stadens och förvaltningens mål är god. Utfallet för mätetalet andel sjukfrånvaro har minskat andra tertialet 2010 jämfört med föregående period (från 3,78 procent till 3,06 procent). Andelen medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen de senaste 12 månaderna visar på en ökning jämfört med föregående 12 månaders period (från 4,2 procent till 5,8 procent). Personalavdelningen ska återkomma med fördelningen.
Framtid/Utveckling
Perspektivet i sin helhet uppvisar ett undermåligt utfall inom likabehandling och god ar- betsmiljö. 89 procent av medarbetarna upplever dock sin arbetsplats till största del jämlik och 96 procent anser sig ha tillräcklig kompetens för att utföra sitt uppdrag och sina ar- betsuppgifter. Måluppfyllelsen när det gäller andelen medarbetare inom förvaltningen som anser att arbetsplatsen har beredskap för att hantera mobbing eller sexuella trakas- serier är dock mycket låg (endast 44 procent). Gemensamma insatser inom förvaltningen bör göras för att få ökad kunskap om stadens arbete. Utfallet avseende andelen medar- betare som har en individuell utvecklingsplan ligger också långt under målvärdet. Tren- den är dock positiv jämfört med föregående mätning, men ökningstakten är alltför lång- sam.
Styrelsen för Kärnfastigheter
Delårsbokslutet utvisar ett resultat på +3,3 mnkr. Detta är till största delen periodiserat resultat från 2009.
Prognosen för helåret visar på ett plus på 4,0 mnkr. Nybyggnad av 12 stycken LSS lägenheter, Cirrusmolnet:
efter genomarbetat förslag och erhållna anbud uppgår projektkostnaden till ca 24,5 mnkr. Avvikelsen 2,5 mnkr, mot tidig uppskattad kostnad beror på utökade ytor. Prisman 4, nybyggnad av 12 stycken LSS lägen- heter: Efter genomarbetat systemskede ligger prognosen för projektkostnaden till ca 29,5 Mnkr. Avvikelsen, 7,5 Mnkr, mot tidig uppskattad kostnad beror dels på utökade ytor samt att huset skall uppfylla kraven för ett passivhus. Upphandling avvaktas.
Ekonomi
Kärnfastigheter har fokus på att öka konkurrensupphandlade underhållsinsatser. Införda rutiner för att öka omflyttningsfrekvensen i det bostadssociala programmet har nu gett ett mycket bra resultat.
Medborgare/Brukare
Vår kundmätning vad gäller NKI-index pågår för tillfället och beräknas vara färdigställt under hösten. Både planeringsmöten och avstämningsmöten genomförs planenligt i syfte att öka samverkan med kunder.
Arbetssätt/Process
Förvaltningens sjukfrånvaro har minskat ytterligare sedan tertial 1 2010. För att säkra kvaliteten i verksamheten har förvaltningens kvalitetssystem reviderats under sommaren.
Bedömning av medarbetarnas omvärldsbevakning görs i slutet av året.
Framtid/Utveckling
Kärnfastigheter kommer att ha fortsatt fokus på fuktfrågorna genom att ha speciell fukt- kompetens i alla större projekt. Aktiviteter för hälsa och glädje förekommer kontinuerligt i förvaltningen. Samverkan med kommunnätverket utvecklas successivt. Nätverket inne- bär flera löpande kontakter i vardagen. Energiförbrukningen fortsätter nedåt. Teknikgrup- pen inom Kärnfastigheter driftoptimerar och mäter löpande energiförbrukningen på alla objekt. Målvärdet för friskvårdskortsutnyttjandet bedöms som möjligt att nå till årsskiftet 2010/2011.
Ekonomiavdelningen, Järnvägsgatan 14 251 89 Helsingborg
ekonomiavdelningen@helsingborg.se
