DOM meddelad i Umeå

(1)

Sid 1 (11) UMEÅ TINGSRÄTT

Mark- och miljödomstolen DOM 2019-10-29 meddelad i Umeå

Mål nr M 1476-19

Dok.Id 333039

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 138 901 04 Umeå

Nygatan 45 090-17 21 00 måndag – fredag

08:00–16:00 E-post: mmd.umea@dom.se

www.domstol.se, Info om vår personuppgiftsbehandling:

www.umeatingsratt.domstol.se eller kontakta oss

PARTER Klagande

1. Föreningen Svenskt Landskapsskydd c/o Henrik Wachtmeister

Strandgatan 39 263 32 Höganäs

2. Åke Gustavsson Mandträsk 1 942 03 Koler

3. Annica Hällström Trundövägen 184 945 34 Rosvik

4. Elna Lundkvist Hultet 87

942 03 Koler Motparter

1. Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 Luleå

2. Blåliden Vind AB, 559120-8003 Umeå Företagspark 12

903 47 Umeå

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut av miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Norrbottens län den 8 april 2019 i ärende nr 551-12812-18, se bilaga 1

SAKEN

Beslut att anlägga och driva åtta vindkraftverk på Stor-Blåliden, Piteå kommun _____________

DOMSLUT Se sid. 2.

(2)

Sid 2

UMEÅ TINGSRÄTT DOM

2019-10-29

M 1476-19 Mark- och miljödomstolen

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avvisar Åke Gustavssons, Annica Hällströms och Elna Lundkvists överklaganden.

Mark- och miljödomstolen avslår Föreningen Svenskt Landskapsskydds överklagande.

_____________

(3)

Sid 3

2019-10-29

BAKGRUND

Storblåliden Vind AB (nedan Storblåliden) fick den 19 november 2009 tillstånd att anlägga och driva åtta vindkraftverk inom fastigheten Pite Kronopark 1:57.

Vindkraftverken fick ha en totalhöjd om högst 200 meter. Storblåliden har därefter, i oktober 2018, ansökt hos miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Norrbottens län (nedan miljöprövningsdelegationen) om uppförande av åtta vindkraftverk med en totalhöjd om 250 meter och en rotordiameter om cirka 160 meter. Nu ansökt verksamhet avser, liksom befintligt tillstånd, även de vägar och det interna elnät som behövs för vindkraftsetableringen.

Storblåliden har under år 2018 uppfört två av de tidigare åtta tillståndgivna vindkraftverken, medan de övriga sex vindkraftverken ännu inte har uppförts. Med stöd av det nya tillståndet avses även de två verk som redan har uppförts kunna höjas.

Miljöprövningsdelegationen meddelade den 8 april 2019 Storblåliden tillstånd att anlägga och driva upp till åtta vindkraftverk med tillhörande fundament, ledningar, uppställningsplatser och tillfartsvägar. Tillståndet gäller i 35 år från den dag tillståndet tagits i anspråk av bolaget. Miljöprövningsdelegationen biföll även Stor- blålidens yrkande om verkställighetsförordnande och meddelade ett antal villkor för tillståndet.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd (nedan FSL), Åke Gustavsson, Annica Hällström och Elna Lundkvist har överklagat miljöprövningsdelegationens beslut till mark- och miljödomstolen.

Under handläggningen i mark- och miljödomstolen har Storblåliden Vind AB, org.nr. 556814-3894, överlåtit sina rättigheter och skyldigheter enligt aktuellt tillstånd till Blåliden Vind AB, org.nr. 559120-8003. Blåliden Vind AB (nedan bolaget) har inträtt som motpart i målet.

(4)

Sid 4

2019-10-29

YRKANDEN M.M.

FSL har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva miljöprövnings-

delegationens beslut och avslå ansökan samt förbjuda vindkraftsetablering på den sökta platsen.

Åke Gustafsson, Annica Hällström och Elna Lundkvist har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva miljöprövningsdelegationens beslut och avslå ansökan.

Mark- och miljödomstolen, som inte har inhämtat något yttrande från motparterna, har avgjort målet efter föredragning.

GRUNDER M.M.

FSL har till grund för sitt överklagande, utöver vad som framförts till miljö-

prövningsdelegationen, i huvudsak anfört följande. De sökta vindkraftverken ingår i det beslut som regeringen meddelande avseende Markbygden och där bestämdes högsta tillåtna höjd för vindkraftverken till 200 meter. Den maximala höjden får alltså inte överstiga 200 meter och det ska även gälla Stor-Blåliden.

Ljudberäkningen är gjord på värden som inte ger ett ”worst case scenario”. Detta har inte visats i någon del av ansökan. Bolaget stödjer sig på Folkhälsomyndig- hetens riktvärden för lågfrekventa ljud och infraljud, men deras skala går bara ner till 31 Hz, dvs. lågfrekventa ljud om 20–31 Hz kommer inte med och infraljud om 0–20 Hz beaktas inte. Detta är till stor skada för omgivningen.

Avseende villkor 6 måste strandskyddet få en ny prövning om diken ska anläggas.

En dokumentation ska göras av platsen innan bolaget påbörjar anläggandet så att man vet hur man ska återställa platsen. Det talas om att ett tillstånd ska tas i anspråk men inte vilka kriterier som ska uppfyllas för att ett tillstånd ska betraktas som ianspråktaget. Inte heller när en verksamhet är igångsatt. Det kan visa sig vara väsentligt att veta vad som gäller om det börjar bli ont om tid.

(5)

Sid 5

2019-10-29

Det görs en bedömning om att landskapet knappast berörs, men grunden till bedömningen är oklar och även vilken forskning detta stöds på.

Den europeiska landskapskonventionen har inte tagits hänsyn till. Saken bör prövas enligt nämnda konvention. Vindkraftverk kan inte etableras på denna plats om hänsyn tas till konventionen.

Krav på kompensationsåtgärder i rimlig omfattning saknas och ska ingå i villkoren.

T.ex. har rennäringen nonchalerats medan den intilliggande miljöfarliga elproduktionsindustrin i Markbygden har betydande krav gentemot t.ex.

rennäringen.

Åke Gustafsson har till grund för sitt överklagande i huvudsak anfört följande. Han tycker inte att det behövs mer vindkraft då det är tillräckligt med 1 011 verk. Jakten i området kommer att ta slut på samma sätt som i Malå.

I Sverige är energiåtgången i stort en funktion av utomhustemperaturen, varpå elförbrukningen är nästan dubbelt så stor de kallaste vinterdagarna jämfört med de varmaste sommardagarna. Vindkraften levererar förvisso en högre genomsnittlig effekt när det är kallt och då luftdensiteten är högre, men de allra kallaste dagarna när energiåtgången är som allra högst står vindkraften i princip stilla eftersom vinden uteblir.

Överslagsberäkningar har gett vid handen att kostnaden för att montera ner ett uttjänt 2-megawatts vindkraftverk kan uppgå till cirka 700 000 kr. Enligt gällande lagstiftning saknar kommunerna rätt att ställa krav på ekonomiska garantier så att den som uppför ett vindkraftverk verkligen också finansierar skrotningen när det blir dags. Det är därför angeläget att ansvarsförhållandet redan i dagsläget utreds och fastställs. En utredning bör även ske av de ekonomiska konsekvenserna för fastighetsägare vid uppförande av vindkraftverk. En lagstiftning bör tas fram som stipulerar att den som etablerar vindkraftverk ska ersätta kringboende för det eventuellt sänkta fastighetsvärdet.

(6)

Sid 6

2019-10-29

För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och undanröja administration för efterlevnaden av statsstödsreglerna bör fastighetsskatten på vindkraftverk justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för exempelvis kärnkraft- och kraftvärmeverk.

Åke Gustavsson har förelagts att yttra sig över varför han ska anses vara

klagoberättigad i målet. Med anledning härav har han i huvudsak uppgett följande.

Han anser inte att det behövs några fler vindkraftverk som pilotfall i området eftersom det byggs så många vindkraftverk. Det är ingen som lyssnar på dem som bor i området. Han tycker att pengar ska ges till forskare som kan ta fram ett bättre alternativ så att boende i området ska slippa förstörelse av skogsmiljön och skadligt buller.

Annica Hällström har till grund för sitt överklagande sammanfattningsvis uppgett följande. Enligt regeringens tillåtlighetsprövning för Markbygden får vindkraftverken inte överstiga 200 meter. Om man ska göra en ändring i regeringens tillåtlighet så är det regeringen som ska göra den.

Då bolaget ansökte om att få uppföra åtta vindkraftverk på Stor-Blåliden så var det ett pilotprojekt som skulle ge erfarenhet och kunskap om fortsatt byggande av vindkraft i Markbygden. Igångsättningstiden skulle ha påbörjats senast den 18 november 2014 men det enda som gjordes var att man förstärkte vägen. Det kan inte räknas som att man får erfarenhet och kunskap om vindkraft i kallt klimat. Den nu aktuella ansökan verkar vara en vanlig ansökan om uppförande av vind-

kraftverk, inte ett pilotprojekt.

Bolaget bör göra en helt ny miljökonsekvensbeskrivning (MKB) då man verkar ha skrivit av den gamla. Det har kommit fram nya studier/forskningsrapporter och direktiv för vindkraften, och man behöver invänta de nya riktlinjer för vindkrafts- buller som kommer.

(7)

Sid 7

2019-10-29

Eftersom det inte finns någon framtagen kostnadskalkyl inför ett återställande av marken och omhändertagande av miljöfarligt material vid en nedläggning av verksamheten bör man inte fastställa någon summa som bolaget ska betala utan det borde krävas att bolaget ska stå för alla kostnader som blir vid nedläggning av verksamheten. Eller så måste man ta fram en kostnadskalkyl för omhändertagande och återställande efter nedläggning av vindkraftsverksamheten. Den säkerhet som ska avsättas för återställande efter vindkraftverken är för låg då det idag finns gjorda återställanden som har kostat betydligt mer än vad som avsätts för varje vindkraftverk. Man har inte heller löst frågan om hur man ska ta hand om och deponera bl.a. vingarna som innehåller mikroplaster m.m.

Hon anser att bedömningen kring buller är bristfällig. Conny Larsson vid Uppsala universitet har gjort långtidsmätningar vid Dragalidens vindkraftpark i Piteå kommun som har visat att bullerberäkningarna inte stämmer och det p.g.a. att man gör bullerberäkningar innan man har byggt vindkraftparken, och att man inte tar med hur väder och terrängförhållanden påverkar ljudbilden.

Nedisningsåtgärder behöver även redovisas närmare. Om man ska följa EU:s maskindirektiv så ska vindkraftverken stängslas in och det kan ifrågasättas hur det då går med allemansrätten.

Annica Hällström har förelagts att yttra sig över varför hon ska anses vara

klagoberättigad i målet. Med anledning härav har hon i huvudsak uppgett följande.

Eftersom hon har en tomt som hon har tänkt bygga en fastighet på så kommer hon att bli berörd av all vindkraftsetablering som sker i Markbygden. Hon har sedan tidigare talerätt i mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt och även hos Mark- och miljööverdomstolen, Svea hovrätt för vindkraftsetableringen i Markbygden.

Hennes fastighet heter Piteå Storheden 1:17 och ligger i Koler. Hon har till stöd för detta bifogat en karta.

Elna Lundkvist har motsatt sig den förhöjning av vindkraftverken som planeras.

Hon har till grund för sitt överklagande uppgett att hon befarar störande ljud från

(8)

Sid 8

2019-10-29

dessa höga verk som tillsammans med de verk som redan finns (Dragaliden) och som planeras i området kommer att göra det omöjligt att bo på platsen.

Elna Lundkvist har förelagts att yttra sig över varför hon ska anses vara klago- berättigad i målet. Med anledning härav har hon i huvudsak uppgett följande. Hon bor på fastigheten Piteå Hultet 1:12 i Strömnäs. Hon bor cirka 1 300 meter från Dragalidens vindkraftpark och störs av ljud och ljus från den. Stor-Blåliden ligger åt samma håll som Dragaliden sett från hennes fastighet. Hon är rädd att ljudet från Stor-Blåliden kommer att förstärka ljudet från det håll som Dragaliden ligger. Hon kommer även få vindkraftverk och därmed ljud från Ersträsk. Hon möter i arbetet inom hemtjänsten tung trafik i form av lastbilar med krossgrus och trailers med grävskopor m.m. vilket har gjort att vägen har försämrats. Det högsta priset får dock djur och natur betala, och de kan inte protestera.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen kommer först att ta ställning till vem eller vilka som har rätt att överklaga miljöprövningsdelegationens beslut. Domstolen kommer därefter att pröva frågan om tillåtlighet och eventuella villkor som har överklagats av parterna.

Fråga om talerätt

Av 16 kap. 12 § miljöbalken framgår att överklagbara domar eller beslut får överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot. Enligt praxis, se bl.a. rättsfallen NJA 2004 s. 590 I och II, ska rätten att vara part och att överklaga tillkomma varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet för vilken tillstånd söks, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig.

Mark- och miljööverdomstolen har i ett antal mål avseende vindkraftsetableringar tagit ställning till den distans inom vilken boende i området kan anses vara

klagoberättigade, alltså då de olägenheter som de klagande gör gällande inte endast

(9)

Sid 9

2019-10-29

är teoretiska eller helt obetydliga. I Mark- och miljööverdomstolens avgörande från den 30 juni 2005, M 8141–04, bodde de klagande på ett avstånd om cirka 1,6 kilometer till 3 kilometer från den tänkta vindkraftsetableringen. I målet bedömde Mark- och miljööverdomstolen att de olägenheter de klagande anförde inte endast var teoretiska eller helt obetydliga och de enskilda beviljades därför klagorätt. I ett annat angörande från Mark- och miljööverdomstolen från den 17 februari 2009, M 5960–08, framgick att en enskild hade en fritidsbostad som låg cirka 4 kilometer från den tänka vindkraftparken, och att tre andra enskilda hade fritidsbostäder som låg cirka 8 kilometer från den planerade vindkraftparken. I målet gjorde Mark- och miljööverdomstolen bedömningen att de klagande inte var berörda av den sökta verksamheten på sådant sätt att de har rätt att överklaga miljödomstolens dom.

Orsaken var att risken för att de boende ska drabbas av olägenheter till följd av buller och transporter med anledning av den ansökta verksamheten var obetydlig.

En klagande (som bodde 7,5 kilometer från den närmaste delen av den sökta grupp- stationen) anförde i ett annat mål från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD

2008:30) negativ påverkan på kulturmiljön och reducerat fastighetsvärde som grund för sitt överklagande. Miljööverdomstolen bedömde att dessa störningar inte

utgjorde sådana olägenheter som gav honom rätt att överklaga miljödomstolens dom, varför överklagandet avvisades.

I aktuellt mål bor Åke Gustavsson, Annica Hällström och Elna Lundkvist på ett avstånd om drygt 6 kilometer från aktuell vindkraftsetablering. Mark- och miljödomstolen är medveten om att fler vindkraftsanläggningar har beviljats tillstånd i området, men bedömer trots detta att Åke Gustavsson, Annica Hällström och Elna Lundkvist bor på ett sådant avstånd att risken för att de ska drabbas av olägenheter till följd av buller och ökade transporter med anledning av den nu ansökta verksamheten är obetydlig. Inte heller vad Åke Gustavsson, Annica Hällström och Elna Lundkvist i övrigt anfört föranleder bedömningen att de är berörda på ett sådant sätt att de kan klaga på miljöprövningsdelegationens beslut.

Deras överklaganden ska därför avvisas.

(10)

Sid 10

2019-10-29

Enligt 16 kap. 13 § miljöbalken får överklagbara domar eller beslut överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, inte är vinstdrivande, har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.

FSL är en sådan förening som uppfyller dessa krav. Föreningen har därmed klagorätt.

Fråga om tillåtlighet

Mark- och miljödomstolen har tagit del av de handlingar som legat till grund för miljöprövningsdelegationens beslut och vad som anförts i överklagandet. Tillämplig lagstiftning framgår av miljöprövningsdelegationens beslut.

FSL har anfört att Stor-Blålidenprojektet ingår i det beslut om tillåtlighet som regeringen meddelade för Markbygdenprojektet. Stor-Blåliden meddelades tillstånd att uppföra åtta vindkraftverk år 2009. Stor-Blåliden ligger i anslutning till

Markbygden, men Stor-Blåliden utgör ett pilotprojekt som tillståndsprövades i särskild ordning, se regeringsbeslut avseende Markbygden den 4 mars 2010

(M2009/1517/F/M). Miljöprövningsdelegationen får därmed anses oförhindrade att meddela tillstånd till vindkraftverk som överstiger 200 meter för verksamheten Stor-Blåliden.

FSL har vidare anfört att miljöprövningsdelegationen inte har berättat om vilka kriterier som ska uppfyllas för att ett tillstånd ska betraktas som ianspråktaget eller när verksamheten är igångsatt. Miljöprövningsdelegationen har i sitt beslut före- skrivit att bolaget skriftligen ska meddela tillsynsmyndigheten och länsstyrelsen när bolaget tar tillståndet i anspråk. Mark- och miljödomstolen bedömer att det inte finns behov av ytterligare föreskrifter eller kriterier i den delen då det enligt praxis är verksamhetsutövaren som får avgöra om och när ett tillstånd ska tas i anspråk och därmed bli gällande gentemot verksamhetsutövaren (jfr. rättsfallen MÖD 2004:76

(11)

Sid 11

2019-10-29

och MÖD 2014:44). Även miljöprövningsdelegationens föreskrift om igång- sättningstid bedöms vara tillräckligt tydlig.

FSL har även invänt mot gjorda ljudberäkningar. Mark- och miljödomstolen

bedömer i likhet med miljöprövningsdelegationen att det underlag som har givits in i ärendet kan ligga till grund för att bedöma hur ljud från sökt verksamhet kommer att påverka omgivningen. Domstolen bedömer att ljudet från den sökta verksamheten inte kommer att bidra till det kumulativa ljudet från Etapp 2 och Etapp 3 i Markbygden vid berörda bostäder. Det kumulativa ljudet från Etapp 2 och Etapp 3 anges i sig inte komma att överstiga den ekvivalenta ljudnivån 40 dBA vid bostäder.

Något behov av ytterligare ljudberäkningar bedöms därför inte föreligga.

Mark- och miljödomstolen delar sammantaget miljöprövningsdelegationens bedömning avseende frågan om tillåtligheten av vindkraftsetableringen och de i tillståndet föreskrivna villkoren. Vad FSL i övrigt har anfört i sitt överklagande föranleder inte någon annan bedömning. Mark- och miljödomstolen avslår därför FSL:s överklagande, vilket innebär att miljöprövningsdelegationens beslut står fast.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 19 november 2019.

Katarina Brodin Erik Olauson

_____________

I domstolens avgörande har rådmannen Katarina Brodin och tekniska rådet Erik Olauson samt de särskilda ledamöterna Håkan Hellqvist och Gunnar Önnevall deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Isabelle Hörnfeldt.

(12)

Bilaga 1

UMEÅ TINGSRÄTT Domare 2:4

INKOM: 2019-05-15 MÅLNR: M 1476-19 AKTBIL: 11

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)

(24)

(25)

(26)

(27)

(28)

(29)

(30)

(31)

(32)

(33)

(34)

(35)

(36)

(37)

(38)

(39)

(40)

Sida 1 av 1 www.domstol.se

Anvisningar för överklagande MMD-02 - Dom i överklagade mål och vitesmål • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11

Hur man överklagar

MMD-02

Vill du att domen ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till.

Överklaga skriftligt inom 3 veckor

Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen inom 3 veckor från domens datum. Sista datum för överklagande finns på sista sidan i domen.

Så här gör du

1. Skriv mark- och miljödomstolens namn och målnummer.

2. Förklara varför du tycker att domen ska ändras.

Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner).

3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.

4. Lämna namn samt aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig:

postadresser, e-postadresser och telefonnummer.

Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.

5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det.

6. Skicka eller lämna in överklagandet till mark- och miljödomstolen. Du hittar adressen i domen.

Vad händer sedan?

Mark- och miljödomstolen kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen över- klagandet. Det innebär att domen gäller.

Om överklagandet kommit in i tid, skickar mark- och miljödomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Mark- och miljööver- domstolen.

Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning, kan även Mark- och miljö- överdomstolen skicka brev på detta sätt.

Prövningstillstånd i Mark- och miljö- överdomstolen

När överklagandet kommer in till Mark- och miljööverdomstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.

Mark- och miljööverdomstolen ger prövnings- tillstånd i fyra olika fall.

 Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt rätt.

 Domstolen anser att det inte går att bedöma om mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.

 Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts-

tillämpningen.

 Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.

Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklagade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.

Vill du veta mer?

Ta kontakt med mark- och miljödomstolen om du har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i domen.

Mer information finns på www.domstol.se.

DOM meddelad i Umeå

Bilaga 1

Hur man överklagar

Bilaga 2