ÅRSREDOVISNING 1984

(1)

ÅRSREDOVISNING 1984

¹

-

·,

(2)

Innehåll

Ratos 1984 _ _ • . . __ • • 1

VD-kommentar 2

Ratos struktur och resultat . . • • 4 Ratos-aktien . . . . . . 6 Moderbolagets aktieinnehav 7 Börsportföljen ... .. .. _ 8 Samgående mellan Wigral och Järnbron . . . 11 Järnbron-koncernen •••.. , . . 12 Dahl-koncernen . . . , • • • . . • 14 stancia-koncernen ••.•• -- • 16 Intressebolagen ... _. _ .... _. __ 18 Bokslutet ... ... .•.

Fö rvaltningsberättelse ... . 20 Moderbolagets resultaträkning 22 Moderbolagets finansierings- an alys ... 22 Moderbolagets balansräkning 23 Koncernens resultaträkning .. 24 Koncernens finansieringsanalys 25 Koncernens balansräkning ... 26 Bokslutskommentarer . . . 28 Revisionsberättelse . . . 31 styrelse och revisorer ... 31 Förvaltnings AB Ratos under 10 år 32 Ratos-koncernen under 5 år 32 Definitioner av nyckeltal 32 Adresser

Bola gsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles fredagen den 24 maj 1985 kl 10.00 på skandina- viska Enskilda Bankens kontor, Sergels Torg 2, Stockholm.

Anmälan

Aktieägare som vill deltaga i stämman måste senast den 14 maj vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken samt anmäla sig till styrelsen senast kl 16.00 den 21 maj 1985 under adress Drottninggatan 2, 111 51 Stock- holm.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt låta omregistre- ra aktierna i eget namn senast den 14 maj 1985 för att äga rätt att deltaga i stämman.

Utd elning

styrelsen föreslår bolagsstämman att ut- delning för 1984 lämnas med 5: 25 kr per stamaktie och 2:50 kr per preferensaktie.

Avstämningsdag för utdelning föreslås bli den 30 maj 1985 och utdelningen be- räknas då komma att utbetalas genom VPC den 6 juni 1985.

Fondemission

styrelsen föreslår bolagsstämman en fondemission av två nya stamaktier av serie B för varje femtal gamla stamaktier.

Under förutsättning av bolagsstäm- mans godkännande noteras aktierna ex- klusive andel i fondemissionen tro m den 30 augusti 1985. Fondaktier och delbevis beräknas kom ma att sändas ut från VPC den 17 september 1985.

Info rmation

Ratos har följande ordinarie i nformati ons- tillfällen till sin a aktieägare:

Mode rbolagets bok-

slu tskommuni ke ca 1 februari Å rs redovisning ca 15 maj VD:s anförande vid ordi-

narie bolag sstämma ca 1 ju ni

Delårsrapport ca 31 oktober

Ovanstående e konomiska info rmation

kan rekvireras från Förvaltnings AB Ra-

tos, Drottninggatan 2, 111 51 Stoc kholm ,

tel. 08-24 20 00.

(3)

Ratos 1984

Börsportföljen

Moderbolagets portfölj av svenska noterade värdepapper steg under året i värde med 2% (generalindex - 11 %). Portföljens börsvärde uppgick vid årsskiftet till1.354 Mkr.

Järnbron börsintroduceras

Vid årsskiftet förvärvade Ratos majoriteten i lnvestment AB Wigral i syfte att samordna dess verksamhet med AB Järn brons. Beslut om samgående togs vid en extra bolags- stämma den 21 februari 1985. Aktierna noteras på börsens A Il-lista. Det nya bolaget har en balansomslutning på 1.090 Mkr och ett resultat före extraordinära poster på 78 Mkr, räknat på 1984 års resultatnivå.

Nyemisslon l Dahl-koncernen

Under 1984 har Bnildrene Dahl A/S, Danmark, bytt namn till Dahllnvest t.nternational NS, vilket markerar en ny och aktiv strategi, inriktad på expansion såväl i den traditionella WS-rörelsen som i helt nya handelsrörelser. En nyemission har genom- förts på Köpenhamns-börsen, som tillförde bolaget 108 MDKK. Dahl-koncernens resultat har ökat till 111 (1 04) MDKK.

stancia-koncernen expanderar

Hyresintäkterna har under 1984 ökat till 53 Mkr. Resultat efter finansnetto uppgår till 14 Mkr. l fastigheter har under året investerats 136 Mkr. Projektet Överkikaren (hotell, restauranger, konferenslokaler och kontor) i Stockholm, i vilket Stancia äger 50% , har påbörjats under året. Lokalerna beräknas stå klara för inflyttning under 1988.

Intressebolagen

Gruppen av intressebolag har under året genomgått flera väsentliga förändringar.

Aktierna i Laverna har sålts, ett nytt stort finanshus har skapats i Sverige genom överlåtande av aktierna i Finans AB Cartos till Independent Finans. Utvecklingen i Gotthard Nilsson och Seandie Hotel är mycket god.

Nyckeltal

1980 1981 1982 1983 1984 Moderbolagets utdelnings-

intäkter (Mkr) 28.8 34,1 38,8 49,5 58,5

Börsportföljens marknads-

värde (Mkr) 279 398 606 1.155 1.354

Dotterbolagens försäljning (Mkr) 3.035 2.728 3.163 3.506 4.113 Koncern-resultat före

eo-poster (Mkr) 97,0 110,7 135,3 158,6 176,5 Substansvärde (kr/aktie) 90 11 o ¹⁶⁰ ²⁹⁰ ²⁹⁰

Börskurs (kr/aktie) 61 70 90 191 169

Lämnad utdelning (kr/aktie) 2:10 3:10 3:70 4:75 5: 25

¹

>

11

Sttre/sens

!ors/ag

(4)

Ett framtidsinriktat Ratos

Sven Söderberg, VO

2 Den snabba omvandlingen av Ratos-kon- cernen fortsätter. En genomgående tan- ke i detta avsnitt av årsredovisningen lik- som i andra delar av redovisningen är att belysa tankarna bakom de senaste årens förändringar.

Ratos är ett blandat investmentbolag, som noteras på stockhalms Fondbörs sedan mer än 30 år. Vid börsintroduk- tionen 1954 består Ratos av tre rörelse- drivande dotterbolag, varav de två största är ledande stål- och metallgrossister, och av en börsportfölj, som successivt förvär- vats under en 20-årsperiod. Vid denna tid bedömes nämligen aldrig så stabila och välkonsoliderade handelsrörelser ej nog

· starka att ensamma kunna börsintrodu- ceras.

Kurs- och utdelningstillväxt för Ratos- aktien utvecklas sedan introduktionen positivt och uppgår i båda fallen till ca 6 procentenheter utöver inflationen per år i genomsnitt.

Mot slutet av 70-talet beslutas om nya prioriteringar för Ratos, då nya verksam- heter i näringslivet som service, finansi- ering, datakommunikation etc väntas ex- pandera, medan företagsamhet relaterad till och i den tunga industrin väntas stag- nera eller gå tillbaka.

De huvudsakliga prioriteringarna är:

• Ratos

~inskar

sina betydande engage- mang

1

stålanknutna rörelser. Lågav-

~~st~nde

företag, som ej långsiktigt forvantas kunna väsentligt höja sin av- kastning, awecklas. Ratos kunnande inom handel, särskilt grossiströrelse

vidareutvecklas. '

• Ratos renodlas successivt till ett in- vestmentbolag med ett huvudsakligen börsnoterat aktieinnehav. Härigenom avlastas den centrala koncernledning- ens arbete och ökar ansvar och befo- genheter på dotterbolagsnivå. Genom en successiv marknadsnotering av dotterbolag och intressebolag uppnås såväl en ökning av andelen börsnote- rade aktier i portföljen som en ökad decentralisering i beslutsfattandet.

Dessutom lyfts företagens marknads- värde fram via Ratos aktieportfölj och kraven skärps på de tidigare helägda dotterföretagen.

• Ratos satsar på delade engagemang ("intressebolag"), där kapital och kom- petens tillförs från olika håll för att på så vis reducera risker och öppna nya in- vesteringsmöjligheter.

• Ratos internationaliserar sig. Främst genom intresset i Dahl har Ratos nu en

avsevärd del av koncernomsättningen

¹

utländska bolag.

• Ratos bevarar sin tradition av långsik- tigt ägaransvar i sina engagemang ge- nom ett aktivt deltagande i styrelsear- betet

Hur har prioriteringarna påverkat Ratos utveckling?

Från att vid 1970-talets början engagera mer än 70% av kapitale t i stål eller stålre- laterade verksamheter, har denna andel idag sjunkit till 3%. Det största steget1--!

denna omfattande omstrukturering tage[f' när Sveriges största stålg rossist Tibnor AB vid årsskiftet 1979-80 avyttras till Svenskt Stål AB.

Ratos har successivt organiserats i tr"'- klart defin ierade dotterkoncern er, varl.~

¹

Dah l lnvest International (WS) redan be-

finner sig på den danska börsen. Järn- bron med industri- och handelsföretag börsintroduceras under februa ri 1985.

s tancia (fastigheter) förblir ti lls vida re hel- ägt. Ratos består vidare av innehav i börsportfölj och intressebolag. Därige- nom skapas Ratos nuvarande struktur med "fem ben " .

Den nya strukturen medför betydande lättnade r för Ratos centrala ledning vad gäller engagemang i dag-till-dag-frågor och friställer därigenom resurser för a f - färsutveckling, f öretagsförvärv, stödjande och rådg ivande funktioner m m.

Som en följd av beslutet att satsa en stor del av likviden från Tibnor-försälj - ningen i börsaktier samt börsintrodukti<i - av Järnbron färskjutes kapitalstrukturerr- kraftigt mot noterade innehav.

Engagemangen i intressebolag utökas väsentl igt. Större intressen är bl a Sean- die Hotel (25%), hotell, restaurang ocb, catering, Smedjebacken-Boxholm

S~ l

(50%) och Gotthard Nilsson (30 %) inom återvinn ing och fordonskomponenter. Fi- nans AB Cartos, där Ratos initialt äger 40% och sedermera ökar till 50%, sam- ordnas med börsbolaget Independent Fi- nans. Detta skapar ett stort nytt och själv- ständigt finanshus i Sverige. Ratos äger nu inklusive optioner ca 25% av Inde- pendent Finans. Detta innehav, som är börsnoterat återfinns under "Börsportföl- jen" och kan väl illustrera Ratos aktiva strategi med intressebolagsengage- mang.

Ett aktivt engagemang innebär också

att man ibland tvingas till bedömningen

att ett "intresse" eller ett företag inte ut-

vecklas i önskvärd riktning . Så är fallet

med Laverna-intresset, som Ratos säljer

under 1984, varvid en betydande värde-

tillväxt realiseras.

(5)

Custos-innehavet avyttras under mars månad 1985 med en realisationsvinst om ca 130 Mkr.

Ratos tar ytterligare steg mot interna- tionalisering. Ägarengagemanget i Inde- pendent Finans omfattar även en interna- tionell finansrörelse. Ekpac Group (f d Ek- man Pacific) i Hongkong förvärvas till 50%. Dahl-koncernen förvärvar i januari 1985 en större WS-grossist i USA.

Företagsledningarna inom centrala Ra- tos och inom dotterbolagskoncernerna förstärks.

Genomförandet av prioriteringar som växt fram sedan mitten av 70-talet har inte bara inneburit en stark förändring av koncernen utan även att utdelningstill- växten påtagligt kunnat öka. Ratos har de senaste fem respektive tio åren haft höga procentuella utdelningshöjningar.

Resultatet 1984

UsA-konjunkturen försvagas mot slutet av 1984. En hög dollarkurs ger u n der hela 1984 fördelar för de svenska företag som exporterar till USA, medan övrig ex- portindustri har nackdelar därav. Det in- ternationella handelsklimatet är sämre än på många år. Svensk exportindustri mö- ter ett ökande motstånd i sina säljan- strängningar då devalveringseffekten

"ätes upp". Fortsatt otillräcklig efterfrå- gan karakteriserar hemmamarknadsin- dustrin, inte minst den för koncernen be- tydelsefulla byggnadsindustrin. De of- fentliga utgifterna beskäres obetydligt, vilket - trots rekordhöjningar av skatter och pålagor på företag och medborgare - medför fortsatt rekordstora underskott i de statliga finanserna. Börsen, som i all- mänhet ligger 6-1 O månader "före" i sin konjunkturbedömning, noterar sedan halvårsskiftet sjunkande kurser, som även pressas av nyemissioner om ca 13 miljarder kronor.

Ratos-koncernens resultat före ex- traordinära poster ökar med 11 % till 176,5 Mkr, även om januariprognosen 1985, som pekar mot 185 M kr, ej helt innehålles i dotterbolagen. Lönsamheten är tillfredsställande inom flertalet enheter, medan andra har utrymme för förbättring- ar.

Ratos börsportfölj utvecklas exklusive köp och försäljningar positivt ( + ^{2 %)}

jämfört med generalindex ( -11 % ). Vid årets slut uppgår justerat eget kapital till 290 kr per aktie.

Wigrai-Järnbron, fondemission i Ratos

l februari 1985 bekräftas slutgiltigt sam- gåendet mellan Järnbron och lnvestment AB Wigral. Genom samgåendet uppnår

Järnbron den planerade börsintroduk- tionen på ett sätt som är fördelaktigt för Ratos och dess aktieägare.

Traditionella utförsäljningar av dotter- bolag till aktieägarna ("avknoppningar"}, särskilt om de sker till ''förmånskurs'', är i själva verket oftast oförmånliga för aktie- ägarna. Förmånen måste beskattas som utdelning hos aktieägaren, som dessut- om måste köpa aktier i ett dotterbolag han i praktiken redan äger, d v s delta i en dold nyemission.

Endast i samband med förvärvet av Tibnorinvest (1976) har kapital tillförts Ratos utifrån (24 Mkr i aktiekapital från

"nya" aktieägare). Den aktieägare som 1954 satsar 1.000 kronor i Ratos-aktier har idag aktier i Ratos med ett börsvärde om 35.000 kronor.

Styrelsen föreslår en fondemission 2:5.

Utsikter för 1985

Trots den avmattning för konjunkturen som förutses ligga framför oss räknar vi med ett gott 1985. Dotterbolagens resul- tat beräknas öka. Moderbolagets mot- tagna utdelningar förväntas, trots "utdel- ningsstoppet" 1984, öka till ca 70 (58,5}

Mkr, motsvarande ca 7:80 per gammal aktie. Härtill skallläggas redan idag kända realisationsvinster om sammanlagt ca 240 Mkr efter avdrag för beräknad skatt, främst avseende Cartes-försäljningen per den 1 januari 1985, Wigral-affären (l februari) och försäljningen av Custos-in- nehavet (i mars).

stockhalm i april 1985

(6)

4 Ratos struktur och resultat

,-- . - _. '.

^·.·^:-^~.

t•~ •• ...... l • ~.... • • • •

''.

l·'.- • ..• l

l l

- -

·--- ·

l l J l

l

^POnTFÖlJ

^BOAs-- ^JARNBRON

^(WIGRAL) ^DAHL ^STANCIA ^INTRESSE-

i

Ratos - ett blandat investmentbolag Som investmentbolag är Ratos verksam- het förvaltning av aktier. l de fall inneha- vet uppgår till 50 o/o eller mer av aktier eller röster klassas bolaget som dotterbo- lag och ingår med hela sin balans- och resultaträkning i koncernens räkenska- per. Andel som ej innehas avräknas som minoritetsintres se. Skulle andelen i ett bolag däremot sjunka under 50% inne- bär detta att bolaget i koncernredovis- ningen endast ingår med lämnad utdel- ning i resultaträkningen och bokfört värde på aktierna i balansräkningen . Dotterbo- lag och övriga aktieinnehav redovisas så- ledes i koncernredovisningen efter helt olika principer, som kraftigt underskattar betydelsen av icke-dotterbolag.

strukturella förändringar i aktieinneha- vet kan väsentligt öka eller minska kon- cernresultat och soliditet utan att någon materiell förändring skett. Ett försök att jämställa olika engagemangs relativa tyngd kan göras med s k "equity ac- counting'', vilket i korthet innebär att varje innehav ingår med den ägda andelen,

BOlAG

oavsett dennas storlek. För Ratos del skulle en koncernredovisning med equit ,_

accounting innebära en väsentlig föränd ~ ring, då mer än hälften av Ratos kapital finns nedlagt i börsportfölj och

t

intresse- bolagsaktier.

Resultatandelar

1984 1983

Börsportföljen 259 211

Dotterbolagen 140 125

Intressebolagen

¹>

34 ⁷⁷ Centralt finansnetto

mm ~ ^{_ _} ³

Resultat före e o

poster 425 416

Avgår schablonskatt -213 - 208 Resultat efter

schablonskatt 212 ²⁰⁽

^~.

Resultat per aktie

' '.

23:75 23:21'"'"

1 J Smedjebacken-Boxholm Stål AB har fått en sänkt resultatnivå. Det under 1984 avyttrade Finans AB Cartos visar en tillfällig resultatnedgång.

Ratos kapitalstruktur 1976 och 1984 Börsnoterade innehav

w s w s

Skog

Skog Verkstad

Övrigt

verkstad

l~

^övrigt

Stål Investmentbolag

Dotterbolag: Handel, lndustn o. Teknologi

~

TJänster mm

Fastigheter

1976 1984

l

(7)

Börsportföljen

Resultatet från börsportföljen kan med viss förenkling sägas vara utdelningar och kursstegringar, realiserade eller oreali- serade. Rato s har valt att redovisa reali- serade kursvin ster som extraordinära in- täkter. De orealiserade kursstegringarna svarar för en stor del av Ratos substans.

De framkommer dock inte i den traditio- nella redovisningen . En stor del av likvi- den från Tibnor-affären (se VD-kommen- tar) satsades i börsaktier med låg direkt- avkastning men hög värdetillväxt Inne- haven speglar den strategi Ratos haft med ett fåtal tyngre innehav inom skog, kontorsutveckling (Esselte), verkstad och tidigare inom investment.

Järnbron-koncernen (Wigral-koncernen)

Svenska rörelsedrivande bolag inom handel och industri samlades 1983 under moderbolaget AB Järnbron. Sedan dess har ytterligare enheter förvärvats, som ut- gör en stomme i ett tredje ben för Järn- bron, en bolagsgrupp inom teknologi. Ra- tos förvärv av lnvestment AB Wigral öpp- nade vägen för en börsintroduktion av AB Järnbron . Detta skedde i början av 1985 genom Wigrals förvärv av Järnbron. Wi- gral tillför gruppen ytterligare en lönsam rörelse. Flera intressanta tillväxtområden finns inom Järnbron och såväl omsättn ing som resultat pekar uppåt.

Dahl-koncernen

Rato s ursprungliga inriktning mot handel, främst grossiströrelse, utgjorde på sin tid grunden för breddningen inom WS- grossistbranschen, där Dahl är verksamt.

Bolaget arbetar inom en mogen bransch, där förutsättningarna för snabb expansion är begränsade. Dahl arbetar därför aktivt med en ny strategi, inriktad mot förvärv

Ratos substansvärde

l en substansvärdeberäkning av ett blan- dat investmentbolag kan det vara naturligt att utgå från moderbolagets balansräk- ning och värdera varje aktiepost för sig.

Härutöver beaktas moderbolagets ford- ringar och skulder. Med börsportföljen värderad till börskurs 1984-12-31, note- rade dotterbolag till börskurs, ej noterade dotterbolag och intre sse bolag till försik- tigt uppskattade marknadsvärden fram - kommer följande v ärdering:

av bolag, främst utanför WS-området.

Dahl-aktien, noterad på Köpenhamns- börsen, har under året fallit kraftigt i likhet med Köpenhamns-börsen i stort. Bolaget har samtidigt förbättrat sitt resultat. Ratos ägarandel har minskat i Dahl genom den emission bolaget genomfört utan företrä- desrätt för gamla aktieägare.

stancia-koncernen

Genom organisatorisk uppdelning av Ra- tos i resultatenheter möjliggöres en ef- fektivare förvaltning och marknadsexpo- nering av fastighetsbeståndet. Bolaget har under 1984 investerat för 136 M kr och arbetar aktivt .. med flera projekt, bland vilka kvarteret Overkikaren på Söder- malm i Stockholm kan nämnas. Det syn- liga resultatet i stancia-koncernen visar inte de värdestegringar som successivt sker och som endast kommer fram som realisationsvinster vid fastighetsförsälj- ningar. Fastighetsbeståndets marknads- värde kan beräknas till 5 - 600 Mkr.

Intressebolagen

Här ingår de bolag, i vilka Ratos har intressen under 50% och som inte är marknadsnoterade. Inom gruppen finn s bolag med hög och snabbt växande re- sultatnivå som Seandie Hotel (Ratos an- del 25 %) och Gotthard Nilsson (Ratos andel 30%) och bolag med en fluktue- rande resultatbild som Smedjebacken- Boxho lm Stål AB (Ratos andel 50%).

Intressebolagen har tjänstgjort som kän- selspröt på nya marknader och nya verk- samhetsfält, medan andra är av äldre da- tum. Gruppens sammansättning kan vari- era från år till år, beroende på hur Ratos här provar nya strategier för framtiden med nya samarbetspartners. Bolagen in- går i Ratos koncernresultat endast med lämnad utdelning.

Substansvärde:

Börsportföljen

Börsnoterade dotterbolag till marknadskurs (Dahl, Järnbron)

1.354 Mkr

650 Mkr Ej börsnoterade dotterbolag,

beräknat värde (Stancia) 350 Mkr lntressebolag, beräknat

värde Skuldnetto Totalt Per aktie

250 Mkr - 10 Mkr 2.594 Mkr

290 kr

(8)

6 Ratos-aktien

Aktiekapitalet Aktieägarna

Aktierna i Förvaltnings AB Ratos består 1984-12-31 av stamaktier av serie A och B samt preferensaktier av serie A. stam- aktierna är föremål för handel på stock- . holms Fondbörs. Aktier av serie A ger vardera en röst och aktier av serie B var- dera en tiondels röst.

Antalet aktieägare i Ratos uppgå r för när- varande till cirka 5.600.

Aktiernas fördelning inom ol ika katego- rier framgår av nedanstående tabell.

Resultat, soliditet och utdelning per aktie

Kapitalet fördelas enligt följande: 1984 1983

Stam A 5.437.507 st å 50 kr 371 ,9 Mkr Stam B 3.506.242 st å 50 kr 175,3 Mkr Pref A 100.000 st å 50 kr 5.0 Mkr

soliditet, enl koncern- balansräkning (%) soliditet, inkl dolda

reserver (% )

41 44

9.043.749 452,2 Mkr Vinst per aktie (kr) Vinst per aktie,

55 61. .;, 11:70 10: 11

.._. !

in kl eo-poster (kr) Utdelning

15:44 12:73 5:25

¹⁾

4:75

1) styrelsens förslag.

Aktieinnehav Antal ägare Antal aktier

o- ⁵⁰⁰ ^4.796 ^1.286.557

500- 2.000 549 509.894

2.000- 5.000 97 316.850

5.000-20.000 71 767.178

20.000-50.000 20 636.243

50.000- 32 5.525.504

ej utbytta aktier 1.523

Summa 5.565 9.043.749

Ratosaktiens börskurs, justerad för emissioner Högsta och lägsta betalkurs

%av alla aktier

14,2 5,6 3,5 8,5 7.0 61 '1

0,1 100

Medel- innehav

268 929 3.266 10.805 31.812 172.672

240 ---240

200---~-·--~~200 160---~--~----~--160

120 120

80 80

~ ~

o 1~ 1~ 1~ 1~ 1~ 1~ o

Ratosaktiens utdelningstillväxt

Erhållna utdelningar Lämnad utdelning

~ ~

aktie aktie

7,50 - - - -- - - -7,50

6,00 6,00

4,50 - -4,50

= : - - - - ·!---:-

---r---....:....~---~---;---

3,00 1,50 l--- ;_-:--- ---+ -- _;_--- ...,j,--- --... ^---'- ^- ---- t1.50

o 1984 o

(9)

,

i

~

Moderbolagets aktieinnehav

(kkr)

Aktier i dotterbolag

Förvaltnings AB Ocsal (äger 67%

av Dahl lnvest International A/ S) ..

AB Järnbron .. . ... . . .. ... . . lnvestment AB Wigral (Ratos äger 33% av

kapitalet, 64 % av rösterna) ... . ... . Förvaltnings AB Stancia ... . Ekpac Nominees Ltd . _ " .•. .. •.••...•• , AB Johnson & Borseli . • • • . • • • • • . . ••

Ratos Service AB . . . . . .. ••••••• .. . ••••

Aktier och konvertibla skuldebrev i Intressebolag m fl

Antal

500 900.000 200.387 300.000 7.000.100 50 450

Nom värde

50 90.000 10.019 30.000

7.000 KHKD 50 450

Antal 1984-12-31

Förändring Nom

Finans AB Cartos . . .. .

konv skuldebrev .... . . . nom Forsön & Co KB . . . .

Förvaltn ings AB Laverna . . . AB Gotthard Nilsson .. ... . Handels AB Skäret ... ... . lnter-lnvest Handels AB Seandie Hotel AB . ... .

konv skuldebrev . ... . nom Instrument AB Seanditron ix Instrument AB Theradas . • Smedjebacken-Boxholm

Stål AB .. .... ... . Winston Håkanson & Co Fondkom mission AB .. .

18.000 6.664.000: -

1 120.169

375.000 - 18. 750.000: -

30.000 429 12.000 1.400

Aktier, konvertibla skuldebrev och optioner i börsnoterade företag

1984 värde

18.000 6.664

+ ¹ 100

-

300 .000

12.017 6.000

31.500 18.750 +2 .500.000:- 18.750 3.000

+ 429 43

60.000 1.400

Bokfört värde

50 137.583 62.610 40.000 10.278 50 150 250.721

Bokfört värde

26.664 6.664 100 11 .292

18.756 25.546 3.000 43 36. 000 1.460 129.525

Moderbolagets innehav i noterade aktier, konvertibla sku ldebrev och optioner redovi-

sas på sid. 8 under " Börsportföljen"

(10)

BörsporHöljen

(k kr)

Aktier, konvertibla skuldebrev och optioner 1 börsnoterade företag

Verkstadsindustri

AGA, B ... ... . . . .... .. ... . ... . Alfa Laval, A . . • . . • • . • • • . . • • • • . •••••••

B . • • • • • • . . . • .. • .. . . • • • Asea, bundna .. •••••••. . .•••• • .•••••• . Electrolux, B . .. .•.••.•• .. •.•.••..•••• . Fläkt ... .. ..•.••••.. , •....•.•. , ••

PLM . . . • • • • • . . . • , •••

Volvo, A bundna • • • . • • • . . • • • • . .••..•.

A fria . . . . . ••••• .. •••••.•.•••••

B bundna ..•••• . . . ... •• .•..•••.

B fria . . . • • • • • • . . • •••.•••• .. • Wärtsilä . . • ..•••••...••• • . . ..•• ••

skogsindustri

Holmens Bruk, A .. .. .... .

B . . . . konv skuldebrev . . • • • • . nom Nymölla ...

Papyrus . . . • . . • •••••.••••• .. ••••• . SCA, A bundna ..•.•••...•.••• . . •.••• . B bundna .. ... . .... .. ... . B fria . . . • . . . . konv skuldebrev Il . . • • • . . • . . . . • . nom optioner Il .. .. . . .. • • . . . Stora Kopparberg . . . • . . . . • .•..

Metall- och stålmanufaktur

SKF, A ... . . . . ... . ... .. . ...•. . B fria .. .. .. .. . . . . .. .. .... . ...•..

c '. .. ... ... .

Fastighetsbolag L E Lundbergföretagen

Investmentbolag

Custos, A . . . . .•. .. •.

Antal 1984-12-31

9.000 4.966 46.134 541.274 117.500 47.300 32.000 1.238 266 59 .165 13.691 13.335

1.496.414 196 16.605 : - 27.800 796.655 8.176 18.504 5.720 237.390: -

579 14.800

59.313 87.000 39.762

200.000 586.313 konv skuldebrev Il A . • .. ... nom 12.115.880: - Export-lnvest . . . . . •••••..

Gorthon lnvest . . ... •••••. , ...••..

Industrivärden . . . • • • • . . • • • . . . option er l ••.••• .. ••.. . ..

optioner Il •. . ... ..•... . . Investor . . • . . . • . . .. • ... . ... . . Providentia •.•.•••••..• .. .•.•.•••••. . Banker

Skandinaviska Enskilda Banken, stam .. ..

premie ..

Sven ska Handelsbanken

Övrigt

Cabanco ... ... . . .•...•.•••..•••.•.•

optioner ... .. .•... . . . ...•...

Catena ... .. . .. .. ... ... ...•. . . Consate . . . • •.•••...••.•• . . Esselte, A bundna . . . • • • • • . . •••• .. . A fria . . . ... .••• ••. ..••••...

B bundna .•...•••••.•••••... . B fria .... ... ..• , ••..

Independent Finans . . . • . • . • • •.

Sandblom & S tohne ..•••.••..••.•• __ • Skandia . . . . .•••• .. •••••..

Noter

13.334 22.012 40.000 1.334 1.334 40.200 50.320

196.080 94.260 25.000

105.000 26.250 6.760 1.000 466.666 130 175.505 42.760 719.998 40.000 21.708

Förändring 1984

+ 8.000

¹)

+ 675

²⁾

+ 145

²)

+ 34.272

²⁾

+ 7.468

²)

+ 3.335

¹)

+ 748.207

²)

+ 98

2)

+ 50.000

+ 11.1 00

²⁾

+ 1 00.000

²⁾

+ ^38.197 + 7.000.000: -

+ ^22.012 + ^20.000

²⁾

+ ^1.334 + ^1.334 + ^20.100

²⁾

+ ^25.160

²⁾

+ ^161.864

³⁾

+ ^75.408

²⁾

+ 84.000

²⁾

+ 26.250

+ 6.760

+ 1.000

+ 115.000

+ 719.998

⁴)

+ 40.000

Totalt

8

_nGenom nyemission ²¹Genom fondemission eller split ³^>Varav genom split 136.864

Nom Bokfört Börs·

värde värde värde

450 1.818 3.330

248 633 1. 192

2.307 3.529 8.950

27.064 61.754 140.731

5.875 4.113 28.317

2.365 3.706 13.717

800 1.280 4.256

31 70 275

7 15 59

1.479 3.653 11.005

342 765 2.834

800 2.144 4.187

83.480 218.853

_/.'.

l l

74.821 120.034 344.175"

10 14 35

16 48 48

2.780 1.390 13.761 39.832 63.030 168.89t

204 445 1.1 o :

463 1.024 2.183

143 310 675

237 226 297

8 8

370 710 2.353

187.239 533.530 2.966 1.993 10.083

4.350 7.691 14.529

1.988 3.842 6.958

13.526 31.570 2.000 11.600 11.600 11 .600 11.600

29 .316 52.283 161 .236

12.116 19.385 19.385

667 980 4. 28~0

2.201 6.714 6.714

400 948 4.160

71 104

9 20

1.005 890 4.62?"'t 1.258 1.511 5.18

^y

82.7 91 205 .705

1.961 5.550 10.392

943 3.360 5.938

500 1.425 4.725

10.335 21.055

2.100 5.460 6.090

472 525

135 392 392

2 165 165

23.333 69.495 163.333

1 21 39

8.775 18.696 52.651

2.138 3.465 12.828

18.000 86.400 86.400

400 3.440 3.440

543 76 7 5.753

188.773 331.616 577.744 1.353.929

4> Varav genom nyemission 400.000

(11)

Aktiemarknaden 1984

Efter fyra års börsuppgång föll Affärsvärl- dens generalindex 1984 med 11 %.

Börsomsättningen sjönk. De första teck- nen på en begynnande konjunkturned- gång visade sig. Börsbolagens lönsam- het ökade ändå kraftigt. Nyemissionsvo- lymen var under året mycket stor, hela 13 miljarder kronor. Börs- och OTC-Iistorna utökades med 60-talet nya bolag.

En rad nya skatter påverkade företag och aktiehandel negativt, däribland om- sättningsskatt på aktiehandel, vinstdel- ningsskatt, skärpt realisationsvinstbe- skattning och fastighetsskatt.

Den sämsta kursutvecklingen hade skogsindustrin, som generellt påverkas först i en konjunkturnedgång men även banker, som drabbats av ett högre ränte- läge och stora kreditförluster, och blan- dade investmentbolag. Fastighetsbola- gen utvecklades väsentligt bättre än in- dex, medan verkstadsindustrin nära följ- de index.

Börsportföljens branschfördelning Börsen

Skog Stål och Metall

Handel Fastighet och Bygg Investmentbolag

Bank

%40

30

20

10

De fem största aktieinnehaven

Mkr--- - - -

375---

300----~---

225 - -- - - - -- - - -

150

75

----~···-

- - - - ,,

0---

Holmen Esselte Custos Papyrus Asea

o

Börsportföljens utveckling och sammansättning

Börsportföljen tillfördes en stor post i In- dependent Finans. l n n e havet i Esselte har byggts ut. Nettoinvesteringarna i börsaktier uppgår till 185 Mkr. Exklusive köp och försäljningar ökade börsportföl- jens värde med 2%, vilket är klart bättre än general index. Detta beror främst på en positiv kursutveckling för de tunga inne- haven i Holmen och Esselte.

Kursutvecklingen och genomfö rda för- värv har något förskju tit börsportföljens värdemässiga tyngdpunkt mot katego ri

"övrigt", där bl a Esselte och Indepen- dent Finans återfinns. Framför allt "verk- stadsindustri " och "investmentbolag"

mins kade sin andel av portföljvärdet . De sex största innehaven utgör 85%

av börsportföljens marknadsvärde 1984- 12-31. Holmens Bruk utgör 25% av port- följvärdet, Esselte 17%, Custos 13%, Papy rus 13%, Asea 11 % och Indepen- dent Finans 6%. l mars 1985 avyttrades hela Custos-innehavet.

Börsportföljens resultat

Utdelningar (Mkr) Realisationsvinster (Mkr) Kursutveckling (%)

Ratos

10

20

30

1984 1983 38,4 32,8 5,3 46,3 2 86

40%

Börsportföljens värdeulveckling

Mkr

1250 1000 750 500 250•-

o

---·-·-~-

1980 1981

1982 1983 1984

(12)

Holmens nya pappersmaskin i Braviken

10 Independent Finans AB

Genom överlåtelsen av Finans AB Cartos till Independent Finans bildas ett stort komplett och bankoberoende finanshus med verksamhet både i och utanför Nor- den. Ratos äger i början av 1985 totalt in kl optioner ca 25% av aktiekapitalet. Bola- get är operativt uppdelat i tre självständi- ga bolag för leasing, för krediter gällande främst fordon och fritidssektorn samt för privatfinansiering såsom aktier, obliga- tioner och fastigheter.

Esselte AB

Esselte AB, i vilket Ratos äger cirka 9 % av aktierna, har utvecklats från ett ur-

sprung i den grafiska branschen mot en breddning inom olika former av informa- tionshantering på kontor. Idag arbetar Es- selte med tyngdpunkt på internationell in- dustri, handel och service inom kontors- utrustning, skrivmateriel och prismärk- ning. På senare år har utvecklingen av nya medier såsom data och video accel- lererat. De fem stora utiandsdivisionerna i Esselte är grupperade under Esselte Bu- siness Systems lnc, ett amerikanskt holdingbolag, börsnoterat i New York.

Holmens Bruk AB

Holmens Bruk AB, där Ratos äger cirka 18% av aktierna, har sina rötter i den gamla kvarnhanteringen i Motala Ström i Norrköping. Denna verksamhet, som började redan på 1300-talet, har drivits av Holmens Bruk sedan början av 1600-ta- let. Numera är Holmen landets ledande producent av tidnings- och journalpap- per. Den nya anläggningen i Braviken (se bild), ett investeringsprogram på cirka 750 Mkr, syftar till att höja Holmens kapa- citet till cirka 1.000.000 ton per år. Hol- mens kraftbehov och virkesbehov tillgo- doses endast delvis från egna skogar och kraftanläggningar. Bolagets stora export har gynnats av det gångna årets konjunk- turer.

Papyrus AB

Papyrus AB är sedan 1895 en tillverkare av finpapper och kartong. Genom olika förvärv har nu bolaget också stora inne- hav av egna skogar. Papyrus är Skandi- naviens största kartongtillverkare och även på finpapper har man en domine- rande ställning med en över 50 %-ig marknadsandel i Sverige. Ratos äger ca 9% av aktierna i Papyrus. l december 1984 riktade styrelsen för Papyrus AB ett erbjudande till aktieägarna i Nymölla om att överlåta sina aktier till Papyrus. Ett övertagande av Nymölla ökar möjlighe- terna till satsning på finpapperområdet

Asea AB

Asea AB har varit verksamt i över 1 00 år.

Ratos ägarandel i Asea är en dryg pro- cent. Asea: s huvudområden är kraftge- ne rering, kraftöverfö ring , motorer och lågspänningsapparater liksom robotar och styrutrustning fö r industriella ända- må l. Asea har med en marknadsorien- terad organisation satsat hårt internatio- nellt, vilket gjort att utiandsandelen av faktu reringen idag är nära 70%. Asea satsar årligen stora belop p på forskning och teknisk utveckling, främst inom ener- gi- och elektron ikområdet De

senast~,

årens resultat har varit mycket goda. ( ,_)

Modem industrirobot från ASEA

Kartong från Papyrus Kopparfors kommer konsumenten

i

daglig kontakt med

(13)

Samgående mellan Wigral och Järnbron

Arne Thunander, VD

i

AB Järnbron

Styre/se

Ordinarie ledamöter

Sven Söderberg, ordf Hans Andersson Sven Andersson

¹J

Wilhelm Grönvall Knut Lundberg

¹l

Jan Martinsson Curt Roos

Arne Thunander, VD

Suppleanter

Åke Ericsson

¹l

Kent Lodesjö

¹l

1) Arbetslagarledamot

l

· --1\lyckeltal1984 Balansomslutning Justerat eget kapital soliditet

r 1esultat före e o poster

·~\~'1äntabilitet

på eget

kapital

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Försäljning Antal anställda Vinst per aktie Justerat eget kapital

per aktie

Järnbron¹l

(Mkr)

1.090

(Mkr) 336

(%) 31

(Mkr)

78

(%) 12

(%)

14 (Mkr) 1.628 2.004 (kr) 30

(kr) . . 258

1> Nyckeltalen är baserade på utfallssiffror för 1984 för ingående t:nheter och visar den nya Järnbron-koncernen där samgåendet antagits ha skett 1984-01-01.

En nyintroducerad fleroperationssvarv med robot från Ravema/Svenska Ma- skinaffären

Samgåendet

Wigral-koncernen bestod vid årsskiftet 1984/1985 av en läderindustrirörelse på två orter i Skåne och en värdepappersför- valtning. Järnbron bestod samtidigt av tre grupper av bolag - handel, industri och teknologi. l Järnbrons affärside ligger köp och utveckling av företag inom olika bran- scher för att inom ramen för en större grupp erbjuda de resurser och den stabi- litet som krävs för en långsiktigt god lön- samhet. Förvaltnings AB Ratos, so m ägde 100% av AB Järnbron, förvärvade vid årsskiftet 1984/1985 aktiemajoriteten i det börsnoterade lnvestment AB Wigral.

En ny koncern, som fått namnet Järnbron och har säte i Stockholm, bildades i feb- ruari 1985 genom att Wigral förvärvade Järnbron.

Den nya Järnbron-koncernen

Samgåendet mellan Järnbron och Wigral skapade en koncern med ett eget kapital på över 300 Mkr, över 2.000 anställda och en fakturering på ca 1.600 Mkr. soli- ditet och lönsamhet är god och vinsten per aktie ökar från Wigrals nuvarande ca

18 kr/aktie till om kring 30 kr/aktie i Järn- bron. Koncernen består av en rad lön- sam ma fö retag. Samgåendet innebär också att Järnbron nu är noterat på bör- sens All-lista.

Framtidsutsikter

Genom samgåendet etableras ett nytt ut- vecklingsbolag på börsen. stommen i det nya bolaget är väletablerade industri- och handelsföretag. Såväl mogna företag med begränsat kapitalbehov som mer ex- pa nsiva fö retag med större kapitalbehov och tillväxtmöjligheter finns represente- rade inom koncernen. En naturlig risk- spridning är följden, vilket även bidrar till att en expansion kan ske under bibe hål- len finansiell balans. För de nuvara nde dotterbolagen sammantaget förutses en gynnsam utveckling.

Prognos för 1985

För 1985 förutses ett koncernresultat före

extraordinära post er i storleksordningen

80 Mkr.

(14)

Järnbron-koncernen

Nyckeltal Järnbron-koncernen Försäljning

Resultat före

1984 1983 1.3501.024 extraordinära poster 60,5 55,0 Räntabilitet på sysselsatt

kapital

Medelantal anställda

Kähr-koncernen Försäljning

Resultat efter finansnetto Räntabilitet på sysselsatt

kapital

Sysselsatt kapital Medelantal anställda Gavle Verken AB Försäljning

kapital

·Sysselsatt kapital Medelantal anställda Söderberg & Haak Maskin AB Försäljning

kapital

Sysselsatt kapital Medelantal anställda

Vackert trägolv

fr~n

Kährs 12

16 16 1.6731.456

1984 1983

265 198 20,0 22,0 20 >20 134 121 730 652

1984 1983

186 176 3,7 5,6

8

10 58 62 225 218

1984 1983

140 117 13,0 6,9

>20 > 20

54 42

45 46

Verksamheten 1984

Flera nya enheter har under året tillförts koncernen och en har avyttrats. Arbetet med att bygga upp en teknologigrupp har fortsatt. Parallellt med detta har utveck- lingen inom Järnbrons traditionella områ- den varit i stort sett planenlig. l början av 1985 skedde ett samgående med lnvest- ment AB Wigral. Genom samgåendet börsintroduceras Järnbron och tillförs en lönsam läderindustrirörelse.

Förvärv och försäljningar

Teknologigruppen utökades i början av året med Saven AB och Sapos AB, som arbetar främst med data, opto och mät- produkter samt Electrona-Sievert Indu- strielektronik AB, som marknadsför processtyrnings- och reglerutrustningar.

För att exploatera dotterbolaget Micas mikrodatorkunnande har ett delägt för- säljnings- och utvecklingsföretag etable- rats i USA (Lancore Technolog ies lnc.).

De resterande 50 o/o av aktierna i Nor- disk Kartro-bolagen har förvärvats och Maskin AB AKMA har sålts.

Kähr-koncernen

AB Gustaf Kähr är sedan 1982 ett helägt dotterbolag till AB Järnbron. Bolaget är huvudsakligen inriktat på tillverkning och försäljning av främst trägolv, men även listverk, paneler och trappor. Huvudpro- dukten trägolv har haft en god utveckling under året, och marknadsuppbyggnaden i både USA och Europa fortskrider plan- enligt. Under året har ett investerings- och inskolningsprogram genomförts som förberedelse för framtida expansion. Det- ta har belastat årets resultat som dock är t i litredsställande.

En fortsatt gynnsam volymexpansion förutses inom samtliga produkt områden.

Gavle Verken AB

Gavle Verken AB ingår sedan 1976 i kon- cernen. Bolaget är främst inriktat mot byggsektorn genom sin huvudprodukt Plagan. Plagan, som är en plastbelagd, varmförzinkad stålplåt, har flera använd- ningsområden, såsom tak- och väggma- teriaL Gavle Verken har byggt upp ett sy- stemkunnande kring industri- och bo- stadsanläggning som aktivt marknads- förs. Bolaget har även på sitt program e( -:, egenutvecklat ventilationssystem, "Sili"':"

Bolagets resultatutveckling har pressats av en oförmånlig råvaruprisutveckling och en svag byggkonjunktur. Produkt-, utvecklings- och marknadsförings in p;

satser beräknas bredda marknadsundef\1 laget och ge framtida resultattillskott.

Söderberg & Haak Maskin AB

Söderberg & Haak Maskin AB har gamla anor som leverantör av lantbruksmaski- ner i Sverige. Man marknadsför ett brett program av lantbruksmaskiner, såsom traktorer, skördetröskor, fodermaskiner m m. Inom sitt sortiment har Söderberg &

Haak Maskin cirka 1 O o/o av marknaden.

Marknadsföringen sker via ett rikstäckan- de nät av återförsäljare, medan central- lager och administration finns i Staffans- torp. Bolaget har under året haft en myc- ket god resultatutveckling beroende på ökade marknadsandelar och volymer.

Nya modeller av de västtyska traktorerna med hög teknisk standard gör att m.

kan förvänta en fortsatt god utveckling v~·

ett stabilt valutaläge.

(15)

Ravema/Svenska Maskinaffären AB

1984 1983

Försäljning

195 185

Resultat efter finansnetto

7,1 13,2

Räntabilitet på sysselsatt

•

^kapital

20 >20

Sysselsatt kapital

43 37

Medelantal anställda

102 98 ODO Interiör AB och

000 Plast AB

1984 1983

Försäljning

210 184

____Resultat efter finansnetto

9,8 9,7

~, \äntabilitet på sysselsatt

- 'kapital

>20 >20

Sysselsatt kapital

33 24

70 67

Nordisk Kartro-gruppen

i l 1984 1983

'-.-'Örsäljning

187 186

6,6 9,3

kapital

15 19

Sysselsatt kapital

70 69

199 200 Läderindustrigruppen

1984 1983

Försäljning

278 227

13,3 15,7

kapital

16 >20

Sysselsatt kapital

90 79

331 341

• .•

Ravema/Svenska Maskinaffären AB Ravema/Svenska Maskinaffären AB, som sedan 1976 ingår i koncernen, är den marknadsledande leverantören av maskinell utrustning till svensk verk- stadsindustri. Bolaget representerar så- väl svenska som utländska fabrikat och besitter ett systemkunnande kring tekni k och produktion som aktivt används för att betjäna industrin. Bolaget har en speciali- serad indelning av organisationen i sek- tioner för plåt, skär, verktyg, service och finans. l Ravemas teknikcenter finns uni- ka möjligheter för verkstäder att se ma- skiner i drift, provbearbeta och diskutera med specialister. Marknadsandelarna har väl hävdats de senaste åren och orderin- gången är god. Resultatet jämfört med det exceptionellt goda 1983 har försäm- rats, men är alltjämt tillfredsställande.

000 Interiör AB och 000 Plast AB ODO Interiör AB marknadsför, säljer och distribuerar golv och väggprodukter på den svenska marknaden. Detta sker via ett rikstäckande nät av försäljningskontor.

Marknaden erbjuds ett brett sortiment från framstående tillverkare med höga krav på såväl teknisk utveckling som de- sign. Marknaden har de senaste åren va- rit stabil. Nybyggnationens nedgång har kompenserats av ökande reparations- och ombyggnadsarbeten. ODO Interiör är idag en av de största golvleverantörer- na på marknaden. Arets resultat är gott.

ODO Plast AB marknadsför huvudsak- ligen plastprodukter inom tre sektioner, bygg, el och förpackning. Försäljningen sker genom ett rikstäckande nät av för- säljningskontor. Också ODO Plast arbe- tar med ledande tillverkare, vilket gör fö- retaget marknadsledande på flera områ- den. Främst el-sektionen visar en god volymutveckling. Den stabila marknaden medför att någon större expansion på basmarknaderna inte kan förväntas under 1985. Arets resultat är gott.

Nordisk Kartro-gruppen

Nordisk Kartro AB ingår sedan 1984 som ett helägt dotterbolag till AB Järnbron.

Bolaget är specialiserat på trä" och be- tonginfästningar, smältlim och förpack- ning. Genom ett brett kunnande inom sitt huvudområde levereras också kompletta lösningar för infästning och förslutning.

Kunder är främst träindustrin och bygg- nadssektorn samt för smältlim och för- packning industrin i stort. Kartro arbetar genom ett nät av försäljare och system- specialister över hela Norden. Bolaget, som är känsligt för byggkonjunkturen, har väl hävdat sig på marknaden. Kartro sat-

sar på att ytterligare bredda verksamhe- ten till områden utanför byggsektorn och räknar med en stabil utveckling under 1985. Arets resultat är tillfredsställande.

övriga företag

Under året har Järnbron fortsatt sitt arbe- te med att bygga upp en teknologig rupp.

Till denna nya grupp av bolag räknas ln- frarödteknik AB, som tillverkar och säljer torkningsutrustn ing, baserad på infraröd värmestrålning, Mica Datapro- dukter AB, som främst producerar och säljer W inchesterminnen och mikroda- t orer, Sapos AB, som arbetar inom la- serom rådet, och Saven AB, som har agenturer inom data, opto och mätpro- dukter. Till denna grupp räknas också Electrona-Sievert Industrielektronik AB, som ma rknadsfö r processtyrnings- produ kter.

Inom Järnb rons industrig rupp återfinns Igelfors Bruks AB med inriktning på smide och porttillverkning samt Nya Pu- kebergs Glasbruk AB som framstäl ler konstglas. l handelsgruppen ingår Julius Sjögren AB, som marknadsfö r mas kiner, verktyg och industriförnödenheter till verkstads- och byggnadsindustrin.

Wigral-koncernen

Wlgral-koncernen består vid årsskiftet av moderbolaget lnvestment AB Wigral samt en läde rind ustrigrupp. Bolagets börsportfölj kommer att avyttras och lä- derindust rirörelsen kommer att ingå som en del i den nya Järnbron-koncernen.

Läderindustrigruppen

AB Wilh Grönvalls Läderfabri k och AB Klippans Läderfabrik tillverkar ovanläder för skor. Av produktionen avsättes 95%

på export främst till länder i Skandinavien och Mellaneuropa. Råvaran utgöres av s kandinaviska nöthudar, vars goda egen- s kaper möjliggör produktion av högkvali- tativt läder. Priset på råvaran följer världs- marknadsnoteringar som fluktuerar kraf- tig t och o rsakar resultatsvängningar.

Trots stor import av skor från skilda delar av världen kan en betydande till- verkning av kvalitetss kor upprätthållas i Europa. Produ ktionen anpassas till stän- digt växlande kvalitets- och modekrav.

Företagens produkter är sedan länge väl

kända på de marknader som bearbetas

och bland kunderna återfinns många av

Europas ledande kvalitetsskofab riker. En

mode rn produ ktionsapparat och koncen-

t ration på skoovaQiäder stärker gruppens

ko nkurrenskraft. Arets resultat är tillfreds-

ställande .

(16)

Dahl-koncernen

l

/

Knud Nordby, VD

i

Oahllnvest Interna- tional A/S, Danmark

styrelse och verkställande direktör Jens Thorsen, ordf

Ole Damgaard-Nielsen, v ordf Stig B0gh Karlsen

Erik Söderberg Sven Söderberg Knud Nordby, VD

Resultat efter finansnetto

100 ---\1=~--4 BO---·--~-~~

14

60 --~--~--~--~~

40-~--+;--~-~~

20r-~~~~~-~~

o

1980 1981 1982 1983 1984

Räntabilitet på sysselsatt kapital

% --- 25 ---

20- - - -

15

liii;;;;;;;~;::::--~:

10 - - - -

5 ---

0 1980 1981 1982 1983 1984

Verksamheten 1984

Utvecklingen på koncernens huvudmark- nader Danmark, Norge och Sverige är något splittrad. På en i stort sett oföränd- rad marknad har Fosselius & Alpen AB i Sverige lyckats hävda sig väl. l Norge har bostadsbyggandet varit mycket lågt, men trots detta har Br121drene Dahl A/S kunnat notera en svag omsättningsökning. l Danmark har bostadsbyggandet ökat, vil- ket också lett till en icke oväsentlig om- sättningsökning i Bmdrene Dahl A/S.

l december 1984 riktades en emission till den danska marknaden utan företräde för gamla aktieägare. l emissionen tec k- nade Ratos 12 M DKK av den totala emis-

Resultaträkning (MDKK)

Försäljning Rörelsens kostna- der

Rörelsens resultat före avskrivningar Avskrivningar Rörelseresultat efter avskrivningar Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Skatt på årets resultat

¹¹

Extraordinära poster, netto

Resultat efter extraordinära poster och skatt Minoritetens andel i detta resultat Dahl lnvests andel i koncern·

resultatet

1984 1983

3.322,8 3.024,0 -3.171,4 -2.886,0 151,4 138,0 27,6 - 25,3 123,8 112,7 34,0 35,8 46,8- 45 o

111,0 103,5 45,2- 54 ,2

4,0 1 7

69,8 51 ,O 36

69,8 47,4

1) Avser schablonskatt enligt dansk redovis- ningssed.

sionen på 108 MDKK. Ratos ägarandel uppgår till 67% av kapitalet.

Kapitalet kommer att investeras i nya rö relser. En större WS-grossist med hu- vudkontor i Colorado, USA, har vid års- skiftet 1984/1985 förvärvats och i januari 1985 en agenturrörelse med inriktning på industriförnödenheter. l Singapore har ett mindre dotterbolag etablerats.

Resultatet 1984

Koncernens resultat före extraordinära poster uppgår till 111 ,O (1 03,5) MDKK efter avdrag för koncernens minoritetelfk Resultatet motsvarar 3,3 (3,4) öre per

fö~

säljningskrona. Koncernens resultat efter

Balansräkning

(MDKK)

1984-12-31 1983-12-31

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar Kundfordringar Varulager

Övriga omsättnings- tillgångar

Anläggningstillgångar Maskiner och

inventarier Fastigheter

Övriga anläggnings- tillgångar

Summa tillgångar

747,0 433,6 239,2 1.419,8

82,3 229,8 2,0 314,1 1.733,9

711,3 386,3 225,3 1.322,9

56,2 204,8 33 264,3 1.587KJ SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

Leve rantörs s k u Ide r Övriga kortfristiga skulder

Långfristiga skulder Inteckningslån Avsatt till pensioner Övriga långfristiga skulder

Minoritetsintresse Eget kapital Aktiekapital Bundna fonder Fritt eget kapitaln

Summa skulder och eget kapital

405,9 298,0 703,9

84,0 84,0 233,3 401,3

150,1 177,7 300,9 628,7

736,7

93,3 79,6 216,5 389,4 0,4 127,6 99,1 234 o

460,7

1.733,9 1.587,2

1) Inkluderar eget kapital-del av obeskattade re- server enligt dansk redovisningssed.

(17)

•

Fosselius & Alpen AB

(koncernen) 1984 1983

Försäljning (MSEK)

1.209 1 .114

Resultat efter finans-

netto (MSEK)

41,7

44,9 Räntabilitet på syssel-

satt~p~l

13 16

Sysselsatt kapital

(MSEK) 388 362

Medelantal anställda 737 765 Bradrene Dahl AJS, Danmark Försäljning (MDKK)

1984 1983 882 762 , _ Resultat efter finansnetto

1 ) (MDKK) 26,1 18,8

- Räntabilitet på sysselsatt

kapital

16

Sysselsatt kapital (MDKK) 233 Medelantal anställda 557 :~ -,Bradrene Dahl AIS, Norge

·

~ ;(koncernen)

1984 Försäljning (MNOK)

622

15 213 553

1983

583 skatt (minoritetsaktieägare i dotterbolag är utlösta) uppgår till 69,8 (51 ,0) MDKK.

Moderbolagets styrelse föreslår en utdel- ning om 14% på det gamla kapitalet. Det nytecknade kapitalet berättigar till utdel- ning från och med för verksamhetsåret 1985.

Framtiden

En fortsatt stagnation av koncernens hu- vudmarknader kan väntas. Koncernen ar- betar därför med att frigöra kapital för ny- satsningar i verksamhetsområden som är mindre beroende av byggkonjunkturen.

Den nya strategin markeras också av att moderbolaget bytt namn till Dahl lnvest l nternational A/S, medan namnet Br0d- rene Dahl reserverats för VVS-rörelsen.

Brgdrene Dahl AJS, Danmark

Detta företag är Danmarks största VVS- grossist med 23 filialer över hela landet.

(MNOK) 7,3

kapital 9

Sysselsatt kapital (MNOK) 232 Medelantal anställda

416 10 204 420

Bolaget levererar främst produkter till 6 · 7

byggsektorn, såväl till nybyggnation so m till reparation, om- och tillbyggnad. Leve- ranser sker även till större anläggnings- och entreprenadarbeten. På senare år har leveranser skett till utbyggnaden av Danmarks gasnät Inom den privata byggsektorn har marknaden ökat, medan den i offentlig regi visar en stabil nivå. De kommande åren kan en stagnation inom byggmarknaden väntas, medan industri- och anläggningssektorn ökar. Bolaget har under året kunnat notera en viss volym- ökning. Resultatet har de senaste åren visat en god utveckling .

Fosselius & Alpen AB, Sverige Fosselius & Alpen AB är ett helägt dotter- bolag till Dahl lnvest International A/S, Danm ark. Bolaget är den näst största full- sorti mentsgrossisten i Sverige inom W S och VA. Bolaget levererar såväl till ny- byggnation som till reparation, om oc h tillbyggnad (ROT) och till industrisektorn.

Den starkt vikande byggmarknaden i Sverige har mötts med långtgående ratio- naliseringar. Se rviceg raden har höjts med nya hämtlager, som nu täcker hela landet. Marknadsandelen har därigenom något kunnat höjas. Inför det kommande året väntas marknaden vara i stort sett oförän drad. En lugnare kostnadsökn ing väntas kunna leda till result atförbättring.

Brgdrene Dahl A/5, Norge

Br0drene Dahl A/ S i Norge är ett helägt dotterbo lag till Da hl lnvest International A/S, Danmark. Bolagets största produ kt- grupper är W S-so rtimentet, VA-sorti- mentet och på senare år allt större sorti- ment av produ kter t ill den växande off- shore-industrin. Bolaget f ör även ett el- sortiment, vilket svarar för närmare hälf- ten av omsättningen.

Marknaden för nyby ggnation har gått tillbaka starkt även i Norge, vil ket ROT- sektorn i någon må n kunnat kompensera.

Bolaget har i den vikande marknaden vi- sat ett svagt resultat. En ökad insats gent- emot offshore-marknaden be räknas kun- na f ortsätta. Även inom el-området vän- tas nya geografis ka inbr','tni ngar kunna ge ett framtida ti lls kott.

Interiör ifrån Dahls huvudkontor

i

Köpenhamn. satsning både på den traditionella WS-marknaden och på nya områden utmärker Dah/'s nya strategi

(18)

stancia-koncernen

Sven Fah/stadius, VD

i

Förvaltnings AB stancia

Styrelse

Sven Söderberg, ordf Göran Ekelund Leif Gustafsson Thomas Massberg Zerny Sand Lars-Erik Söderberg Arne Thunander Sven Fahlstadius, VD

Resultat efter avskrivningar

Mkr---~

25---~--~--~~

20==~~~--~--~~

S i-+::---:-:--.;....::. --+-:-___;

o

1980 1981 1982 1983 1984

Hyresintäkter

M k r - - - -

16

20--~-

10----.:...;'--

o

1980 1981 1982 1983 1984

Verksamheten 1984

Stancia-koncernen, i vilken Ratos förvalt- ningsfastigheter finns samlade, har under året i flera avseenden väsentligt för- stärkts. Företagsledning och styrelse har utökats. Fastighetsbeståndet har under året kraftigt byggts ut genom förvärv och förädlingsinvesteringar om 136 Mkr. De största investeringarna har skett i Stock- holm, Upplands Väsby och Sundsvall.

l kvarteret Överkikaren på södermalm i stockhalm deltar stancia tillsamman s

Resultaträkning

(Mkr)

1984 1983

Hyresintäkter 52,6 39,3

Omkostnader -1617 -11 8

Rörelseresultat

före avskrivningar 35,9 27,5 Avskrivningar - 511 - 3 g Rörelseresultat

efter avskrivningar 30,8 23,6

Ränteintäkter 0,9 1 ,O

Räntekostnader -1728 -12,3 Resultat efter flnan-

sieila intäkter och

kostnader 13,9 12,3

med Skanska i ett av de större byggnads- projekten på senare tid i Stockholms in- nerstad. Projektet omfattar ett hotell med ca 300 rum , en större kongresshall och ett kontorshus om 5.000 kvm i bästa in- nerstadsläge. Den totala byggkostnaden beräknas till ca 200 Mkr.

En successiv exploatering av bolagets välbelägna mark i Marieviksområdet på Liljah olmen i Stockholm har påbörjats och under 1984 har 20 Mkr investerats i o m- och tillbyggnader.

Balansräkning •

(Mkr)

1984-12-31 1983-12-31

ÅRSREDOVISNING 1984