E14/E45 förbi Brunflo

Inventering och bedömning av naturvärde

E14/E45 förbi Brunflo

Planerat vägprojekt i Östersunds kommun

Produktion: Enetjärn Natur AB 2015

Om dokumentet

Enetjärn Natur AB på uppdrag av EQC

Inventering och bedömning av naturvärde: E14/E45 förbi Brunflo - Planerat vägprojekt i Östersunds kommun

I denna version har uppgifter om skyddsklassade arter uteslutits.

Utredningen har genomförts under tiden juni till september 2015.

Följande personer har medverkat i projektet:

Torbjörn Josefsson – projektledning, insamling av information, naturvärdesbedömning och rapport Åsa Granberg – naturvärdesbedömning och rapport

Paulina Berglund - naturvärdesbedömning Anders Granér – kvalitetsgranskning Alla är verksamma vid Enetjärn Natur AB.

Omslagsbild: Vy från Vamsta över Brunflo kyrka med omnejd.

Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges.

Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: © Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001.

Innehåll

Om dokumentet ... 2

1 Inledning...4

Om projektet ... 4

Syfte ... 4

Metodik ... 4

2 Naturmiljö och naturvärde ... 7

Översiktlig beskrivning ...7

Skog ... 8

Kärr ... 9

Jordbruk±smark ... 9

Vatten ... 9

Täkter...10

Naturvärdesobjekt ...10

Artrika vägkanter ...10

Biotopskydd ...14

Omgivande landskap ...16

3 Arter ... 18

Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 1 ...18

Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 2...20

Förekomst av andra naturvårdsintressanta arter ...24

4 Samlad bedömning ... 25

Källor ...27

Webbsidor ... 27

Litteratur ... 27

Bilaga 1 – Objekt med högre naturvärde ... 29

Bilaga 2 – Artrika vägkanter ...64

Bilaga 3 – Biotopskyddsområden ...69

Bilaga 4 – Fynd av naturvårdsarter ...75

1

Om projektet

I syfte att förbättra trafikmiljön längs E14/E45 genom Brunflo i Östersunds kommun undersöker Tra- fikverket Region Mitt möjligheterna att dels åtgärda den nuvarande sträckningen av vägen, dels bygga en ny förbifart öster om samhället. Som ett led i miljösäkringen av projektet har en inventering av na- turmiljöer och naturvärde genomförts inom ett område som omfattar den befintliga vägsträckan samt Brunflo samhälle med omgivand jordbruks- och skogslandskap (Figur 1). I denna rapport presenteras naturvärdesobjekt, artrika vägkanter samt biotopskyddade objekt, dvs. samtliga identifierade områden med naturvärde, varav vissa kan ha betydelse för hur projektet utformas. Denna naturvärdesinvente- ring har föregåtts av en förstudie av områdets naturmiljöer och potentiella naturvärde (Enetjärn Natur 2015).

Syfte

Syftet med naturvärdesinventeringen är att tillhandahålla ett underlag för kommande åtgärder av den befintliga vägsträckningen samt anläggandet av en ny förbifart. I inventeringen ingår identifiering och kartläggning av strukturer och livsmiljöer som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt, men också natur- vårdarter. I uppdraget ingår även att identifiera

och kartlägga artrika avsnitt längs den befintliga vägsträckningen av E14/E45, samt att identifiera och kartlägga objekt som omfattas av det gene- rella biotopskyddet.

Metodik

Naturvärdesinventeringen har gjorts enligt svensk standard SS 199000:2014 (SIS Swedish Standard Institute 2014a-b) med ambitionsnivåerna NVI på fältnivå översikt för de trädbärande markerna, samt NVI på fältnivå medel för äng- och betesmarker, våtmarker, vattendrag, åkermark och vägkanter. Ambi- tionsnivå medel och översikt innebär att naturvärdesobjekt ner till en storlek av 0.1 ha respektive 1 ha har eftersökts och kartlagts i fält. Naturvärdet har bedömts i tre naturvärdesklasser (1, 2 och 3) samt lågt naturvärde:

• Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde - störst positiv betydelse för biologisk mångfald

• Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde - stor positiv betydelse för biologisk mångfald

• Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde - påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald

• Lågt naturvärde - ingen eller ringa positiv betydelse för biologisk mångfald

För samtliga naturvärdesobjekt har även en bedömning av om naturmiljön utgör en Natura 2000 na- turtyp utförts. Bedömingen har genomförts med hjälp Naturvårdsverkets vägledningar för de naturtyper

Naturvärde

Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald.

1

och arter som ingår i EU:s naturvårdsdirektiv och som förekommer i Sverige. För en översiktlig beskriv- ning av dessa naturtyper och ingående karaktärs- och typiska arter hänvisas till Naturvårdsverket hemsida (www.naturvardsverket.se) samt publikationen Svenska naturtyper i det Europeiska nätverket Natura 2000 (Naturvårdsverket 1997). Samtliga naturvärdesobjekt redovisas i Bilaga 1.

Artrika vägkanter har inventerats längs den be- fintliga sträckningen av E14/E45 genom Brunflo samhälle. Förekomst av naturvårdsarter har identifierats och koordinatsatts. Även invasiva ar- ter har registrerats. Inventeringen av artrika väg- kanter har genomförst på tre olika sträckor med vägledning av Trafikverkets inventering av artrika vägkanter i region mitt som utfördes i mitten av

1990-talet. Samtliga vägsträckor inom inventeringsområdet som ingick i den tidigare artinventeringen har artinventerats på båda sidor av vägen, dels på ytor som angränsar mot själva vägbanan dels på ytor som angränsar mot omgivande natur. De artrika vägavsnitten redovisas i detalj i Bilaga 2.

Naturvärdesinventeringen har utförts med flera tillägg. För kalk- och hävdgynnade orkidéer har en fördjupad artinventering utförts. Alla registrerade fynd av naturvårdsarter har dessutom koordinatsatts

Ü

2,5 km

1 Översiktskarta med utredningsområdet vid Brunflo markerat med röd linje.

Naturvårdsart

Art som indikerar att ett område har natur- värde eller som i sig är av särskild betydelse för biologisk mångfald.

1

GIS-analys och Artanalys

Förekomst av naturmiljöer med naturvärde inom och strax utanför utredningsområdet har tidigare analyserats genom GIS-analys och flybildstolkning, och presenterades i en förstudie till föreliggande naturvärdesinventering (se Enetjärn Natur 2015). Vid tolkningen fokuserades på följande miljöer i jordbrukslandskapet: åkerholmar, odlingsrösen, småvatten, öppna diken samt små våtmarker vilka alla omfattas av biotopskydd enligt miljöbalken. I skogslandskapet fokuserades på kalkbarrskog, västlig taiga, näringsrik granskog samt barrblandskog med inslag av grova lövträd. För en beskrivning av dessa naturmiljöer hänvisas till förstudien (Enetjärn Natur 2015).

En analys av vilka arter som förekommer eller kan förväntas förekomma inom undersökningsområdet utfördes i ovan nämnda förstudie. Analysen omfattade dels de arter som omfattas av Artskyddsförord- ningen, dels de arter som är upptagna i den nationella rödlistan, vilket är i linje med Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009). Antaganden om troliga eller möjliga artförekomster grundade sig på om det för respektive art finns lämpliga livsmiljöer i det aktuella om- rådet och om arten finns i närheten. För en beskrivning av dessa artförekomster hänvisas till förstudien (Enetjärn Natur 2015).

2 Brunflo och dess omnejd utgör ett levande kulturlandskap med en stor andel hävdade marker.

2

2 Naturmiljö och naturvärde

I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av utredningsområdets naturmiljöer och naturvär- den.

Översiktlig beskrivning

Brunflo är beläget vid inre delen av Brunfloviken som är en del av Storsjön. Genom samhället och vidare mot nordväst går Mittbanan parallellt med E14/E45 (Figur 1). Inventeringsområdet har en areal på 1380 ha och sträcker sig ca 8 km från Vitgården i söder mot Optand i nordväst. Området består delvis av Brunflo samhälle och omkringliggande småbyar. Kring samhället är landskapet svagt kuperat och starkt uppbrutet - nära hälften av arealen är jordbruksbygd. Hela inventeringsområdet ingår i Storsjö- bygden som är av riksintresse för kulturmiljövård. Här finns mindre skogbeklädda ytor varav många utgörs av igenväxande kulturmark samt några

större sammahängande skogsområden. Berg- grunden i området består av kalksten och här finns kalkstensbrott där brytning fortfarande förekommer. Den sydligast delen av området är klassat som Riksintresse för friluftslivet.

Delar av området består idag av äldre agrar be- byggelse med tillhörande ängs- och betesmarker varav en del fortfarande står under hävd och är mycket artrika (Figur 2, 3). Här finns arter som innefattas av art- och habitatdirektivet, bland an- nat violett guldvinge^EN, samt många hävdgynna- de arter som t.ex. brunkulla^EN och fältgentiana^EN (se Enetjärn Natur 2015). Flera lokaler ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandska- pet (s.k. NBO-objekt - se nästa sida) och sköts genom miljöstödsavtal för aktiv hävd (Ekeland

& Vik 1997). Området sträcker sig även över sammanhängande skogsmarker. Eftersom berg- grunden består av kalksten och jordarten är lerig morän är artrikedomen bitvis är hög och inom stora delar av inventeringsområdet förekommer

kalkgynnade arter. 3 På de hävdade markerna och längs vägarna växer bland annat ängsgentiana.

2

I den norra, södra och östra delen är skogen mer sammanhängande men varierar i struktur, ålder och påverkansgrad. Längst i söder, öster om E14, växer äldre granskog på fuktig-blöt mark, och i de

östra och norra delarna breder skötta ung-och medelålders skogar ut sig.

4 Skogslandskapet i inventeringsområdet är av varierande karaktär. Här finns både välskötta, medelålders produktionsskogar och äldre granskogar på näringsrik mark där bestånden fått utvecklas utan större påverkan under en längre tid.

Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet

Den nationella bevarandeplanen för odlings- landskapet är en del i arbetet med att bevara odlingslandskapets natur- och kulturmiljö- värden. Planen består av tre delar varav del 1 behandlar bakgrund, syfte, nationella mål, urvalskriterier och strategier för genomför- ande. I del 2 redovisas de värdefullaste hel- hetsmiljöerna och i del 3 de mest värdefulla äng och betesmarkerna.

Objekt som ingår i del 3 (s.k. NBO-objekt) sköts för närvarande genom miljöstödsavtal med miljöstöd för ängsslåtter och fäbodbete - delvis kontinuerlig hävd med slåtter och efterbete, delvis endast slåtter.

2

Kärr

I området finns några mindre kärr som i varierande grad är trädklädda. Kärren är i regel små och följer svackor i landskapet. Ett par av dem utgörs av rikkärr med orkidéer såsom guckusko och ängsnycklar (Figur 5). Ett av rikkärren är klassat som nyckelbiotop.

Jordbruksmark

Jordbruksmarken utgörs till övervägande del av åkermark, men inom inventeringsområdet finns ovan- ligt stora arealer ängs- och betesmark. Många av ängarna och naturbetesmarkerna står under aktiv hävd och här växer en artrik flora. Hävden sker framför allt genom betande hästar, men här finns även betesmarker som hålls under hävd av får och kor (Figur 6). I området finns även mindre arealer ängs- mark som hävdas aktivt genom slåtter. De hävdgynnade markerna återfinns framför allt i den centrala delen av området.

Vatten och öppna diken

I inventeringsområdet finns tre mindre bäckar som rinner genom både jordbruksmark och skogsmark samt ett öppet dike som numera kantas av skog. I de partier där bäckarna rinner genom skogsmark är de i huvudsak opåverkade, men där de rinner genom jordbruksmark har de grävts och rätats på flera ställen. I området finns även några vattenfyllda och övergivna kalkbrott samt en källa, St. Olofs källa.

5 I området växer bland annat brudsporre och ängsnycklar på de rikare markerna - både på fuktig skogsmark och i kärrmiljöer.

2

Naturvärdesobjekt

I denna inventering har 45 naturvärdesobjekt identifierats. Två av dem har naturvärdesklass 1 (högsta naturvärde), 11 av dem naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och 32 av dem naturvärdes-

klass 3 (påtagligt naturvärde). Totalt besöktes 93 potentiella objekt i fält, varav 48 bedömdes ha lågt naturvärde. Samtliga naturvärdesobjekt redovisas i kartform i figur 6 samt med en detaljerad beskriv- ning i Bilaga 1. Naturvärdesobjekten har grovt delats in i följande fem kategorier: A - äng och betesmark;

B - igenväxningsmark; C - skogsmark; D - vattendrag; E - våtmark.

De områden som bedömts ha högsta naturvärde är två artrika, hävdade äng och betesmarker (A2 och A9). Ett av dessa objekt utgörs av ett Natura-2000 område (A2). Objekt som bedömts ha högt natur- värde utgörs framför allt av äng och betesmark (A1, A5, A11, A12, A14, A16), men även rikkärr (E1 och E3), kalkbarrskog (C8), gransumpskog (C17) samt näringsrik granskog (C12). De områden som har bedömts till klass 3 är framför allt äng och betesmark, igenväxande betesmark, lövrika barrblandskogar men också mindre kärr och vattendrag. Objekt med naturvärde förekommer främst i de centrala delarna av inventeringsområdet, men också i den sydligaste delen.

En majoritet av de objekt som pekats ut som potentiella naturvärdesobjekt i förstudien (Enetjärn Natur 2015), och som i denna naturvärdesinventering bedömts ha inget/lågt naturvärde, utgörs av medelål- ders- och äldre barrskog eller barrblandskog, samt flera igenväxande äng och betesmarker (där hävden uteblivit under för lång tid), småvatten, vattendrag samt täkter med intilliggande skog.

Artrika vägkanter

Brunflo och dess omnejd utgör en mycket gammal kulturbygd där ängar och betesmarker hävdats under lång tid. Här är markerna näringsrika och innehåller på vissa håll kalk. Under de senaste 150 åren har arealen hävdade ängar och betesmarker minskat dramatiskt i hela Sverige som en följd av skiftes- reformer, dikning och införande av växelbruk och konstgödsel (Eriksson et al. 2002)). Idag är tillgång

Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt

Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket högt naturvärde. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckel- roll för skogens missgynnade och hotade djur och växter.

Naturvärdesobjekt är skogsbestånd som uppmärksammats under nyckelbiotopsin- venteringen men som inte håller lika högt naturvärde som nyckelbiotoperna.

Vare sig nyckelbiotoper eller naturvärdes- objekt har något lagligt skydd och därför avverkas de då och då trots att tanken är att de ska åtnjuta någon form av frivilligt skydd.

2

A9

C3 C1

D3 A14 C4

C12 D2 A1

C15 A4

A2 A3

C17 C5

A12 B3 B2

C14 A7

D1

A6

C8 B1

C6

C13 A13B6

E3 A16

C16 B4 C2

B5 A10

A8

C9C10 C11 A15 C7 E2 E1

®

© Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001

0 0,5 1km

Naturvärdesobjekt

Högsta naturvärde - kl 1 Högt naturvärde - kl 2 Påtagligt naturvärde - kl 3 Inventeringsområde Övrigt

Bebyggelse Järnväg Väg

A5

6 Kartan visar de naturvärdesobjekt som identifierats vid naturvärdesinventeringen. Indelning av naturvärdesobjekt: A - äng och betesmark; B - igenväxningsmark; C - skogsmark; D - vattendrag; E - våtmark.

2

För att bibehålla en hög trafiksäkerhet förbättras sikten längs många av landets vägar genom att vägkanterna slås och röjs från hög vegetation.

Den aktiva skötseln av vägkanter skapar förut- sättningar och habitat för arter som annars har sin huvudsakliga hemvist i det hävdade jord- brukslandskapet, men också för invasiva arter (Ekstam & Forshed 1992, Lennartsson & Gylje 2009).

Inom inventeringsområdet har artrika vägkanter inventerats på tre platser; norra, centrala samt södra sträckningen av väg E14/E45 där denna passerar genom Brunflo samhälle. Sammanlagt har 29 vägavsnitt med hög artrikedom identifie- rats (Figur 8, Bilaga 2). Inventeringen visar att de inventerade vägkanterna till stor del är bevuxna med kväveälskande, högvuxna arter såsom hundkex, midsommarblomster och älgört, men också att artrikedomen är hög på vägavsnitt där marken är kraftigt solbelyst och torr-frisk samt längs delar av vägen där marken är fuktig och angränsar mot våtmark eller mark med rörligt markvatten. Längs solbelysta vägkanter på torr- frisk mark återfinns i stort sätt samma artsam- mansättning som i de naturvärdesobjekt på ängs- och betesmark som bedömts ha påtagliga

naturvärden, exempelvis följande arter: bockrot, kummin, ormrot. prästkrage, rosettjungfrulin, rödkäm- par, slåttergubbe, slåtterfibbla^VU, smultron och vårfingerört. Längs vägkanter på fuktig mark växer ofta orkidéer såsom brudsporre, grönkulla, jungfru-marie nycklar och tvåblad.

I den norra och södra delen är artrikedomen i stort sätt densamma som på 1990-talet då ovan nämnda artinventering av vägkanter i Jämtlands län genomfördes av Trafikverket. I den centrala delen tycks artrikedomen emellertid ha minskat, och endast i mindre områden bedöms artsammansättningen vara av samma karaktär som längs den norra och södra sträckningen av väg E14/E45. Särskilt värdefulla är vägavsnitten 9, 12, 14, 18, 19, 22 och 24. vilka har bedömts ha ett högt naturvärde. I södra delen av inventeringsområdet, vid avsnitten 18 och 19 passerar vägen en våtmark och här finns höga artvärden

7 Artrikedomen är hög på de hävdade markerna i Brunflo- området. På fotot ovan ses bland annat rödkämpar, smörblomma, vårbrodd, daggkåpa, gullviva och midsommar- blomster.

2

14 9 7

19 12

28 22

15 10

24 17

1

3

8

18

27 23 6

13

29 25 26 2

4 5

21 16 11

20

®

© Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001

0 0,5 1km

Artrika vägkanter Inventeringsområde Väg

Järnväg Bebyggelse

8 Kartan visar de artrika vägavsnitt längs E14/E45 som identifierats vid naturvärdesinventeringen.

2

Inom inventeringsområdet har endast vägkanter längs den befintliga vägen E14/E45 inventerats.

Längs allmänna och enskilda vägar i övriga delar av området är artrikedomen hög och i vissa fall mycket hög - i synnerhet i den centrala delen.

Under inventeringen har även sk. invasiva arter noterats, dvs. arter som introducerats till områ- den utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, och som sprider sig av egen kraft och påverkar inhemska arter negativt. På några platser längs väg E14/E45 växer knölklocka och toppklocka - två arter som konkurrerar ut den inhemska, hävd- gynnade floran (Figur 9). Överlag är emellertid förekomsten av invasiva arter låg inom hela det inventerade området. Exempelvis har inga fynd av lupiner registrerats.

Biotopskyddsområden

Bland de biotoptyper som omfattas av det generella biotopskyddet har följande identifierats inom inventeringsområdet: rösen (108 st), åkerholmar (9 st), småvatten (12 st), stenmurar (16 st) samt en källa och en björkallé (Figur 10, Bilaga 3). Totalt

har 145 biotopsskyddsområden identifierats.

Dessa är framför allt belägna i inventeringsom- rådets centrala del samt längst i söder. Biotop- skyddsområdena har registrerats allt eftersom under naturvärdesinventeringen, men ej aktivt eftersöks i alla delar av området, varför exempel- vis antalet rösen sannolikt är högre än vad kartan i figur 10 visar. En majoritet av rösena utgörs av odlingsrösen. Inventeringsresultatet ger emeller- tid en god överblick av var i inventeringsområdet olika typer av biotopskyddsområden finns.

Biotopskyddsområden

Biotopskyddsområden omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11§ och förordning om områdesskydd och utgörs av biotoper som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda.

Följande biotoper är skyddade i hela lan- det: alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruks- mark, pilevallar, småvatten och våtmark i jordbruksmark, stenmur i jordbruksmark, samt åkerholmar.

! (

!(

! (

! (

! (

! (

! (!(

! (

®

© Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001

0 0,5 1km

Invasiva arter

! ( Knölklocka

! ( Toppklocka Övrigt

Bebyggelse Väg Järnväg Inventeringsområde

9 Kartan visar var invasiva arter påträffats under naturvärdes- inventeringen.

2

!(

!(

!(

!

!( (!(!(

! (

! (!(

!(

!(

!

!( (!(!(!(

!

!( (

! (!(!(!(

! (!(

!

!(

!( (!(

!(!(!(!(

!

!( (!(

! (!(

!(

! (

! (!

!(

!( (! (!

!( (!

!( (!(

!(

! (!

!(

!(

!( (

!

!(

!(

!( (

!(

!

!( (

! (

! (

!( !(!(!(

! (

!(

! (

!(!(!(

! (!(

!

!( (

! (!(!(!(

! (

! (!(

! (

! (

!(

! (

! (! (!(!(!(!(!(!(

!(!(

! (

! (!(

!(

! (!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(

!

! ( (!(

! (! (!(

! (!(!(!(!(

! (

!

!(

!( (

!(

!(

! (

!(

! (

! (

! (

! (

! (

!(

!(

!

!( (

!(

! (

! (

®

© Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001

0 0,5 1km

Biotopskyddsområden

!

( Åkerholme

!

( Björkallé

!( Källa

!

( Röse

!( Småvatten

!( Stenmur Övrigt

Bebyggelse Inventeringsområde Väg

Järnväg

10 Kartan visar de biotopskyddade objekt som identifierats vid naturvärdesinventeringen.

2

Omgivande landskap

De marker som närmast omger undersökningsområdet hyser motsvarande naturmiljöer och artföre- komster (se Enetjärn Natur 2015). Norr om området samt västerut ned mot Brunfloviken breder den

agrara bebyggelsen ut sig och söderut samt österut fortsätter de skogbeklädda markerna. Mot öster ansluter skogen till ett stort skog-myrkomplex. Här breder stora sumpskogar ut sig och området ingår i det skyddade närområdet kring Gimån - ett vattendrag av riksintresse. Sammanfattningsvis är bedöm- ningen att de naturvärden som finns i inventeringsområdet också finns i de närmaste omgivningarna (Figur 12). För en närmare beskrivning av tidigare kända naturvärden i omkringliggande marker hänvisas till den tidigare utförda förstudien av inventeringsområdet (Enetjärn Natur 2015).

11 Odlingsrösen (tv) och stenmurar (th) utgör artrika miljöer i odlingslandskapet och omfattade av det generella biotopskyddet.

2

NBO-objekt Nyckelbiotop Naturreservat

# # #

# # #Riksintresse för naturvården Biotopskydd

Natura 2000 Artrik vägkant

Ü

1 km

© Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001

12 Objekt med sedan tidigare kända naturvärden inom inventeringsområdet.

3

Förekomst av arter som omfattas av

Artskyddsförordningens bilaga 1

Bland de fridlysta arter som tidigare påträffats inomutredningsområdet återfinns violett guld- vinge^EN. Denna fjäril, som är knuten till ormrot som värdväxt och förekommer i hävdade och blomrika miljöer, påträffades inte under natur- värdesinventeringen, vilket delvis kan förklaras av den sena blomningen under 2015. Arten är i Norrland mycket sällsynt, och har enligt data från Artdatabanken och TUVA tidigare noterats vid ett flertal tillfällen Inom (objekt A2) och i närheten av inventeringsområdet (Fi- gur 13). Inom inventeringsområdet växer också den ovanliga orkidén guckusko.

Åkergroda, som är vanligt förekommande i hela landet och finns i de flesta naturmiljöer, påträffas inte under naturvärdesinventeringen.

Möjligen skulle arten kunna leka i små gölar i kärrområdena eller i de vätar och bäckar som finns i inventeringsområdet (Ahlén et al. 1995).

Vuxna grodor kan finnas var som helst i områ- det. Ett fynd av större vattensalamander har nyligen gjorts i den centrala delen av området (Artdatabanken). Troligen finns arten i lövsko- gar nära något eller några av de nedlagda och numera vattenfyllda kalkbrotten.

Rödlistan

Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning.

Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning:

kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT).

Den svenska rödlistan tas fram av Artdataban- ken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicera- des 2015.

Artskyddsförordningen

Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer.

Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning.

Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna.

För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livs- miljöer skyddade och får inte förstöras.

3

!(

!(

! (

!(

!

!(

!( (

! (

! (

! (

!(

!(

! (

! (!(

!(!(

!(

!(

! (

!(

!(

! (

!(

! (

! (

!

!(

!( (!(

!(

!(

!

!( (

! (

! (!(!(

! (

!(

!(

!

!( (!(!( !(

!

!(

!( (

!(

!

!(

!(

!(

!( (

! ( !(!(

! (

!(

!

!( (

! (

! (!(!(

!(

! (

!(

! (

! (!(

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!(

! (

! (

! (

! (!(!(

!(

! (

! (

!(

!(

!(

!(

!(

! (

!(

!(

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!(

!(!(!(

!

!( (!(

!

!( (

!(

!(

!

!( (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

®

© Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001

0 0,5 1km

Artgrupp

!

( Orkidé

!( Kalk- och hävdgynnad orkidé

!

( Ängsgentiana

!( Låsbrakenarter

!( Violett guldvinge

!

( Rödlistad kärlväxt

!( Lummerväxter

!

( Lav på träd/lador

!

( Svamp

!( Rödlistad fågel

!

( Groddjur & kräldjur

13 Kartan visar var olika arter/artgrupper registrerats inom inventeringsområdet (rödmarkerat område).

4

Bland de fågelarter som ska prioriteras i artskyddssammanhang och som tidigare har observerats i närområdet och därför bedöms kunna finnas även i inventeringsområdet kan nämnas tornseglare^VU och törnskata. Andra arter som bedöms kunna finnas i utredningsområdet även om det inte finns några uppgifter om att de har observerats i närområdet är orre och vissa rovfåglar och uggelarter. Dessa an- taganden grundar sig på kunskap om arternas utbredning och livsmiljöer. Sångsvan kan uppehålla sig i inventeringsområdet tillfälligt.

De fladdermusarter som kan tänkas förekomma i utredningsområdet är vattenfladdermus och nord- fladdermus, men även tajgafladdermus och brunlångöra (Ahlén 2011). Fladdermöss finns med stor säkerhet inom området då de trivs i kulturlandskapet som är rikt på både föda och boplatser.

Förekomst av arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 2

Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 påträffades under naturvärdesinventeringen flera orkidéarter (t.ex. brunkulla^EN, brudsporre, flugblomster, grönkulla, jungfru-marie nycklar, knärot^NT, lappnycklar, spindelblomster, ängsnycklar) men också andra kärlväxter så som gentiana-arter, blåsip- pa, gullviva samt låsbräkenarter - främst månlåsbräken (Figur 13, 14). Brunkulla^EN är en ovanlig orkidé som har mycket specifika krav på sin livsmiljö och förekommer nästa uteslutande på ängs- och betes- marker med lång hävdhistorik. Tidigare hade arten en stor utbredning i denna del av landet, men har sedan hävdens tillbakagång minskat dramatiskt. Under naturvärdesinventeringen gjordes inga säkra fynd av arten, men enligt data från Artdatabanken växer brunkulla^EN i inventeringsområdet.

Fältgentiana^EN är ett annat exempel på en art som minskat kraftigt i takt med utfasningen av traditio- nella jordbruksmetoder. Arten är sedan tidigare känd i Brunflotrakten och växer på ogödslade, hävdade marker, men också längs vägkanter i odlingslandskapet. Under naturvärdesinventeringen registrerades arten på ett fåtal platser inom inventeringsområdet, liksom den närbesläktade arten ängsgentiana som framför allt observerades längs vägkanter. Av såväl fältgentiana som ängsgentiana finns en tidigblom- mande och en senblommande variant. I denna inventering har dessa varianter ej skilts åt. Låsbräkenar- ter noterades i naturvärdesobjekten A9 och B3 (Figur 13, Bilaga 1).

Flera av orkidéarterna gynnas av kalk och förekommer i ovanligt höga koncentrationer i Brunflotrakten (Figur 15). I inventeringsområdet förekommer arterna brudsporre, jungfru-marie nycklar och tvåblad allmänt på fuktiga marker och längs vägkanter. Brudsporre växer också på många av de hävdade markerna som bedömts som naturvärdesobjekt (Bilaga 1). Knärot^NT och spindelblomster noterades i några av naturvärdesobjekten på skogsmark (C3, C16, C17), lappnycklar längs vägkanter (15 och 16) och vattendrag (D2) och på trädklätt kärr (E3), samt ängsnycklar i kärrmiljö (E1).

Andra arter som omfattas av Artskyddsförordningens bilaga 2 och som påträffats i inventeringsområ- det är varglav^NT, skogsfru^NT, revlummer och vanlig groda. På flera gamla lador i jordbrukslandskapet

3

påträffades varglav^NT (t.ex. i naturvärdesobjekten A4 och A14). Revlummer, som trivs i frisk-fuktig gran- skog, förekommer på spridda platser i området och noterades i naturvärdesobjekten C12, C15 och C17.

Vanlig groda påträffades längs ett av de mindre vattendragen (naturvärdesobjekt D1).

14 Exempel på orkidéarter som växer på de näringsrika markerna i Brunflotrakten: flugblomster (öv), grönkulla (öh), lappnycklar (nv) och tvåblad (nh).

3

!(

!

!( (

! (

! (

! (

!(

! (

! (

!(

! (

!

!( (

! (

! (!(!(

! (

! (

! (

!(

! (

! (!(!(

!(

! (

! (

! (!(

! (

! (

!

! ( (

! (

! (

!

!( (!(

®

© Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001

0 0,5 1km

Art

!( Brudsporre

!( Flugblomster

!

( Grönyxne

!

( Lappnycklar

!( Tvåblad

!( Ängsnycklar

!

( Ängsgentiana Inventeringsområde

15 Kartan visar var kalk- och hävdgynnade orkidéer och ängsgentiana finns i inventeringsområdet.

3

Ytterligare arter som möjligen skulle kunna förekomma i jordbrukslandskapet inom inventeringsområ- det är jämtlandsmaskros^VU, sätergentiana^EN, smällvedel^EN samt möjligen skogsklocka^NT. I skogsland- skapet skulle följande arter kunna påträffas: andra orkidéarter såsom nattviol, men också doftticka^VU och elfenbenslav^VU på grova lövträd, framför allt sälg. Bland de lummerarter som finns i Sverige kan exempelvis mattlummer och plattlummer förekomma i barrskog på torr-frisk mark. Vanlig padda samt 16 Exempel på naturvårdsintressanta arter på skogsmark som noterats i inventeringsområdet: ullticka (öv), revlummer (öh), lunglav (nv), aspfjädermossa (nh).

3

Förekomst av andra naturvårdsintressanta arter

Under inventeringen påträffades flera naturvårdsintressanta arter på skogsmark, bland annat ullticka^NT (objekt B5, C12, C15, C17) och harticka^NT (C12) på medelgrov granved, lunglav^NT (C17) på medelgrov- grov sälg samt violettgrå tagellav^NT (B5, C8) på långsamtväxande granar (Figur 13, 16).

Exempel på marksvamparter som kan tänkas finnas i inventeringsområdet: flattoppad klubbsvamp^NT, blårödling^VU, tryffelmurkla^VU, flera musseronarter som exempelvis svartfjällig musseron^VU och fjällfotad musseron^VU, taggsvampar såsom gul taggsvamp^VU, orange taggsvamp^NT, blåfotad taggsvamp^VU och bitter taggsvamp^EN, skivlingar som t.ex. slemringad vaxskivling^VU, brun ängsvaxskivling^NT och stinkler- skivling^NT. På grov asp kan stor aspticka^NT, veckticka^NT och kandelabersvamp^NT finnas, och på gran en mängd vedlevande svampar, exempelvis gränsticka^NT, rynkskinn^VU och doftskinn^NT. Bland de lavarter som kan finnas i området kan nämnas olivbrun gytterlav^NT, stiftgelélav^NT, liten aspgelelav^VU, småflikig brosklav^NT, skrovellav^NT och rosa skärelav^NT. På gamla lador i jordbrukslandskapet kan både vedorang- elav^EN och ladparasitspik^EN påträffas. I äng och beteslandskapet samt i vägkanter kan slåtterfibbla^VU, frösöstarr^VU och knölvial^VU påträffas.

För en mer detaljerad beskrivning av vilka arter som kan påträffas i olika typer av miljöer, se Nitare &

Hallingbäck (2010). Alla arter som påträffats eller kan tänkas förekomma i inventeringsområdet be- skrivs närmare i bilaga 4.

4

4 Samlad bedömning

I detta kapitel redovisas en samlad bedömning av områdets naturvärde.

Naturen inom utredningsområdet är förhållandevis mångformig, vilket till viss del beror på topografin men framför allt på markanvändningen. Större delen av inventeringsområdet utgörs av bebyggelse och jordbruksmark, medan ungefär en tredjedel utgörs av skogsmark. Mindre berg, fuktsvackor, små vattendrag och kärr bidrar till variationen. Det inventerade området är en del av det jordbrukslandskap som kännetecknar Brunflobygden och hyser bitvis ett högt-högsta naturvärde som kan kopplas till tra- ditionell hävd av äng- och betesmark samt till kalkrika förhållanden. I inventeringsområdet finns också mindre vattendrag, kärr och skogsområden med påtagligt eller högt naturvärde.

Stora delar av området används idag som jordbruksmark. Här finns många små områden som står under aktiv hävd eller som hävdats för inte allt för länge sen. Både bete och slåtter förekommer och på dessa marker är artrikedomen hög - 30-50 olika kärlväxtsarter på en begränsad yta är inte ovanligt.

Den här typen av hävd blir allt mer sällsynt i landet i takt med att gårdar med djurhållning avvecklas.

Ängar och naturbetesmarker är särskilt utsatta då de inte ger den avkastning som krävs i ett modernt jordbruk. I takt med att hävden upphör minskar alla de arter som är knutna till det öppna odlingsland- skapet. Den artsammansättning som idag finns på äng- och betesmarken är ett resultat av långvarig hävd och att marken aldrig gödslats. En likartad artsammansättning återfinns också längs både större och mindre vägar inom hela inventeringsområdet förutom inom själva samhället Brunflo. Särskilt vär- defulla är naturvärdesobjekten A1, A2, A5, A9, A12, A14 och A16 samt vägavsnitten 9, 12, 14, 18, 19, 22 och 24. I flera av dessa naturvärdesobjekt finns biotopskyddsområden såsom stenmurar och odlingsrösen vilka tydligt bidrar till variationen och utgör viktiga strukturer för biologisk mångfald. De delar av inven- teringsområdet där brunkulla^EN och fältgentiana^EN växer är särskilt skyddsvärda.

Ett aktivt skogsbruk bedrivs inom inventeringsområdet, men vissa områden har lämnats att sköta sig själva under senare decennier, vilket har genererat ett varierat trädskikt med olika trädslag och ålder. En stor del av skogen i området utgörs av barrskog, men här finns även barrblandskog samt mindre ytor med lövdominerad skog. Gran, björk och tall är de dominerande trädslagen. I inventeringsområdet finns flera lokaler med näringsrik granskog - bitvis på kalkhaltig mark - och här är rikedomen på arter och viktiga strukturer såsom gamla och döda träd hög. Särskilt betydelsefulla för den biologiska mångfal- den på de skogklädda markerna är naturvärdesobjekten C12, C15 och C17, och framför allt C8 där flera orkidéer växer i stort antal. I området finns även hyggen, ungskogar och planterade bestånd, dvs. skogs- mark som inte längre utgör naturliga miljöer då de på ett genomgripande sätt påverkats av mänsklig aktivitet och generellt saknar de processer, strukturer och arter som definierar en naturlig skogsmiljö.

Inom inventeringsområdet finns få våtmarker. Här finns dock några rikkärr med en rik flora av bland annat orkidéer (E1 och E3). Våtmarker utgör livsmiljöer för ett stort antal växter och djur, vilka ofta är speciellt anpassade till den miljö de är en del av. Våtmarkernas funktion i ekosystemet är därför bero-

4

Slutsats

Sammantaget finns i större delen av inventeringsområdet naturvärdesobjekt med påtagligt-högsta naturvärde. Undantagna är inventeringsområdets norra och östra delar, Brunflo samhälle samt ett om- råde direkt söder därom. Dessa områden saknar biotoper som bedömts ha påtagligt naturvärde eller högre. Högst koncentration av naturvärdesobjekt finns i inventeringsområdets centrala del längs byavä- garna i ett brett band från sydöst till nordväst (Figur 6). Fördelningen av biotopskyddsområden följer i stort samma mönster (Figur 10). De artrikaste vägkanterna finns fördelade längs hela E14/E45 på båda sidor av vägen. Vid vägavsnitten 18 och 19 passerar vägen en våtmark och här finns höga artvärden på båda sidor av vägen.

Naturvärdesobjekt som bedömts till naturvärdesklass 1 och 2 är alla särskilt viktiga att bevara. Natur- värdet i dessa är intimt förknippande med ett gammalt och mångformig kulturlandskap som känne- tecknas av slåttrade och betade marker med mycket hög artrikedom, biotopsskyddsområden såsom trädholmar, odlingsrösen och stenmurar, men också öppna diken och tillhörande äldre byggnader med påväxt av rödlistade lavar. I området finns även artrika och näringsrika barrskogar och kärr som i hög utsträckning bidrar till det totala naturvärdet i området. Dessa naturvärdesobjekt utgör alla känsliga miljöer som tillsammans utgör stommen i den höga biologiska mångfalden i området, och som riskerar att allvarligt påverkas av olika former av ingrepp. De planerade vägprojekten bör därefter utformas så att dessa områden undantas från exploatering, men också så att påverkan på övriga identifierade naturvärdesobjekt blir så liten som möjligt.

Källor

Webbsidor

Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från Skogsstyrelsens karttjänst Skogsportalen 2015-08-22.

Uppgifter om växt- och djurförekomst samt skyddade och rödlistade arter har hämtats från Artdata- bankens databas www.artportalen.se 2015-03-27.

Uppgifter om Natura 2000-områden och naturreservat har inhämtats från Naturvårdsverkets kartverk- tyg Skyddad Natur 2015-08-22.

Uppgifter om ängs- och betesmarker har hämtats från Jordbruksverkets databas TUVA 2015-03-27.

Uppgifter om naturvärden har även inhämtats från kommunens hemsida www.ostersund.se och läns- styrelsens hemsida www.lansstyrelsen. se/jamtland.

Litteratur

ArtDatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.

Ahlén, I. 2011: Fladdermusfaunan i Sverige - Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Fauna och Flora 106(2): 2-19.

Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. 1995: Sveriges grodor, ödlor och ormar – Fältguide och faktasamling.

ArtDatabanken och Svenska Naturskyddsföreningen.

Ekeland, K. & Vik, P. 1997: Sveriges finaste odlingslandskap: nationell bevarandeplan för odlingslandska- pet: etapp 1. Naturvårdsverket, Stockholm.

Ekstam, U. & Forshed, N. 1992: Om hävden upphör – kärlväxter som indikatorer i ängs- och hagmarker.

Naturvårdsverket, Solna.

Enetjärn Natur AB 2015: Förstudie avseende naturvärde: E14/E45 förbi Brunflo. Planerat vägprojekt i Östersunds kommun.

Eriksson, O., Cousins, S.A.O., & Bruun, H.H. 2002: Land-use history and fragmentation of traditionally managed grasslands in Scandinavia. Journal of vegetation science 13: 743-748.

Lennartsson, T. & Gylje, S. 2009: Infrastrukturens biotoper en refug för biologisk mångfald. CBM:s skrift- serie 31. Centrum för biologisk mångfald.

Naturvårdsverket 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000.

Naturvårdsverket 2009: Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen, Del 1 - fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2.

4

SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI): Ge- nomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS 199000:2014.

SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI): Kom- plement till SS 199000. Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014.