Uppsala universitet
Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation
D-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd VT 2006
Om konstruktionen av vetenskap i kriminalserier på TV
En kritisk diskursanalys av CSI och Bones
Författare: Lovisa Sandberg Handledare: Amelie Hössjer
Abstract
Title: The Construction of Science in Television Crime Shows – a Critical Discourse Analysis of CSI and Bones (Om konstruktionen av vetenskap i kriminalserier på TV – en kritisk diskursanalys av CSI och Bones).
Number of pages: 45 (50 including enclosures) Author: Lovisa Sandberg
Tutor: Amelie Hössjer
Course: Media and Communications Studies D Period: Spring 2006
University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University
Purpose/Aim: The aim was to explore the construction of science in the television crime shows CSI and Bones.
Material/Method: The method used is critical discourse analysis based on the thoughts of Norman Fairclough. The analysis includes three episodes of CSI and three episodes of Bones, broadcast from between the 10th and 25th of April, in 2006 on Swedish television.
Main results: The scientists in CSI and Bones are constructed as rational and calm; they are mainly concerned with finding the truth. On the surface, the truth is objective and reachable, although, in these TV-shows all observations are theory laden.
Keywords: CSI, Bones, crime shows, television, science, discourse analysis.
1 INLEDNING... 1
1.1 BAKGRUND – VETENSKAPIMEDIA...2
1.1.1. Forskaren i media...2
1.1.2 Naturvetenskapens övertag... 2
1.2 BAKGRUND - KRIMINALSERIER... 3
1.2.1 Kriminalserie som genre... 3
1.2.2 CSI... 3
1.2.3 Bones... 4
1.3 SYFTEOCHFRÅGESTÄLLNINGAR... 4
1.4 URVAL... 5
2 TEORETISK RAM... 6
2. 1 VETENSKAPSHISTORISKPERSPEKTIV... 6
2.1.1. Positivismen...6
2.1.2 Relativismen via Kuhn...7
2.1.3 Relativismen enligt Feyerabend... 8
2.1.4 Feministisk poststrukturalistisk vetenskapssyn... 9
2.1.5 Socialkonstruktionismen...9
2.2 DISKURSANALYS...10
2.2.1 Kritisk Diskursanalys enligt Norman Fairclough... 11
2.2.2 Maktrelationer och ideologi... 11
2.2.3 Definition av ordet diskurs... 12
2.2.4 Språk...12
2.2.5 De tre nivåerna...12
3 METOD... 16
3.1 MATERIALOCHURVAL... 16
3.1.1 Källkritik...17
3.2 ANALYSENSSTRUKTUR... 17
3.2.1 Textnivå... 17
3.2.2 Diskursiv praktik... 18
3.2.3 Social praktik...18
4 RESULTATREDOVISNING... 19
4.1 TEXTNIVÅ... 19
4.1.1 Rollbesättning...19
4.1.2 Ordval och konversationer... 21
4.1.3 Bevisstruktur...23
4.1.4 Miljödetaljer... 28
4.2 DISKURSIVPRAKTIK... 30
4.3 SOCIALPRAKTIK...34
5 SLUTSATSER... 39
5.1 HURKONSTRUERASBILDENAVENFORSKARE?... 39
5.2 HURKONSTRUERASBILDENAVSANNINGEN?... 39
5.3 VILKENSYNPÅVETENSKAPKONSTRUERARPROGRAMMEN?...39
6 SLUTDISKUSSION... 40
6.1 VIDAREFORSKNING... 42
7 ANFÖRDA KÄLLOR... 43
7.1 LITTERÄRAKÄLLOR... 43
7.2 ELEKTRONISKAKÄLLOR...43
7.3 TV-PROGRAM...44
8 BILAGA 1...45
CSI... 45
Avsnitt 6x11... 45
Avsnitt 6x12... 45
Avsnitt 6x13 ... 46
BONES...46
Avsnitt 1x01 ... 46
Avsnitt 1x02... 47
Avsnitt 1x03... 47
9 BILAGA 2...48
CSI... 48
Avsnitt 6x11... 48
Avsnitt 6x12... 48
Avsnitt 6x13... 49
BONES...49
Avsnitt 1x01... 49
Avsnitt 1x02... 50
Avsnitt 1x03... 50
1 Inledning
Ur ett sekulariserat samhällsperspektiv uppkommer en brist på svar. Det finns otaliga frågor att ställa; det finns också otaliga mängder svar. De stora metafysiska betänkligheter man kan tänka ställas inför, de kräver också sina svar. Frågorna har vida diskuteras under filosofihistorien, det är få som varit eniga. Vari vilar kunskap?
Kan vi veta något om den objektiva verkligheten? Finns det en objektiv verklighet?
Det kan tyckas vara lättare att svara på dessa frågor via religion, snarare än med filosofi. Och filosofi kan ju också tänkas vara redundant, beroende på vilka som svarar. Men det senaste århundradets övergång, där kyrkan har tappat makten till fördel för vetenskapen, har betytt att de vetenskapliga svaren på de stora frågorna har eskalerat i betydelse. Stora tänkare har presenterat många olika vetenskapsteoretiska perspektiv, men det finns än idag ingen allmängiltig definition av ordet vetenskap.
Det finns många olika sätt att se på vetenskap; många olika filosofiska skolor har tagit begreppet i anspråk. De objektiva sanningarnas till synes hopplösa dilemma har tolkats och applicerats inom många olika områden och många olika tänkare har gnisslat tänder över dess svårbevisade natur. De olika vetenskapsskolornas enskilda tolkningar kan dock anses vara meningslösa ordklyverier. Egentligen är det kanske bättre att acceptera en glidande definition av ordet än etablera en fast? Men det är här faran kan uppstå - att utan reflektion låta någon annan tolka vad sanning är.
Dagligen utsätts vi för olika budskap via media, vare sig vi själva väljer att konsumera det eller inte. Ofta ingår vi tysta avtal för att konsumera vissa mediaprodukter; vi väljer att titta på ett visst TV-program mot att vi står ut med avbrotten för reklam.
När så vetenskaps framställs i medier har vi ibland svårt att värja oss. Varje kommunikativ händelse, är ju en del av en social praktik, för att använda Norman Faircloughs ord. Och denna sociala praktik innehåller ju också ideologiska konstruktioner. Vetenskap, såsom den presenteras i media, kommer således aldrig vara fri från värderingar. Den bild av vetenskap som förmedlas via medier kan då förmodas vara viktig att tänka på, kanske speciellt i termer av etiska konsekvenser.
Det finns många olika kontroversiella teorier som tidvis har legitimerats genom vetenskapen (rasbiologi till exempel); det finns många olika schampotillverkare som vill sälja sina produkter genom att ”bevisa” sina produkters överlägsenhet genom vetenskapliga processer. Processer, som i efterhand, visat sig vara påhittade.
Det är därför viktigt och intressant att titta på den bild av vetenskap som konstrueras av olika medier.
I ett sekulariserat samhälle har de vetenskapliga sanningarna en hög status.
Vetenskapen skulle man kunna hävda, har ett sorts sanningsföreträde. Detta medför att vetenskapen i sig besitter en viss maktposition. Det har under de senaste åren förekommit en eskalering av olika kriminalserier på TV, ofta har de olika inriktningar.1 Gemensamt är att de alla använder sig av mer eller mindre vetenskapliga lösningar när de löser brott. Detta har jag velat studera.
Denna uppsats kommer att inbegripa två olika amerikanska kriminalserier för analys av vetenskapskonstruktioner: CSI och Bones.
1 Amster, Harry (2006) “Likriktning i tv-rutan” i Svenska Dagbladet 2006-05-21, s.128.
1.1 Bakgrund – vetenskap i media
1.1.1. Forskaren i media
Det finns vissa stereotyper som ständigt reproduceras i media. Forskare är exempel på personer som ofta framställs efter schablonliknande koncept. Det finns två olika sorters forskare, menar Stuart Allan, författare till boken Media, Risk and Science.2 Den vanligaste av dess föreställer forskaren som en vit, medelålders man som är arbetsnarkoman, väldigt tråkig och i allmänhet betraktad som en tönt.3 Den andra bilden av forskare som framställs i olika medier, till exempel i filmer, är den äventyrliga och hjältemodiga forskare som räddar världen.4 Enligt Dorothy Nelkin, känd för sin klassiker Selling Science5, framställs forskare oftast som överlägsna trollkarlar, vilka är kulturellt separerade från resten av samhället.6 Det finns vissa typiska attribut som ofta associeras med en forskare. Som ovan nämnt, ska han vara vit och man; men utöver dessa ska han också helst vara energisk, rationell och sansad. Dessa övriga attribut är alla egenskaper som traditionellt brukar associeras med maskulinitet. Normen för en forskare är aldrig en kvinna. Marcel Lafollette är Associate Research Professor of Science and Technology Policy vid George Washington University, hon anser att en kvinna som vill göra karriär som forskare, alltid måste uppfylla attribut som associeras med bägge könen. En kvinnlig forskare förväntas inte bara besitta egenskaper som rationalitet och sans, utöver det ska hon vara moderlig, irrationell och känslig. Detta är tydligt avbildat i olika medier, där den kvinnliga forskaren antingen agerar assistent till den manliga forskaren, eller så tvingas hon inta rollen som en superforskare.7
1.1.2 Naturvetenskapens övertag
När det talas om vetenskap och vetenskapsteori, tas det ofta för givet att det är naturvetenskap och naturvetenskapliga forskningsmetoder som associeras till. Och i samband med detta, är det många positivistiska värderingar som dyker upp – ord som ”vetenskaplighet” och uppfattningen om den riktiga vetenskapen tenderar att fortfarande baseras på positivistiska normer. Även i media finns en dominans av naturvetenskaplig inriktning. Det finns fortfarande journalister som avfärdar samhällsvetenskaper och humaniora som skräpvetenskaper. Till exempel krävs det ofta ingen specialutbildning för att skriva om samhällsvetenskaplig forskning, medan det oftast krävs en ordentlig utbildning i vetenskapsjournalistik för att tillåtas att skriva om naturvetenskaplig forskning. Det finns till och med exempel på hur forskare inom samhällsvetenskapliga områden avfärdas som pseudoexperter med främsta syfte att slösa bort pengar för skattebetalare. Samhällsvetenskaper speglas ibland som struntsaker som inte är nödvändigt att forska om, det går att komma fram till via sunt förnuft.8
Samhällsvetenskaper, som ofta använder sig av kvalitativa metoder, blir ofta tvungna att försöka arbeta fram en viss generaliserbarhet hos sina resultat för att locka journalister att skriva om deras forskning. Forskningen måste kunna säljas och fånga intresset hos en publik. Media är ibland det enda sättet att nå en publik och då uppstår en svårighet som innebär att samhällsforskare ibland måste
2 Allan, Stuart (2002) Media, Risk and Science Open Great Britain: University press.
3 Ibid. s. 45.
4 Ibid. s. 50.
5 Nelkin, Dorothy (1995) Selling Science New York: Freeman.
6 Nelkin, Dorothy (1990) “Selling Science” Physics Today, november, vol 43, issue 11.
7 Allen (2002), s. 51.
8 Bryman, Alan och Haslam, Cheryl (red.) (1994) Social Scientist Meet the Media London: Routledge.
kompromissa bort en del av sin forskning till fördel för de säljbara attributen som accepterad av media. 9
1.2 Bakgrund - kriminalserier
Under detta kapitel återfinns dels en genomgång av det format, eller snarare genre, som CSI och Bones faller under. För att sedan kunna erbjuda en ytterligare fördjupning kommer en beskrivning av var program för sig. De avsnitt som analyserats i uppsatsen finns beskrivna i Bilaga 1.
1.2.1 Kriminalserie som genre
En kriminalserie, skriver Jonathan Bignell och Jeremy Orlebar i The Television Handbook,10 börjar oftast med en störning eller orolighet i den sociala världen inom programmet. Oftast handlar denna störning om ett mord eller rån. När detta inträffar är det polisens uppgift att återställa ordning och jämvikt i världen. Efter detta följer ofta en process som är fixerad. Dessa processers funktion är att förklara den inträffade störningen genom att samla in bevis och förhöra vittnen och misstänkta. På så sätt tar polisen bort det störande momentet, genom att till exempel arrestera den person som begått brottet. Detta är villkoren för att saker och ting ska återgå till ordningen.
I många kriminalserier fokuserar man minst lika mycket på relationerna mellan de olika poliserna, som man fokuserar på de olika brotten. Oftast jobbar polisen tillsammans två och två för att på så sätt legitimera de utläggningar av fakta de oftast har för att förklara för TV-tittaren vad som händer. Vanliga kombinationer av poliser är: en ung och en gammal man, en man och en kvinna, en gift kvinna och en kvinna som är singel, samt en svart man och en vit man. 11 1.2.2 CSI
CSI började sändas hösten 2000, på det amerikanska nätverket CBS. I USA har programserien sänts på torsdagar klockan 21.00 och sänder i maj de sista avsnitten av säsong sex. I Sverige sänds programserien på Kanal5, på måndagar klockan 21.00.12 CSI är även i Sverige inne på sin sjätte säsong, men endast första halvan har sänts under våren. Programmet är 60 minuter långt (inklusive reklam).
Programserien har slagit tittarrekord i USA såväl som i Sverige, vilket har resulterat i två spinoffs: CSI: New York och CSI: Miami.13
CSI handlar om ett team kriminaltekniker som arbetar i Las Vegas. Varje avsnitt behandlar en mordgåta som teamet försöker lösa. Chef är Gil Grissom, en stel, vit man som inte värjer sig för att ställa filosofiska frågor i samband med morden. Till sin hjälp har han kriminalteknikerna Warrick Brown, Nick Stokes, Sara Sidle, Catherine Willows och Greg Sanders. Utöver dessa ingår även de stadigt återkommande personerna poliskapten Jim Brass och obducenten Al Robbins.
Fokus i serien ligger vid mordgåtan, men då och då ges tittaren små glimtar av insikter i karaktärernas privatliv och relationer till varandra. Karaktärerna vistas mycket i labbmiljöer och har en teknisk jargong. Vid brottsplatsutredningarna använder de sig av ypperligt avancerad utrustning. Programserien är känd för att visa mycket detaljer när det gäller lemlästade kroppar och avancerade obduktioner.
9 Ibid.
10 Bignell, Jonathan och Orlebar, Jeremy (2005) The Television Handbook London: Routledge.
11 Ibid. s. 64-66.
12 TV.com (2006) ”CSI”.
13 Kanal5.se (2006) ”CSI”
Det vanliga polisarbetet utförs ofta av Jim Brass, med det är inte ovanligt att kriminalteknikerna genomför förhör, arresteringar och spaningar.14
CSI har i USA blivit så populärt att man i media börjat tala om CSI-effekten.
Tittare inspireras och influeras så mycket av serien att utbildningarna till kriminaltekniker, som för tio år sen var mycket impopulära, numera är svåra att komma in på. Det är också svårare i en domstol att fälla gärningsmän, då juryn är så pass insatt i den tekniska bevisningen. Brist på DNA-bevis och fingeravtryck har bidragit till friande domar. Till och med polisen ställer högre krav på kriminalteknikerna, deras bevisning och bidrag till brottsundersökningar. Medan CSI visar upp en glamorös sida av kriminalteknikernas arbete, är det lätt att glömma bort en kriminalteknikers riktiga vardag. Det är få kriminaltekniker som går till jobbet i högklackat och kommer hem helt rena.15 De mest positiva konsekvenserna nämner Marg Helgenberger (som spelar Catherine Willows) i Bakom kulisserna med Regis och Kelly16: tittarna får också en klar bild av vad man ska göra som brottsoffer, till exempelvis försöka få tag i hårstrån med roten kvar från förövaren (till DNA-bevis). På så sätt blir brott lättare att lösa och ökar sannolikheten för att gärningsmännen åker fast.
1.2.3 Bones
Bones började sändas hösten 2005, på det amerikanska nätverket FOX, vilket således innebär att det är seriens första säsong som håller på att avslutas i USA.
Där sänds programserien på onsdagar klockan 20.00, medan den i Sverige sänds på Tv3 och håller på att avsluta första halvan av säsong ett med sändningstiden 20.00 på tisdagar. Serien bygger på kriminalförfattarinnan, antropologen och före detta kriminalteknikern Kathy Reichs liv.17 De enskilda programavsnitten är 60 minuter långa (inklusive reklam).
Bones handlar om ett team med antropologer som är experter på skelett och olika skelettstrukturer. Teamet leds av Temperance Brennan, en kvinna med asociala tendenser och en nästan övernaturlig tro på vetenskap. Tillsammans med Jack Hodges, Zack Addy och Angela Montenegro utgör de expertgruppen på the Jeffersonian Institution i Washington DC, vars chef Daniel Goodman gör återkommande inhopp i serien.
Huvudintrigen utgörs av det komplicerade förhållandet mellan Temperance Brennan och Seeley Booth, en FBI-agent som hon arbetar med för att lösa olika mord i varje avsnitt.
Även denna programserie, i likhet med CSI, hyser en tyngdpunkt vid avancerad teknik. Polisarbetet utförs i denna serie oftast av Seeley Booth, men det är inte ovanligt att Temperance Brennan eller någon annan i antropologgruppen är med vid förhör, arresteringar och spaningar.18 Serien har också en tendens till att visa upp detaljer som allmänt ses som motbjudande: ruttnade lik och skelettdelar.
1.3 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka vilken syn på vetenskap de utvalda programmen konstruerar.
Frågeställningarna lyder som följer:
14 TV.com (2006) ”CSI”
15Willing, Richard (2004) “’CSI effect’ has juries wanting more evidence” i USA Today 2004-08-05.
16 http://www.youtube.com/watch?v=5ycPkqNN9o4&search=CSI
17 TV3.se (2006) ”Bones”
18 TV.com (2006) “Bones”
• Hur konstrueras bilden av en forskare?
• Hur konstrueras bilden av sanningen?
• Vilken syn på vetenskap konstruerar programmen?
1.4 Urval
Jag har valt CSI och Bones för att bägge programmen är representativa för genren kriminalserie. Bägge har förhållandevis stora tittarsiffror, även om CSI är lite mer populärt. Serierna sänds på två olika kanaler i USA, CBS (CSI) och FOX (Bones) och på två olika kanaler i Sverige, Kanal5 (CSI) och Tv3 (Bones). Jag har valt amerikanska serier, därför att det inte finns motsvarande kriminalserier från Sverige.
2 Teoretisk ram
2. 1 Vetenskapshistorisk perspektiv
Den ambivalenta vetenskapssyn som råder har utan tvekan influerats av en mängd olika vetenskapsfilosofiska tanketraditioner genom den västerländska filosofihistorien. Ontologiska och epistemologiska sanningar har så länge man känner till eftersträvats och debatteras av olika filosofer och filosofiska skolor.
Även om uppsatsen har som syfte att undersöka den syn på vetenskap som dominerar i CSI och Bones, har den inte för avsikt att ta ställning för eller emot något vetenskapsteoretiskt perspektiv. Snarare är avsikten att väcka tankar om vilken vetenskapssyn som dominerar i respektive program.
Det finns en commonsense-uppfattning av vad vetenskap är, skriver Alan Chalmers, författare till boken Vad är vetenskap egentligen?.19 Vetenskap är objektiv och bygger på vad vi kan se, höra, känna med mera. Vetenskap påverkas inte av personliga åsikter. Vetenskaplig kunskap är objektivt bevisad och motsvarar således tillförlitlig kunskap.
Genom det senaste århundradets debatterande om de vetenskapliga sanningarnas karaktär, är det tydligt att man hos filosoferna kan skönja två olika inriktningar i tanken om verkligheten. Krasst uppdelat kan man säga att ena inriktningen anser att det finns en nåbar, objektiv verklighet som är tillgänglig via en enhetlig, vetenskaplig metod; medan den andra inriktningen anser att det inte finns någon objektiv verklighet och att det inte finns en enhetlig, vetenskaplig metod. Detta är huvudspåren inom de filosofiska skolorna. Men också sociologin kommer med bidrag till påståenden om verkligheten. Med starka rötter hos Karl Marx: ”…människans medvetande bestäms av hennes samhälleliga vara”20, via bland annat Nietzsche, Scheler och Mannheim, har socialkonstruktionismen idag blivit alltmer populär. Berger och Luckmann skriver att de inte har för avsikt att svara på om verkligheten verkligen existerar eller inte; det spelar ingen roll. Detta, eftersom verkligheten och människans verklighetsanspråk är socialt konstruerat.21 Detta perspektiv är intressant för uppsatsen, inte så mycket för sitt vetenskapshistoriska bidrag, utan för att uppsatsens metodval vilar på denna teoretiska ram. Diskursanalysen har sitt ursprung i en socialkonstruktivistisk syn på världen, varför den är relevant att utförligare utforska som grund för metoden.
2.1.1. Positivismen
Positivismen har under 1900-talet dominerat vetenskapssynen inom de naturvetenskapliga forskningsinriktningarna. Positivismens historiska vara vilar på två olika huvudinriktningar22; det fanns en dominerande strömning under 1800- talet vars huvudman hette August Comte. Den mest kända inriktningen, den logiska positivismen, bildades dock på 1920-talet av den så kallade Wien-kretsen.
Tidvis ingick i Wien-kretsen mycket kända filosofer som Bertrand Russell, Rudolf Carnap och inte minst Ludwig Wittgenstein.23
19 Chalmers, AF (1999) Vad är vetenskap egentligen? Falun: Nya doxa. s. 21.
20 Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas (1979) Kunskapssociologi – Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet Stockholm:Wahlström & Widstrand. s. 14.
21 Ibid.
22 Den rymmer många flera inriktningar om man går tillbaka i historien. Exempelvis kan man räkna den brittiska empiricismen och upplysningsfilosofin som viktiga bidrag till positivismens utveckling (se exempelvis Gilje & Grimen 1992, s. 58).
23 Gilje, Nils och Grimen, Harald (1992) Samhällsvetenskapernas förutsättningar Göteborg: Daidalos. s.
57.
Enligt positivismen är fakta något som existerar, är observerbart, går att samla in och systematisera.24 En utsaga anses vara sann endast om den går att verifiera. De utsagor som inte går att verifiera anses ur ett vetenskapligt perspektiv vara meningslösa. Detta kallas för verifikationsprincipen och anses bilda en skiljelinje mellan vetenskap och icke-vetenskap. De logiska positivisterna menar att både observation och erfarenhet bör överensstämma med teorin, i annat fall blir teorin vetenskapligt meningslös.25 Kunskap som anses vara observerbar är den enda som klassificeras som giltig kunskap – detta kallas för empiricism.26
Det återfinns även ett induktivistiskt inslag i positivismen; antagandet att vetenskap börjar med observation. Observationen bör ske utan någon förutfattad mening om världen. Påståenden om världen skall vara härledbara från värderingsfria observationer.27
Ett karakteristiskt drag för positivismen är att den gör anspråk på att denna metod passar alla sorters sökande efter kunskap. Dock är det viktigt att notera att detta synsätt främst är inriktat på att söka efter logiska regelbundenheter typiska för naturvetenskapen.28
Positivismen är känd för att den i huvudsak försöker uppnå en strikt vetenskaplig världsuppfattning. Den tar således avstånd från metafysiska utsagor, vilket kanske mest känt uttrycks i Tractatus logico-philosophicus, Ludwig Wittgensteins främsta verk: ”Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga”.29 Genom att förklara att filosofi inte var en vetenskap kom man runt problemet med att förklara filosofi ur ett positivistiskt synsätt. Filosofi, ansåg de, var snarare en aktivitet som bestämmer och förklarar utsagors mening. Vetenskap försöker i sin tur förklara dem. Filosofin är således intresserad av utsagors mening, medan vetenskap är intresserad av utsagors sanning.30
2.1.2 Relativismen via Kuhn
Thomas Kuhn är främst känd för sitt arbete The Structure of Scientific Revolutions,31 där han utarbetat en teori om vetenskapliga revolutioner och följande paradigmskiften.
Han är också en av de främsta representanterna för den vetenskapliga relativismen.
Vetenskapen, menade Kuhn, har genom historien alltid rymts inom olika paradigm. Med ett paradigm menade han en allomfattande uppfattning som härskar över vetenskap under en begränsad period.32 Paradigmen, med sina olika egenskaper, skiftar efter ett speciellt mönster: förparadigmatisk fas - paradigm bildas – normalvetenskap – anomalier – kris – vetenskaplig revolution och sedan börjar det om från början. Då skedet av normalvetenskap infinner sig utnyttjas forskare som problemlösare.33 I detta stadium ifrågasätter forskaren sällan det paradigm vetenskapshistorien befinner sig i, inte heller ställer forskaren sig frågande till det dominerande paradigmets olika teorier och metodregler. Under perioden av normalvetenskap regelfästs en allmänt vedertagen syn på vetenskapen som hör paradigmet till. Forskarens utbildas i ett paradigm med en dominerande
24 Alvesson, Mats och Sköldberg, Kaj (1994) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod Lund: Studentlitteratur. s. 24.
25 Gilje & Grimen (1992), s.57–75.
26 Bryman, Alan och Haslam, Cheryl (red.) (1994) Social Scientist Meet the Media London: Routledge. s.
24f
27 Chalmers (1999). s. 22.
28 Ibid., s. 23f.
29 Wittgenstein, Ludwig (1997) Tractatus logico-philosophicus Karlshamn: Thales.s.122.
30 Gilje & Grimen (2003), s. 61fff.
31 Kuhn, Thomas (1996) The Structure of Scientific Revolutions Chicago: University of Chicago Press.
32 Nordin, Svante (1995) Filosofins historia Lund: Studentlitteratur. s. 578.
33 Ibid. s. 579.
normalvetenskap, där kunskapen om vetenskapssynens paradigmbundna regler och lagar inte uttalas utan förvaltas i det tysta.34 Då uppstår en kamp mellan forskare om vem som är den bästa problemlösaren; detta brukar anses vara ett incitament för att passa in.35
Enligt Kuhn är det helt normalt att det under perioder av normalvetenskap ofta uppstår anomalier.36 Men i slutet av ett paradigms dominans börjar fler och fler anomalier uppträda. Dessa kan i början bortförklaras och kompletteras med ad hoc-lösningar. Men då de slutligen uppträder så ofta, kan de inte längre bortförklaras. När detta händer uppstår det en kris inom paradigmet som i sin tur leder till en vetenskaplig revolution. Revolutionerna startas ofta av nya och unga forskare som ännu inte socialiserats in i normalvetenskapens olika regler.37
Olika paradigm är sinsemellan inte jämförbara, eller inkommensurabla som Kuhn själv uttrycker det. Man kan betrakta vetenskapshistorien som en kunskapsutveckling med avbrott för de vetenskapliga revolutionerna. Dessa omkullkastelser innebär att tidigare verklighetsuppfattningar ersätts med nyare teorier. Ett känt exempel är när man övergick från ett paradigm grundat på den aristoteliska fysiken, till ett paradigm där Newtons teori om fysik dominerar.38
Enligt Kuhn finns det ingen nåbar objektiv sanning, alla sanningar är provisoriska. Inom varje paradigm finns en dominerande uppfattning om sanning, det är denna uppfattning som kommer att prägla de tolkningar av sanningar som görs inom det enskilda paradigmet. När ett paradigm ersätts med ett annat förändras och ersätt dessa uppfattningar och tolkningar.39
2.1.3 Relativismen enligt Feyerabend
Paul K. Feyerabend är känd för sin (som han själv uttrycker det) anarkistiska vetenskapsteori som han presenterar i Mot metodtvånget – utkast till en anarkistisk vetenskapsteori,40 ett verk som är känt för sina ”kontroversiella” utsagor om de vetenskapliga metodernas legitimitet. Han vänder sig mot positivismen och dess enhetliga metodanspråk. När till och med Thomas Kuhn sätter upp vissa metodologiska regler, utropar Feyerabend att det inte finns några alls: allt är tillåtet.
Att allt är tillåtet, påstår Feyerabend, är ett konstaterande av hur vetenskapshistorien sett ut; det är inte en regel som det ofta tolkats som.41
Vetenskapen, menar Feyerabend, har numera ersatt kyrkans roll i det västerländska samhället. Vetenskapen har inte alltid tillmätts samma enväldiga betydelse, utan har under historien behövt konkurrera med andra traditioner.
But the assumption of the inherent superiority of science has moved beyond science and has become an article of faith for almost anyone. Moreover, science is no longer a particular institution; it is now part of the basic fabric of society. Of course, church and state are now carefully separated. State and science however, work closely together.42
34 Chalmers (1999) s. 109.
35 Hoyningen-huene, Paul (1998). ”Kuhn, Thomas Samuel.” In E. Craig (Ed.), Routledge Encyclopedia of Philosophy. London: Routledge.
36 Chalmers (1999), s. 109.
37 Gilje & Grimen (1992), s. 105-115.
38 Bunnin och Tsui-james (red.) (1996) The Blackwell Companion to Philosophy Blackwell Publishers:
Cornwall. s. 11
39 Gilje & Grimen (1992), s. 116
40Feyerabend, Paul (2000) Mot metodtvånget – utkast till en anarkistisk vetenskapsteori Lund: Arkiv.
41 Munévar, Gonzalo (ed) (1991) Beyond Reason Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. s. 489.
42Feyerabend, Paul (1978) Science in a Free Society Norfolk: Lowe & Brydone Ltd. s. 74.
Vetenskapens ideologiska karaktär är också dess förfall; när vetenskapen inte längre kan konkurrera med andra traditioner, kommer den heller inte utvecklas.43 Han menar att det skulle vara intressant och mycket nyttigt för vetenskapen om man tog i akt alternativa traditioner som astrologi, eller telekinesi. Genom att utesluta dessa har man också gått miste om mycket som skulle kunnat utveckla vetenskapen. Som underlag redovisar han den kinesiska alternativmedicinens positiva påverkan på den vetenskapliga medicinska kunskapen.44
The lesson to be learned is that non-scientific ideologies, practices, theories, traditions can become powerful rivals and can reveal major shortcomings of science if only they are given a fair chance to compete.45
Feyerabend förespråkar alltså mångfald och pluralism.46 2.1.4 Feministisk poststrukturalistisk vetenskapssyn
Den poststrukturalistiska teorin, som både social konstruktivismen och diskursanalysen kommit att vila mot, opponerar sig mot möjligheten till absoluta sanningar och objektivitet. Feminister har observerat att de dominerande verklighetsanspråken och sanningsutsagorna i det västerländska, patriarkala samhället ofta varit konstruktioner utförda av män och reflekterar således manliga maktintressen. När feminister har utforskat egna verklighetsuppfattningar har de ofta resulterat i helt andra sanningar. Detta gör att denna inriktning ställer sig misstänksam till att det skulle finnas en verklighet och en sanning. Kunskap, anser denna inriktning, är instabil och förgänglig – om det överhuvudtaget finns några absoluta sanningar är de få. Kunskap är aldrig neutral, tvärtom är den alltid nära sammankopplad med makt. De som har makten att reglera vad som räknas som sanningar kan underhålla sin tillgång till materiella övertag och makt.
Poststrukturalismen förespråkar en pluralitet av meningar. Den traditionella vetenskapen anses vara en diskurs bland många, och anses inte ha någon överlägsen tillgång till kunskap och sanning.47
Ett problem med denna tradition är att den i viss mån förtar syftet från forskning, när man inte längre kan sträva efter en universell struktur hos verkligheten. Detta löser dock denna inriktning med att ändra syfte med forskningen. Man anser att syftet istället ska vara att kunna genomskåda och förändra förtryckande genusrelationer.48
2.1.5 Socialkonstruktionismen
Till skillnad från övriga vetenskapsteoretiska inriktningarna, kommer det socialkonstruktionistiska perspektivet inte direkt från filosofin, utan istället från sociologin.49 I stort kan sägas att socialkonstruktionismen handlar om analysen av den sociala konstruktionen av verkligheten.50 Den välkomnar kritiskt tänkande för att ifrågasätta synen på de konventionella sätten att nå kunskap på. Kunskap är ingen objektiv, neutral observation av världen. Socialkonstruktionismen
43 Ibid., s. 75.
44 Ibid., s. 102f.
45 Ibid.
46 Gilje & Grimen (1992), s. 124.
47 Gavey, Nicola (1989) ”Feminist poststructuralism and discourse analysis” Psychology of women quarterly Issue 13:479-475. s.462.
48 Ibid. s. 463.
49 Berger & Luckmann (1979) s. 23.
50 Ibid., s. 12.
kontrasterar snarare inriktningar som positivism och empiricism.51 Olika klassificeringar och kategoriseringar är konstruerade och en av de mest intressanta och extrema indelningarna är kön. Socialkonstruktionismen uppmuntrar, till exempel, till tankar om hur det kommer sig att man delat in människor i just dessa två kategorier – kvinnor och män – och inte några andra kategorier, som långa och korta.52 Alla sätt att förstå saker på är historiskt och kulturellt förankrade. Synsätten är inte bara specifika för vissa kulturer och för viss historia, de är också sedda som produkter av just kultur och historia. Våra sätt att se på världen står för en viss kunskapssyn som är kulturellt och historiskt förankrad, och på så vis inte bättre eller sämre än någon annan kunskapssyn i en annan kultur.53 Kunskap underhålls av sociala processer, den bildas i konstruktionen av den mellan människor. Genom interaktionen mellan människor i det sociala livet bildas kunskap. Kunskap bildas genom en förhandlande process mellan människor.54 Vi föds in i en värld där olika kategorier och ramverk inom den givna kulturen redan existerar. Dessa kategorier och koncept används av alla människor när de utvecklar sin språkförmåga. Därför är de också reproducerade varje dag av alla som delar en kultur och ett språk. Språk är alltså ett nödvändigt villkor för tankar som människor känner dem. När människor talar, skapas världen.55 En av de mest kända socialkonstruktionisterna är Michel Foucault. Han ansåg också att kunskap bara är en avspegling av verkligheten. Sanningen, menar han, är en diskursiv konstruktion. Det finns ingen universell sanning, det är olika kunskapsregimer som legitimerar vad som är sant och vad som är falskt.56 Sammanfattningsvis skriver Stephen Downes i Routledge Encyclopedia of philosophy:
The term ’constructivism’ refers to a cluster of related approaches to the study of science. All these approaches involve empirical studies of science enphasizning the social nature of scienctific practice. Some constructivists draw the following theoretical conclusion from their empirical studies of science: namely, the truth or falsehood of scientific beliefs derives not from their relation to the world but from social arrangements of the scientists.57
2.2 Diskursanalys
Diskursanalys har under de senaste tio åren ökat i popularitet och utvecklats i olika inriktningar. Exempel på detta är de tre inriktningar som Marianne Winther Jörgensen och Louise Phillips beskriver i sin bok Diskursanalys som teori och metod:58 Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, kritisk diskursanalys med Norman Fairclough i spetsen, samt diskurspsykologi som bland annat baseras på Jonathan Potter och Margaret Wetherells arbete. Det går alltså att konstatera att det inte finns en enhetlig definition för vad diskursanalys är, eller vad ordet diskurs står för. Diskursanalys kan snarare konstateras vara en rad tvärvetenskapliga och multidisciplinära instanser.59 Att använda diskursanalys innebär att teori och metod
51 Burr, Viven (1995) An introduction to social constructionism New York: Routledge. s. 3.
52 Ibid.
53 Ibid. s. 4.
54 Ibid. s. 4f.
55 Ibid. s. 6f.
56 Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Lousie (2000) Diskursanalys som teori och metod Lund:
Studentlitteratur.. s. 19.
57 Downes, Stephen m. (1998). Constructivism. In E. Craig (Ed.), Routledge Encyclopedia of Philosophy.
London: Routledge
58 Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Lousie (2000).
59 Ibid. s. 7.
är sammanlänkade, man måste dessutom vara väl medveten om diskursanalysens filosofiska förutsättningar.60 De ontologiska och epistemologiska utgångspunkterna för diskursanalys vilar på en socialkonstruktionistisk grund.
Det är den kritiska diskursanalysen enligt Fairclough som denna uppsats analys kommer att baseras på.
2.2.1 Kritisk Diskursanalys enligt Norman Fairclough
Ur ett stort samhälleligt perspektiv är Norman Fairclough intresserad och något bekymrad över hur massmedia är påverkade av, men också påverkar olika maktrelationer i det sociala systemet. Exempel på detta är kategorier som klass, genus och etnicitet; även om han också är intresserad av hur olika grupper förhåller sig till varandra, till exempel politiker – allmänheten eller forskare – allmänheten.
Detta är, menar Fairclough, ett exempel på hur ideologi fungerar genom medias språkbruk.
Han är särskilt intresserad av representationer (den ideationella funktionen), identiteter (identitetsfunktion) och relationer (relationell funktion).
2.2.2 Maktrelationer och ideologi
Fairclough är intresserad av de maktrelationer som döljs i ett samhälle; mer konkret ställer han sig frågorna: hur påverkar maktrelationerna samhället och vad kan man därigenom härleda till ideologi? Ur ett ideologiskt perspektiv av dagens samhälle talar han om att man i ett marknadssamhälle konstruerar en publik som konsumenter. Detta påverkar inte bara publiken; även producenterna påverkas.
Det implicita säljintresset påverkar mediaproducenter genom att kraven på underhållning ökar. Konsumenternas uppförande och önskemål naturaliseras och normaliseras; samt i en förlängning hela konsumtionskulturen. Detta reflekteras inte bara inom reklambranschen, utan återfinns numer i alla olika program som sänds på till exempel TV.61
Kraven på underhållning har dock inte endast en negativ klang. Vetenskap, exempelvis, är smått ökänt för att vara otillgängligt för dilettanten. Men när kraven på underhållning ökar, påstår Fairclough, att det samtidigt pågår en kulturell demokratisering. En strävan efter att tillgängliggöra vetenskapen för den vanliga människan, avsäger sig också vetenskapens traditionellt svåråtkomliga och elitistiska drag. Den bild av vetenskap som dominerat av specialister som endast pratar fackspråk överges i denna tekniska demokratisering.62
Fairclough väljer att definiera ideologi som mening i tjänst hos makten.
Ideologier kan i texter återfinnas som implicita antaganden.63 Ideologi är även så pass inbäddad i texten att språkanvändningen ter sig naturaliserad64. Detta bidrar till att producera och reproducera ojämlika maktrelationer.65 Ideologier adopteras inte; de anammas inte medvetet, istället tas de snarare för givna som gemensam grund för journalister och mottagare, utan egentlig utväg.66 Ideologi som koncept innebär ofta en förvridning, ett falskt medvetande. Det är ett manipulerande av sanningen för att tillfredsställa särskilda intressen.67 Det går aldrig att få tillgång till den rena sanningen, sanningen kan man endast nå genom representationer av den.
60 Ibid. s. 10.
61 Fairclough, Norman (1995) Media Discourse London & New York: Arnold.
62 Ibid. s. 13.
63 Ibid. s. 14.
64 Ibid. s. 44f.
65 Ibid. s. 14.
66 Ibid. s. 45.
67 Ibid. s. 46f.
Men alla representationer är försedda med mål, värderingar och ståndpunkter. I en analys är det därför alltid av intresse att ta reda på vilka intressen och värderingar som ligger bakom en viss sanningsuppfattning. Sanningen, menar Fairclough, är alltid problematisk och framförallt källa till alltför många fruktlösa argumentationer.68 I en intervju, till exempel mellan en reporter och en politiker, finns det många ideologiska antaganden om rättigheter, relationer, kunskap och identiteter.69
2.2.3 Definition av ordet diskurs
Ordet diskurs har flera olika betydelser, mycket beroende på vilken tänkare man hänvisar till. Norman Faircloughs diskursbegrepp har många olika definitioner, bland annat beroende på om han använder det som ett abstrakt substantiv eller som ett räknebart substantiv.70 Han använder sig dessutom av två olika teoretiska definitioner när han försöker komma åt diskursens essens. Å ena sidan tar han en språkvetenskaplig definition i anspråk: diskurs är en social aktion och interaktion.
Människor interagerar tillsammans i en verklig social situation. Å andra sidan hämtar han influenser från poststrukturalistisk socialteori, med Foucault i spetsen:
En diskurs är en social konstruktion av verkligheten, en form av kunskap. Det unika i hans resonemang är inte hans splittrade ståndpunkt; snarare försöker han sammanföra dessa två olika uppfattningar och bilda en gemensam definition. Han menar att bägge definitionerna är viktiga eftersom de kompletterar varandra. Det språkvetenskapliga angreppssättet fokuserar på identiteter och relationer och kan kopplas samman med begreppet genre. Det poststrukturella angreppssättet är nära stående den ideationella funktionen, samt med diskurser.7172
2.2.4 Språk
Norman Fairclough har en bakgrund inom språkvetenskapen, vilket märks tydligt i hans texter. Det är språket som utgör en diskurs; och som således också kan sägas vara socialt konstituerat och konstituerande. Detta kallar han för språkets dialektiska förhållande och spänningarna som det dialektiska förhållandet utgör är vad den kritiska diskursanalysen föresätter sig att utforska, snarare än att välja endast en sida.73 Språkanvändningen reproducerar och upprätthåller redan existerande sociala identiteter, relationer och system av kunskap och övertygelser.
Samtidigt så hjälper det också till att på ett kreativs sätt förändra desamma.74 2.2.5 De tre nivåerna
För en föreståndande analys har Fairclough delat upp diskursanalysen i tre olika nivåer, de tre olika nivåerna hos en kommunikativ händelse: en text, diskursiv praktik och social praktik.
68 Ibid.
69 Ibid. s. 54.
70 Visserligen utför Fairclough denna definition på engelska, men dessa former av substantiv finns även på svenska, varför det är relevant för uppsatsen.
71 Det är här Fairclough skiljer mellan abstrakta substantiv (diskurs i den större bemärkelsen), samt diskurs som räknebart substantiv (diskurs som kategori, likställd genre, i en intertextuell analys av en text).
72 Ibid. s. 18
73 Ibid. s. 55
74 Ibid.
Figur 2a. De tre nivåerna hos en kommunikativ händelse
Dessa är på intet sätt ömsesidigt uteslutande, utan är tänkta att utgöra verktyg som med fördel, eller snarare med nödvändighet, kan kompletteras av varandra vid analysen av en kommunikativ händelse. Han lägger fokus både vid det särskilda och det generella och menar att det är bra om man under analysens gång växlar mellan perspektiven. I det särskilda perspektivet vill han titta om den kommunikativa händelsen använder sig av redan kända typer och format eller om de används på ett nytt, kreativt sätt. Det generella perspektivet inkluderar en analys av den övergripande diskursordningen; på vilket sätt det utvecklas i samband med kulturella och sociala förändringar.75
En diskursordning är en social institution eller en social domän som är konstituerad av alla de diskurstyper som används där. Genom att lyfta fram och analysera diskursordningen kan man undersöka relationerna mellan de olika diskurstyperna inom en diskursordning. Diskurstyper består i sin tur av diskurser och genrer.
Figur 2b. En översiktsbild av en diskursordning.
De spår av kulturella och sociala förändringar man kan hitta hos en kommunikativ händelse visar sig ofta diskursivt, genom nyritade och omritade gränser inom och mellan diskursordningar.76
När Fairclough här talar om diskurser, använder han sig av den definition av ordet diskurs som kan härledas till räknesubstantiv. Diskurser handlar i denna mån
75 Ibid. s. 56f.
76 Ibid. s. 55f.
om kunskap och kunskapsbildning och innebär ett särskilt sätt att konstruera en särskild domän av social praktik. En diskurs är ett språk använt för att representera en viss social praktik, utifrån en särskild uppfattning. Den politiska diskursordningen skildrar olika sorters diskurser: liberala, socialistiska och marxistiska för att nämna några få.
En genre är en typ av språkanvändning som associeras med en särskild social praktik. Det finns en viss intervjugenre till exempel, eller en viss reklamgenre. 77
En kommunikativ händelse är en särskild form av social praktik och representerar i sin tur ofta andra sociala praktiker. En dokumentär är till exempel en kommunikativ händelse och hanterar många olika former av sociala praktiker;
främst inom den offentliga sfären: bland annat politik, utbildning och juridik.
Kommunikativa händelser är lätta att rekontextualisera beroende på vilka mål, syften och värderingar det kontext innehåller som den kommunikativa händelsen rekontextualiseras i.78
När man vidare väljer att analysera en kommunikativ händelse, finns det en poäng i att urskilja de tre nivåerna som Fairclough med sin modell skildrar i figuren nedan.
Figur 2c. Faircloughs egna modell över den kommunikativa händelsen.79
Den första dimensionen han väljer att titta närmare på är den text man väljer att arbeta med. Detta inkluderar bland annat en traditionell form av lingvistisk analys.
Denna analys genomförs genom att, exempelvis, titta på grammatik, ordval och hur meningar hänger ihop. Att analysera en text innebär att både titta på deras mening och dess form.80 I begreppet text inkluderar Fairclough även visuella element, som rörliga bilder och foton. Det går alltså utmärkt att analysera ett TV-program enligt hans modell och i sådana fall kan man med fördel använda sig av en semiotisk analys på textnivå.81
77 Ibid.
78 Ibid. s. 41.
79 Winther & Jörgensen (2000) s. 74.
80 Ibid. s. 57.
81 Ibid. s. 24f.
Den andra dimensionen består av diskurspraktiken. Detta är den dimension av texten/den kommunikativa händelsen där människan använder språk för textproduktion och textkonsumtion.82 Denna dimension är en länk mellan textuell nivå och sociokulturell nivå, i denna dimension formar och formas texter av en social praktik.83 Inom denna nivå poängterar Fairclough vikten av att titta på intertextuella kedjor och interdiskursivitet. En text bygger alltid på andra texter, som i sin tur bygger på andra texter. Varje text för alltid med sig sin egen historia.
När olika diskurser blandas mellan olika diskursordningar, talar Fairclough om interdiskursivitet. Blandas de på ett kreativt sätt, för de fram utvecklingen i den sociala praktiken. Blandas de på ett konventionellt sätt, reproducerar och upprätthåller de nuvarande ordning. 84
Den tredje dimensionen är den sociokulturella praktiken. Här kopplar man ihop den kommunikativa händelsen med sociala och kulturella praktiker. Detta innebär en vidare kontext än i den diskursiva praktiken.85
82 Ibid. s. 58-62.
83 Winther & Jörgensen (2000) s .75.
84 Ibid. s. 77.
85 Fairclough (1995) s. 62.
3 Metod
I en analys är det inte endast det manifesta innehållet som är intressant att studera.
TV, denna uppsats analytiska fokus, har en ofrånkomligt subjektiv prägel. Det är lätt att, vid en analys, endast fokusera på en texts språkliga representationer medan olika avsikter och bakomliggande strukturer, som ideologi och maktordning, är exempel på olika aspekter av ett TV-program som också är intressanta, men framförallt viktiga, att fördjupa sig i.
Jag har valt att använda mig av kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs teori med grund i boken Media Discourse.86 En klar fördel med denna metod, som jag ser det, är att man just går utanför själva texten, eller den valda diskursen, för att kunna urskilja övergripande strukturer. En diskursanalys försöker systematiskt beskriva olika strukturer och strategier och relatera en text till det sociala, det ekonomiska eller det politiska sammanhanget.87
Diskursanalys hamnar som metod i kategorin kvalitativa metoder. Det är en metod som framförallt lägger tyngdpunkten vid forskarens egna tolkningar. Därför är det viktigt att känna till forskarens subjektiva roll i analysarbetet. Den konstruktivistiska hållningen hos diskursanalysen tyder också på att det inte finns någon värderingsfri grund att stå på. När jag genomför analysen, försöker jag sträva efter en objektiv hållning till mitt material och till mina tolkningar, trots att jag medveten om att jag som författare till uppsatsen aldrig kommer att bli fri från min egen förförståelse. Resultaten som jag kommer visa upp är inte generaliserbara och har inte för avsikt att vara det.
3.1 Material och urval
Uppsatsen har för avsikt att analysera två olika programserier: CSI och Bones.
Dessa kommer att undersökas närmare i en diskursanalys. Analysmaterialet består av tre avsnitt från varje programserie. I tabellen nedan redovisas de olika sändningstillfällena.88
Avsnittsnummer CSI; kanal 5 Bones; kanal 3
Nummer och datum Nummer och datum
Avsnitt 1 6x11: 06-04-10 1x01: 06-04-11
Avsnitt 2 6x12: 06-04-17 1x02: 06-04-18
Avsnitt 3 6x13: 06-04-24 1x03: 06-04-25
3a. Tabell över sändningstillfällen
Programserierna har alltså sänts under våren; de behandlar båda samma tema – brottsundersökningar. De har också en inriktning mot de vetenskapliga processer som bistår den process en brottsundersökning innebär. Just denna tematiska likhet är en av grundvalarna till varför just dessa serier valts ut för att undersökas närmare. En annan intressant detalj är att de sänds i två olika kommersiella kanaler.
En ideal förutsättning för en jämförelse hade varit att inkludera en programserie med samma tematiska bakgrund från en public service- kanal. Tyvärr har det under våren inte varit möjligt att hitta någon motsvarande programserie, med samma fokus på vetenskapliga processer, varför uppsatsens fokus har koncentrerats runt de tidigare nämnda programserierna.
86 Norman Fairclough (1995)
87 Van Dijk, Teun A. (2000) “New(s) Racism: a Discourse Analytical Approach” i Cottle, Simon (red.) Ethnic Minorities and the Media Buckingham/Philadelphia: Open University press.
88 Varje program har försetts med ett nummer som avsnitten senare i uppsatsen kommer att refereras till. Denna sifferkombination står för säsong och avsnittsnummer. Avsnitt 6x11 betyder således säsong 6, avsnitt 11.
De avsitt som studeras är valda utefter deras sändningsdatum, det vill säga de datum som stämt överens med uppsatsskrivandets avstamp. CSI har sänts på måndagar och Bones på tisdagar; jag har valt program från bägge serierna som sänts samma vecka. Urvalsperioden sträcker sig från vecka 15 till vecka 17, 2006.
3.1.1 Källkritik
De litterära källor jag använt mig av är i huvudsak akademiska verk, detsamma gäller många tidskriftsartiklar. Akademisk litteratur brukar traditionellt sett svara mot en större trovärdighet än annan litteratur. Det är dock bra att vara medveten om att denna sorts litteratur också kan vara vinklad och ha tvivelaktiga intentioner.
Elektroniska källor är ofta svårare att verifiera då de ibland varken är försedda med författare eller datum för publicering. Därför har jag i högsta möjliga mån försökt undvika liknande källor. Jag har dock valt att använda mig av tv.com, som är en användarbaserad hemsida, för att hitta kompletterande bakgrundsinformation om programmen. Den huvudsakliga bakgrundsinformationen kommer från programmens respektive officiella hemsidor som ligger hos tv-bolagen.
3.2 Analysens struktur
Metoden vilar på starka influenser från Norman Faircloughs tre olika nivåer som han presenterar i Media Discourse89: text, diskursiv praktik och social praktik. Jag har anpassat och ställt upp olika frågor som jag ämnar besvara i samband med varje enskild nivå. Fairclough är ju mycket noggrann med att peka ut att varje material kräver en egen, anpassad analys. Det finns alltså inga allmängiltiga frågor att ställa under en analys, varför jag med fokus på vetenskap formulerat mina egna, men efter hans ramverk. Främst har frågorna fokuserats på vilken vetenskapssyn som programavsnitten förmedlar. Dessa frågor har jag valt att relatera till programmens innehållsmässiga karaktär. Jag har således inte tittat på hur programmen relaterar till andra program eller hur programmen placerar sig i termer av diskursiva och sociala praktiker som självständig text. Jag har snarare valt att titta på de diskursiva och sociala praktiker som konstrueras inom programmen som text.
Frågorna lyder som följer:
3.2.1 Textnivå 1. Rollbesättning
Vad kan man se i texten i termer av rollbesättning? Vilka relationer har de till varandra? Är de forskare, kollegor, poliser? Hur förhåller de sig till omvärlden?
2. Ordval och konversationer
Vad har texten för ordval? Hur pratar rollkaraktärerna om bevisen? Hur talar de till varandra? Hur visas detta? Genom dialog eller rekonstruktion?
3. Bevisstruktur
Vad väljer man att visa? Hur väljer man att visa till exempel de bevis som förs fram i programmet? Vilka instrument och processer använder man sig av?
4. Miljödetaljer
När programmet speciellt berör vetenskapssynen: Hur ser bilderna ut? Miljöerna?
Belysning? Detaljer? Kameravinklar? Klipp?
89 Fairclough (1995).
3.2.2 Diskursiv praktik
Vilka genrer och diskurser står att finna i programmen?
Intertextualitet och interdiskursivitet?
3.2.3 Social praktik
Vilka ideologiska spår går att finna i programmen?
4 Resultatredovisning 4.1 Textnivå
4.1.1 Rollbesättning CSI
CSIs huvudperson är Gil Grissom, en äldre, vit man med glasögon och många filosofiska betänkligheter. Det är han som är ytterst ansvarig för gruppen av kriminaltekniker.
I relation till de andra kriminalteknikerna är det uppenbart att han besitter en sorts magisk auktoritet. Han är äldst, har mest erfarenhet och lever dessutom för jobbet. I avsnitten som analysen inkluderat hyser han även en sorts överlägsenhet gentemot alla andra, även de som inte är direkt förknippade med hans yrkesroll.
Inne på hans kontor har han mängder med burkar innehållande döda djur.
Det är här alla filosofiska diskussioner utspelas i de tre avsnitt jag analyserat. Det finns oftast ett moment där han ställer sig frågor som hamnar utanför den traditionellt vetenskapliga diskursen – de stora livsfrågorna.
Catherine Willows är en vit, äldre (men inte lika gammal som Grissom) kvinna, som utöver att jobba som kriminaltekniker också har en dotter. Samtidigt som hon i avsnitten jag analyserat har en tuff attityd, så är det hon som visar mest medmänsklighet och empati. Catherine har lite av en chefsroll i relation till de andra kriminalteknikerna, med undantag av Gil Grissom.
Nick Stokes är en vit, ung man. I avsnitt 6x12 hänvisar man till en tidigare säsong där han blev kidnappad och levande begravd. Han är till sin uppenbarelse väldigt stylad, speciellt väldigt välfriserad för att jobba som kriminaltekniker.
Annars har han inte haft så framträdande roll i de avsnitt jag analyserat.
Warrick Brown är en svart, ung man. Han har i likhet med Nick Stokes inte någon framträdande roll i de avsnitt jag analyserat. Warrick Brown är en intressant då han är den enda svarta karaktären i hela serien. Annars finns det inga personer som överhuvudtaget får tala i avsnitten som har någon annan etnisk bakgrund än konventionell västerlänning. Man kan också fråga sig om det är ödets ironiska nycker eller ett medvetet drag hos författarna att döpa rollkaraktären till just Warrick Brown.
Sara Sidle är en vit, ung kvinna. Hon skiljer sig från Catherine genom att på sätt och viss vara emotionellt avstängd. Hon är tuff och visar sällan några känslor.
Dessutom har hon en grötig amerikansk dialekt som skiljer sig från de andra karaktärernas; faktum är att den kan tolkas som lätt arrogant.
Nick Stokes, Warrick Brown och Sara Sidle har ungefär samma status i relation till varandra. De har Gil Grissom som chef och till en viss gräns också Catherine Willows. Greg Sanders är den nyaste av alla kriminaltekniker, han är en vit, ung man och motsvarar ofta en sorts clownroll. Han har de kvickaste replikerna och gör bort sig lite då och då. Han har inte riktigt samma status som de andra, antagligen på grund av att han är så pass ny.
Dr. Al Robbins är inte riktigt en del av gruppen, han är den rättsläkare som utför de obduktioner som behövs i samband med brottsundersökningen. Han är en vit, äldre man; den enda i serien som egentligen skulle kunna motsvara Gil Grissom. Det är också ofta mellan dessa två som de mer filosofiska diskussionerna äger rum.
Övriga större roller består av Jim Brass (poliskapten), David Hodges (forskare), samt Sofia Curtis (vanligtvis den polis som förhör och arresterar de misstänkta).
En annan grupp av rollkaraktärer är laboratoriepersonalen som arbetar under och på uppdrag av kriminalteknikerna. I relation till kriminalteknikerna har de avsevärt lägre status och många av dem skulle kunna inbegripas i begreppet tönt. De har lite udda intressen och brukar skämta om saker som ingen av kriminalteknikerna skrattar åt. Då är de genast bortgjorda och får en sorts clownstatus.
Bones
Huvudpersonen i Bones är en vit, ung kvinna och heter Dr. Temperance Brennan och är vad som direktöversatt från engelska skulle kallas för rättsantropolog.90 Hon är expert på kroppens alla skelettdelar och brukar bli inkallad att jobba tillsammans med polisen vid stora och svåra rättsfall där lik som hittas är svåra att identifiera, dels på grund av förruttning eller på grund av att skelettet saknar delar. Vid 15 års ålder miste hon bägge sina föräldrar. Temperance Brennan, eller Bones som hon också kallas, slår ner en vakt i första avsnittet 1x01 och vill helst ha sin egen pistol.
Hon kallas öppet för sociopat och alla pratar om henne som om hon vore emotionellt avstängt. Det visar sig snabbt att detta inte är fallet, hon har bara svårt att visa känslor för män och är socialt inkompetent. Brennan är övertygad om att intelligens och vetenskap är viktigare än något annat. Dessutom hatar hon psykologi.
Seeley Booth är en vit, ung FBI-agent som på många sätt är helt olik Dr.
Brennan. Hans främsta resurs är hans magkänsla som Dr. Brennan ofta gör narr av. Han bär på ett tungt förflutet och har tidigare jobbat som prickskytt. Det är tydligt från första ögonblicket i serien att det på en kärleksmässig front är någonting som händer mellan Booth och Brennan, att det försöks bygga upp en slags kemi. Booth tycker inte alls om de andra i forskargruppen runt Brennan, möjligen kan han stå ut med Angela Montenegro.
Angela Montenegro är en vit, ung kvinna och ursprungligen konstnär. Hon arbetar nu på the Jeffersonian Institution som tecknare. Hon är expert på att rita människor utseende baserat på deras skelettdelar. Till sin hjälp har hon en mycket avancerad dator som visar alla bilder tredimensionellt. Angela är Brennans vän och helt hennes motsats. Hon är känslomässig och är socialt kompetent.
Jack Hodgins är en vit man och den forskare som är expert på larver och kan därmed avgöra hur långt ett lik har gått i förruttnelseprocessen genom att titta på larvernas aktivitet. Hans karaktär har en viss social kompetens, i alla fall när det kommer till det motsatta könet. Han är dock ganska otrevlig och tjurig.
Zack Addy är en vit, ung man och underbarnet i gruppen, egentligen alldeles för ung för att forska. Han arbetar som Brennans assistent. Zack har stora problem med det motsatta könet, han har egentligen aldrig ens haft några kompisar då han alltid gått i geniskolor.
Dr. Daniel Goodman är chef för the Jeffersonian Institution och har sin akademiska bakgrund inom arkeologi. Han är också den enda svarta medlemmen av forskargruppen.
Booth agerar motpol till forskargruppen, han förlitar sig på intuition och ser världen i gråtoner. Till skillnad från Booth, tror Brennan på vetenskapen och
90 På engelska: forensic anthropologist. Det är en skillnad på rättsantropologi och social- och kulturantropologi, där de två senare är en del av samhällsvetenskaplig forskning. Rättsantropologi däremot, är mer naturvetenskapligt inriktat.
