HN kallelse 2018-06-05 (till hemsidan)

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kanslienheten Melissa Bojang Nämndsekreterare 0156-522 78

melissa.bojang@trosa.se

Kallelse Datum 2018-05-21

Tid:

Plats:

Gruppmöte:

Tisdag den 5 juni 2018, kl. 17:00

Häradsgårdens samlingslokal, Gärdesvägen 37A, Vagnhärad Majoriteten, tisdag 5 juni kl. 16:00, Häradsgårdens samlingslokal Oppositionen, måndag den 4 juni kl. 18.30, Socialdemokraternas möteslokal, Industrigatan 2 A

Kallelse till Humanistiska nämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordningen

2. Samverkan socialkontor och skolkontor (Inga handlingar)

• Integrationsuppdrag

• Fältare

HN 2018/3

Individ och familjeomsorgen

3. Övrig information från socialkontoret (Inga handlingar)

• Försörjningsstöd

HN 2018/4

Barnomsorg och utbildning

4. Humanistiska nämndens egenkontroll 2017 gällande förskola HN 2018/49

5. HN egentillsyn av Trosa gymnasium, gymnasieskola och gymnasiesärskola som erbjuds i samverkansavtal med andra kommuner

HN 2018/48

6. Yttrande till Skolinspektionen HN 2017/86

7. Kvalitetssäkrande åtgärder Tomtaklintskolan 2018 ur Humanistiska

nämndens buffert HN 2018/47

8. Tillsyn av den fristående förskolan Lagnö barn HN 2018/19

9. Övrig information från skolkontoret (Inga handlingar)

• Månadsstatistik

• Bemanningsläget på kommunens högstadieskolor

• Resebidrag till gymnasieelever

• Återkommande information på nämnden om Helianthus förskolor utifrån beslut 2018-01-23

HN 2018/5

(2)

TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2)

Humanistiska nämnden 2018-05-21

Övrigt

10. Anmälan av delegeringsbeslut HN 2018/1

11. Övriga anmälningsärenden HN 2018/2

12. Övrigt

Helena Koch Melissa Bojang

Ordförande Sekreterare

(3)

(4)

Skolkontoret Mats Larsson Skolchef 0156-520 53

mats.larsson@trosa.se

Tjänsteskrivelse Datum

2018-05-18 Diarienummer HN 2018/49

Humanistiska nämndens egenkontroll 2017 gällande förskola

Förslag till beslut

Humanistiska nämnden godkänner rapporten ”Humanistiska nämndens egenkontroll 2017 gällande förskola”.

Ärendet

I Humanistiska nämndens regelbundna egentillsyn bedöms verksamhetens kvalitet i förhållande till krav i skollagen och identifierar utvecklingsområden 2018.

Mats Larsson Skolchef

Bilaga

1. Rapport: Humanistiska nämndens egenkontroll 2017 gällande förskola 2. Rapport: Analys förskola 2017-2018

(5)

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: tro- sa@trosa.se

www.trosa.se

Humanistiska nämndens regelbundna egentillsyn Skolform: Förskola

Verksamhetsår: 2017-2018

(6)

www.trosa.se

STYRNING OCH UTVECKLING AV FÖRSKOLAN

Det är huvudmannens ansvar att utbildningen i förskolan uppfyller de centrala kraven i författningar som till exempel skollagen och läroplanen för förskolan.

Huvudmannen ska se till att utbildningen och omsorgen är av en jämn och hög kvalitet, så att alla barn ges förutsättningar att utvecklas i enlighet med de nationella målen och att utbildningen därmed kompenserar för barns skif- tande förutsättningar och behov. Genom att arbeta för detta ser huvudman- nen till att alla barn får en likvärdig utbildning och omsorg. Huvudmannen måste kontinuerligt och långsiktigt styra och utveckla utbildningen i förskolan mot de nationella målen om kvalitet och likvärdighet. I detta arbete ingår att se till att centrala förutsättningar för barns lärande och utveckling är uppfyll- da. Huvudmannen måste också följa upp och utveckla utbildningen utifrån de nationella mål som förskolan syftar till. I detta arbete ingår också att huvud- mannen systematiskt följer upp att förskoleenheterna har de nödvändiga för- utsättningarna samt att huvudmannen vidtar nödvändiga förbättringsåtgär- der, så att barnen får en likvärdig utbildning och omsorg av hög kvalitet.

Översikt över innehåll

1. Metodik

2. Förutsättningar för utbildningen vid förskoleenheterna

• Nuläge

• Åtgärdsplan

3. Utveckling av utbildningen vid förskoleenheterna

• Nuläge

• Åtgärdsplan

Metodik

Huvudmannen har formulerat nulägesbilden som bygga på uppgifter som för- skolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat som tillgänglig nationell stati- stik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behand- ling.

Huvudmannens kvalitetsarbete kopplas nära till det kvalitetsarbete som för- skolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna.

Insamling av data från verksamhetsbesök, verksamhetsdialoger, dokument-

studier, medborgarenkäter, föräldraenkäter, anmälningar om tillbud och syn-

punkter från medborgare, föräldrar och medarbetare, kränkningar mm, stati-

stik, förskolornas kvalitetsrapporter och utvecklingsdialoger med förskoleche-

fer utgör underlag för analys.

(7)

www.trosa.se

Nulägesbilden bedöms i följande alternativ:

 uppfyller lagens krav

 utvecklingsbehov för att säkra lagens krav

 brister kräver åtgärder för att nå lagens krav

Åtgärdsplan upprättas vid  med formulering av vad/av vem/när skall det åtgärdas

Uppdrag formuleras vid  med formulering av utvecklingsbehovet och ett adresserat uppdrag till ansvarig utförare

1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan

Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet.

I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbju- da barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsätt- ningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materi- ella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheter- na, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungeran- de system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt.

Förutsättningar för utbildningen i förskolan granskas genom bedöm- ning av följande kritiska faktorer:

1.1 Kommunen informerar vårdnadshavarna om rätt till plats i förskola eller annan pedagogisk verksamhet.

(29 kap. 19 § skollagen)

Nulägesbild:  uppfyller lagens krav

1.2 Kommunen erbjuder förskoleplats i enlighet med författningarna.

(8 kap. 3–7 och 14 §§ skollagen) Nulägesbild:  uppfyller lagens krav

1.3 Huvudmannen ser till att barngrupperna har en lämplig samman sättning och storlek, och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö.

(8 kap. 8 § skollagen)

Nulägesbild:  uppfyller lagens krav

(8)

www.trosa.se

1.4 Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

(8 kap. 10 § skollagen)

Nulägesbild: Åtgärdsplan: Utvecklingsbehovet beskrevs 2015 och utvecklingsarbete startade hösten 2015. Fortbildningsinsatser inom språknätverket har genomförts 2016. Handlingsplaner finns på samtliga förskolor med fokus nyanländas språkstöd. Samverkan med etableringsenheten, modermålsenheten och Sfi utvecklas.

Nulägesbild:  uppfyller lagens krav

1.5 Huvudmannen ser till att anställda förskolechefer som leder och samordnar verksamheterna i förskolan har pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet.

(2 kap. 11 § skollagen)

Nulägesbild:  uppfyller lagens krav

1.6 Huvudmannen ser till att förskollärare i förskolan har legitimation och är behöriga för den undervisning de bedriver, om de inte om fattas av något av undantagen från dessa krav.

(2 kap. 13–14 och 17–18 §§ skollagen samt 33 § införandelagen) Nulägesbild:  uppfyller lagens krav.

1.7 Huvudmannen ser till att personalen i förskolan ges möjligheter till den kompetensutveckling som krävs, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. (2 kap. 34 § skollagen; Lpfö 98, 2. Mål och riktlinjer, 2.7 Förskolechefens ansvar)

Nulägesbild:uppfyller lagens krav

1.8 Huvudmannen tar emot anmälningar från förskolechefer om angiv na kränkningar mot barn, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande be handling.

(6 kap. 10 § skollagen)

Nulägesbild:  uppfyller lagens krav

1.9 Kommunen utövar tillsyn över förskola vars huvudman kommunen har godkänt, och till pedagogisk omsorg vars huvudman

kommunen har förklarat ha rätt till bidrag.

(9)

www.trosa.se

Nulägesbild:  uppfyller lagens krav (2 kap. 7 § och 26 kap. 4 § skollagen)

2. Utveckling av utbildningen i förskolan

Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god mil- jö fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centra- la förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar se- dan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka för- bättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på upp- gifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvali- tetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig perso- nal genomför vid förskoleenheterna.

Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvär- dig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan för- skoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättning- ar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Re- sursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande.

Förutsättningar för utveckling av utbildningen i förskolan granskas genom bedömning av följande faktorer:

2.1 Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls.

(4 kap. 3 och 5 §§ skollagen)

 uppfyller lagens krav

2.2 Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen och dokumenterar denna uppföljning.

(4 kap. 3 och 6 §§ skollagen)

(10)

www.trosa.se

uppfyller lagens krav

2.3 Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumen terar de beslutade åtgärderna.

(4 kap. 3 och 6 §§ skollagen)

 uppfyller lagens krav

2.4 Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras.

(4 kap. 3 och 6–7 §§ skollagen)

 uppfyller lagens krav

2.5 Kommunen fördelar resurser till utbildning inom förskolan efter barnens olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en lik värdig utbildning.

(2 kap. 8a § skollagen)

 uppfyller lagens krav

2.6 Huvudmannen ser till att det inom ramen för utbildningen i

förskolan och annan pedagogisk verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn.

(6 kap. 6–10 §§ skollagen)

 uppfyller lagens krav

Sammanfattning

 uppfyller lagens krav 15/15

 åtgärdsplan för att säkra att vi fortsatt når lagens krav 0/15

 brister som kräver åtgärder för att nå lagens krav 0/15 Trosa kommun 2018-05-18

Bilaga: Analys förskola 2017-2018, enligt Skolinspektionens mall ”Kolla din förskola”

Mats Larsson

Skolchef

(11)

TROSA KOMMUN Mats Larsson Skolchef

Datum 2018-05-17

Analys förskola 2017-2018.

Analysen är genomförd av förskolecheferna och skolchef enligt Skolinspek- tionens ”Kolla din förskola” i maj 2018.

1 Utveckling och lärande

Analys. Trosa kommun tar hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov och ser till att kvaliteten är likvärdig i kommunens förskolor.

1.1 Gör kommunen riktade insatser till olika förskolor utifrån deras respektive förutsättningar, barngrupper och behov?

• Elevhälsan ger handledning till pedagoger och ger verksamhetsstöd för barn med funktionsnedsättning.

• Barnpeng/barn som är styrd utifrån barnens ålder och vistelsetid.

• Riktad kompetensutveckling utifrån behov.

• Vid placering gör förskolecheferna en gemensam bedömning var barnen skall placeras utifrån önskemål, förutsättningar och behov.

1.2 Hur säkerställs att alla förskolor kan klara förskolans uppdrag med att skapa trygghet och hinna med att se och bekräfta alla barn?

• Med ett systematiskt kvalitetsarbete där vår verksamhet kontinuerligt utvärderas, ser vi till att förskolans uppdrag efterlevs. Genom att pedagogerna gör olika självskattningar av barngruppen och genom gemensamma reflektioner kring barnen och barnens utveckling ser vi till att alla barn blir utmanade, sedda och bekräftade. Via enkäter till föräldrar och barn tar vi reda på hur våra kunder upplever tryggheten i förskolan.

1.3 Hur påverkas grupper med många små barn som har stort behov av omsorg?

(12)

Sida 2(23) 2018-05-17

• Det är viktigt att pedagogerna har ett medvetet arbetssätt och en tydlig organisation och struktur. Det är också viktigt att pedagogerna fördelar sig och delar barnen i mindre barngrupper, så att de finns nära och till hands hela tiden. Färre barn i grupperna med samma antal personal, som nu skulle gynna barns relationsskapande och deras individuella utveckling.

1.4 På vilket sätt får de små barnen utrymme till utveckling och lärande?

• Pedagogerna finns med där barnen är och utmanar och bekräftar barnen utifrån dess behov och utveckling. I medvetenhet och med framförhållning sker lärandet. Lärandet tydliggörs i arbetet utifrån uppdraget läroplanen.

• Barnen lär också av varandra. En föränderlig, öppen, innehållsrik och inbjudande miljö med lättillgängligt utvecklande material är av betydelse.

• Pedagogerna utvärderar så att utrymme ges för de små barnens utveckling och lärande med fokus på förskolans lärandemiljö och dess aktiviteter och systematik. Pedagogerna dokumenterar och reflekterar kring varje enskilts barns utveckling och kring vad verksamheten erbjuder utifrån Lpfö 98/16.

1.5 Hur säkerställs att de äldre barnen i gruppen stimuleras och utmanas i sitt lärande så som läroplansuppdraget anger?

• Pedagogerna finns med där barnen är och utmanar och bekräftar barnen utifrån dess behov och utveckling. I medvetenhet och med framförhållning sker lärandet. Lärandet tydliggörs i arbetet utifrån uppdraget läroplanen.

• Barnen lär också av varandra. En föränderlig, öppen, innehållsrik och inbjudande miljö med lättillgängligt utvecklande material är av betydelse.

• Pedagogerna utvärderar förskolans miljö och dess aktiviteter systematiskt. Pedagogerna dokumenterar och reflekterar kring varje enskilts barns utveckling och kring vad verksamheten erbjuder utifrån Lpfö 98/16.

1.6 Genomförs och används konsekvensbeskrivningar och analyser för att se till att man har en likvärdig förskola?

• Kommunens förskolechefer arbetar för en gemensam och likvärdig förskola i Trosa kommun genom att gemensamt analysera verksamheten och förutsättningarna för att säkra en likvärdig förskola, upp- rätta gemensamma fortbildningsplaner, som bygger på behov och ef-

(13)

Sida 3(23) 2018-05-17

terfrågan, som i sin tur bygger på/utgår från analyser utifrån kvali- tetsredovisningar, medarbetarsamtal och nationella uppdrag. Dessut- om arbetar cheferna med centrala och lokala utvecklingsgrupper.

Fördelning av resurser och prioriteringar av kompetens gör gemensamt så att kompetent bemanning säkras i organisationen.

2 Utveckling och lärande

Analys. Förskolornas arbete sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.

2.1 På vilket sätt klargör förskolechefen och förskollärarna förskolans uppdrag och mål för föräldrarna?

• Förskolechefen eller pedagogerna bjuder in föräldrar till ett inskol- ningssamtal före eller under barnets första veckor på förskolan. Där presenteras förskolans verksamhet och syfte. Detta sker även under föräldramöten och föräldraaktiviteter som sker kontinuerligt under året.

2.2 Har föräldrarna erbjudits möjlighet till inflytande över verksamheten och får de den information de behöver?

• Föräldrar är alltid välkomna att delta i verksamheten och de har möj- lighet att påverka inom verksamhetens ramar. Förskolechef erbjuder någon form av ”barnomsorgsråd” där alla föräldrar kan delta. Avdel- ningspersonalen ger fortlöpande information till föräldrarna via hem- brev, dokumentation och erbjuder olika föräldramö-

ten/föräldraaktiviteter.

Mål

• Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

• Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis

• Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten

• Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande

2.3 Kan föräldrarna följa sina barns utveckling genom fortlöpande samtal med förskolepersonalen?

• Pedagogerna står för den dagliga kontakten och informationen till föräldrarna beträffande barnens vardag, samt håller utvecklingssamtal med alla barns föräldrar. Vi eftersträvar alltid en öppen kommuni-

(14)

Sida 4(23) 2018-05-17

kation med vårdnadshavarna. Barnen har någon form av portfolio där barnens utveckling dokumenteras.

2.4 Erbjuds de ett utvecklingssamtal om sitt barns lärande minst en gång per år?

• Varje år får föräldrarna information om barnets utveckling på ett utvecklingssamtal där även barnets portfolio presenteras. Vid behov erbjuds fler samtal.

2.5 Hur uppfattar föräldrarna verksamheten och den kontakt de har med förskolan?

• Årligen genomförs en enkät där föräldrarna bedömer verksamheten och kontakten med förskolan. Enkätsvaren utvärderas och återkopp- las till föräldrarna. Utvärderingen används i fortsatt utvecklingsarbete.

3 Utveckling och lärande

Analys. Förskolorna har ett varierat innehåll som stimulerar barnens utveckling och lärande samt erbjuder trygg omsorg.

3.1 På vilka sätt använder man leken för att stimulera barns utveckling och lärande?

• Leken är grunden för all förskolepedagogik där personalen är förebil- der och delaktiga i barns lek. I den utmanas barnen i sin språkliga, social, motoriska och emotionella utveckling. I leken uppmuntras och utmanas barnen att utforska och experimentera och därigenom utvecklas deras lärande i de olika områdena.

3.2 Arbetar förskolan medvetet med barnens språkutveckling och förmågan att kommunicera med andra?

• Förskolan arbetar medvetet med barnens språkutveckling framförallt genom kommunikation. Dessutom finns det olika pedagogiska

språkmaterial som barnen har tillgång till dagligen. Under senaste åren har kommunens förskolor deltagit ibland annat i projekt med läsrörelsen, som riktade sig till barn 1-3 år, deltagit i bokjuryn i samarbete med biblioteken samt deltagit i SPSM´s utbildning i Språkstör- ning för en fjärdedel av pedagogerna och under läsåret -17 har alla pedagoger genomgått Läslyftet med inriktning språk-, läs- och skriv- utveckling. Det har även medfört att den pedagogiska miljön har ut- vecklats. Vid behov används TRAS som observationsmaterial och kartläggning av vad gruppen behöver.

Pedagogerna:

(15)

Sida 5(23) 2018-05-17

• Barnen har dagligen adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli självständiga

• ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möj- lighet att framföra sina egna uppfattningar

• erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lä- rande

• ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns tillgängliga och väl synliga

• strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel samt använder ett tydligt och nyanserat språk

• läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen

• ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl synliga för barnen

• ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att utveckla sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama

• ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella identitet och förmåga

3.3 Får barnen möjlighet att utveckla sin skapande förmåga på olika sätt?

• Barnen har dagligen möjlighet att skapa med olika bildmaterial.

Sång, musik, dans och drama är också dagliga inslag i verksamheten.

Motoriken utvecklas bl. a i vår närmiljö ute, i skogen, men också genom olika rörelselekar inne och i gymnastiksalar.

3.4 Får barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt modersmål, det svenska språket och sin kulturella identitet?

• För barn med annat modersmål finns möjlighet att använda ljudböck- er, lärplattor och låna böcker på olika språk på biblioteket. Biblioteket erbjuder också sagostunder på olika språk. Vi försöker också tillgodose barnens möjligheter till kommunikation med andra som behärskar barnets modersmål. Listor med ett 10-tal ord på barnets modersmål finns tillhands att fylla i och använda i bl.a. hallen och vid matborden.

Vi arbetar också hela tiden med att utveckla det svenska språket.

Barnet får utveckla sin kulturella identitet genom att vi samtalar om

(16)

Sida 6(23) 2018-05-17

olika högtider, traditioner och hur vi har det i olika länder. T.ex. Kar- tor, flaggor och jordglob används för att få en förståelse för vår värld.

• Två pedagoger från varje enhet har gått en tvådagarsutbildning i fler- språkighet i förskolan. På varje avdelning finns en pedagog med an- svarsområde för språk. Denna grupp har också utvecklat en moders- målspärm, som stöd för alla pedagoger i arbetet med detta.

• Ett fortsatt arbete kommer att ske kring modersmålsutveckling genom Läslyftets modul flerspråkighet i förskolan.

3.5 På vilket sätt ser förskolan till att barnen får möjlighet att utveckla för- ståelsen för naturvetenskap och att utforska teknik i vardagen?

• Barnen får utforska ämnet både inne och utomhus dagligen, på går- den, i skogen och i närområdena. Förskolorna arbetar på olika sätt med hållbar utveckling.

Pedagogerna:

• ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion

• agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

• arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering, åter- vinning och källsortering

• erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumen- tera, reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och kon- struktion på ett lustfyllt sätt

• Dessutom har vi en pedagog med ansvarsområde naturvetenskap och teknik på varje avdelning. Alla förskolor har ett material med olika energiutvecklande teman och olika experimentlådor.

3.6 Hur arbetar förskolan med matematik och förmågan att reflektera och pröva olika lösningar på problem?

(17)

Sida 7(23) 2018-05-17

• Barnen får bl. a utveckla sin matematiska förmåga i olika vardagliga situationer, men också med andra matematiska utmaningar i form av olika problembaserade material.

Pedagogerna:

• räknar och ”ramsar” dagligen

• utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och olikheter

• ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser

• ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och mönster

• ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym

• ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt

• ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet, hur saker förhåller sig till varandra

• ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och räknesymboler

• ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras reso- nemang kring problemlösning

• erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen

Även i matematik finns det en pedagog per avdelning som ansvarar för äm- net.

3.7 Får barnen möjlighet till inspiration för att utforska sin omvärld?

• Pedagogerna har fått utbildning i hur de kan inspirera barnen till att utforska sin omvärld utifrån barns olika förutsättningar. Förskolorna har fantastiska närmiljöer som besöks regelbundet. Även via ipads och google earth ger barnen inblick i världen och hur man kan resa och besöka varandras hus. Detta görs även med promenader när av- ståndet tillåter.

4 Utveckling och lärande

(18)

Sida 8(23) 2018-05-17

Analys: Alla barn får stöd och stimulans.

4.1 Arbetar man på förskolan medvetet för att barnen ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp?

• Arbetet med att varje barn skall fungera enskilt och i grupp är en av våra viktigaste och fundamentala arbetsuppgifter, tillsammans med att ge varje barn en god självkänsla och ett gott självförtroende. För- skolan arbetar med många olika värdegrunds material, som ger barnen övning i socialt samspel. Extra insatser och anpassningar ges till de barn som behöver.

• Förskolan har tydliga normer och värden som är kända alla pedagoger

• Pedagogerna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt

• Pedagogerna arbetar medvetet med att grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen

• Pedagogerna strävar efter att vara goda förebilder

• Pedagogerna är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter

• Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och upp- rättar en årlig plan

4.2 Finns det samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem så att barnen får kontinuitet och övergångar underlättas?

• Inom verksamheten har vi vardagliga möten som underlättar över- gångar för de yngre barnens inskolning till avdelningarna för de äldre barnen. Barnen besöker spontant varandras avdelningar och de yngre barnen får en överinskolning som gör att de blir trygga. Beträffande övergången till förskoleklass ser det lite annorlunda ut. Under vår- terminen sätts de blivande förskoleklassgrupperna samman och pedagogerna arbetar för att barnen skall lära känna varandra inför höstterminens start. Vi har upprättat en rutin för hur de olika verksamheterna skall besöka varandra för att få en förståelse för varandras verksamheter och för att underlätta övergångar för barnen.

Rutinen följs upp och utvärderas en gång/år.

5 Utveckling och lärande

Analys: Alla barn i förskolorna som av fysiska, psykiska eller andra skäl be- höver särskilt stöd får stöd.

(19)

Sida 9(23) 2018-05-17

5.1 Får alla barn på förskolan som behöver det, särskilt stöd utifrån sina speciella behov? Ser förskolechefen till att barnet får tillräckligt stöd?

• Vi ger varje barn med behov av särskilt stöd, stöttning i gruppen genom att;

• kontakta elevhälsan för pedagogisk handledning, där vi får strategier och arbetssätt för att bemöta enskilda barn och grupper ut-

ifrån ett specialpedagogiskt perspektiv

• vi har utbildat pedagoger i 7,5 poäng specialpedagogik och SPM´s språkstörningsutbildning

• förstärka gruppen med ytterligare pedagoger vid behov

• vi har ett samarbete med BVC, socialtjänst och elevhälsan (VITS).

5.2 Har barnets vårdnadshavare möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna?

• Samarbete med vårdnadshavare eftersträvas alltid.

6 Grundläggande värden och inflytande 1

Analys: Förskolorna arbetar systematiskt med att grundlägga och förankra de värden som vårt samhälle vilar på.

6.1 Arbetar förskolan för att utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt?

• Värdegrundsarbetet genomsyrar verksamheten. Vi arbetar för att utveckla barnens förmåga till empati och vi arbetar med att barnen ska lära sig att respektera allt levande.

6.2 På vilka sätt arbetar förskolan för lika villkor?

• Vi har ett utbud av olika värdegrundsmaterial, som pedagogerna har till hjälp i arbetet med barnen. Alla barn har tillgång till materialet och materialet är könsneutralt. De aktiviteter som erbjuds är till för alla barn, och inga aktiviteter anses mer värda än andra och utgår ifrån barnens intresse och förmågor. Barnen tränas i olika demokratiska processer. Barnen får också lära sig att man kan tycka och vara olika och att det respekteras av alla. De uppmuntras att ha en egen åsikt och integritet, som de vågar argumentera för och stå för. Bar-

(20)

Sida 10(23) 2018-05-17

nen uppmuntras att hjälpa varandra och att hjälpa till med dagliga sysslor.

6.3 Får flickor och pojkar i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar i stereotypa könsroller?

• Alla aktiviteter, rum och miljöer erbjuds till samtliga barn på samma sätt och pedagogerna uppmuntrar/ utmanar barnen att prova olika saker. Pedagogerna blir mer mer medvetna om sitt sätt att uttrycka sig könsneutralt. Fortsatt arbete kring detta sker med gemensamma fortbildningsinsatser.

6.4 Får barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler?

• Barnen tränas i samspelet med andra dagligen. Vid konflikter får barnen i största möjliga mån träna på att lösa dessa själva efter ålder och förmåga, med en coachande pedagog i bakgrunden. Barnen trä- nas också i att arbeta enskilt och att ta ansvar för sina handlingar och

våra gemensamma regler.

Vi har en likabehandlingsplan och en årlig plan mot diskriminering.

• Förskolan skall sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och försko- lans miljö

• utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att delta i olika former av samarbete och besluts- fattande

7 Grundläggande värden och inflytande 2

Analys: Barnens bästa är utgångspunkt för verksamheten och barnen ges aktivt inflytande över utbildningen.

7.1 Planering.

• Får barnen vara med och ha ett reellt inflytande efter sin ålder och mognad?

(21)

Sida 11(23) 2018-05-17

• Finns det en planering för hur barnen kan få inflytande?

• Får barnen utrymme att ta aktiv del i förskolans utvecklingsarbete och får de information när det handlar om frågor som rör dem?

• Får de möjlighet att uttrycka sina åsikter och lyssnar de vuxna i för- skolan på dem?

• Utformas planering och miljö i förskolan utifrån sådant som barnen givit uttryck för och är intresserade av?

Planering för hur barnen kan få inflytande:

T.ex. kan barnen få:

- Ta mat och dryck själva

- Välja var de vill leka och med vem/vilka - Välja om de vill vara ute eller inne

- Välja vad de vill leka med/ val av aktiviteter

- Välja vart vi ska gå på promenaden, vilken skog/lekpark mm.

- Välja böcker på biblioteket

- Välja vilka vantar/vilken mössa de vill ha på sig - Välja om de vill sitta på pottan eller på toaletten - Välja om de vill ha blöja eller inte

- Välja gosedjur till vilan - Välja lekar på gymnastiken

- Välja vilken pedagog de vill ha hjälp av - Välja vilken saga pedagogen ska läsa - Välja när de vill äta sin förmiddagsfrukt

- Välja vart de vill sitta och äta (frukost och mellanmål) - Välja att leka/besöka andra avdelningar

Barnen får efter förmåga;

• möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i förskolan

• ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna blommor, plocka undan

• träna i demokratiska arbetsformer t.ex.; få uttrycka sina åsikter, lyssna på andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta

Pedagogerna:

• uppmuntrar barnen att hjälpa varandra

(22)

Sida 12(23) 2018-05-17

• väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov

• är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka

• stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur de är (miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan

• är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme, uppmärksamhet och påverkansmöjligheter

• följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen

• utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek, aktiviteter och skapande

8. Trygghet och god miljö i övrigt.

Analys: Miljön präglas av trygghet, omtanke om barnens välbefinnande och en god omsorg.

8.1 Finns det en väl avvägd dagsrytm så att barnen kan växla mellan vila och aktivitet?

• Varje avdelning ser till att barnen får en väl avvägd dagsrytm så att barnen kan växla mellan vila/återhämtning och aktivitet. Verksamhe- ten är flexibel så att varje barn får sina behov tillgodosedda.

8.2 Är miljön anpassad efter barnens ålder och vistelsetid?

• Miljön är anpassad efter barnens ålder och vistelsetid.

8.3 Får barnen den omsorg som deras behov kräver?

• På förskolan får barnen både den fysiska och psykiska omsorg som de behöver genom kompetenta och inkännande pedagoger.

8.4 Är miljön i förskolan trygg och säker?

• Miljön är trygg och säker. Fel och brister i miljön uppmärksammas, anmäls och åtgärdas.

9. Trygghet och god miljö.

Analys: I förskolan bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkan- de behandling av barnen.

9.1 Arbetar personalen i förskolan aktivt för att inget barn ska utsättas för kränkande behandling?

• Ja, vårt värdegrundsarbete pågår hela tiden.

9.2 Finns det en plan mot kränkande behandling, som beskriver hur försko- lan ska arbeta för att förebygga och förhindra att barn utsätts?

• Ja

(23)

Sida 13(23) 2018-05-17

9.3 Finns i planen tydliga åtgärder och rutiner för vad förskolan ska göra om något barn utsätts för kränkande behandling av ett annat barn eller en vuxen?

• Ja

9.4 Gör förskolan regelbundna kartläggningar av barnens trygghet och triv-

sel?

• Ja

9.5 Används kartläggningar för att formulera mål och insatser?

• Ja

9.6 Är barnen delaktiga i det arbetet, till exempel genom att få berätta om otrygga platser eller situationer?

• Ja

9.7 Följs planen upp?

• Ja

9.8 Är planen ett aktivt verktyg i värdegrundsarbetet?

• Ja.

10. Ledning och utveckling av utbildningen.

Analys: Huvudmannen planerar, följer upp, utvärderar och utvecklar kontinuerligt verksamheten.

10.1 Tar huvudmannen för förskolan sitt ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen?

• Huvudmannen har fastställt kvalitetsåret, presenterat i en plan och i ett årshjul, delegerat kvalitetsuppdraget till förskolecheferna för att genomföra det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen följer lö- pande kvalitetsarbetet under året och analyserar förskolornas kvalitetsrapporter. Beskriver utvecklingsområden och mål.

10.2 Klargör huvudmannen vilka krav, mål och riktlinjer som ska följas upp och utvärderas och hur det ska dokumenteras?

• Kvalitetsarbetet bedrivs utifrån läroplanens mål och kommunens prio- riterade mål.

(24)

Sida 14(23) 2018-05-17

10.3 Tydliggör huvudmannen ansvarsfördelningen mellan sig och förskole- enheterna?

• Huvudmannen tydliggör i en uppdaterad delegationsordning ansvars- fördelningen

• Förskolecheferna har ett långt delegerat ansvar som följer skollagen.

• Huvudmannen har gett i uppdrag att Skolverkets allmänna råd skall användas.

10.4 Görs en analys av måluppfyllelsen och planeras utvecklingsinsatser utifrån den analysen?

• Analys/reflektion och uppföljning av målen görs systematiskt.

11. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen.

Analys: Förskolechefen tar sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef och verkar för att utbildningen utvecklas.

11.1 Ser förskolechefen till att pedagogerna på förskolan arbetar utifrån läroplanen och skollagen samt övriga författningar som styr förskolans verksamhet?

• Ja, pedagogerna rapporterar regelbundet hur arbetet fortgår och för- skolechefen återkopplar till avdelningarna. Förskolecheferna analyserar som grupp och enskild om hur arbetet bedrivs och vad som krävs för att läroplanen och skollagen samt övriga författningar följs. Åt- gärder väljs och följs upp.

11.2 Har förskolechefen faktisk kunskap om hur arbetet vid förskolan bedrivs?

• Ja, genom daglig närvaro, dokumentationen och arbetsplatsträffar.

11.3 Tar förskolechefen ansvar för att driva utvecklingsarbetet på försko- lan?

• Ja

•

12. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen.

Analys: Förskolechefen ansvarar för att verksamheten når sina mål och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid förskoleenheterna samt omsätter resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen.

(25)

Sida 15(23) 2018-05-17

12.1 Hur tar förskolechefen ansvar för planering, uppföljning och utveckling av utbildningen?

• Genom det systematiska kvalitetsarbetet, gemensamma fortbildningsplaner, centrala och lokala nätverk samt på planeringsmöten arbetar förskolechef med att utveckla verksamheten.

12.2 Finns dokumentation som underlag för att följa upp verksamhetens måluppfyllelse?

• Ja, det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras. Utvärdering av föräldraenkäter och medarbetarenkäter görs och följs upp.

12.3 Är såväl förskollärare som övrig personal med i arbetet och finns det möjlighet för barnen och deras föräldrar att delta?

• Alla pedagoger deltar i arbetet och föräldrar och barn är med i enkä- ter, men har också möjlighet att följa utvecklingsarbetet via det systematiska kvalitetsarbetet.

12.4 Används uppföljning och utvärdering för att analysera vilka utvecklingsbehov som finns för att förbättra verksamheten?

• Ja

12.5 Beslutar förskolechefen utifrån detta vilka insatser som ska göras för att de nationella målen ska uppfyllas?

• Ja, utifrån behov och önskemål från våra medarbetare och tillsammans med förskolecheferna gör vi vår fortbildningsplan.

12.6 Finns det rutiner för att ta upp konstaterade utvecklingsbehov med huvudmannen?

• Kontinuerligt träffas ledningsgruppen inom skola-barnomsorg och där lyftes alla utvecklingsbehov mm.

13. Ledningsstruktur och organisering av utbildningen.

Förskoleenhetens yttre och inre organisation samt ledningsstruktur över- ensstämmer med författningarna.

13.1 Leder och samordnar förskolechefen arbetet vid förskolan?

• Ja

13.2 Är det tydligt till vem och i vilka fall som, förskolechefen har överlåtit enskilda ledningsuppgifter eller beslutsbefogenheter?

(26)

Sida 16(23) 2018-05-17

• Inga sådana överlåtelser finns i dagsläget.

13.3 Ser förskolechefen till att den som får ledningsuppgifter har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att utföra uppgifterna och ta beslut i berörda frågor på ett bra sätt?

• Ja, i de fall det blir aktuellt.

•

14. Förskollärare och den pedagogiska verksamheten.

Analys: Det finns tillgång till förskollärare i kommunens förskolor för att leda de målstyrda processerna i förskolorna.

14.1 Ansvarar förskollärare för att arbetet i barngruppen genomförs utifrån målen i läroplanen?

• Ja, och hela arbetslaget ansvarar tillsammans för genomförandet.

14.2 Ansvarar förskollärare för att det sker en kontinuerlig och systematisk dokumentation av varje barns utveckling och lärande?

• Ja, alla barns utveckling följs upp och dokumenteras.

14.3 Finns förskollärare som kan ta ansvar för att följa upp och analysera detta så att det blir möjligt att utvärdera förskolans arbete med barnens utveckling och lärande?

• Ja, och det sker kontinuerligt.

14.4 Tar förskollärare ansvar för att resultatet av det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet – och därmed barnens möjligheter till utveckling och lärande?

• Ja, och det sker tillsammans med hela arbetslaget.

14.5 Är det förskollärare som ansvarar för Hur utvecklingssamtal ska genomföras?

• Underlagen till utvecklingssamtalen har utarbetats tillsammans med förskolechefer och pedagoger. Även andra pedagoger än förskollärare genomför utvecklingssamtalen, men underlagen gås igenom av hela arbetslaget, där alltid förskollärare deltar.

(27)

Sida 17(23) 2018-05-17

15. Personalkompetens.

Analys: Förskolechefen har pedagogisk insikt förvärvad genom utbildning och erfarenhet.

15.1 Har förskolechefen utbildning på en sådan nivå och inom sådana om- råden som har kunnat ge pedagogisk insikt?

• Ja

15.2 Har förskolechefen sådan erfarenhetsbakgrund som kan förväntas ha gett pedagogisk insikt?

• Ja

16. Personalkompetens.

Analys: Personalen vid förskoleenheterna har utbildning och kompetens för de uppgifter de ska bedriva.

16.1 Är det förskollärare som ansvarar för de målstyrda processerna i för- skolan?

• Ja, förskollärarna har huvudansvaret, men de kan även delegera uppgifter i processerna till de övriga pedagoger.

16.2 Har övriga som arbetar i förskolan en sådan utbildningsbakgrund eller erfarenhet att de kan främja barnens utveckling och lärande?

• Ja, all tillsvidareanställd personal har den kompetens att de kan främja barnens utveckling och lärande.

17. Personalkompetens

Analys: Personalen vid förskoleenheterna ges möjlighet till kompetensutveckling och har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolvä- sendet.

17.1 Har all personal kunskap om innehållet och innebörden i förskolans läroplan?

Ja, läroplanen är levande dokument i alla våra verksamheter och diskuteras ständigt.

17.2 Har personalen kunskap om andra föreskrifter som gäller för försko- lans verksamhet?

• Personalen har fått utbildning i sekretess och anmälningsplikt, första hjälpen, krishantering, arbetsmiljölagar mm.

(28)

Sida 18(23) 2018-05-17

17.3 Får personalen möjlighet till den kompetensutveckling de behöver för att professionellt kunna utföra sina uppgifter?

• All personal har t.ex. fått utbildning i dokumentation för att klara av dokumentationskraven på ett professionellt sätt. Utifrån behov och önskemål från våra medarbetare görs en gemensam fortbildningsplan och enskilda utbildningsinsatser.

18. Erbjudande av utbildning

Analys: Kommunen informerar om rätt till plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet.

18.1 Finns det bra och tydlig information om rätt till plats i förskolan, hur man söker och annat som är bra att veta för föräldrar?

• Ja, information finns på kommunens hemsida och ett webbverktyg att göra anmälan i finns. Dessutom finns möjligheten att ringa direkt till Skolkontoret eller förskolecheferna.

18.2 Finns informationen tillgänglig på flera språk?

• Ja, informationen är översatt till ett flertal språk.

19. Rätt till plats

Analys: Kommunen erbjuder förskoleplats (alt. plats i pedagogisk omsorg) i enlighet med författningarna.

19.1 Erbjuder kommunen plats inom angivna tidsgränser, det vill säga inom fyra månader efter det att barnets vårdnadshavare anmält önskemål om plats?

• Ja

19.2 Klarar kommunen övriga krav när det gäller barn till arbetslösa och barn till föräldralediga eller för att barnet har ett eget behov, utifrån de krav som ställs i författningarna?

• Ja

19.3 Erbjuds barnet plats i allmän förskola från det år barnet fyller tre år?

• Ja

(29)

Sida 19(23) 2018-05-17

20. Gruppsammansättningens lämplighet

Analys: Barngrupperna har anpassats till behoven i olika förskolor så att barnen överallt erbjuds en god miljö där förskolan uppfyller kraven på att tillgodose behovet av omsorg samt en god pedagogisk verksamhet.

20.1 Hur har ni arbetat för att skapa en god fysisk miljö i syfte att förebyg- ga ohälsa och i övrigt skapa en trygg inne- och utemiljö för barnen?

• Miljön analyseras och pedagoger tillsammans med förskolechef och Tekniska kontoret gör skyddsronder.

20.2 Har ni beaktat barnens ålder när grupperna har satts samman?

• Pedagogerna tillsammans med förskolechef ser över antal barn och ålder inför terminsstart, men även under pågående terminer.

20.3 Har ni tagit hänsyn till barn som behöver särskilt stöd, olika förutsätt- ningar och behov hos barnen, till barnens närvarotider, till hur lokalerna ser ut och till den kompetens och den personaltäthet som finns?

• Ja, vi utgår ifrån barnens individuella behov etc., personalens kompetens, lokalernas storlek och barnens vistelsetider.

(30)

Sida 20(23) 2018-05-17

21. Materiella resurser

Analys: För utbildningen i förskolan finns nödvändiga resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås.

21.1 Hur ser era lokaler ut, passar de för den verksamhet ni har?

• Ja

21.2 Är lokalerna säkra och miljömässigt lämpliga för barn att vistas i och går det att genomföra en genomtänkt verksamhet där barnen får växla mellan olika aktiviteter och ges möjlighet till vila och omsorg?

• Ja

21.3 Finns det utrustning och material i tillräcklig omfattning så att ni kan nå de mål och fullgöra det uppdrag som förskolan har?

• Ja

21.4 Ger förskolans lokaler och organisation utrymme för barnens egna pla- ner, fantasi och kreativitet i lekar och lärande, såväl inomhus som utomhus?

• Ja

21.5 Kan de vuxna ha uppsikt och överblick?

• Ja

21.6 Finns en riskbedömning i det pedagogiska arbetet?

• Ja, vi gör ständigt riskbedömningar i allt vi gör. T.ex. Kan vi gå till skogen idag trots att en personal är sjuk och ingen vikarie tagits in?

osv.

21.7 Genomförs barnskyddsronder?

• Ja, barnens arbetsmiljö beaktas även i de vanliga skyddsronderna som vi gör.

21.8 Är barnen delaktiga i hur miljön utformas?

• Barnens önskemål, intressen, ålder och behov styr miljöns utform- ning och de ges delaktighet i relation till det.

21.9 Har förskolans personal en genomtänkt strategi, en handlingsbered- skap och finns det skriftliga rutiner för situationer och olycksfall som kan uppstå med barnen?

• Ja

(31)

Sida 21(23) 2018-05-17

21.10 Har förskolan tydliga rutiner för att rapportera skador och tillbud till ansvarig nämnd?

• Ja. Olycksfall och skador på barn rapporteras till förskolechef, som sedan skickar underlag till Skolkontoret som sedan sammanställs till nämnd. Pedagogernas olycksfall resp. tillbud rapporters via ett digita- liserat SAM-verktyg på intranätet. Kränkningsincidenter följs vid varje nämnd via månadsstatistik.

22. Handläggningsrutiner

Förskolorna har fungerande handläggningsrutiner och beslut fattas i enlighet med författningarna.

22.1 Har förskolan bra rutiner för hur ni begär utdrag ur belastningsre- gistret vid anställningar och hur dessa ska hanteras?

• Ja

22.2 När ni befarar att ett barn far illa, gör ni anmälan till socialtjänsten och finns det tydliga rutiner för detta?

• Ja

22.3 Finns former för samverkan med andra samhällsorgan kring barn som riskerar att fara illa?

• Vi arbetar med en ”VITSgrupp” för förskolan. Träffar med BVC, och familjesamordnare från socialtjänsten planeras 2ggr./termin.

22.4 Har förskolan bra rutiner för att hantera klagomål mot förskolans utbildning och förs sådana klagomål vidare till huvudmannen på ett bra sätt?

• Ja.

Uppdrag till förskolan i Trosa kommun

Förskolan har en central roll för barns utveckling och lärande, och inte minst när det gäller barnens framtida lärande.

I budget 2017 med flerårsplan för 2018 och 2019:

• Betonas samverkan kring barn och tidiga insatser som viktiga framgångsfaktorer för förskolan.

• Eftersträvas mångfald och valfrihet inom barnomsorgen

• Betonas stöd till barn med särskilda behov

• Uttrycks vilja att stimulera till mindre barngrupper för små barn upp till 3 år

• Uttrycks vilja att fullfölja satsningen på att rusta upp lokaler och utemiljöer

(32)

Sida 22(23) 2018-05-17

Resurser

Humanistiska nämnden ansvarar för att fördela resurser till förskolan efter barnens olika förutsättningar och behov och för att ge alla barn som

behöver plats i förskolan inom ramen för den så kallade platsgarantin.

Utöver detta ansvar humanistiska nämnden att genomföra sitt tillsynsansvar över fristående förskolor i Trosa kommun.

Trosa kommun har ingen socioekonomisk modell för sin resursfördelning utan gör en omfördelning utifrån faktisk kunskap om de barn som skall inskolas och de barn som ingår i respektive förskola. Förskolecheferna tillsammans med resurschefen arbetar fram en omfördelning av resurser för att gemensamt bäst möta de behov som finns. På förskolechefsnivån

fördelas resurser för att skapa likvärdighet och hög kvalitet i förskolan.

Förskolechefen har en långt gående delegation att ansvara för gruppstorlek och gruppsammansättning, personalens kompetens och att leda det dagliga pedagogiska arbetet.

Lärandet och kvalitetsuppdraget

Lärandet och undervisning i förskolan lever allt tydligare kopplat till

läroplansuppdraget. En styrka som personalen lyfter är det aktiva arbetet i kompetensnätverk som lyfter och förtydligar begreppets innehåll och vikt.

Vardagliga situationer används som tillfällen till lärande för barnen och ges möjlighet att träna såväl självständighet, språk och begreppsbildning, kommunikation och matematik.

Kvalitetsarbetet kan kopplas tydligare till de riktade insatserna. Ett bra exempel är ABC-föräldrautbildning och personalutbildningar där insatser och kvalitetsarbete följs åt.

Organisation av arbetet, bemötande, ansvarsfördelning och kommunikation är väl utvecklat förskolorna vilket ger barnen bra verksamhet med trygghet och lärande. Barnens trygghet och möjligheter till utveckling och lärande påverkas av de vuxna som arbetar i förskolan. Faktorer som

barngruppsstorlek och personaltäthet är viktig och ska ses tillsammans med personalens kompetens och förhållningssätt till uppdraget samt deras

samspel med barnen.

Resultat – föräldrar

Föräldrar är till mycket stor del nöjda med sina barns förskola i Trosa kommun. Enligt föräldraenkätresultaten de senaste fem åren med mycket hög svarsfrekvens (över 98 %) kan man se att föräldrar uppfattar att barnen är trygga i förskolan, att barnen blir bemötta med respekt.

Enkäterna visar att föräldrar anser att de får den information de behöver från personalen. Resultaten och synpunkter återkopplas till föräldrarna.

Det finns föräldrar som uttrycker frågor och oro kring avdelningarnas personaltäthet och antalet barn. Dessa föräldrar har en något mer negativ

(33)

Sida 23(23) 2018-05-17

upplevelse av förskolan. Vid besök av förskolor och i samtal med personal kan man se att förskolorna organiserar sig på ett bra sätt för att säkra trygghet med gott förhållningssätt till barnen. Antalet vuxna i förhållande till antalet barn förefaller ha större betydelse än gruppstorleken i sig för

barnens möjlighet till trygghet och välmående i förskolan.

Tillväxten av barn i förskoleålder har under de tre senaste åren legat högre än tidigare och det har påverkat barngruppernas storlek. Uppstart av två nya förskoleavdelningar och planering av start av flera avdelningar vid årsskiftet 2018-2019 har gjort att verksamheten har säkrats och kommer att säkras. En viss minskning av barngruppsstorleken per avdelning kommer troligen att kunna följas under 2019.

Slutsatser

Fortsätt att satsa på trygghet, tillit, kompetens och god samverkan.

• Barnens trygghet i förskolan är en viktig grundsten för barns utveckling och lärande.

• Barnens trygghet i förskolan är en viktig grundsten för att föräldrar/vårdnadshavare ska vara nöjda med barnets förskola.

• Barnens trygghet och möjligheter till utveckling och lärande påverkas av de vuxna som arbetar i förskolan.

• Kompetent personal har medvetna strategier för lärande i

vardagssituationer vilket bidra till att läroplansuppdraget synliggörs i förskolornas personalgrupper. Viktigt att säkra rätt kompetens.

• Antalet vuxna i förhållande till antalet barn förefaller ha större betydelse än gruppstorleken i sig för barnens möjlighet till trygghet och välmående i förskolan.

• Satsa på god samverkan inom förskolan,

• Satsa på god samverkan med vårdnadshavare/föräldrar

• Satsa på god samverkan med skolan, socialtjänst och BVC.

(34)

(35)

Skolkontoret Mats Larsson Skolchef 0156-520 53

Tjänsteskrivelse Datum

2018-05-21 Diarienummer HN 2018/48

HN egentillsyn av Trosa gymnasium och gymnasieskola och gymnasiesärskola som erbjuds i samverkansavtal med

andra kommuner

Förslag till beslut

Humanistiska nämnden godkänner rapporten ” Trosa gymnasium och

gymnasieskola och gymnasiesärskola som erbjuds i samverkansavtal med andra kommuner”.

Ärendet

Bakgrund

Det är huvudmannens ansvar att utbildningen uppfyller de centrala kraven i författningar som till exempel skollagen, läroplanen för gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan och skolförordningen. Huvudmannen ska se till att utbildningen vid skolenheterna är av en jämn och hög kvalitet, så att alla elever ges

förutsättningar att nå de nationella målen och att utbildningen därmed

kompenserar för barns och elevers skiftande förutsättningar och behov. Genom att arbeta för detta ser huvudmannen till att alla elever får en likvärdig utbildning.

Det är en elevs hemkommun som är ansvarig för mottagande till gymnasiesärskolan, och att det föregås av en utredning.

Rapporten

Rapporten visar att huvudmannen tar ansvar för att kontinuerligt och långsiktigt styra och utveckla utbildningen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan mot de nationella målen om kvalitet och likvärdighet.

Förbättringsåtgärder

Fortsätta med valda strategier som ger effekt att löpande analysera elevers mål- uppfyllelse för snabba reaktioner och stöd dialog med utbildningsgivare. Tät upp- följning av de elever som oroar.

Bilaga

Rapport: ” Trosa gymnasium och gymnasieskola och gymnasiesärskola som erbjuds i samverkansavtal med andra kommuner”.

(36)

TROSA KOMMUN Mats Larsson Skolchef

PM Datum 2018-05-21

Rapport. Trosa gymnasium och gymnasieskola och gymnasiesärskola som erbjuds i samverkansavtal med andra kommuner

Gymnasieskola och gymnasiesärskola bedrivs som:

• Trosa gymnasium

A. Trosa Gymnasium erbjuder endast Introduktionsprogram som individuellt alternativ. De elever som tas in på programmet är elever som ej är

behöriga för nationella program eller elev som är behörig till gymnasiet men bedöms ha särskilda skäl att följa utbildningen. Trosa gymnasium har ett nära samarbete med aktivitetsansvaret i kommunen.

B. Samtliga elever har en studieplan som beskriver pågående utbildning, planerad utbildning och genomförd utbildning. Studieplanen kan innehålla gymnasiekurser, grundskolekurser eller andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Andra insatser än kurser från gymnasiet eller grundskolan kan vara praktik på en arbetsplats eller på en

folkhögskola, stöd i svenska, stöd matematik och stöd i engelska. Det kan också vara studier i arbetslivsorientering. Social träning och

kommunikation. Alla studieplaner är unika men kan med fördel utformas så att man arbetar i grupp med andra elever.

C. Elever. Trosa gymnasium har under hösten 2017 fyra elever och våren 2018 fem elever inskrivna. Samtliga elever har bedömts att för tillfället inte kunna följa gymnasieskola som anordnas inom samverkansavtalen på grund av särskilda skäl. En elev läser kurser i ett gymnasieämne och ges väglednings- insatser. Övriga elever har praktik eller utbildningspraktik med målet att stärka eleven och att gynna elevens kunskapsutveckling.

D. Samtliga elever har tät uppföljning av gymnasiehandläggaren som har kontakt med handledare, studievägledare, elevhälsa och lärare.

E. Varje måndag görs en genomgång med rektor.

F. Samtliga elever har tillgång till elevhälsa och studievägledning.

G. Samtliga elever får platsbesök för att säkra verksamhetens innehåll och kvalitet enligt detta dokument, skollag.

H. Skolan har rektor, studie -och yrkesvägledare, gymnasiehandläggare och handledare.

(37)

PM Sida 2(7)

TROSA KOMMUN 2018-05-21

• I samverkansavtal för gymnasieskola och gymnasiesärskola

Trosa kommun har samverkansavtal med Nyköpings kommun, Södertälje kommun, Botkyrka kommun och Salems kommun.

• I samverkansavtal för naturbruksgymnasium

Trosa kommun har samverkansavtal med Landstinget i Södermanland Resultat

Resultat redovisade i KOLA diagram A-C för gymnasieelever skrivna i Trosa kommun 2017, ca 440 elever.

A. Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) (N17445) Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för tre år sedan som med examen inom tre år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som bör- jade på gymnasium för tre år sedan, inkl. IM. Källa: SCB.

B. Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) (N17457)

Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan som fått examen eller studiebevis inom fyra år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan, inkl. IM. Källa: SCB.

(38)

PM Sida 3(7)

TROSA KOMMUN 2018-05-21

C.

Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, hemkommun, andel (%) (N17538)

Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan som med behörighet till universitet/högskola inom 4 år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan, inkl. IM. Fr.o.m. 2016 ingår inte elever som tagit examen i svenska utlandsskolor. Källa: SCB.

Skolinspektionen

Kommuntillsyn genomförd 2017 utan anmärkningar. Inga anmälningar 2017-2018.

HN egentillsyn 2017-2018

STYRNING OCH UTVECKLING AV UTBILDNINGEN

Det är huvudmannens ansvar att utbildningen i gymnasieskolan uppfyller de centra- la kraven i skolförfattningar som till exempel skollagen, läroplanen för gymnasie- skolan och gymnasieförordningen. Huvudmannen ska se till att utbildningen är av en jämn och hög kvalitet, så att alla elever ges förutsättningar att nå de nationella målen och att utbildningen därmed kompenserar för elevernas skiftande förutsätt- ningar och behov. Genom att arbeta för detta ser huvudmannen till att alla elever får en likvärdig utbildning.

Huvudmannen måste kontinuerligt och långsiktigt styra och utveckla utbildningen i gymnasieskolan mot de nationella målen om kvalitet och likvärdighet. I detta arbe- te ingår att se till att centrala förutsättningar för elevers lärande och trygghet är uppfyllda, exempelvis tillgång till elevhälsa och skolbibliotek. Huvudmannen måste också följa upp och utveckla utbildningen utifrån de nationella kunskapsmålen och målen om trygghet och studiero. I detta arbete ingår också att huvudmannen sys- tematiskt följer upp att skolenheterna har de nödvändiga förutsättningarna samt att huvudmannen vidtar nödvändiga förbättringsåtgärder, så att eleverna får en likvärdig utbildning av hög kvalitet.

Översikt över innehåll

1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna