Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat LÅ -1 /-1

Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg • BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne

TELEFON 08-7068000• TELEFAX 08-7068233• barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se • www.sundbyberg.se

SBG1000, v1.3, 2010-04-07

Systematiskt kvalitetsarbete – Rapport studieresultat LÅ -1 /-1

S:t Martins gymnasium

Inledning

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och

utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer.

Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete.

Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet

Förutsättningar

S:t Martins gymnasium är en kommunal skola, ett yrkesförberedande gymnasium med sex program:

 fordonsprogrammet med inriktning personbilsteknik

 hantverksprogrammet frisör

 hantverksprogrammet stylist

 hantverksprogrammet textil design

 hantverksprogrammet finsnickeri

 bygg och anläggningsprogrammet med inriktning måleri

Programmen är fullt utbyggda med tre årskurser på samtliga program förutom på den nystartade utbildningen på hantverksprogrammet med inriktning stylist där skolan under läsåret haft en åk1 klass. Skolans elever kommer från hela Stor- Stockholm, totalt går ca 250 elever på S:t Martins gymnasium.

Varje program utgör ett arbetslag i skolans organisation (Fordon, Frisör/Stylist, Textil design, Måleri och Snickeri)

Lärartäthet/ Lärarnas utbildning

S:t Martins gymnasium hade vårterminen 2015 20,9 heltids lärartjänster.

Lärarbehörigheten, alltså andelen lärare med fullständig lärarexamen var 84%. 4 yrkeslärartjänster saknade formell lärarbehörighet. En resurspedagogtjänst finns placerad på skolan. Personal utöver den undervisande personalen på S:t Martins gymnasium: Övrig administrativ personal var under läsåret en rektor, en lokal- och miljöansvarig och en skolassistent, 0,2 specialpedagog, 0,5 kurator, 0,7 SYV, 0,2 skolsköterska samt 0,3 skolsekreterare.

Lokaler

Skolan är belägen i två byggnader. Fordonsprogrammet finns i en egen byggnad med sina verkstadslokaler. De andra programmen är samlade på två plan där teori och verkstadslokaler finns integrerade. Idrotten utövas i Löthallen ca 2 km från skolan. Skolan har ingen skolgård och eleverna hänvisas till områdets utemiljö och grönområden.

Klassrummen rymmer 16-20 elever förutom två klassrum som rymmer 32 – 34 elever. Förutom klassrum och datasalar finns stora verkstadslokaler. Det finns en frisörsalong, en stylistsalong, en målarverkstad, en snickeriverkstad med

monteringshall, två sysalar och en fordonsverkstad.

Materiella resurser

Skolan har tecknat avtal med stadens Bibliotek. På S:t Martins gymnasium finns ett elevutrymmen utrustade med böcker, både skönlitterärt som facklitteratur. Skolan anser att läromedlen håller god kvalitet. Med läromedel räknas både litteratur som verkstadsmaterial, t ex trä och färg.

Skolan har pedagogisk utrustade klassrum med ordinär teknisk utrustning. I tolv klassrum finns smart board tavlor med internetuppkoppling monterade.

All personal har egen dator och arbetsplats. För eleverna finns en dator per sex elever. Fordonseleverna förfogar under sin studietid över en I-pad som läromedel.

Ekonomiska resurser

S:t Martins gymnasium har en budget inom ramen för vilken en undervisning med kvalitet ska erbjudas. Se förvaltningens ekonomiska berättelse.

Ledarskap och personalens yrkesutveckling

Skolornas ledningsgrupp, bestod under läsåret av en rektor för S:t Martins gymnasium. Skolans rektor träffar varannan vecka rektorerna för Löfströms gymnasium och grundskolorna i rektorsdialog för planering och diskussion.

Ledningen följer det arbete som sker från skolverket för att utveckla

gymnasieskolans program. Kontinuerligt hålls dialog med förvaltningens ekonom för att se till att resurser säkras till den utveckling som behöver göras.

Det pedagogiska arbetet på S:t Martins gymnasium leds av rektor som en gång i månaden träffar samordnarna för arbetslagen, för att planera och diskutera verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.

Lärarna är organiserade i arbetslag kring de elever lärarna undervisar mest. Detta gäller såväl yrkes- som de gymnasiegemensamma ämneslärarna.

Arbetslagen består av fyra till sju lärare beroende på antalet elever på programmet. I varje arbetslag finns samordnare samt representanter i skolans olika

samordningsgrupper, s.k. SAMS-grupper, med inriktning ekonomi och arbetsmiljö.

Elever finns representerade i samordningsgruppen arbetsmiljö samt deltar ibland i arbetslagsmöten.

Personalen följer en kompetensutvecklingsplan vilken utgår från de prioriterade målen i den lokala arbetsplanen. En behovsanalys görs med hänsyn till de uppställda målen och sedan utarbetas en kompetensutvecklingsplan. Denna ligger till grund för läsårets kompetensutveckling. Kompetensutbildningen utvärderas i

medarbetarsamtalet.

Karaktärsämneslärarna inbjuds årligen till speciella branschdagar där de får ta del av senaste rön om pedagogiska frågor och arbetsmaterial. Alla lärare har under läsåret kompetensutvecklat sig i kollegialt lärande genom att tid för auskultation och reflektion avsatts i tjänstefördelningen. Alla lärare har deltagit på förvaltningens interna IKT-utbildningsdag. All personal har deltagit på den kommunövergripande utbildningsdagen ordnad av Barn och utbildningsförvaltningen gällande ”Höga förväntningar”. Lärare har också deltagit i enskilda ämneskompetensutbildningar.

Två yrkeslärare har under läsåret bedrivit högskolestudier på deltid för att få

lärarbehörighet. Rektor har under vt13 påbörjat studier på Rektorsprogrammet vilka fortsätter tom ht15.

Kunskapsresultat och betyg

Skolans mål är att alla ska nå målen för utbildningarna och det ska leda till god yrkesskicklighet och kunskaper för fortsatta studier.

Nedan kan man se en sammanställning över åk3 uppnådda betygsdokument juni 2015.

SAMMANSTÄLLNING ÖVER BETYGSDOK. ÅK 3 LÅ 2014/15

S:t Martins Gymnasium

Varav

Program Elever Yrkes- Studie- Jämförelse Grundläggande

examen bevis tal behörighet

Fordon 17 12 5 10,53

Frisör a 15 11 4 12,65

Frisör b 13 4 9 10,45

Måleri 15 10 5 10,45 3

Finsnickeri 11 6 5 10,98 1

Textil design 12 12 14,19 6

SUMMA 83 54 29 11,54

65% efter 3 års studier

67% av de 81 elever som slutar juni-15

(2 elever fortsätter åk4 ht-15) Totalt 54 utfärdade Yrkesexamen av tot 81 elever som slutade skolan juni-15 = 67%

Yrkesexamen.

29 utfärdade Studiebevis varav 2 ansökt om förlängd utbildning för att under ett/delar av 4:e år nå en Yrkesexamen.

Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen?

Skolan ska ge klara mål och tydliga riktlinjer kring betyg och kursers innehåll. Täta samtal såsom ämnessamtal, utvecklingssamtal med fokus på individualisering och föräldrakontakt.

Vid skolstart testas alla åk1 elever i form av diagnosiskt prov i svenska, engelska och matematik. Resultat från dessa samt bilagor ligger till grund för tidiga stödinsatser.

Elever erbjuds ofta extra hjälp men avböjer ibland i tron att de ska klara

utbildningen ändå. 84% av åk 1 och 3-eleverna, samt 90% av åk 2-eleverna anser att de får den hjälp de behöver. 80-90% är nöjda med undervisningen. För att nå bra resultat är det viktigt att det råder arbetsro på lektionerna. 76-84% av eleverna tycker att det råder arbetsro på lektionerna. Ett något bättre resultat än tidigare år men fortfarande ett viktigt förbättringsområde under kommande läsår.

Mentorskapet präglas av ett salutogent förhållningssätt med fokus på lärande och utveckling. Täta samtal såsom ämnessamtal, utvecklingssamtal samt tydliggörande av betygskriterier, fokus på individualisering och föräldrakontakt ger resultat.

Arbetet med resultat fortgår löpande.

Skolan präglas av ett strukturerat kvalitetsarbete och ständig utveckling med

delaktighet från personal och elever. En ständigt levande diskussion kring betyg och bedömning samt arbete med studieplaner, individualisering och vid behov

åtgärdsprogram.

Inom såväl karaktärs- som gymnasiegemensamma kurser skrivs kunskapskrav för olika delmoment för att förtydliga målen/delmålen för eleverna.

Har eleverna kännedom kring kunskapskraven? I enkätundersökningen 2015 uppgav 84-93 % av eleverna att de kände till kunskapskraven.

Utvecklingssamtalen har fokus på den totala studiesituationen, trivsel, med mera och ämnessamtalen ska komplettera utvecklingssamtalen. Ämnessamtalet är ett forum för studieresultat och kursinnehåll. På skolan genomför vi regelbundna ämnessamtal mellan lärare och elev för att eleven ska få ett längre samtal om sina studier i respektive ämne och då lättare kunna ta ifatt förlorade arbetsmoment.

Ansvaret ligger på undervisande lärare och arbetslagen.

Skolan strävar efter att alla elever ska få en yrkesexamen. Våra elever är ibland skoltrötta och har en yrkesutbildning i blickfånget när de börjar på skolan. För skolan gäller det att ta tillvara på den nyfikenhet och vilja hos eleven att gå in i en ny fas i sitt liv så att det inte blir en fortsättning på grundskolan. Detta gäller

framförallt de gymnasiegemensamma ämnena. En ämnessamverkan är ett bra verktyg för att ge eleven förståelse för helhet och sammanhang i utbildningen.

Samtal kring kvalitet och utveckling sker regelbundet i forum såsom: APT, styrgrupp, arbetslag, ämneslag, klassråd och programråd.

Skolan prioriterar en helhetssyn och förbereder för livet efter skolan, därför arbetar vi i programråd och nätverk med både näringslivet, organisationer och andra skolor i och utanför Sverige.

Hur kommer det sig att antalet elever som når en Yrkesexamen är färre än som tidigare nådde ett Slutbetyg?

Resultatet var inte oväntat eftersom det i och med den nya gymnasieförordningen Gy-11 ställs högre krav på eleverna för att nå en Yrkesexamen än tidigare krav för att nå ett Slutbetyg. Den här gruppen elever är den andra som går ut enligt den nya förordningen och som har som mål att ta en Yrkesexamen. I juni 2014 klarade 65%

av eleverna en Yrkesexamen (efter 3 års studier ). Ett resultat likvärdigt med årets resultat.

Kunskapsresultat och betyg

Nedan kan man se en sammanställning över åk3 uppnådda betyg i alla kurser per program/klass i juni 2015.

FRP= Frisör FP= Fordon FS= Finsnickeri ML= Måleri TD= Textil design

Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen?

Nedan följer kort några exempel på vad man prioriterat för att nå en bättre måluppfyllelse på de olika programmen.

På Frisörprogrammet har ett entreprenöriellt tänkande som genomsyrar utbildningen, man utgår från en arbetsdag utanför skolans väggar.

För att nå goda resultat tror man på att skapa trygghet och arbetsro och man har därför medvetet och aktivt tillsammans med eleverna tagit fram tydliga regler, och lärarna gör gruppindelningarna när uppgifter ska göras i grupp. För att nå en ökad måluppfyllelse har resurstid erbjudits med individuellt lärande. Coachning ges av lärarna kontinuerligt både på lektioner, på resurstid och i korridoren. Detta hjälper eleverna att nå målen. Det här läsåret har programmet fler elever som inte klarat att nå en yrkesexamen. Hög frånvaro och bristande motivation bidrar till att inte alla når en examen. Att förstärka mentorskapet i åk1 och arbeta för att skapa

gemenskap, en ökad trivsel och trygghet i gruppen och därmed förbättra närvaron i skolan tror vi är viktiga incitament för att fler elever ska nå målen. Yrkeslärarnas närvaro och visade intresse för klassens gymnasiegemensamma ämnen är också betydelsefullt. Ett nära samarbete med skolans elevhälsa och SYV är också av stor betydelse när det gäller att stötta och motivera eleverna i deras fortsatta skolgång.

Fordonsprogrammets alla elever har detta läsår uppnått mycket goda resultat i yrkeskurserna, 41 elever av 43 har uppnått betyg E eller högre. Programmet har under läsåret haft ett eget mål; vilket är att alla ska klara fordonsbranschens

certifikat. I år klarade 13 elever av 17 provet. För att erhålla MYN-certifikatet måste minst betyget godkänt (E) uppnås i Svenska 1, Engelska 5 och Matematik 1a. Det har tidigare fungerat som en sporre för eleverna och man fortsätter att coach eleverna till att nå målet. Genom att yrkeslärarna undervisar alla elever i sin specialkompetens så får eleverna bästa möjliga utbildning och likvärdigheten i utbildningen ökar. Värt att nämna är också att skolans prioriterade mål att öka arbetsron på lektionerna har gett en positiv effekt. 77% av eleverna på programmet upplever att det råder arbetsro på lektionerna, en förbättring på 23%-enheter.

Under lektionerna i de gymnasiegemensamma ämnena upplevs det ibland som att arbetsron är sämre. Fordonslärarna har därför vid behov varit med vid gg-lektioner för att visa på hur viktiga också de ämnena är och på så sätt få en ökad arbetsro.

Den låga examinationsgraden på programmet för Finsnickeri lå 10/11 gjorde att programmet, för att höja examinationsgraden, numer planerar in individuella introduktionssamtal med elever och föräldrar vid terminsstart i åk1. Vid dessa samtal betonas vikten av eget ansvar och initiativförmåga för att lyckas med studierna. Det görs också en kartläggning av ev. särskilda behov. Täta

kunskapskontroller och kontinuerliga individuella ämnessamtal är underlag för en formativ bedömning. Under terminen lade programmet in resurstillfällen för elever

som behöver extra stöd. Programmet kommer att prioritera användandet av en CNC-maskin som en stimulans för eleverna.

Måleriprogrammet har under läsåret haft som mål att höja examinationsgraden genom att planera för ökad samundervisning i måleriteknik. Dessutom har

mentorerna motiverat alla programmets elever som har erhållit betyg icke godkänt (F) eller avsaknad av betyg att tidigt ta kontakt med undervisande lärare för att om så behövs få mer tid att läsa in/komplettera för ett godkänt betyg. Som ytterligare stimulans för programmets elever kräver måleri branschen att alla gymnasiekurser i avgångsbetyget ska vara minst godkända för att eleven ska få tillgodoräkna sig arbetstimmar vid anställning. Det kan öka motivationsgraden hos eleverna att nå en yrkesexamen. 10 elever av 15 har nått en yrkesexamen. Hög frånvaro och bristande motivation för gymnasiegemensamma ämnen bidrar till att inte alla når en examen.

Att förstärka lärarresurserna och mentorskapet i åk1 och arbeta för att skapa

gemenskap, en ökad trivsel och trygghet i gruppen och därmed förbättra närvaron i skolan tror vi är viktiga incitament för att fler elever ska nå målen. Yrkeslärarnas närvaro och visade intresse för klassens gymnasiegemensamma ämnen är också betydelsefullt. Yrkeslärare och gg-ämneslärare behöver samarbeta mer för att få en ökad samsyn på elevernas utbildning. Här uppstår också ett kollegialt lärande och eleverna uppfattar då att lärarna samerbetar.

Textil design har ett ämnesövergripande arbetssätt för att eleven ska få en helhet i sin utbildning. Resurstid och stödundervisning tillhandahålls och det finns en hög grad av anpassning till den enskilda eleven. Detta bidrar till att programmes alla åk3 elever går ut med en yrkesexamen. På programmet arbeta man med att stärka stolheten och yrkesidentiteten; stolthet över sina egna prestationer, över

programmet, skolan och sitt yrkesval. Genom olika projekt utanför skolans lokaler får eleverna tillfälle att möta annan publik och få respons på sitt arbete. Ett verk kom med på utställningen ”ung vårsalong” på Liljevalchs vilket också publicerades på kommunens hemsida. Programmet har också arbetat med KUL-projektet (kultur i Stockholm) och haft modevisning i Kungsträdgården. En god kontakt med

företagen och handledarna där eleverna har sin arbetsplatsförlagda utbildning bäddar för att eleverna kan växa i sin yrkesroll.

Religionskunskap 1, 2014-15

Kursbetyg, antal elever:

A B C D E F _

0 0 5 11 30 34 2

6% 13% 37% 41% 2%

Totalt läste 82 elever kursen och 57 % av eleverna uppnådde i år betyget E eller högre. Detta är en ökning från förra året. I år fick 41 % av eleverna betyget F, vilket fortfarande är en hög siffra.

Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen?

Enligt utvärderingar uppskattar många elever undervisningen i religionskunskap.

Flertalet elever anser att undervisningen håller hög kvalitet, men vissa elever anser att religion är ett konstigt ämne. Däremot är det många elever som ändrar

uppfattning om ämnet under kursens gång.

Då resultatet är bättre än förra året kan man förmoda att de åtgärder som har gjorts under året har haft effekt. De åtgärder som har gjorts är till exempel studiegrupper på resurstid, där undervisande lärare har synliggjort elevernas inlärningsstrategier Enligt Vygotskys teori om närmaste utvecklingszonen har läraren först tillsammans med eleverna visat hur man kan plugga, sedan har eleverna kunnat göra samma sak i grupp, för att slutligen kunna studera på egen hand. I undervisningen har läraren under året också arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Däribland med modeller för att hjälpa eleverna att göra jämförelser och analyser. Kursen har också inletts med religionsvetenskapliga begrepp, vilka återkommer under kursen. För att hjälpa också de elever som satsar på högre betyg har skrivmallar introducerats under året.

Vidare har i mån av tid individuella samtal hållits i samband med att resultat på prov meddelats, vilket tydliggör elevernas kunskapsläge och hur de ska arbeta vidare.

Elevernas och lärarens relation är också mycket viktig för att eleven ska utvecklas och nå betyg.

En anledning till det förhållandevis låga resultatet beror på elevers höga frånvaro.

En annan anledning är att eleverna inte har de förkunskaper som krävs när de börjar, eftersom de har gått i den gamla grundskolan medan Religion 1 bygger vidare på den nya grundskolereformen. Det låga resultatet kan också bero på att elever tappar kursen när de gör avbrott för en praktikperiod.

Förbättringar inför nästa läsår:

De elever som är närvarande når betyg. Därför är skolans stora förbättringsåtgärd till nästa läsår att hitta vägar att öka elevernas närvaro. Mentorns engagemang är en nyckel. För att eleverna ska kunna lyckas väl behöver de också kontinuitet. Detta tas med i planering av praktikperioder och schema. Under nästa termin kommer läraren att fortsätta arbeta språkutvecklande för att eleverna ska få ett ämnesspråk och för att de ska kunna analysera. Jämförelse är något eleverna behöver tränas i, liksom orsak och verkan. Detta för att eleverna inte endast ska kunna uppfylla kunskapskraven för betyget E, utan också för högre betyg.

Kunskapsresultat och betyg

Nationella prov / Kursbetyg

Engelska 5 lå 2014/-15 Nationella prov Engelska 5 antal

A B C D E F X (ej

gjor)

Speaking 9 6 19 12 34 2 11

Read&list 2 3 12 19 26 17 14

Writing 0 2 15 4 36 22 14

Provbetyg 0 4 16 20 19 13 21

Kursbetyg 0 0 % 3 4 % 6 9 % 11 16% 19 28% 29 43%

Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen?

Antal godkända kursbetyg 39 (57%).

Som vanligt kan konstateras att delprovet speaking ger högre provresultat än övriga provdelar, följt av delprovet reading/ listening. Även många dyslektiska och

lässvaga elever har klarat dessa delprov bra. Dels har eleverna goda förkunskaper i engelska och dels är de vana vid att läsa på nätet och titta på otextad film och spel.

Därigenom lär de sig förstå talad engelska och tränar upp sitt ordförråd.

Resultatet i writing visar fortfarande att eleverna har svårt att skriva. Dessutom misslyckas eleverna i högre grad här genom att de inte läser instruktionerna eller missuppfattar uppgiften på grund av bristande ordförråd och därmed inte löser uppgiften. Eleverna känner ett stort motstånd mot att skriva, vare sig det är för hand eller på dator. Dock kan man se att de elever som är ”läsare” har lättare att komma i gång med skrivandet. Språkligt sett har eleverna ändå en acceptabel nivå, både vad gäller ordförråd och grammatik.

43 % fick betyg F i kursbetyg men 28 % fick betyg F på kursprovet. Många gjorde inte hela kursprovet och har därmed inte fått provbetyg. Jämfört med förra året är det fler elever som inte genomförde hela provet. En del elever har heller inte gjort den sista redovisningen som krävs för att fullfölja kursen.

Fler elever skulle klara kursen i åk 1 om närvaron var högre.

Förbättringsåtgärd: I år har lärarna tränat eleverna att noggrant läsa instruktioner och ge dem fler skrivövningar som är utformade i flera led, vilket man behöver fortsätta med nästa läsår. Skriv-övningarna skall kopplas till fortsatt intensivt läsande.

De elever som fick betyg F erbjuds att läsa om delar eller hela kursen i åk2.

Engelska 6 lå 2014/-15 Nationella prov Engelska 6

Antal/

deltog ej

A

%

B % C % D

%

E % F %

Delprov A speaking

19/1 3 15%

0 0 4 21%

5 26%

7 36%

0 0

Delprov B reading &

listening

19/1 0 0 0 0 5 26%

2 10%

8 42%

4 21%

Delprov C writing

19/1 0 0 0 0 4 21%

2 10%

6 32% 7 36%

Provbetyg 19/1 0 0 0 0 4 21%

5 26%

7 36%

3 15%

Kursbetyg 21/1 0 0 0 0 3 14% 2 9% 8 38% 8 38%

Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen?

Antal godkända kursbetyg 13 (62%).

Eleverna har överlag lyckats bra med delproven i engelska 6. Delprov speaking har gett något högre resultat än de båda andra delproven, tätt följt av reading &

listening och sedan av writing.

De flesta elever som misslyckades på writing gjorde det på grund av att de inte läste instruktionerna ordentligt och på så sätt inte lyckats lösa skrivuppgiften. Några elever hade behövt öva mer på sitt skrivande under läsåret och lämnat in sina skrivuppgifter för respons, men överlag har de ett godtagbart språk när det kommer till ordförråd och grammatiska strukturer.

Det är fler elever som fått F i kursbetyg än de som fått F i provbetyg. Detta beror på att fler elever har inlämningar och redovisningar kvar. 2 elever har dessutom hoppat av kursen under året.

Förbättringsåtgärder: Läraren har jobbat med att eleverna ska känna trygghet i gruppen för att de ska våga prata engelska med varandra. Detta är något man kommer att fortsätta arbeta med nästa läsår. Eleverna behöver fortsatt träning i att läsa instruktioner till uppgifter och sedan lösa dem.

De elever som fick betyg F erbjuds att läsa om delar eller hela kursen i åk3.

Svenska 1

Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen?

Antal godkända kursbetyg 19 (33%).

67% av eleverna fick inte godkänt kursbetyg i år, vilket är ett sämre resultat än föregående år. Årets dåliga resultat beror till stor del på hög frånvaro.

Resultat och analys av NP

Många av eleverna har inte gjort hela provet, ca 50%.

Delprov A Tal: I år är det en mycket större andel av eleverna som inte har genomfört det muntliga nationella provet (40%). De muntliga proven är svåra att genomföra på grund av att eleverna har talängslan. En annan förklaring till det mycket dåliga resultatet i år är temat för årets prov I andras ögon, vilket för många elever upplevdes komplext och abstrakt. Många av eleverna är inte läsare och har således inte utvecklat sin förmåga att tänka abstrakt.

Förbättringsåtgärder

För att förbättra resultaten på delprov A behöver skolan gemensamt arbeta för att skapa trygga grupper. Här har mentorn en nyckelroll.

I svenskundervisningen behöver eleverna få arbeta med sin talängslan genom att hålla små korta tal inför mindre grupp.

Svensklärarna kommer också att vid möjlighet samarbeta med yrkeslärare vid muntliga presentationer för att fler tillfällen att träna ska ges.

Delprov B Läsförståelse: Så gott som alla elever gjorde läsförståelseprovet, med minst betyget E, se tabell.

Ingen av eleverna fick betyget A eller B på provet. Många elever är otränade i sin analytiska förmåga och uppnår därmed inte de högre betygen.

Förbättringsåtgärder : Skolan har sedan många år lästid på schemat. I år har läsningen haft än större fokus på S:t Martin och mentorerna har läst med sina

Antal/deltog

ej A % B % C % D % E % F % Delprov A

muntligt

36/23 3 1% 3 1% 4 10% 9 25% 12 33% 5 14%

Delprov B läsförståelse

51/7 0 0 12 24% 16 31% 16 31% 7 14%

Delprov C uppsats

46/12 0 0 1 2% 4 8% 17 37% 24 52%

Provbetyg 31/27 0 0 5 16% 7 23% 16 52% 3 9%

Kursbetyg 58 0 1 2% 5 9% 3 5% 10 17% 39 67%

klasser. Mentorerna är läsande förebilder. För att kunna dra några slutsatser om hur lästiden har påverkat resultatet på NP och på kursbetyg, behöver lästiden utvärderas nästa läsår.

Läsförståelsen gynnas av att läsa gemensamma texter och samtala om dessa.

Under nästa läsår kommer faktatexter att få en större plats i undervisningen,

eftersom det är den typ av texter eleverna framförallt möter i sin utbildning. Lärarna kommer också fortsätta träna eleverna i att tänka och skriva jämförelser och

analyser, där det kräver att eleverna kan utföra tankekonstruktioner i flera led.

Delprov C Skriva: Fler elever har i år klarat uppsatsprovet än förra året. En stor andel av dem som inte klarat provet har hög frånvaro och har därför inte deltagit i skrivträningen och heller inte fått feedback på sitt skrivande.

Förbättringsåtgärder: Nästa år kommer man att intensifiera undervisningen i skriftspråkets normer.

Hela skolan och mentorerna behöver tillsammans arbeta med elevernas vi-känsla i klassen så att det blir ett positivt grupptryck att vara närvarande och lämna in uppgifter till bedömning.

Intensifierad lästräning behövs. Yrkeslärare/mentor fortsätter vara förebilder som läsare för våra elever. De kan tillsammans läsa t ex fakta- och yrkestexter

tillsammans med klassen. Skolan fortsätter med lästid på schemat.

De elever som fick betyg F erbjuds att läsa om delar eller hela kursen i åk2.

Svenska som andraspråk 1

SVA -15 Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F

Deltagit NP muntligt 6 personer

1

0 2 3

Deltagit NP läs

7 personer

1 3 3

Deltagit NP uppsats 6 personer

3 3

Betyg NP 3 4

Kursbetyg 3 4

Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen?

SVA-gruppen har bestått av sju elever.

Tre av eleverna har varit i Sverige i endast tre år. Två av dem har lyckats tillägna sig tillräckligt mycket svenska för att få godkänt på kursen. De flesta eleverna är lässvaga och läser inte på fritiden, vilket avspeglar sig i resultaten på deras läsförståelseprov. Uppsatsdelen brukar alltid vara den svåraste i det nationella provet, för alla elever. För SVA-gruppen innebär uppsatsen extra svårigheter, då skriftspråket normalt sett är det man tillägnar sig sist.

Bland de elever som har läst Sva 1 i annan svenskgrupp har följande betyg uppnåtts:

Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Deltagit NP

muntligt

1 1 2

Deltagit NP läs

2 2

Deltagit NP uppsats

2 2

Kursbetyg 1 1 2

Bland dessa elever har några elever ett högre betyg. Om det beror på att de har fått undervisning i svenska 1-grupp eller inte är svårt att säga. En fördel med att ingå i en svenska 1-grupp skulle kunna vara att de får svårare textläsning i gruppen, men å andra sidan får de mindre träning på mer riktad grundläggande grammatik.

Svenska 2 lå 2014-15

Endast 2 elever har klarat kursen av de 13 under läsåret. Det är alltså 85 % av eleverna som inte har klarat kursen, vilket är ett mycket dåligt resultat. Ytterligare en elev har läst Svenska 2 som andra språk. Denne har heller inte klarat kursen.

Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen?

Kursen Svenska 2 har ett omfattande innehåll och för att klara kursen krävs det att eleven kan skriva och läser obehindrat. Dessa förkunskaper har inte alla elever som väljer kursen, vilket gör att kursen är svår.

Ytterligare en anledning till det dåliga resultatet är den högra frånvaron.

Förbättringsåtgärder: Om en elev inte har klarat kursen Svenska 1 är det svårt att klara Svenska 2.

Frånvaron är dock den enskilt största anledningen till det dåliga resultatet och skolan behöver därför med gemensamma krafter arbeta med detta.

Matematik 1a,

F E D C B A Saknas

Provbetyg NP 18 28 2 1 1 1 20

Kursbetyg 28 32 5 3 2 1 0

I år har 71 elever läst kursen Matematik 1a, 12 av dem hade inte betyg i matematik från grundskolan. Antal godkända kursbetyg 43 (61%).

Av de 12 elever som inte hade betyg från grundskolan klarade 47%

grundskolans och gymnasiets matematik när de deltog på matematik lektionerna 4 gånger i veckan.

Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen?

Många av eleverna hade svaga förkunskaper när de kom till skolan.

Sedan år 2000 genomför vi en diagnos av elevernas förkunskaper med ett prov som är framtaget av Sundbyberg stad. Årets provresultat visar en nedgång i

förkunskaperna hos eleverna som lämnade grundskolan 2014.

Det diagnostiska testet visade att ca 85 % eleverna hade bristande eller mycket bristande förkunskaper i ämnet. Endast 15 % hade tillfredställande kunskaper från grundskolan. Många av elever behärskar inte grundläggande matematiska begrepp och kan därmed inte förstå innehållet i undervisningen vilket gör att det blir svårt för många elever att klara av kursen på ett år.

Under läsåret har arbetsron i klassrummet försämrats, stor frånvaro och sena ankomster. Samtidigt har kravet för att klara kursen i matematik skärpts väsentligt.

Förbättringsåtgärder: Lärarna försöker möta elevernas matematik-svårigheter genom att ständigt arbeta med att förbättra kvalitén på undervisningen och att erbjuda extra hjälp och stöd. Skolan kommer även att fortsätta ha en extra resurs på matematiklektionerna i form av en resurspedagog. Utöver detta kommer lärarna att arbeta aktivt för att stärka elevernas självförtroende inom matematikämnet. Skolan kommer att fortsätta att erbjuda eleverna individuellt stöd och muntliga prov. De elever som fick betyg F erbjuds att läsa om delar eller hela kursen i åk2.

Förbättringsåtgärder från läsåret 2013/2014

Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen

De utvecklingsområden som identifierades i den förra studieresultatsrapporten återges nedan.

• Ökad måluppfyllelse

En ständigt levande diskussion kring betyg och bedömning samt arbetet med studieplaner, individualisering och vid behov åtgärdsprogram . Vi har många duktiga elever som vi vill ska prestera ännu bättre. För att göra detta behöver vi ytterligare utveckla vår förmåga att arbeta med elevernas förmågor liksom att hitta arbetssätt och uppgifter som stimulerar detta.

Ett sätt att nå resultat och utveckling är genom personalens samarbete och kollektiva lärande, där samplanering, erfarenhetsutbyte, sambedömning och gemensamma utvärdering är centrala inslag. Lärarna kommer under läsåret 2014/-15 att utveckla det kollektiva lärandet genom kompetens utveckling i kollegialt lärande när de auskulterar hos varandra under ordnade former.

• Arbetsro på lektionerna

Är ett annat sätt att nå ökad måluppfyllelse. Skolan genomför varje år två enkätundersökningar där frågor om trivsel, trygghet och arbetsro tas upp.

Elevundersökningen S:t Martinsenkäten och KSLs enkät visade att andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna är alldeles för låg.

Därför bör frågan prioriteras kommande läsår. Skolans likabehandlingsplan och ordningsregler kommer att revideras under ht-14 av såväl skolans elever som personal. Arbetsro och trivsel kommer att diskuteras med eleverna kontinuerligt på mentorstid.

• Lästräning

Resultaten från det nationella provet i Svenska1/Svenska som andraspråk1 visar att eleverna behöver tränas i fördjupad läsförståelse. Eleverna behöver dessutom tränas i att läsa olika slags texter t ex faktatexter och texter med mer avancerat språk.

Intensifierad lästräning behövs. Yrkeslärare/mentor fortsätter vara

förebilder som läsare för våra elever. De kan tillsammans läsa t ex fakta- och yrkestexter tillsammans med klassen. Skolan fortsätter med lästid på

schemat.

Redovisning av resultat o utvärdering av de förbättrings- åtgärder som identifierades i förra studieresultats-

rapporten.

Ökad måluppfyllelse:

En ständigt levande diskussion kring betyg och bedömning fördes i ämneslag, arbetslag och på APT.

Ett sätt att nå resultat och utveckling är genom personalens samarbete och kollektiva lärande, där samplanering, erfarenhetsutbyte, sambedömning och gemensamma utvärdering är centrala inslag. Lärarna har som en del i sin

kompetensutveckling under läsåret 2014/-15 utvecklat det kollegiala lärandet när de auskulterat hos varandra och sedan fått möjlighet att reflektera och återkoppla på gemensamma avsatt tid för detta. Vid läsårets slut utvärderades kompetensplanen och då framkom det att lärarna tyckte att det varit mycket lärorikt, och att man kommande läsår ville fortsätta att utveckla det kollegiala lärandet.

Ökad arbetsro på lektionerna:

Skolans målerielever har under läsåret bidragit till den goda arbetsmiljön genom att fräscha upp de slitna lokalerna. Det har inverkat positivt på elevers trivsel och i och med det också på studieresultatet.

Att återkommande ta upp trivsel och arbetsro på arbetslagens dagordning har till viss del gett resultat.

Arbetsro och trivsel diskuterades också med eleverna kontinuerligt på mentorstid.

Skolans likabehandlingsplan och ordningsregler har reviderats under ht-14 av såväl skolans elever som personal. Skolan genomför varje år två enkätundersökningar där frågor om trivsel, trygghet och arbetsro tas upp som ett underlag för denna revision.

Elevundersökningen S:t Martinsenkäten och Gymnasieantagningen, Stockholms läns enkät visade att 87-92% eleverna upplevde att det råder en positiv stämning och god sammanhållning på skolan. Och 98% uppger att de känner sig trygga på skolan. Antalet elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ökade från 54% till 76-83%. En avsevärd förbättring men något att fortsätta att prioritera även kommande läsår.

Lästräning:

Eleverna har under läsåret tränats i att läsa olika slags texter t ex faktatexter och texter med mer avancerat språk.

Lästräningen har intensifierats i vissa klasser. Yrkeslärare/mentor har fortsatt att vara förebilder som läsare för våra elever. De har i större utsträckning än tidigare läst fakta- och yrkestexter tillsammans med klassen. Skolan har fortsatt med lästid på schemat.

Sammanfattande analys

Skolans mål är att alla ska nå målen för utbildningarna och det ska leda till god yrkesskicklighet och kunskaper för fortsatta studier.

S:t Martins gymnasium har under året haft god tillgång till kvalificerade pedagoger varav de flesta varit behöriga att undervisa i de kurser de undervisat i (84%). 4 yrkeslärare var obehöriga men hade dispens att sätta betyg, 2 av dem studerar på deltid för att uppnå en lärarexamen. Den höga behörighetsnivån och erfarenheten gör att undervisningen bedrivs på ett generellt adekvat och professionellt sätt.

Viktigt för skolans resultat och utveckling är personalens samarbete och kollektiva lärande, där samplanering, erfarenhetsutbyte, sambedömning och gemensamma utvärdering är centrala inslag. En annan framgångsfaktor är personalens goda förmåga att både upptäcka elever med svårigheter men även att arbeta med dessa, lärarnas förmåga att individualisera undervisningen och ge extra stöd och

möjligheter till de elever med särskilda behov, där de höga förväntningarna och tron på eleverna gett fina resultat. Ytterligare en viktig faktor för framgång är att

personalen bryr sig om och stöttar och hjälper varandra.

Skolans förmåga att agera tillsammans med vårdnadshavare för att stödja elevernas sociala utveckling och välmående spelar också en viktig roll i elevernas

måluppfyllelse.

Stora delar av elevernas arbetsvecka har genomförts i grupper på 16 elever, vilket har gjort att lärarna haft tid och möjlighet att skapa goda relationer med eleverna liksom att se och hjälpa dem. Skolans storlek (litenhet) leder till att kontaktytorna är många mellan skolans elever och personal vilket i sin tur leder till många goda och relationsskapande kontakter mellan personal och elever. Som en följd av detta ökar tryggheten och trivseln på skolan med ett gott studie- och arbetsklimat som

ytterligare effekt.

Undervisningen sker i kurserna på schemalagd tid där eleverna har undervisning mellan 20-25 timmar per vecka. Den arbetsplatsförlagda tiden på minst 15 veckor under 3 år läggs ut på 15-20 veckor, beroende på program. Skolan har ett gott rykte i branschen och programmen har relativt lätt att få bra utbildningsplatser till våra elever i respektive branscher.

Rektor har avsatt tid för att genomföra lektionsbesök under läsåret. Besöket har följts upp med ett samtal med läraren, vid medarbetarsamtalet eller annat tillfälle.

Det har utgjort ett bra forum för det pedagogiska ledarskapet och bidragit till att synliggöra och utveckla det pedagogiska arbetet på skolan.

Man kan se i diagrammet ovan att eleverna oftare når högre betyg i

karaktärskurserna. Skolans elever är ibland skoltrötta och har en yrkesutbildning i blickfånget när de börjar på skolan. För skolan gäller det att ta tillvara på den

nyfikenhet och vilja hos eleven att gå in i en ny fas i sitt liv så att det inte blir en fortsättning på grundskolan. Detta gäller framförallt de gymnasiegemensamma ämnena. En ämnessamverkan är ett bra verktyg för att ge eleven förståelse för helhet och sammanhang i utbildningen.

Några elever har en hög frånvaro, det påverkar deras möjligheter till måluppfyllelse.

Skolans arbete med att främja närvaro behöver genomsyras av förebyggande arbetssätt där målet är att eleven ska känna motivation och glädje över skolarbetet och att skolan arbetar med tidiga insatser som sätts in innan skolfrånvaron blivit mer omfattande.

Skolans likabehandlingsplan och ordningsregler har reviderats under ht-14 av såväl skolans elever som personal. Skolan genomför varje år två enkätundersökningar där frågor om trivsel, trygghet och arbetsro tas upp som ett underlag för denna revision.

Elevundersökningen S:t Martinsenkäten och Gymnasieantagningen, Stockholms läns enkät visade att 90% eleverna upplevde att det råder en positiv stämning och god sammanhållning på skolan. Och 98% uppger att de känner sig trygga på skolan.

Antalet elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ökade från 54% till 82%. En klar förbättring och något skolan behöver fortsätta att prioritera även kommande läsår.

Resultaten från det nationella provet i Svenska1/Svenska som andraspråk1 visar att eleverna behöver tränas i fördjupad läsförståelse. Eleverna behöver dessutom tränas i att läsa olika slags texter t ex faktatexter och texter med mer avancerat språk.

Intensifierad lästräning behövs.

Många elever tycker att matematik är svårt. Skolan behöver arbeta aktivt för att stärka elevernas självförtroende inom matematikämnet. Pedagogerna behöver ge eleverna vägledning och stimulans för sitt lärande så att de har möjlighet att nå målen för kursen.

Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen

• Ökad måluppfyllelse

En ständigt levande diskussion kring betyg och bedömning samt arbetet med studieplaner, individualisering och vid behov åtgärdsprogram . Vi har många duktiga elever som vi vill ska prestera ännu bättre. För att göra detta behöver vi ytterligare utveckla vår förmåga att arbeta med elevernas förmågor liksom att hitta arbetssätt och uppgifter som stimulerar detta.

Ett sätt att nå resultat och utveckling är genom personalens samarbete och kollektiva lärande, där samplanering, erfarenhetsutbyte, sambedömning och gemensamma utvärdering är centrala inslag. Lärarna kommer under läsåret

2015/-16 att utveckla det kollektiva lärandet genom kompetens utveckling i kollegialt lärande när de auskulterar hos varandra under ordnade former.

• Arbetsro på lektionerna

Är ett annat sätt att nå ökad måluppfyllelse. Därför kommer frågan prioriteras också kommande läsår. Skolan genomför varje år två

enkätundersökningar där frågor om trivsel, trygghet och arbetsro tas upp.

Skolans likabehandlingsplan och ordningsregler kommer att revideras under ht-15 av såväl skolans elever som personal. Arbetsro och trivsel kommer att diskuteras med eleverna kontinuerligt på mentorstid.

• Lästräning

Resultaten från det nationella provet i Svenska1/Svenska som andraspråk1 visar att eleverna behöver tränas i fördjupad läsförståelse.

Läsförståelsen gynnas av att läsa gemensamma texter och samtala om dessa.

Därför kommer lärare och elever också fortsättningsvis att läsa tillsammans och välja aktuella och viktiga texter som man kan samtala kring. Under nästa läsår kommer faktatexter att få en större plats i undervisningen, eftersom det är den typ av texter eleverna framförallt möter i sin utbildning.

Yrkeslärare/mentor fortsätter vara förebilder som läsare för våra elever. De kan läsa fakta- och yrkestexter tillsammans med klassen. Skolan fortsätter med lästid på schemat.

• Främja närvaron – vägen till ökad måluppfyllelse

Skolan ska ha rutiner för att kontinuerligt registrera all frånvaro.

Skolans arbete med att främja närvaro genomsyras av förebyggande arbetssätt där målet är att eleven ska känna motivation och glädje över skolarbetet och att skolan arbetar med tidiga insatser som sätts in innan skolfrånvaron blivit mer omfattande.

Skolan ska arbeta med framgångsfaktorer såsom; ett bra socialt klimat på skolan, god kommunikation, bra bemötande av eleverna, att eleverna ges utmaningar i sitt lärande och att relevant stöd ges då behov finns.

Skolnärvaro diskuteras i olika sammanhang såsom vid t.ex. möten i elevhälsoteamet, i arbetslagen och på mentorstid. Det ska också finnas ett bra samabete med hemmet. Vårdnadshavare ska bli informerad om elevs frånvaro samma dag enligt skollagen kap 7.17§. En fungerande samverkan mellan elevers hemkommuner, socialtjänst och skolan är betygelsefull. Elev med omfattande skolfrånvaro intervjuas av kurator eller mentor i syfte att få fram elevens syn på sin skolsituation. Närvarostatistiken ska kontinuerligt analyseras av elevhälsoteamet under terminen.

Carina Hasselrot Rektor

Bilagor

Bifogar följande dokument:

• Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling

• Skolans ordningsregler