De Strelowska kyrkoårtalen Wase, Dick
Fornvännen 1995:2, 83-93
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1995_083
Ingår i: samla.raa.se
Debatt
83 Sorensen, M. L. S. 1991. The Construction of Genderthrough Appearance. The Archaeology oj (•ender. 11.
Walde & N. D. Willows (red). Calgary.
Whitehead, H. 1981. The bow and lhe btirtlen strap:
A new look al institntionali/eel homosexnalilv in native North America. Sexual Meanings. The Cultu- ral Construction »/ Gender nnd SexuaUty. S. B. Ormer
& H. Whitehead (red), (lambridge.
— 1987. Fertility and Exchange in New Guinea.
Gendel andKinship. Essays Toward a Unified Analysis.
J. F. Collier&S.J. Yanagisako(red). Stanford.
Wylie, A. 1990. Gender Theory and lhe Are haeologi- eal Record. Why Is There No Archaeology of (.ender: Engendering. Inliueolog;. M. \V. Con key &
|. M. Gero (red). Oxford
— 1992. Feminisl Theories ol Social Power: Some Impliealions lor a froeessual Are li.ieolotrv. X.A.R.
Nr. 1. Tromsö.
Jimmy Strassburg Ängermannagatan 112
162 22 Välling!n
De Strelowska kyrkoårtalen
När det gäller att lägga »historiens pussel», sä är del som bekant inte bara atl lägga bilarna pä plats. Det gäller inte heller att hitta platsen för redan befintliga bilar oeh sätta dit dem. Det är en fråga om, att bland de befintliga bitarna hitta elem som passar in, samt elessutom alt försöka hitta nya, eller rentav tillverka nya, egna bilar. I delta arbete är vi många som deltar - med skiftande resultat - för att för- hoppningsvis sä småningom kunna se hur den bild vi bar av det förflutna framträder mer och tydligare. Tyvärr hittar vi inte alltid de bilar vi söker, och ibland blir del fel, som vi ändå försö- ker passa in. Olyckligtvis är del också så, an när andra försöker ge rätt bitar, kanske man inte alltid vill se eller tro på dessa, och del (inns också de av oss. som aldrig kan tro sig själva om all ta fel pusselbit. Vi har dä tänger.n den personliga prestigen!
Anledningen till denna artikel gär egentligen liera år tillbaks i tiden, nämligen lill 1980, dä
Lena Thunmark-Nylén pubbcerde sin artikel
»Om de gotländska kyrkornas ålder» (198(1).
Naturligtvis hade det varit bättre att redan då kritisera de slutsatser som där framförs, men jag kunde aldrig tro att den skulle få sådan tilltro som den sedan lått hos vissa arkeologer (dock inga historiker). Det som emellertid nn lill slut lått mig att reagera är det sätt på vilket uppgifterna används av Ola Kv biberg (1991).
Thunmark-Nylén ocb Strelow
Thunmark-Nylén resonerar mycket ingående kring Strelows uppställning av sina årtal, irvck- fel, felläsningar och annat, vilket naturligtvis
kan slamma ibland, utan att vi vet något säkert därom. Doc k tycker man elel är märkligt att sä inånga felaktigheter skulle ha koncentrerat sig just till de ställen som strider mot de teorier Thunmark-Nylén lägger fram. Jag måste näm- ligen tillstå, aii resonemanget förefaller mig väl- digt svagt underbyggt då hon (s. 22) börjar med an mena, au årtalet 1249 skulle vara ett tryck- fel. Anledningen till del är, all istället året 1 199 skulle »nedbringa antal sviter från fyra till lic . Dessutom menar Thunmark-Nylén vidare, att typerna är satta med påfallande slora mellan- rum »vilket tyder pä all elel här varil felaktighe- ter odi ändringar». Jag måste dock påpeka, atl t. ex. årtalen 1046 och 1097 (Strelow s. 140) är satta med lika breda typer, varför det alltså skulle vara felaktigheter där ocksä, enligt sam- ma resonemang. Dessutom är t. ex. 1211 (Stre- low s. 141) odi 1313 (ibidem s. 14.3) satta med påfallande täta typer. Alltså borde det vara nå- gol Id här också!
Naturligtvis kan man inle. med kännedom om hur trycket som helhet ser ut i Chronican, bygga någonting på glest eller tätt satta typer.
Hela bevisningen blir undermålig odi av intet värde. Detsamma gäller de vidare •tryckfelen»
1281 och 1287. Vad del här är fråga om är. au anpassa de Slielovvska årtalen till idén om att Strelow skulle ange den första kyrkan på plat- sen (s. 19 I.). Denna ide'- skulle jn nämligen falla om Strelow verkligen menade åren 1249, 1281 och 1287, eftersom de kyrkor det Wir, Hellvi.
Viklau, F.ke, Gerum, Hejdeby och Träkumla alla halt kyrkorum på plats leire dessa år (F.ke och Träkumla t. o. m. träkyrkor).
Fornvännen 90(1995)
Särskilt svagt blir resonemanget om »tryck- fel» dä Thunmark-Nylén själv konstaterar att Spegel har samma årtalsangivelser som Strelow (s. 2.3) och menar att den förstnämnde kan ha varit beroende av (Ihronican i detta fall, men på nästföljande sida utropar alt bägge 1600-tals- kronikorei ua varil källtrogna »till varje pris». I samband med detta har Thunmark-Nylén ock- så ett resonemang om felläsning - fiir att förkla- ra varför såväl Strelow som Spegel förlägger Atlingbo, mecleltredingens första kvrka, efter både Dalhem och Sjonhem. Etl resonemang som dock stannar vid att året 1049 skulle vara fel för 1039, dvs. all mxxxix skulle ha lästs mxxxxix. Detta behöver nu inte vara fel, om man haft tillgång till en äldre källa, om det varit möjligt att läsa mxxxix som mxxxxix och om det verkligen stått mxxxix!
Däremot är Thunmark-Nylén ute på väldigt djupt vallen då hon frågar sig om Strelow hade tillgång till andra källor. Hon besvarar frägan själv med att mena att sä var fallet, samt att dessa »var lör sig varit ofullständiga eller som varil så uppställda, att cn redigering v.nii nödvändig» (s. 20). Alldeles i anslutning till det menar hon vidare, att Strelow »torde ha halt god tillgäng till skrifter av samma slag senn det till våra dagar bevarade Frandskanerdiariet».
Därmed skall vi vara övertygade om att alla årtalsangivelserna i Chronica Guthilandiorum måsle stämma, även om del långtifrån är möj- ligt att fastställa vilka typer av källor Strelow haft att tillgå.
Emellertid är detta sätt att leda i bevis fiel.
Visserligen håller jag gärna med om alt Strelow hali tillgång till källor som nu är förkomna och att det bland des.sa möjligen kan ha funnits någon krönika från ett konvent (utöver Visby- franc iskanernas annaler). Doc k får man betän- ka, alt elet endast fanns fem konvent på ein (varav tvä - nunnornas - var samma), och att det skall ha varit en otroligt lycklig slump om så mänga krönikor från dessa varit bevarade, att han hali »god tillgång» till sådana. Men Stre- low har dessutom satt tilltro till sägner och traditioner som folk pä ön berättat (eir honom, vilket ju inte minst illustreras av avsnitten om den helige Olof och slaget på Röcklinge backe.
Vad vi därför måste fråga oss är vad det är för typ av källor som legat till grund fcir årtalsan-
givdsei na fcir Gotlandskyrkorna, vilka enligt Thunmark-Nylén själv måste ha redigerats (s.
20). Tänker hon sig samtida skrifter frän 1000- ocb 1100-talen? Är det krönikor från Gotlands- konventen som slumpvis innehållit olika årtals- angivelser odi som slumpvis täckt in samtliga öns kyrkor med ett par undantag? Ar det en fullständigt unik lista, kontinuerligt förd sedan 1000-talet, med alla forsla byggnadsårtal för (iotlands kyrkor som legal till grund eller är del sekundära källor? Kan det vara så ati Strelow själv sammanställt uppgifterna utifrån traditio- ner, muntliga eller skriftliga, redan dåtida an- di ahandskälloi, enstaka inskrifter i kyrkor eller annat? Och kan han, som den gotlänning och kyrkans man han var, omedvetet tacksamt ha I rot t pä helt felaktiga uppgifter därför atl ele- rörde öns kyrkor och dessutom gjorde dessa så gamla?
Inga svar finns pä dessa frågor. Men däremot talar de med önskvärd tydlighet om, att bara antagandet om all Strelow halt tillgång till and- ra källor lör sina kvrkoårtal inle är tillräckligt lör att man skall kunna påslå atl årtalen är riktiga. Han kan mycket väl - och gör det troligen också - bygga på aiidrahandskällor av ytterst osäkert värde. (Jag vill bara i deiia sam- manhang erinra om att »den siste abboten i Roma», herr Johannes Bonsack, till Nicolaus Petrejus 1547 överlämnade en på runor skri- ven sagohistoria om den Gotiska historien, AGM 1 s. 15 fl'., med en del andra böcker som kan ha emanerat frän hans hand. Man frågar sig därmed också vad som stått i det han inte överlämnat och om han varit ensam om all dis- ponera fantastiska krönikor.)
De Strelowska årtalens sannolikhet
Vad finns det då konkret som talar emot de Strelowska ärtalen? Till alt börja med, sä blir man j u ytterst misstänksam dä man erfar att Botairs kvrka »Kulstäde» i Akcbäck skulle ha varit byggd 1029, dvs. samma år som Olof den helige enligt Culasagans angivelse skulle ha landstigit på ön. Det hela luktar lång väg an- passning löi all löga ihop två oförenliga uppgif- ter. Angående tidpunkten 1029 för delta kvrko- bygge anger Strelow dessutom atl »delte skeede aar 1029 liuileke-I noe k som sinnligt er» (dvs.
detta synes Iui skett året då helige Olof var på ön).
Fornvännen 9 0 ( 1 9 9 5 )
Dehall 85 Det är alltså hell och fullt ett antagande av Stre-
low själv, och därmed har han ju utgångspunk- ten liir de fortsatta angivelserna. Kyrkan i Vi måste ha kommit snart efter, rimligen 10.30, och någon tid därefter lät svärfadern, Likgair Snille, döpa sig och bygga kyrka. Värdet av dessa tidiga årtalsangivelser är alltsä ringa. Av ännu mindre värde blir del. när man erfar all samma kyrka (»Kulstäde») skall vara byggd efter Ormikas av Hejnum kyrkbygge, liksom atl Olof Helige också skulle ha byggt kvrka vid Akergarn, först av alla!
Tyvärr, måsle man väl säga, sä tycks Strelows årtal lin de- första kyrkobyggena inte vara annat än rent fabulerande. Annars är det svårt atl veta vad som är fabulerande och vad som är okritiskt anammande av otillförlitliga källor, liksom naturligtvis också tillförlitliga sådana, från Strelows sida. Au kvrkodateringarna vimlar av felaktigheter framgår klart vid studiet av Visbykyrkorna.
De mest llagranta exemplen där är, att S:ta Karins kloster skulle ha byggts 1160 och att S:ta Gertrud skulle vara uppförd 1167. Vad gäller S:la Karin, sä vet vi från andra källor, all franciskanerna kom till Visby 1233 (den helige Frandskus var inte ens född 1160). Vad sedan gäller S:ta Gertrud, så kan den - även om den är identisk med S:t Jacobs kapell - äldst vara frän tidigt 1200-tal. eftersom del funnits äldre- bebyggelse pä platsen.
Av andra Visbykyrkor kan anföras S:t Olof, Drotten och S:( Mikael, vilka enligt taxuslisioi- na inle kan ha tillkommil före omkring 1235, Anda anges deras byggnadsår av Sirelovv till respektive 1097, 1086 och 1090. Vad beträffar S:t Nicolai, så finns del ingenting i del arkeolo- giska eller konst historiska materialet som pekar mol all någon kyrka existera! där före omkring 1220. Ändå anger Strelow bvggnaclsåret till 1097. Moisati förhållande är Solberga kloster,
vilkc-i e-nligi e-n samtida brev tillkommit 1246,
men av Sirelovv anges ha livggts av kung Val- demar Atlerclag 1361. Ännu ett klart fall avantingen fabulerande, eller också okritiskt anammande a\ sägner som historiska fakta.
Problematiken kring Visbykyrkorna förbigås
me-el i v si nad av Thunmark-Nylén men u p p märksammas däremot av Kyhlberg (s. 198).1 tenne gor del dock län lör sig genom att mena,
att kyrkorna Olof, Drotten odi Mikael byggts när Strelow angivit, men inte blivit församlings- kyrkor förrän i 1200-talets första hälft. Tidigare,
menar Kvhllicrg, har kyrkorna varil »relik-/
egenkyrka» (i ett mått som saknar motsvarighet i nägon icke stiftsstad i hela Nordeuropa). Detta skulle gälla även for Nicolai. under det att Karin odi Gertrud skulle ha varil kapell, eller
»apokryler» av Strelow (Kyhlberg s. 203). Stre- lows datering av Solberga kloster förbigås med tystnad.
Det är naturligtvis lätt att konstruera uppgif- ter för icke befintliga företeelser bara fcir att passa in dem i en redan färdig mall eller upp- fattning (i della fäll att Strelows årtalsuppgifter skulle vara tillförlitliga), någol som tyvärr inle undertecknad själv, eller knappast någon annan heller liir den delen, alltid kan svära sig fri ifrån. Men oavsett om del är mänskligt och vanligt att giira detta - och dessutom viktigt aii man ibland vågar göra det - så är det kritiker- nas uppgift alt påpeka bristerna. I detta (äll tar jag på mig kritikerns roll och menar, all Stre- lows årtal alls inte kan tas senn tillförlitliga generellt. Alltför uppenbara brister vidlåter dem. Del hindrar dock inte att vissa årtal kan vara riktiga, särskilt då under 1200-talet, men under inga omständigheter kan nian bygga slora teo- rier på förutsättningen all vartenda årtal hus Strelow slammer. Som arkeolog borde man ju ändå be- akta del faktum, att inga spär av föregångare till
1200-talskyrkora Drotten, Lars, Olof, Nicolai och Karin iir kända. Ktt beaktande som även borde gälla många landsortskyrkor, även om chansen att ännu hitta föregångare där måste
bedömas som större.
Som bilaga till denna artikel följer en sammanställning av de gotländska kyrkorna, med ungefärliga byggnadsår lör kor, långhus och loin, cnligi konsthistoriska dateringar (La- gerlöf & Svahnström). Därtill notiser om äldre kyrkor på platsen (hänsyn har ej tagits till del ytterst osäkra kriteriet »lösfynd», jfr Kyhlberg s. 167, 170) saml Strelows och taxuslistans år- talsangivdsci. I denna sammanställning hai jag, utifrån förekomsten av eventuellt belagd äldre kvrka och konsthistoriska tlalci ing.ii ( ± 1 5 år), sell vilka årtal hos såväl Strelow som
taxuslistan som k.m stämma med byggnation.
l o r Strelows dc\ bar resultatet av detta blivit, Fornvännen oo i \99i
all 33 av totalt 102 kyrkliga ärtalsangivelser kan stämma. Av dessa faller endast 4 inom de 64 angivelser som ligger före 1169 (Älskog, S:t Hans, Fårö/S:t Aulas, Ardre) under det att 29 av 38 förefaller kunna stämma frän nämnda är och framåt (Östergarn, Hall, Näs, Björke, Loj- sta, Angå, Gann, Silte och Solberga är de som inte stämmer). Då skall dock hänsyn tas till att förekomsten av en konstaterad äldre, svärda- terbar kyrka har kvalificerat alla är under 1100- talet att godkännas som alt de kan stämma. Det vill säga, att referensramen från min sida hållits synnerligen generöst!
Taxuslislans är/al
Vad gäller taxuslistan så är det intressant alt se, att med samma dateringskriterier som för de Strelowska årtalen är det 12 av 54 ärtalsan- givelser som svårligen stämmer med byggna- tion (Bäl, Dalhem, Källunge, När, Sanda, Sjon- hem, Vänge, Tofta, Guldrupe, Angå, Väster- garn 2 och Lummelunda). Huruvida detla in- nebär att de är felaktiga, eller att de avser nyin- vigningar p . g . a . föroreningar eller dylikt är omöjligt att säga. Det senare var j u dock inte ovanligt på något vis (jämför t. ex. att ärkebis- kop Nils .Allesson före 1304 åtciinvigt Fleringe och S:t Clemens kyrkor).
Vad som dock är än mer intressant med taxuslistan är atl denna, med en tillkomsttid runt 1235 (Wase 1978, s. 236; 1990 s. 30), en- ligt de kyrkohistoriska dateringarna är tillkom- men före kyrkorna i Bara, Elinghem, Gann, Hamra, Lojsta, Näs, Rute och Öster/Nygarn, trots att dessa socknar nämns i listan! Samtliga dessa kyrkor uppförs dock tämligen samtidigt, nämligen vid 1200-talets mitt, och uppenbarli- gen direkt eller kort inpå taxuslislans tillblivel- se (jämför att fcir Elinghem anges året 1240).
Frågan är dä om detta kan spegla den sista sockendelningen pä den gotländska landsbyg- den, speciellt som flera av dessa nämnda sock- nar i a n d r a sammanhang har nämnts som
»utbrytarsocknar». J a g tänker mig då, att Vis- byversionen av taxuslistan tillkommit samti- digt som Linköpingsbiskopen, d o m a r e och prästerskap pä ön slagit fast taxusavgifter och sockenindelning pä ön. Därvid kan de regio- ner som velat bryta sig ur sina socknar ha er- hållit konfirmation fiir detta, varefter kyrkbyg-
gena inletts. Därefter har Elinghem, som en
av de först färdigställda kyrkorna, invigts(?)
1240.
Ett möjligt är för elt sådant scenario kunde vara 1236, vilket är linns antecknat vid inte mindre än 4 kyrkor i taxuslistan. Sannolikheten fcir att Linköpingsbiskopen varit på iin då måste därför anses som stor. Dessutom ligger del när- mast tidpunkten ca 1235 liir tillkomsten av taxuslistan.
Att sockenbildningen dock inte fullständigt
avslutats i och med taxtislistoi nas tillkomst ut- visas av att Drotten, Olof och Mikael tillkom- mit därefter i Visbys snabbt expanderande be- lolkningsomräde (Wase 1990 s. 44), och dessut- om av Fårö sockens ännu senare tillblivelse (1.324).Kyhlberg om Strelow och kyrkor
Avslutningsvis ser jag mig nödsakad att nämna nägot om Kyhlbergs arbete. Jag avser då inte att i detalj gå in och kritiskt granska allt som står där. Särskilt då vi ovan sett att de Strelow- ska kyrkoårtalen i stora delar är otillförlitliga och därför grunden fcir åtskilliga av Kyhlbergs teorier rasar samman. Därför kommer jag en- dast att kommentera nägot av det som jag upp- hittar som felaktigheter och dä uteslutande så- dani som gäller Strelowska årtal och kyrkor.
Avsnittet om sockenbildning behöver inte närmare kommenteras, eftersom det faller på uppliundenheten till de Strelowska ärtalen.
Däremot måste jag giira den reflektionen, att jag inte förstår varför sockenetableringen först och främst mäste ha inneburit en omvälvande skiftesreform och förändring av fästighetsägan- det (s. 114). Det linns ingenting som kan stödja ett sådant antagande och vi kan nog vara tämli- gen övertygade om, att en sådan utveckling omgående stött på patrull hos bönderna. Vi kan ju bara jämföra med den skiftesreform som inleddes pä 1700-lalet och beredvilligheten att acceptera en sådan. Då länns dessutom en stark centralmakt som kunde trycka pä, nägot som saknades i det tidigmedeltida gotländska sam- hället. Jag anser det viktigt att understryka della, fiir att undvika att samma förmodande senare dyker u p p som en »sanning» i något annat arbete.
Vad gäller avsnittet »Kyrkodateringar och Fornvännen 90(1995)
Debatt 87 kronologier» sä hänvisas till utredningen enn de
Strelowska årtalen ovan. Della avsnitt går nämligen helt ut pä att påvisa att Strelow är tillförlitlig, då det gäller kyrkoärtalen. Däremot vill jag kommentera Strelows studium av
»Stadsbogen» (Strelow s. 129; Kyhlberg s. 145, 150). Man kan få uppfattningen att Kyhlberg är av den meningen att Strelow i stadsboken sett en anteckning av påven Innocentius III från år 1177. Emellertid är inte något besök av denne påve, eller någon överhuvudtaget, känt på Gotland. Det är inte ens sannolikt! Sannoli- kare är, att anteckningen tillkommit utifrån nä- got påstående, muntligt eller skriftligt, som Strelow fått ta del av. Att det skulle ha med stadsboken att giira mäste närmast betraktas som uteslutet. Det är inte ens tillnärmelsevis troligt att det existerade någon »stadsbok» i Visby på 1100-talet. Det är ett fenomen som nått Norden med den tyska stadsliildningen och kan lör Visbys del ha blivit aktuellt fiirst under 1200-talet. Möjligen har någon form av bulla rörande Visby, frän 1177, fogats till »stadsbo- ken» och Strelow har sett den, men det är långt ifrån avgjort. Vidare så är förekomsten av nu försvunna böcker pä Visborg slott under 1500- och 1600-tal ingen garanti liir att dessa innehål- lit uppgifter som berättat om Gotland. Flertalet av dem torde ha varit av liturgisk art och mänga inte ens tillkomna pä ön.
På s. 158 anges: »detta visar att Strelow kan ha rätt i varje enskilt läll exh att hans datering- ar för ganska exakt hälften av sockenkyrkorna direkt överensstämmer med moderna datering- ar». Som vi ovan sett är det i själva verket inte fler än 33 av 102 årtal som enligt »moderna dateringar» kan stämma med de Strelowska årtalen. Skulle man dock tillägga alla osäkra lösfynd skulle siffran bli 45 av 102, varav dock endast Ki av 64 före 1169! (LItan lösfynd är siffran 4 av 64.)
I avsnittet om Hemse och F.ke sägs (s. 165) att »eftersom Strelows dateringar generellt kun- nat påvisas vara relevanta [min kursivering] måste ifrågasättas av vilket skäl stavkyrkodateringai - na lör kyrkorna frän I lemse och F.ke avviker så markant från Strelows dateringar». Men det är j u just bl. a. dessa avvikelser som visar att Stre-
lows årtal alls inte kan påvisas vara relevanta.
Att försöka göra om stavkyrkorna från dessa
bägge socknar till att sägas vara frän Burs och Grötlingbo istället (samtidigt senn det godtas att träkyrkofynd frän t. ex. Eskelhem och Gärda skulle vara från dessa socknar med tidiga Stre- lowska ärialsangivelser) förefaller minst sagt ansträngt.
Vad också gäller lösfynden, så beir man kan- ske fräga sig varför dessa inte stämmer överallt om de Strelowska ärtalen är riktiga. Här svävar dock Kyhlberg pä målet och antyder att det i något fall »kan handla om en felaktig uppgift heis Strelow och i annat fall en datering av en pä platsen sekundär kyrka» (s. 167). Men varför kan det inte vara sä vid fler kyrkor?
När det så påstås, att kyrkogårdsfynden oc k- sä kronologiskt har »en association till kyrkor som enligt Strelow byggts under 1000-talet och 1100-talets första hällt» och att detta är syno- nymt med »egenkyrkor och gärdskyrkor, inte från början sockenkyrkor» (s. 169) vill jag nog påstå, att det vet vi inget säkert om. Vad vi tror oss veta inifrån Gutasagan är, att de första kyrkorna - Bolairs och Likgair Snilles - uppför- des som egenkyrkor. Men sedan har gutarna, enligt samma källa, allmänt blivit kristna, varför nästa kyrkor - i Atlingbo och Fardhem - beir anses för gemensamma byggen. Att Gutasagan därefter säger att män byggde sig (fler) kyrkor till mer välmak (at mairu maki) mäste inte betyda att de byggde egen- eller gårdskyrkor.
Bara att ett anlal män pä näraliggande gärdar slog sig samman och breit sig loss frän den i deras tycke alltför avlägsna kyrkan och istället byggde en egen. Detta kyrkbygge beir ocksä stå väl i samklang med sockenbildningen.
Angående »Visbyområdets kyrkliga urbani- sering» mäste jag vända mig mol Kyhlbergs lättvindiga sätt att göra om källors årtals- angivelser genom att »konstatera» felläsning. 1 detta fäll rör det året 1324 vid Fårö kyrka, vilken datering - enligt Kyhlberg - »är sä osan- nolik» att »en felläsning av M CC XX IV måste antas». Varför är denna uppgift så osan- nolik? Tvärtom är det en synnerligen sannolik uppgift, eftersom Fårö socken måste ha tillkom- mit efter den övriga sockenbildningen pä ön (fram till ca 1235?), detta dä Fårö ligger helt
utanför dvn visitationsväg som övriga socknar
antecknats enligt. Hela anteckningen om Fårö, dvs. både namn och årtal, är alltså införd iFornvännen 90 (1995)
p s s M f J B j H i
efterhand (Pernler s. 90 ff.). Fcir övrigt återfinns en lika lättvindig »korrigering» på s. 148, där Kyhlberg menar att en felläsning av M C XC IX som M CC XL IX är »förklarlig». Med kännedom om den medeltida skriften vill jag dock hävda att en sådan felläsning är högst oförklarlig. En förväxling av C och L är när- mast utesluten. B, V och L eller C och T kan tänkas förväxlas, men inte I. och C. Dessutom är det troligare att de respektive åren skulle ha skrivits m c Ixxxxix och m cc xxxxix om nn källan varit en medeltida annal.
Vidare i detta kapitel (s. 198) så ansluter sig Kyhlberg delvis till min uppfattning om laxus- listornas ålder - utifrån bl. a. den avvikande ski iv lönnen i Visbyversionen för S:t Olof, Drot- ten och S:t Mikael (Wase 1978 s. 236; 1990 s.
30) - vilken jag f. ö. var först atl uppmärksam- ma. Dock vill han se en tidsgräns mellan de bägge versionerna vid Värfrukyrkans invigning 1225 (s. 209 f.). Han har då inte noterat, att samtliga tidigare finskare är överens om att taxuslistorna mäste ha tillkommit efter detta år, då kyrkan tidigare inte hatt någon församling!
Dessutom motsäger Kvblberg delvis sig själv (s.
210), dä han efter att tidigare ha godtagit alt Drottens församling tillkommit efter S:t Lars' plötsligt menar att Vårfrukyrkan och S:t Lars är de sist tillkomna kyrkorna.
Sidorna 204-205 domineras av Kyhlbergs syn pä kyrkoutvecklingen i Visby. Han blir där, styrd som han är av idén om de Strelowska årtalens tillförlitlighet, tvungen au förse Visby med inle mindre än 5 »relik-Zegenkyrkor», 2 kapell och 2 korporationskyrkor före omkring 1230. Dä delta redan kommenterats ovan skall jag inte gä närmare in på det en gång till, mer än att understryka att det - förutom de- otillför- litliga Strelowska årtalen - inte linns någonting som talar tor att sä varit fallet!
De försök lill församlingsindelning som görs pä s. 208-209 är, liksom alla löi sök i denna väg, hypoteser. Själv har jag samma uppfattning som Kyhlberg (ytterst Svahnström 1984 s. 42), att Klosterbrunnsgatan utgjort delning mellan S:t Hans' och S:I Clemens' församlingar i det äldsta Visbv (Wase 1990 s. 44). Däremot är min hypotes rörande elen högmedeltida socken- indelningen avvikande. Jag vill hellre se de Ivra redan 1532 omtalade nitarna som en lorisän- Fomoännen 90 11995)
ning på fyra församlingar, av vilka tre varit delade på tvä kyrkor (Wase 1990, s. 44 £).
Kyhlberg vill också styrka sin hypotes om den högmedeltida sockengränsindelningen med att mena, atl de högre avgifterna för S:t Hans och S:t Clemens, jämfört med S:t Per och S:t Olof, skulle bero pä att de två förstnämnda legal inom ett tätare befolkat område än de andra tvä. Så skulle området nedanför Mel- langatan ha »stiirre andel av magasin och lager- lokaler - och följaktligen mindre folkmängd».
Intressant är dock knappast befolkningsnume- rären, men däremot den ekonomiska bärkraf- ten. Av den anledningen borde de kyrkor som hämtade sina församlingsbor i området nedan- för Mellangatan ha mer ekonomiskt bärkraftiga sädana, eftersom det närmast uteslutande har varil »borgararistokratin» som har varit lokali- serade inom dessa kvarter. Dessutom kan man knappast säga, att det finns någonting i del arkeologiska fyndmaterialet som skulle tyda på, att del som Kyhlberg markerat som S:t Cle- mens' församling skulle ha innehållit stiirre be- folkning än det som markerats som S:t Olofs församling.
Avsnittet om patrodnier fäller p. g. a. de Strelowska årtalens otillförlitlighet.
Angående den av F.rik Swanström utgrävda äldre kyrkan i S:t Hans, så är min bestämda uppfattning, precis som Kyhlbergs, att det är en äldre S:t Hans-kyrka del handlar om, och inte någon Allhelgonakyrka (Wase 1990 s.
31 f). Däremot kan jag inte lörstå hans anslut- ning till Thnnmark-Nyléns antagande, att All- helgonakyrkan i Visby skulle byggts på platsen för nuvarande Drotten (Kvblberg s. 261.;
Thunmark-Nylén 1989 s. 37). Överhuvudtaget är detta resonemang föga trovärdigt T h u n - mark-Nylén menar, trots att Strelow hänför bygget lill platsen fcir S:t Pers kyrka, att den skulle ba byggts på den plats där Drotten slår.
Anledningen härtill är, att säväl Strelow som Spegel uppger atl Botairs kyrka skulle helgals till den Heliga Trefaldigheten (Drotten). Gula- sagans angivelse av att platsen var »Peters kyr- ka» skulle helt osannolikt förklaras av att någon med namnet Peter skulle höra ihop med kyrkan (och detla trots all Strelow säger »S|ankt| Pe- ders kircke», s. 1.33). Dessutom skulle detta Stödjas av all Strelow omtalar cn Liibsk härj-
Bj«j«JSJ«J)^fJ«JfJ*JBJBJBJfBJBj»JBjBJ
Debatt 89 ning av Visby 1509, dä stadens norra delar
skulle ha härjats, och bl. a. »S Peders kircke med Sorlebrödre closter som herr Ifuer Axelson loed bygge» blev avbrända. I denna notis omta- las också att det var herr Sören Norrby på Visborg slott som försvarade staden vid samma härjning.
Fiir det första var Siiren Norrby länsherre fiirst efter 1517, för del andra är inte härjning- en dokumenterad i någon annan källa, för det tredje har aldrig svartbrödraklostret varit knu- tet lill S:t Pers kyrka och för det fjärde var inte Ivar Axelsson byggherre vare sig till S:t Pers kvrka eller till sval ibiödrakonventct! Notisens källvärde för Kyhlberg och Thunmark-Nyléns del skulle jag vilja påstå är mindre än noll, och dessutom etl klart exempel på vilken försiktig- het och kritik som Strelow måste användas med.
Den vittnar också om hur man måste värdera uppgiften om att Botairs kyrka skulle ha vigts lill den Heliga Trefaldighet Att ställa denna framför Gutasagans medeltida uppgift om alt vigningen varit till alla helgon bör inle ens den mesi okritiske acceptera! Vad gäller uppgiften om 1509 hiir den, med kännedom om vad som
i eivrigt är känt, vara en Strelowsk egen, eller förlagas, missuppfattning av en samtida notis av Luoeckarnas härjning 1525, som angeli an S:t Nicolai med svartbrödraklostret och S:ta Cerlrud med det av Ivar Axelsson ( å t e r u p p - byggda nunneklostret förstördes.
Till sist mäste jag ä det bestämdaste avvisa försöket att utifrån osäkerheten kring namnet Visby vilja förflytta Gutasagans Vi till Hellvi.
Speciellt som det inte ens går att påvisa atl Hellvi kvrka skulle ba varil helgad till aposteln Petrus. Kyhlberg kommer fram till att S:t Per beir »kunna vara ett kvalificerat antagande» (s.
230), vilket gör del ungefär lika trolig! som lör vilket annat helgon som helst. Dessutom vill jag påpeka, eftersom Visbys vara som Vi ifrågasätts utifrån att namnet uppträder fiirst under är
120.3 i Henrik av Lettlands krönika (s. 226), att namnet Hellvi dyker u p p i källorna ännu sena- re. Att dessutom sätta tilltro till den lolketymo- logiska förklaring som Strelow utan att ta ställ- ning ger -andre [min kursivering] meener hen- de med rette al kaldis Wigbye», (Strelow s. 118) - är knappast övertygande.
Sammanställning över Gotlandskyrkorna
Landsortskyrkorna Akebäck
Ala Älskog Alva ' Angå Ardre Atlingbo Bara Barlingebo Björke Boge- Bro Bunge Burs Buttle Bal
Kor
ca
i . i
ca
i a
ca en ca ca ca e a ca ca eu
i a
ca ca ca ca
1175 1250 1300 1175 1225 125(1 1210 1250 1235 1210 1350 1250 1250 1310 1350 1 1 7.".
1350 1225
Konsthistorisk datering Långhus
ca 1175 I I 1)0-1 ca 1200 cu 1211) ca 1225 ca 1250 ca 1290 ca 1250 ca 1250 cu 125(1 ca 1285 ca I3(i(»
ca 1310 ca 1210 ca 1200 ca 1275
Torn
ca 1250 ca 1235 ca 1225 ca 1310 ca 1230 ca 1200 ca 1200 ca 1250 ca 1280 - ca 1285 ca 1200 eu 1210 ta 1250 ca 1210 ca 1275
Äldre kyrka
--
i IOO-I r?
- - ca 1175 ca 1175 -
11004 -
1100-1 ca 1200 lösfynd?
1100-1 losfynd lösfynd?
1 100-t
Strelow
- 1072 II011 1080 1200 I I 0 0 1049/
1039 1001 1058 1182 l / o o 1196 1169 1000 121.S II oo
Taxus
1149 1 1 10 1230 1221 I2S0 1200 11., -
1200 1200 -
1230 1221 1220 - 1246
Fornvännen 90(1995)
Dalhem Eke Ekeby Eksta Elinghem Endre Eskelhem Etelhem Fardhem Fide Fleringe Fole Follingbo Fröjd Fårö
S:t01oi (•ammdgarn Gann (ianthem Gärda Gerum
( . i i l l i e i n
Grötlingbo (aildrupe
1 lablingbo Ifall Hälla Hamra Hangvar Havdhem Hejde Hejdeby Hejnum Hellvi
1 l < l l l s e
1 logrän
Fornvännen 90(1995) Koi
ca 1225 ca 1250 ca 1290 ca 1300 ca 1251) ca 1250 ca 1350 ca 1300 ca 1190 ca 1225 ca 1235 ca 1250 ca 1290 ca 1310
-
ca 1325 ca 1250 ca 1175 ca 1335 ca 1185 ca 1210 ca 1350 ca 1185 ca 1350 ca 1235 ca 1350 ca 1250 ca 1310 cu 1215 ca 1150 ca 1200 ca 1350 ca 1200 cu 125(1 ,ii 125(1 ca 117,".
ca 1300
Konsthistorisk Långhus
ca 1225 ca 1250 ca 1290 ca 1225 eu 125(1 cu 1100 cn 1200 ca 1300 eu 12(10 ca 1225 cu 1235 ca 1250 ca 1280 ca 1200 ca 1190
-
ca 1325 ca 1250 ca 12K) ca 1150 ca 1290 ca 1223 ca 1350 ca 1185 ca 1350 ca 1350 ca 1235 ca 12011 ca 1250 ca 1310 ca 1215 ca 1200 eu 1250 ca 1215 ui 1251) ca 1250 ea 1175 ca 1300
datering Torn
1300-1 ca ca ca ca
-
ca ca ca ca ca ca ca ca ca ca-
1300 1190 1290 1225
1185 1350 1250 1210 1235 1275 1265 1200 1200 1225
romansk cu ca ca
1265 1235 1150 1200-1 ca ca ca ca ca ca ca ca ca ca ca ca ca ca ca
1290 1290 1350 1225 1225 1210 1250 1225 1250 1235 1200 1350 1250 1275 1210 romansk ca
i , i
cu 1210 1275 12(10
Äldre kvrka 1100-t lösfynd ea 1100 1
-
lösfynd?
- -
1000-t?T lösfynd 1100-t losfynd 1100-t T lösfynd
- -
ca 1175 - lösfynd
-
HOO-i 1- -
-
ea 1040 T?losfynd
— -
ca 12(10 1000-1? T ca 1100 T ea 1175
- -
lösfynd?- losfynd
1100-1
lösfynd
— ca 1200
ca 1100 1' c i 1 1 8 5
Strelow
1046 1210 1100 1182 1160 1050 120(1 1049 /182 1049/
1039 1166 1166 1096 1052 1166 1166 1052 1200 1210 1086 1281/
1211 1052
moo -
1050 1182 1100 1046 12 IS 1040 1000 12811 1211
-
1249/
1199 1210 1201!
Taxus 1200
- -
—
1240 1297 1196
—
11..
-
1232 1280 bvggdes 1222 1222 1324 1236 1265-
1200—
1199 1199 1280
- - - -
1218
—
1239
— 1236 1239
-
1200
Debatt 91
Hörsne Klinte Kräklingbo Källunge Lau Levide Linde Lojsta
Lokrume Lummelunda Lye
I.ärbro Martebo Mästerby Norrlanda När Näs Othem Roma Rone Rute Sanda Silte Sjonhem Sproge Stenkumla Stenkyrka Stånga Sundre Tingstäde
»Eistede»
Tofta Träkumla
Vall Vallstena Vamlingbo Viklau Vänge Väskinde Västergam 1 Västergarn 2 Västerhejde Väte Öja
Kor ca 1290 ca 1300 ni 1210 ca 1335 ca 1300 ca 1190 ca 1190 ca 1250 ca 1235 ca 1350 ca 1335 ca 1275 ca 1325 ca 1200 ca 1300 ca 1300 ca 1250 ca 1250 1200-1 ca 1275 ca 1250 ca 1350 ca 1250 ca 1250 ca 1225 ca 1250 ca 1300 eu 1250 1100-1 ca 1225 ca 1250 ca 1350 ca 1250
cu 1210 ca 1290 ca 1250 ca 1175 ca 1275 ca 1275 - ca 1250 ca 1210 ca 1300 ni 1225
Konsthistorisk Långhus ca 1325 ca 1300 ca 1300 ca 1140 ca 1225 ca 1210 ca 1210 ca 1250 ca 1250 ca 1200 ca 1185 ca 1275 ca 1325 ca 1201) ca 1350 ca 1300 ca 1250 ca 1250 1200-1 ca 1275 ca 1250 ca 1300 ca 1275 ca 1250 ca 1225 ca 1300 ca 1250 ca 1350 ca 1225 ca 1240 ca 1350 ca 1275
datering T o r n ni cu ca - ca - ca ca ca cu ca ca ca
/225 1225 1310
1150 1250 1250 1325 1280 120(1 1225 1335 romansk ca ca ca ca ca - ca ni ca ca ca ca ca ca ca ca ca ca
1250 1210 1250 1250 1225 1350 1275 1250 1275 1210 1290 1225 1300 1285 1200 1250 1250 1300-t ca ca
1210 1275 Invigd 1287(?) 1/9 cu 1210
ca 1210 ca 1310 ca 1250 ca 1190 ca 1275 ca 1300 - - ca 1210 ca 1350 ca 1290
tu ca ca ni ca ca - - ca - ca
1210 1210 1350 1250 1200 1300
1250 1350
Äldre kyrka 1100-t lösfynd?
ca 1210 lösfynd - - - - ca 1190 -
1100-t T?
ca 1175 - - ca 1175 ca 1175 - romansk ca 1175 romansk - ca 1150
1100-t T ca 1175 runstenar 1000-t T Tveksam inski
1100-t ca 1150 lösfynd
1100-t T?
1100-t?
lösfynd?
ca 1190 1 100-t T
- - ca 1175
— ca 1190
HOO-l 1100-t ca 1175 - - ca 1175 ca 1175
Strelow 1096 1046 1211 inskrift 1072 1122 1058 -
1199 1200 1139 1058 1086 1130 1199 1169 1122 1182 1086 1086 1090 1052 1058 1204 1040
iption 1058 1199 -1
1032 1160 1218 1169 1166 1287/
1187 Kyhlberg 1167 1091 1072 1249/
1199/
1058 1090
- 120-1 1050 1086
Taxus 1239 1231 1211 1211 1209 1214 - - - 1277 byggd 1296 - 1211 - 12..
- 1211 -
1211 12..
1236 1200 1221 - 1230 -
1240 1255 invigd - - - 1244 1286 invigd 1217 '
12..
- -
1262 1236 -
1289 - -
1232
Fornvännen 911(1995)
Kor
Konsthistorisk datering
Långhus Torn Aldie kvrka Strele Taxus Östergarn
Visby Vårfru
ca 1250 ca 1250
Clemens
ca 1190 ca 1225
ca 1150
ca 1250 ca 1235 ca 1215
ca 1200 ca 1240 ca 1310 kapellet ca 1320 vinden ca 1150 ca 1200 tvärskepp basilika ca 1230 ca 1250 ca 1215
ca 1210 ca 1225 östtorn ca 1320 östtorn 1423 västtorn ca 1150
ca 1240 ca 1300 ca 1215
116!)
1190
Koi ei linier av biskop Bengt 1225
Äterinvigd av ärkebiskop Nils Allesson mellan 1295 exh 1304
Lars Olof
Drotten Mikael Gertrud/
Jacob Jörgen
Hans IVi 1 Idgeandi Karin Nicolai Nikolaj Solberga
(Ivriga Akergarns Allhelgoni Kulsläde 1 Gunfianus
kapell 1 i ikvika räkv rka kapell
ca c a ca - - - ca ca ca ca ca
1235 1215 1235
1250 1230 1300 1225 1240 1412 ca ca ca ca
föl 1235 1400 1175 1250
e 1246 1000-tal?
1000-tal?
mitten 1300-
ca 1250 ca 1215
ca 1300 ca 1215
- - Enligl taxuslistan tillkommen eftci ca ca 1250 ca 1250
Enligl taxuslistan dllkommc
- -
- n elle-i c ,i
- Enligl taxuslistan tillkommen eftei ca ca 1225/1470
ca 1210 ca 1225 ca 1240 ca 1275 ca 1300 ca 1240 ca 1250
1391 ca 1235 ca 1250 ea 1175 ca 1275
i
- - - ca 1275 ca 1210 - - ca 1235 - -
1167 - ca 1190 ca 1125 ca 1175 - - - - -
Nunnor 1235 1235 1235
1046 1007 1086 1090
Byggt före 1226 1218
11221 - -
1 160 -S Karens closter i Vissb)
1007 -
1361
•vei sända 1246
(1029) 1030 1029 -
Namn, fel stil: Kvrka som enligt konsthistoriska dateringar äi tillkommen efter taxuslistans tillkomst (ca 1235).
men som finns med i denna ändå.
Kursiv ••iii. kor, långhus, tom, äldre kyrka; De konsthistoriska dateringarna korrespondera] med taxuslistans Anal.
Kursiv stil. Mi el, m : Ai I.il som kan slamma enligl arkeologiska och konsthistoriska vittnesbörd.
Kursiv ftä, taxus: Anal som inte korresponderar med arkeologiska eller konsthistoriska vittnesbörd.
Inni.•annen 911 (1995)
Debatt 93 Referenser Svenska landskapslagar. Skånelagen, Gutalagen.
AGM: G. Lindström, Anteckningar om Ge/Hands medeltid Holmbäck, A. & Wessén, I-,. 2:a uppl. Ippsala I-II. Stockholm 1892, 1805. 1979.
Kyhlberg, O. 1991. t'•utland mellan arkeologi oth historia. Thunmark-Nylén, L 1980. Om de gotländska kyr- Theses and Papers in Archaeology 4. Stockholms komas ålder. Gotländskt arkiv,
universitet. — 1989. Visby - var och när? Visby, staden och oni- Uigerlöf, E. & Svahnström, G. 1966, Gotlandskyrkor. landet. Medeltidsstaden 72.Stockholm.
Uddevalla. Wase. D. 1978. Bidrag till kännedomen om Vishys lindquist, S.-O, 1981. Sockenbildningen på Gotland. medeltid. Manuskript! Landsarkivet i Visby.
F.n korologisk studie. Gotländskt arkiv. — 1990. Kyrkorna i Visby. Gotländskt arkiv.
Pernler. S.-E. 1977. Gotlands medeltida kyrkoliv. Visby. ru-t w Strelow, H. N. 1633. Chronica Guthilandorum. Fak-
similutgåva 1978. Visby. Jönäkersvägen 6 Svahnström. O. 1984. Visby under Insen ui. Stockholm. 122 48 Enskede
Fornvännen 90(1995)
