Patientsäkerhetskultur

(1)

[Skriv text]

NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET

Patientsäkerhetskultur

SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN LANDSTINGENS

MÄTNINGAR AV PATIENTSÄKERHETSKULTUR

(2)

(3)

NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET

Patientsäkerhetskultur

SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN LANDSTINGENS

MÄTNINGAR AV PATIENTSÄKERHETSKULTUR

(4)

(5)

Förord

En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för att skapa en säker vård. Att mäta patientsäkerhetskulturen ingår därför som ett viktigt led i att förbättra patientsäkerheten i svensk hälso- och sjukvård. Inom ramen för en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting erbjöds landsting och regioner (fortsättningsvis benämnda landsting) för 2011, en prestationsbaserad ersättning för att mäta patient- säkerhetskulturen. För 2012 utbetalas en ersättning till de landsting som analyserar sina resultat och utifrån dessa analyser upprättar en handlingsplan eller planer med målet att förbättra patientsäkerhetskulturen.

I denna rapport presenteras ett urval av resultaten från patientsäkerhetskulturmätningar på landstingsnivå med sammanställningar på nationell nivå. Rapporten riktar sig främst till vårdgivare, verksamhetschefer och annan ledningspersonal. Rapporten riktar sig även till annan berörd personal inom hälso- och sjukvård.

Nästan alla landsting har tecknat avtal med Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator) för mätningar av patientsäkerhetskulturen. Indikator tillhandahåller råd och stöd samt en databas som möjliggör jämförelser mellan olika enheter. De resultat som ingår i denna rapport baserar sig på data från Indikator samt på data från Västernorrland.

All data i rapporten har sammanställts av Indikator i samråd med SKL och de landsting som har tecknat avtal med företaget. Diagrammen har sedan tagits fram av Indikator och SKL utifrån dessa data.

Det bör dock redan här understrykas att de resultat som presenteras är både osäkra och svårtolkade. Orsakerna till detta är bland annat att det rör sig om de allra första mät- ningarna, att landstingen har olika förutsättningar och att de har gjort olika urval. Det ligger även i kulturmätningars natur att de är svårtolkade, eftersom de mäter den subjektiva uppfattningen hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Det går därför inte att dra allt för långtgående slutsatser utifrån dessa resultat vad gäller skillnader mellan landsting.

Viktigare är i stället de reflektioner och diskussioner som resultaten kan stimulera till.

Förhoppningen är att rapporten kan ge en översiktlig (om än ofullständig) bild av svensk patientsäkerhetskultur och utgöra en inspiration vid egna analyser . Genom analyser av de egna resultaten, på landstings-, sjukhus- eller enhetsnivå, kan förbätt- ringsområden identifieras. Analyserna kan då användas som underlag för lokala hand- lingsplaner och utgöra en del av den egenkontroll som patientsäkerhetslagen med till- hörande föreskrift ålagt vårdgivarna att genomföra.

Stockholm i mars 2012

Eva Estling

Projektchef, patientsäkerhet Avdelningen för vård och omsorg

(6)

Innehåll

Bakgrund ... 7

Vad är patientsäkerhetskultur? ... 7

Varför mäta patientsäkerhetskultur? ... 7

Genomförande och urval ... 8

Att tolka resultaten ... 9

Resultatredovisning ... 11

Vilka har svarat på enkäten? ... 12

Bakgrundsvariabler ... 14

Patientsäkerhetskultur inom landsting ... 15

Spridning inom landsting ... 20

Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter specialiteter ... 29

Svar från hälso- och sjukvårdspersonal efter yrke ... 34

Svar från personal inom primärvården ... 36

Svar från personal inom medicinska specialiteter ... 38

Svar från personal inom psykiatrisk specialitet ... 40

Svar från personal inom kirurgiska specialiteter ... 42

Västernorrland ... 44

Bilaga ... 45

(7)

Bakgrund

Vad är patientsäkerhetskultur?

Med patientsäkerhetskultur avses bl.a. förhållningssätt, normer och attityder hos individer och grupper som har betydelse för patientsäkerheten. Säkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och baseras på såväl skrivna som oskrivna regler och ut- talade och outtalade uppfattningar och värderingar, vilka tillsammans påverkar indivi- ders och gruppers handlande. Säkerhetskulturen genomsyrar allt arbete med patient- säkerhet, från ledning och styrning till hur medarbetarna och vårdteamen förhåller sig till risker i olika arbetsmoment. En god patientsäkerhetskultur är därför en av

förutsättningarna för att nå en hög patientsäkerhet.

Säkerhetskulturens betydelse har sedan länge lyfts fram inom andra högriskverk- samheter, t.ex. inom flyg, trafik och kärnkraft. Även hälso- och sjukvården är att betrakta som en högriskbransch, och kulturens betydelse för patientsäkerheten har under senare år kommit att uppmärksammans allt mer.

Varför mäta patientsäkerhetskultur?

Syftet med att mäta patientsäkerhetskulturen är att med hjälp och vägledning av resultaten från mätningarna, tillsammans med andra informationsunderlag, bedriva ett förbättringsarbete som på sikt kan leda till att minimera riskerna för undvikbara skador i vården.

För att få en helhetsbild av patientsäkerheten i en verksamhet är det nödvändigt att använda ett flertal mätmetoder. Patientsäkerhetskulturmätningar kan vara ett användbart komplement till kvantitativa mått på säkerheten. Resultaten kan bland annat bidra till att lyfta fram ett systemperspektiv i förbättringsarbetet. Mätningarna kan även, genom själva genomförandet, bidra till att belysa frågor om patientsäkerhet i en lokal verksamhet och på så vis också öka insikten om vikten av en god patientsäkerhetskultur.

Socialstyrelsen rekommenderar att mätning av patientsäkerhetskultur ingår som en del av den egenkontroll och uppföljning av verksamheten som vårdgivarna är skyldiga att genomföra enligt den nya patientsäkerhetslagen. För 2012 kommer det därför, inom ramen för den patientsäkerhetsöverenskommelse för 2012 som slutits mellan SKL och staten, att utbetalas prestationsersättningar till de landsting som upprättar en

(8)

Genomförande och urval

Samtliga landsting, utom Västernorrland, har genomfört mätningar tillsammans med Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator). Av detta skäl ingår inte Västernorrland i all statistik, och en del av statistiken för Västernorrland redovisas för sig i slutet av rapporten.

Eftersom svaren i en patientsäkerhetskulturmätning kan skilja sig mellan första mät- ningen och senare mätningar baseras redovisningen på resultaten från varje landstings första mätning^1* (se tabell nedan). Det innebär att vissa landsting, eller delar av landsting, samlade in data redan 2009 medan de flesta landsting gjorde det under 2010 och 2011. De data som har slagits ihop från flera år hänför sig från mätningar av olika delar av landstingets hälso- och sjukvård.

Formuläret som har använts är en svensk översättning av den amerikanska enkäten Hospital Survey on Patient Safety Culture. Ett antal landsting har tillsammans med Socialstyrelsen ansvarat för översättning och validering av frågeformuläret. Den ur- sprungliga enkäten är framtagen främst för att användas inom sjukhusverksamhet. Det innebär att några frågor fungerar sämre i exempelvis primärvården. I huvudsak handlar det om de dimensioner som hanterar samarbete och överlämningar mellan enheter.

Undersökningen gjordes med hjälp av en webbenkät i nästan alla landsting. Ett fåtal enheter har använt sig av en pappersenkät. En inbjudan om att delta i undersökningen skickades till medarbetarnas e-postadresser. Två påminnelser skickades till dem som inte hade besvarat. Vanligen omfattade varje enskild insamlingsperiod cirka tre veckor.

TABELL 1 Urval inom landstingen

Landsting Totalt

utskickade

Returnerade Svarsfrekvens

%

Undersökningsår

Jämtlands läns landsting 638 349 56,9 2011

Dalarna 4291 2358 55,5 2011

Gävleborg 1978 1553 81,0 2011

Blekinge 2976 1605 54,7 2011

Jönköpings län 7455 4697 64.8 2010

Kalmar län 5149 4480 87,8 2011

Uppsala län 4291 2836 67,0 2011

Värmland 2101 1022 48,8 2009

Västmanland 4594 2800 62,2 2009, 2011

Östergötland 9933 5833 60,7 2010

Kronoberg 5431 2883 54,4 2011

Sörmland 4446 2030 47,1 2010

Norrbottens läns landsting 5961 2050 35,2 2011

Gotland 883 471 57,2 2011

Halland 5992 3720 62,3 2011

Skåne 13710 10326 78,7 2010-2011

Stockholms läns landsting 27845 15704 56,8 2009-2011

Västerbottens läns landsting 6881 3855 58,4 2011

Västra Götalandsregionen 23300 14266 64,0 2011

(9)

Förutom de data som redovisas i årsrapporten har ett antal landsting genomfört

mätningar med denna enkät inom hela eller delar av verksamheten under andra tillfällen sedan 2009 (patientsäkerhetskulturmätningar som genomförts med andra enkäter redovisas inte i sammanställningen nedan).

Landsting Totalt

utskickade

Returnerade Svars- frekvens

Undersökningsår

Landstinget Kronoberg 5055 2478 51,3% 2009

Landstinget i Jönköping 6713 4747 73,2% 2011

Landstinget i Värmland 3545 2050 64,3% 2011

Region Skåne 80 65 81,3% 2009

Att tolka resultaten

Eftersom resultaten avser de första mätningarna som gjordes inom varje landsting bör de tolkas försiktigt. I och med att mättillfällena skiljer sig mellan och inom landstingen, kan tidsbundna faktorer ha betydelse för resultaten. Det förekommer också skillnader i urval och svarsfrekvens vilket behöver beaktas när resultaten jämförs. Vid ett mindre antal svar finns en större risk för att slumpfel påverkar resultatet eftersom enskilda svar då får ett större genomslag. Vid ett mindre urval finns på motsvarande sätt en större risk för systematiska fel, t.ex. om vissa personalkategorier inte är inkluderade.

Det är viktigt att fortsätta mätningarna för att lokalt kunna utvärdera förbättrings- åtgärder och behålla fokus på den rådande säkerhetskulturen i organisationen. Hand- boken Att mäta patientsäkerhetskulturen, som revideras under 2012, kommer att ta tillvara erfarenheter från genomförda mätningar.

Den enkät som mätningarna baseras på innehåller dels bakgrundsfrågor, dels 51 frågor där de flesta svarsalternativen är på en femgradig skala från ”stämmer mycket dåligt”

till ”stämmer mycket bra” (eller från aldrig till alltid) med ett neutralt svarsalternativ i mitten. Frågorna är indelade i nio avsnitt och konstruerade så att de kan summeras i sjutton dimensioner. Det bör noteras att vissa frågor har en högre svarsfrekvens än andra inom samma dimension, vilket gör att de får en större vikt vid beräkningen av ett indexvärde.

Dimensionernas indexvärden beräknas utifrån antalet positiva svar som andel av alla svar på frågorna inom varje dimension (inklusive det neutrala svarsalternativet). Vad som räknas som ett positivt svar beror på frågan. Svaren ”stämmer mycket dåligt” och

”stämmer ganska dåligt” räknas t.ex. som positiva svar om det är svar på en negativ fråga och tvärtom. Indextalen går från 1 till 100. Dimensioner med indexvärden över 70 tolkas som att de uppfattas som väl fungerande av medlemmarna. Utfall mellan 51 och 69 anger att förbättringar kan vara aktuella men att de eventuellt kan ges lägre prioritet än indexvärden på 50 eller lägre.

Resultaten bör tolkas utifrån att enkätsvaren är subjektiva och inte nödvändigtvis re- flekterar de verkliga förhållandena. Till exempel kan en hög riskmedvetenhet resultera i ett sämre resultat eftersom personalen då förhåller sig mer kritisk till verksamheten,

0-50 51-69 70-100

(10)

Genom fortsatta mätningar kan de sedan följa förändringar över tid och utvärdera resultaten av förbättringsåtgärder.

Tips och råd från mätning till åtgärder finns i SKL:s tipsguide Att mäta patientsäkerhetskultur, liksom i handboken Att mäta patientsäkerhetskulturen (i den finns även enkäten med som en bilaga). Båda dessa finns att beställa på www.skl.se/publikationer

(11)

Resultatredovisning

Mätresultaten visar bland annat att många av vårdens medarbetare ser positivt på samarbetet inom den egna vårdenheten och tycker att de har en öppen kommunikation.

Däremot uppger flera att de är kritiska till högsta ledningens stöd i patientsäkerhets- arbetet. Mätningen visar även att det finns en låg benägenhet att rapportera in händelser, att samarbetet mellan vårdenheterna upplevs som bristfällig och att medarbetarna tycker att de har en hög arbetsbelastning.

Här redovisas delar av resultaten på nationell nivå. Resultaten från landstingen har dock inte viktats, och kan därför inte med säkerhet sägas återspegla patientsäkerhetskulturen i hela Sverige. Varje landsting påverkar det nationella resultatet utifrån hur många som har besvarat enkäten snarare än hur stort landstinget är i förhållande till resten av landet.

Västernorrland ingår inte i redovisningen på nationell nivå.

Resultatet redovisas i det följande på nationell nivå uppdelat på landsting, specialiteter och yrkeskategorier.

DIMENSIONER OCH FRÅGOR

Dimensioner (P) och underliggande frågor (bokstäverna anger avsnitt och siffrorna frågornas nummer i enkäten):

P1 Benägenhet att rapportera händelser (D1, D2, D3)

P2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet (A17, A20, A12, A19) P3 Självskattad patiensäkerhetsnivå (E1)

P4 Antal rapporterade avvikelser (G1)

P5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet (B1, B2, B3, B4) P6 Lärandeorganisation (A8, A11, A15)

P7 Samarbete inom vårdenheten (A3, A5, A6, A13) P8 Öppenhet i kommunikationen (C2, C4, C6)

P9 Återföring och kommunikation kring avvikelser (C1, C3, C5) P10 En icke straff- och skuldbeläggande kultur (A10, A14, A18) P11 Arbetsbelastning och personaltäthet (A4, A7, A9, A16) P12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete (F1, F8, F9) P13 Samarbete mellan vårdenheterna (F4, F10, F2, F6)

P14 Överlämningar och överföringar av patienter och information (F3, F5, F7, F11)

(12)

Vilka har svarat på enkäten?

De resultat som redovisas i denna rapport baserar sig på svaren från de 84 215

(86 241då Västernorrland inkluderas) personer som har deltagit i de första mätningarna av patientsäkerhetskultur som har gjorts i de olika landstingen. Varje fråga i enkäten har ett större eller mindre bortfall (se bilaga).

Svarsbortfallet skiljer sig åt mellan frågorna, från ett par procent för några frågor, upp till som mest 26 procent för en fråga (fråga G6 ”På vår vårdenhet får patienter/när- stående som varit berörda av en negativ händelse information om möjligheten att söka ersättning från patientförsäkringen och om var man kan få hjälp”). Den ojämna för- delningen av svaren på frågorna gör att vissa frågor kan få en större eller mindre vikt vid sammanställningen av indextal till dimensioner än andra frågor.

Av respondenterna är en majoritet kvinnor (80 procent), och över två tredjedelar av dem som svarat på frågan om ålder uppgav att de var över 45 år gamla. Hälften av respondenterna har arbetat inom vården 21 år eller längre och de flesta, över 90 procent, har arbetat mer än ett år på sin nuvarande vårdenhet och inom sin specialitet.

Arbetstiden för de flesta är mellan 20 och 59 timmar i veckan. Lite över hälften arbetar deltid, d.v.s. mindre än 40 timmar i veckan.

I databasen har sjuksköterskor och undersköterskor registrerat de flesta svaren och den vanligaste specialiteten i mätningen är medicinsk specialitet. Landstingen skiljer sig åt vad gäller vilka specialiteter som ingår i mätningarna, vilket också reflekteras i dia- grammet nedan.

DIAGRAM 1 Vilken typ av vårdenhet arbetar du på?

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

Vårdcentral Psykiatri Rehabilitering Geriatrik Medicinsk specialitet Kirurgisk specialitet Anestesi Obstetrik och gynekologi Barn-och ungdom Akutmottagning Radiologi Intensivvård Laboratorium Många olika vårdenheter Annan Ej ifylld

(13)

DIAGRAM 2 Arbetar du främst inom?

DIAGRAM 3 Vad har du för befattning på din vårdenhet?

Öppenvård 31%

Dagsjukvård 3%

Hemsjukvård Slutenvård 1%

53%

Ej ifylld 12%

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000

Sjuksköterska Specialistsjuksköterska Biomedicinsk analytiker Undersköterska Skötare Specialistläkare ST-läkare AT-läkare Annan läkare Dietist Sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped Kurator Psykolog Assistent/kontorist/sekreterare Tekniker Administratör, vårdutvecklare Chef Annan Ej ifylld

(14)

Bakgrundsvariabler

Det framgår av bakgrundsvariablerna att personal utan direktkontakt med patienter i det dagliga arbetet tenderar att skatta patientsäkerheten högre än den personal som har direktkontakt med patienter i sitt dagliga arbete. Det framkommer ingen påtaglig skill- nad mellan personer som uppger att de arbetar 20-39 timmar i veckan och sådana som uppger att de arbetar 40-59 timmar i veckan. De som uppger att de arbetar över 60 timmar i veckan är dock mer kritiska i fråga om den generella patientsäkerheten på den egna avdelningen. Dessa utgör dock endast 0,6 procent av respondenterna (496 personer).

DIAGRAM 4 Personal med, och utan, direktkontakt med patienter

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Ja, jag har normalt direktkontakt med patienterna (n=70783) Nej, jag har normalt inte direktkontakt med patienterna (n=8472)

P1 Benägenhet att

rapportera händelser P2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet

P3 Självskattad patientsäkerhetsnivå

P5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet

P6 Lärandeorganisation

P7 Samarbete inom vårdenhet P8 Öppenhet i kommunikation P9 Återföring och

kommunikation kring avvikelser P10 En icke straff- och

skuldbeläggande kultur P11 Arbetsbelastning och

personaltäthet P12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete P13 Samarbete

mellan vårdenheterna P14 Överlämningar och överföringar av patienter och information?

P16 Information och stöd till patientervid negativ händelse

P17 Information och stöd till personal vid negativ händelse

(15)

TABELL 2 Hur länge har du arbetat inom din nuvarande specialitet eller ditt nuvarande yrke?

Patientsäkerhetskultur inom landsting

Spridningen av resultaten mellan landstingen är, för de flesta dimensioner, liten. De flesta landsting uppvisar alltså ett likartat mönster. Några landsting avviker dock inom vissa dimensioner. Nedan redovisas femton dimensioner i spindeldiagram. Resultaten har även sammanställts i en tabell, där dimensioner med indextal 50 eller lägre, och 70 eller högre, har markerats (med rött respektive med grönt). Dimensioner med indextal 70 eller högre kan anses vara väl fungerande, medan sådana som har indextal 50 eller lägre bör betraktas som prioriterade förbättringsområden.

Indextalen ger ett genomsnitt för landstinget, vilket betyder att vissa grupper av hälso- och sjukvårdspersonal, eller vissa typer av avdelningar o.s.v. kan dra upp eller ner resultatet.

Resultaten redovisas därför även uppdelat på dimension och landsting, med median och spridning mellan enheterna.

Mindre

än 1 år 1 till 5 år 6 till 10 år 11-15 år 16-20 år

21 år eller längre Ej ifylld

Antal 3237 16775 14447 11050 8130 26422 4154

P1 43 43 45 47 48 50 46

P2 60 56 58 60 62 66 56

P3 55 51 53 55 58 62 53

P5 65 61 60 61 61 63 55

P6 55 55 56 57 57 59 52

P7 83 79 78 79 78 80 75

P8 75 72 72 73 73 75 68

P9 70 70 71 72 71 74 68

P10 55 56 57 59 58 60 51

P11 49 47 49 50 50 51 46

P12 37 33 35 37 38 41 35

P13 49 46 45 46 47 50 44

P14 49 46 45 44 45 46 44

P16 53 51 53 56 57 60 52

P17 57 55 56 58 59 64 56

(16)

DIAGRAM 5 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och självskattad patientsäkerhetsnivå

DIAGRAM 6 Ledning och organisation 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patiensäkerhetsnivå Riket*

Riket utan primärvården*

Blekinge Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Jämtland

Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne

Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland

Örebro Östergötland

Västernorrland

*inkluderar inte Västernorrland

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90Riket*

Blekinge Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Jämtland

Jönköping Uppsala

Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland

Västernorrland

(17)

DIAGRAM 7 Del av dimensionsområdet säkerhetskultur i egen organisation

DIAGRAM 8 Samarbete med andra 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Benägenhet att rapportera händelser Lärandeorganisation

Samarbete inom vårdenheten Återföring och kommunikation kring avvikelser Riket*

Blekinge Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Jämtland

Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne

Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten

Västmanland Västra Götaland

Västernorrland

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Riket*

Blekinge Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Jämtland

Jönköping Uppsala

Värmland Västerbotten

Västmanland Västra Götaland

Västernorrland

(18)

DIAGRAM 9 Stöd vid negativ händelse

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse

Riket*

Blekinge Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Jämtland

Jönköping

Kalmar Kronoberg Norrbotten

Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland

Västra Götaland Örebro

Östergötland Västernorrland

(19)

Dimension / Frågeområde

Antal

Benägenhet att rapportera händelser

Sammantagen säkerhetsmedvetenhet

Självskattad patiensäkerhetsnivå

Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet

Lärandeorganisation

Samarbete inom vårdenheten

Öppenhet i kommunikationen

Återföring och kommunikation kring avvikelser

En icke straff- och skuldbeläggande kultur

Arbetsbelastning och personaltäthet

Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete

Samarbete mellan vårdenheterna

Överlämningar och överföringar av patienter och information

Riket*8421547615662577973725849374746Riket utan primärvården*7312147605661578073725749364746Blekinge160550625865588278745947164145Dalarna235849575360568173765548284650Gotland47138474350447874675338174346Gävleborg155338534561527873705241233944Halland372047636162588274756053375047Jämtland34950575359537874715844223742Jönköping469747686358648073736155495450Kalmar448048696463618075735854515350Kronoberg288348636165598173756051435146Norrbotten205047645662597774725850415450Skåne1032646585462557874685650354444Stockholm1570450595661587972725852465046Sörmland203041564758507673635545294342Uppsala283648534860558171675545233943Värmland102249665968628679796454355358Västerbotten385546595762588078776147304747Västmanland280045545062537670745444263940Västra Götaland1426640595359527871675646314542Örebro137750727171658681757159565756Östergötland583354666564598175796147384644Västernorrland202647554964517773705441253740* Inkluderar inte Västernorrland

TABELL 3 Dimensioner, landsting

(20)

Spridning inom landsting

Resultaten skiljer sig åt även mellan enheterna inom landstingen. Inom vissa frågor har respondenterna inom enheterna uppgett liknande svar över hela landet och mellan olika specialiteter. För vissa frågor är dock spridningen större med stora skillnader mellan enheterna. Inom vissa landsting och specialiteter är spridningen större och i andra mindre. Resultaten redovisas här uppdelat på dimension, landsting och specialitet, med median och spridning mellan enheterna. Spridningsdiagrammen visar medianen samt kvartil ett och tre.

Om resultaten per enhet inom ett landsting rangordnas från högsta till lägsta är median- värdet det mittersta av dessa värden. Hälften av enheterna har alltså ett värde som är högre än medianen medan den andra hälften har ett värde som är under medianen. När värdena delas upp i fyra delar, kvartiler, ges också ett mått på spridningen inom landstinget. En fjärdedel av enheterna har ett värde som understiger värdet för första kvartilen och tre fjärdedelar av enheterna har ett högre värde och vice versa. Hälften av enheterna har alltså ett värde mellan första och tredje kvartilen.

DIAGRAM 10 Benägenhet att rapportera händelser

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Samtliga Samliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg

Q1 Q3 Median

(21)

DIAGRAM 11 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet

DIAGRAM 12 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Samtliga Samtliga utan primärvård Landstinget i Västmanland Region Skåne Landstinget i Värmland Stockholms läns landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Östergötland Landstinget Sörmland Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Landstinget i Blekinge Region Gotland Västra Götalandsregionen Landstinget Gävleborg Region Halland Västerbottens läns landsting Jämtlands läns landsting Örebro läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Dalarna Landstinget Kronoberg

Q1 Q3 Median

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Primärvård Kirurgiska specialiteter Medicinska specialiteter Psykiatri

Q1 Q3 Median

(22)

DIAGRAM 13 Självskattad patientsäkerhetsnivå

DIAGRAM 14 Självskattad patientsäkerhetsnivå 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Q1 Q3 Median

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

(23)

DIAGRAM 15 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet

DIAGRAM 16 Lärandeorganisation 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Q1 Q3 Median

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Samtliga ga utan primärvård get i Västmanland Region Skåne stinget i Värmland olms läns landsting t i Jönköpings län inget i Östergötland ndstinget Sörmland stinget i Kalmar län tens läns landsting ndstinget i Blekinge Region Gotland ötalandsregionen stinget Gävleborg Region Halland ttens läns landsting nds läns landsting bro läns landsting inget i Uppsala län ndstinget Dalarna stinget Kronoberg

(24)

DIAGRAM 17 Samarbete inom vårdenheten

DIAGRAM 18 Öppenhet i kommunikationen 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Q1 Q3 Median

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

mtliga rvård anland Skåne rmland ndsting ings län ötland mland r län ndsting kinge otland ionen leborg Halland ndsting ndsting ndsting sala län alarna noberg