MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

SV

SV

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.4.2016 COM(2016) 231 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Första lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet

2 1. Inledning

Förra månaden vidtog det europeiska ledarskapet beslutsamma åtgärder för att hejda det okontrollerade migrantflödet som medfört en ohållbar humanitär kris. Syftet var att ta bort incitamentet för flyktingar och asylsökande att ta sig in i EU irreguljärt, genom en kombination av insatser så nära inreseorten i EU som möjligt, dvs. på de grekiska öarna, och nära samarbete mellan EU och Turkiet. Detta är tänkt att återställa ett lagligt inresesystem i ordnade former.

Resultatet är ett nytt skede i förhållandet mellan EU och Turkiet, vilket framgår av uttalandet från EU och Turkiet den 18 mars 2016¹, som bygger på EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan från den 29 november 2015.

Flyktingkrisen måste också betraktas mot bakgrund av konflikterna i regionen och terrorhotet. Därtill kommer att våra gemensamma insatser med Turkiet mot denna gemensamma utmaning är ett gott exempel på vårt internationella engagemang tillsammans med ett land som både är kandidatland och ett strategiskt partnerland.

Sedan den gemensamma handlingsplanen för EU och Turkiet började tillämpas i november 2015 har vårt pånyttfödda samarbete lett till mer strategiska och heltäckande kontakter med Turkiet. Denna rapport om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet den 18 mars följer strukturen i uttalandet, men utgör också den fjärde rapporten om genomförandet av EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan².

I enlighet med uttalandet från EU och Turkiet ska från och med den 20 mars 2016 alla nya irreguljära migranter och asylsökande som kommer från Turkiet till de grekiska öarna och vars asylansökningar avvisas återsändas till Turkiet. Detta tillfälliga, extraordinära steg är avsett att göra slut på det mänskliga lidandet genom att tydligt visa att det inte finns något att vinna på att följa den rutt som smugglarna erbjuder. Åtgärderna är noga utformade för att fullständigt överensstämma med EU-rätten och folkrätten, och det har gjorts klart att flyktingskyddet kommer att fortsätta att respekteras fullständigt och att alla ansökningar om asyl kommer att handläggas individuellt av de grekiska myndigheterna och kommer att kunna överklagas. Enligt uttalandet kommer EU att vidarebosätta en syrier från Turkiet i EU för varje syrier som återsänds till Turkiet från de grekiska öarna. Företräde ges åt migranter som inte tidigare tagit sig in i eller försökt ta sig in i EU irreguljärt, inom ramen för gällande åtaganden. Att fullt ut genomföra denna ”ett till ett-princip” (1:1-principen) är en förutsättning för att lindra situationen i Turkiet och visa att EU är beslutet att fullgöra sina skyldigheter och tillhandahålla lagliga vägar till EU för den syriska krisens offer.

Nuläge

Sedan uttalandet från EU och Turkiet har antalet personer som ger sig av från Turkiet till Grekland minskat avsevärt: de tre veckorna innan uttalandet började tillämpas på nyanlända på de grekiska öarna ankom 26 878 personer irreguljärt, medan de tre påföljande veckorna bara 5 847 personer anlände irreguljärt. Smugglarna får det allt svårare att övertala migranter att ta sig från Turkiet till Grekland.

1 Uttalandet föregicks av de sex principerna i uttalandet från EU:s stats- och regeringschefer den 7 mars:

http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/07-eu-Turkiet-meeting-statement/.

Kommissionen har redovisat sin hållning i meddelandet De nästa operativa stegen i samarbetet mellan EU och Turkiet på migrationsområdet (COM(2016) 166 final, 16 mars 2016).

2 Den omfattar framstegen inom EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan sedan kommissionen lade fram den tredje lägesrapporten den 4 mars. Turkiet lämnar också uppgifter om genomförandet av handlingsplanen inom EU:s integrerade politiska krishantering, och lämnade uppgifter för fjärde gången den 7 april.

3 Utökad samordning och stöd från kommissionen

Europiska rådet har framhållit att genomförandet av uttalandet är ett gemensamt EU-ansvar som kräver gemensamma EU-insatser. Det innebär närmare bestämt att särskild vikt fästs vid att stödja de grekiska myndigheternas insatser med logistik, materiel och expertis. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker utnämnde omedelbart generaldirektören för stödtjänsten för strukturreformer till EU-samordnare och stärkte kommissionens team som redan befann sig ute på fältet i Grekland. EU- samordnaren är ansvarig för det stöd som kommissionen, EU-organen och de andra EU-länderna lämnar till Grekland. Han samordnar också medlemsstaternas insatser för genomförande av programmet för vidarebosättning från Turkiet. Han har stöd av ett samordningsteam som ansvarar för strategisk ledning och relationer med viktiga aktörer, en operativ grupp som svarar för att analysera alla relevanta uppgifter samt för planering och utplacering av nationella experter samt ett team som sysslar med vidarebosättning.

En styrkommitté har tillsatts under kommissionens ordförandeskap med företrädare för Grekland, Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), Frontex, Europol samt Nederländerna (ordförandeland i rådet), Frankrike, Förenade kungariket och Tyskland. Styrkommitténs uppgift är att bevaka genomförandet av uttalandet i fråga om återsändanden och vidarebosättning och ta itu med hinder.

Samarbete mellan EU och Turkiet mot irreguljär migration

Frontex och Natos pågående insatser har stärkt systemen för tidig varning och bevakningen och spridningen av operativa underrättelser till de grekiska och turkiska kustbevakningarna. Frontex upptäcker för närvarande 80–90 % av de migrantbåtar som lägger ut från den turkiska kusten. Målet är att använda Natos insatser i Egeiska havet för att öka denna redan höga upptäcktsgrad ännu mer och påskynda informationsutbytet om incidentser, rutter och metoder i migrantsmugglingen. Den turkiska kustbevakningen, vars kapacitet i Egeiska havet byggs ut med nya snabba insatsbåtar och mobila radarsystem med 14 miljoner euro i EU-medel, bör kunna hindra smuggling och avfärder av migranter från det turkiska fastlandet effektivare. Den turkiska nationella polisen och gendarmeriet har inrättat enheter mot migrantsmuggling och människohandel, och ett förslag om skärpta straff för smugglare har lagts fram i parlamentet för godkännande. Samordningen av datautbyte och aktiviteter i samband med gemensamma riskbedömningar mellan gränsbevakningsmyndigheterna och andra aktörer, bl.a.

inrättandet av ett nationellt centrum för samordning och gemensamma riskanalyser, är positivt.

Det praktiska samarbetet sker också genom utbyten av sambandsmän. En sambandsman från Frontex började arbeta den 1 april 2016 i Turkiet för att stärka informationsutbytet, de gemensamma analyserna och enskilda insatser, och samtidigt tillträder snart en turkisk sambandsman vid Frontex huvudkontor. Europol och den turkiska nationella polisen ingick den 21 mars ett avtal om utstationering av en tjänsteman från Turkiet till Europol, med särskild inriktning på kampen mot organiserad brottslighet, smuggling och terrorism. EU-delegationen i Ankara, internationella organisationer och medlemsstaternas immigrationssambandsmän bidrar också till ett nätverk som samarbetar med Turkiet. EU:s polissambandsmän kan t.ex. också direkt kontakta de sambandskontor som den turkiska nationella polisen är redo att inrätta för att utbyta bedömningar om misstänkta resehandlingar.

Det är viktigt att migranter som överväger att resa irreguljärt till Grekland informeras om uttalandet från EU och Turkiet. Kommissionen har inrättat en interinstitutionell arbetsgrupp för information till migranter³ för att kartlägga de kanaler som asylsökande och migranter använder för att få information, utforma och målinrikta de huvudsakliga budskapen och utarbeta och sprida material. Motargument används för att vederlägga de argument som smugglarna använder. Turkiet är ett av de fem länder som valts ut för ett pilotprojekt. Kommissionen arbetar också tillsammans med organisationer som FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) som tagit fram en serie videor där smugglarnas och människohandlarnas offer får komma till tals. Kommunikationsplanen täcker sociala medier, radio, teve och flygblad (på arabiska, pashto, urdu och farsi) där uttalandets följder för migranterna förklaras.

3 Arbetsgruppen leds av kommissionen och har företrädare för rådets generalsekretariat, ordförandeskapet, utrikestjänsten, Easo, Frontex och Europol.

4

Frontex stationerar en permanent informationsansvarig på de grekiska öarna, och Easo har aktivt informerat migranterna om omplacering. Desinformation om uttalandet måste direkt motarbetas genom en slagkraftig EU-kampanj.

2. Återsändande av alla nya irreguljära migranter från Grekland till Turkiet

Enligt den första punkten i uttalandet ska alla nya irreguljära migranter och asylsökande vars asylansökning avvisats och som tar sig från Turkiet till de grekiska öarna återsändas. Som sägs i kommissionens meddelande av den 16 mars 2016 De nästa operativa stegen i samarbetet mellan EU och Turkiet på migrationsområdet⁴ ska formerna för dessa återsändanden helt följa kraven i EU-rätten och folkrätten samt principen om non-refoulement. Processen har inletts.

Nuläge

Återsändandet av irreguljära migranter inleddes den 4 april. Sammanlagt 325 personer som tagit sig in irreguljärt och inte ansökt om asyl efter den 20 mars har återsänts från Grekland till Turkiet, varav 240 pakistanier, 42 afghaner, 10 iranier, 7 indier, 5 bangladeshier, 5 irakier, 5 kongoleser, 4 srilankeser, 2 syrier, 1 somalier, 1 ivorian, 1 marockan, 1 egyptier och 1 palestinier. Totalt har under 2016 hittills 1 292 migranter återsänts enligt det bilaterala återtagandeavtalet mellan Grekland och Turkiet, och de flesta återsändes i mars⁵.

För att underlätta återsändandena och se till att processen kan fortsätta har ett antal omfattande juridiska och logistiska åtgärder varit nödvändiga.

2.1. Juridiska åtgärder

För att dessa åtgärder ska kunna tillämpas helt i överensstämmelse med EU-rättens och folkrättens krav har både Grekland och Turkiet genomfört en rad lagändringar. Den 3 april antog Grekland en lag⁶ med de bestämmelser som krävs för en fullständig tillämpning av begreppen säkert tredjeland och säkert första asylland samt införde ett påskyndat förfarande för granskning av asylansökningar, inklusive överklaganden. För närvarande är 20 överklagandekommittéer verksamma för att som andra instans granska alla pågående asylärenden före slutet av 2016. Enligt den nyligen antagna lagen är dessa kommittéer också ansvariga för att granska alla överklaganden av beslut i första instans från och med den 4 april under en övergångsperiod på sex månader, tills den nya oberoende överklagandemyndigheten och de nya överklagandekommittéerna är inrättade och i drift. Justeringar görs av pågående projekt, bl.a. ett projekt för minskning av överklagandekommittéernas ärendebalans⁷, så att kommittéerna kan gripa sig an det ökande arbetet ute på öarna. Den nya nationella lagstiftningen stadgar också om tillsättning av fler kommittéer och användning av tele- och videokonferenser under asylförfaranden i alla instanser.

Den 6 april antog Turkiet lagstiftning⁸ för att klargöra att syriska medborgare som återvänder enligt det nya systemet får begära och beviljas tillfälligt skydd, som omfattar både tidigare registrerade och oregistrerade syrier i Turkiet. Förutom lagändringarna har Turkiet i en skrivelse av den 12 april 2016 också gjort en generell utfästelse om att återvändande syrier kommer att ges tillfälligt skydd när de återvänder. Diskussioner pågår om utfästelser för andra än syrier.

4 COM(2016) 166 final, 16 mars 2016.

5 Som jämförelse kan nämnas att bara åtta personer återsändes 2015.

6 Lag 4375 (Greklands officiella tidning A'51/3 april 2016) om organisation och verksamhet vid asyltjänsten, överklagandemyndigheten, mottagnings- och identifieringstjänsten samt om inrättande av generalsekretariatet för mottagning är införlivandet i grekisk lag av direktiv 2013/32/EU om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning) (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60). Dessutom antogs bl.a.

bestämmelser om anställning av personer som åtnjuter internationellt skydd.

7 Överklagandekommittéer enligt artiklarna 26 och 32 i presidentdekret 114/2010 (Greklands officiella tidning A’195/22 november 2010).

8 Förordning nr 2014/6883 om tillfälligt skydd och förordning nr 2016/8722 om ändring av förordningen om tillfälligt skydd.

5

Individer återsänds enligt det befintliga bilaterala återtagandeavtalet mellan Grekland och Turkiet.

Kommissionen har även gjort framsteg med återtaganden mellan EU och Turkiet, varför det bilaterala avtalet kommer att ersättas av ett återtagandeavtal mellan EU och Turkiet redan från och med den 1 juni (istället för den 1 oktober 2017 som ursprungligen planerades). Den 1 april antog EU:s och Turkiets gemensamma återtagandekommitté beslutet om att tidigarelägga ikraftträdandet av bestämmelserna om återtagande av tredjelandsmedborgare till den 1 juni 2016, och beslutet träder i kraft så snart som det turkiska parlamentet gett sitt godkännande. Kommissionen kommer att fortsätta att bevaka genomförandet av avtalet med avseende på turkiska medborgare och förberedelserna inför återtagande av tredjelandsmedborgare, och kommer att hålla nästa sammanträde före slutet av april.

Turkiet har även godtagit ett bilateralt genomförandeprotokoll till återtagandeavtalet med Tyskland, och håller på att förhandla om protokoll med Bulgarien och Grekland.

2.2. Operativa åtgärder

Kommissionen har de senaste veckorna samarbetat nära med de grekiska och turkiska myndigheterna för att förbättra de praktiska och logistiska resurserna och personalresurserna så att återsändanden kan genomföras utan problem. Kommissionen bistår de grekiska myndigheterna med expertis och medel från EU-budgeten, genom att samordna verksamheten på fältet under ledning av EU- samordnaren samt genom stöd från de andra medlemsstaterna och från EU-organen.

Först och främst har Grekland på en vecka flyttat de flesta migranter som anlänt till öarna före den 20 mars till fastlandet. Med stöd från kommissionen och Frontex håller mottagningscentrumen på att byggas om för att underlätta snabba återsändanden till Turkiet från öarna och integration av återtagande- och asyltjänstemän i centrumens infrastruktur och arbetsgång. Visserligen har antalet nyanlända från Turkiet minskat avsevärt, men alla nyanlända utgör en extra belastning på en redan ansträngd mottagningskapacitet, särskilt med tanke på att barn och utsatta grupper behöver särskild uppmärksamhet och eftersom väsentliga tjänster som städning, bespisning och medicinskt stöd måste tillhandahållas.

Tills helt nyligen var det bara få av de som anlände till Grekland som sökte asyl. Inför utsikterna till snabbt återtagande av Turkiet har dock antalet asylansökningar ökat de senaste två veckorna, då nästan 2 000 asylansökningar lämnades in i Grekland. Den långa handläggningen anstränger den redan hårt belastade grekiska asyltjänsten. Därför införs påskyndade förfaranden i alla steg av processen, från den första intervjun till överklagandet, nu på öarna i enlighet med direktivet om asylförfaranden⁹. För att ge de grekiska myndigheterna mer stöd utlyste därför Easo och Frontex två ytterligare ansökningar för experter den 19 mars. Alla medlemsstater har lämnat utförliga uppgifter med siffror om sina bidrag enligt följande:

Beledsagare Återvändande- och återtagandeexperter

Frontex begäran 1 500 50

Utlovat 739 57

Namngivna experter 724 57

Utstationerade experter

318 21

Asylhandläggare Tolkar

Easos begäran 472 400

Utlovat 470 86

Namngivna experter 124 84

Utstationerade experter

63 67

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning).

6

Således har Easo successivt skickat ut asylhandläggare till öarna – 32 asylhandläggare var i tjänst i början av april och 60 handläggare den 18 april. Förhoppningsvis ska man i mitten av maj komma upp i full kapacitet att handlägga omkring 200 ärenden om dagen. Tolkar är svåra att hitta, eftersom den kompetens och de språkkombinationer som krävs är sällsynta: behoven har tillgodosetts på kort sikt med utfästelser från medlemsstaterna (86), frilanstolkar godkända av EU-institutionerna (32) och Easos upphandling, men det finns en risk för att tolkar kommer att saknas när verksamheten ökar i omfattning de närmaste dagarna och veckorna. Nu har 67 tolkar stationerats ut, och diskussioner pågår mellan kommissionen, Easo och den grekiska asyltjänsten om hur man kan se till att tolkningen håller jämna steg med den ökande asylhandläggningskapaciteten.

För att migranter som irreguljärt tagit sig in i Grekland från Turkiet efter den 20 mars ska kunna återsändas ges stöd till den grekiska polisen av återtagandeexperter från EU-länderna som tillhandahålls via Frontex. Dessutom har totalt 25 turkiska sambandsmän stationerats i de grekiska mottagningscentrumen och 5 grekiska sambandsmän till ankomstorterna i Turkiet för att sköta effektiv kommunikation i realtid mellan återtagandekontoren på bägge sidor och samordna detaljerna i återsändandeverksamheten. Påskyndade operativa arrangemang mellan Grekland och Turkiet diskuteras också för att möjliggöra återsändanden av migranter i större skala. Frontex har sett till att det finns fortskaffningsmedel att tillgå för återsändandena, bl.a. 24 busar, fem färjor och ett charterplan, och skickat ytterligare 339 tjänstemän till Lesvos och Chios till stöd för återtagandena¹⁰. 2.3. EU:s ekonomiska stöd

Det har beslutats att EU-budgeten skulle täcka kostnaderna för återsändanden, och uppskattningsvis 280 miljoner euro kommer att tillhandahållas i sex månader för detta. Dessutom har Frontex 66,5 miljoner euro tillgängligt under 2016 för finansiering av återsändanden i medlemsstaterna¹¹. Diskussioner pågår om medelstillskott till både Frontex och Easo, antingen genom tillskott till deras driftsbudget eller genom extraordinärt stöd från Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet. Extraordinärt stöd finns också tillgängligt på begäran.

Grekland har redan fått 181 miljoner euro nödfinansiering sedan 2015, utöver de 509 miljoner euro som redan anslagits till Grekland i dess nationella program. Mer medel avsatta för Grekland finns för mottagningscentrum, återsändanden och extra personal. Det är särskilt viktigt att den grekiska asyltjänsten kan bevara sin kapacitet på lång sikt. Därför pågår diskussioner om nödvändigt ekonomiskt stöd till mer personal vid asyltjänsten, rekrytering av tolkar, operativt stöd till den grekiska polisens verksamhet vid de yttre gränserna samt för att åtgärda överklagandekommittéernas ärendebalans.

Utmaningar och nästa steg

 Fortsätta att snabbt och storskaligt öka den grekiska asyltjänstens kapacitet att handlägga asylansökningar individuellt med lämpliga former för överklagande och handläggning av alla ansökningar utan förseningar.

 Genomföra den sista delen av satsningen på ökat stöd från medlemsstaternas långvariga experter via Easo och Frontex, särskilt tolkar.

 Öka kapaciteten för förvar/sluten mottagning med tanke på att antalet migranter som söker asyl ökar, och garantera lämpliga förhållanden i sådana förvar.

 Övervaka all handläggning i mottagningscentrumen som rör återsändanden, och vid behov ändra handläggningen.

 Särskilt uppmärksamma barn och utsatta grupper i mottagningscentrumen, och se till att Turkiet fortsätter att identifiera och ta hand om utsatta grupper.

10 Här ingår både återtagandetjänstemän och beledsagare, och är ett tillskott utöver de 735 tjänstemän som var verksamma i Grekland före den 20 mars 2016 (besättning på patrullfartyg och helikoptrar, fingeravtrycksspecialister, utfrågningsspecialister och preliminärundersökare) inom insatsen Poseidon.

11 Här ingår ersättning av kostnaderna för Frontex återsändandeexperter, transportkostnader (inkl. fartyg som tillhandahålls via Frontex) och poliser som beledsagar återsändanden (inkl. utlånade poliser från andra medlemsstater enligt bilaterala avtal om polissamarbete).

7

 Fortsätta med de praktiska förberedelserna inför det fullständiga ikraftträdandet av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet i juni 2016.

3. Vidarebosättning från Turkiet till EU enligt principen ”ett till ett”

Nuläge

En mekanism har inrättas med stöd av kommissionen, EU-organen, de andra medlemsstaterna och UNHCR, för att se till att systemet börjar tillämpas omedelbart. De första vidarebosättningarna från Turkiet enligt uttalandet ägde rum den 4–5 april när 74 syriska asylsökande vidarebosatte sig i Tyskland, Finland och Nederländerna. Sammanlagt har nu 103 syriska medborgare vidarebosatts från Turkiet till Tyskland, Finland, Nederländerna och Sverige.

3.1. Juridiska åtgärder

Vidarebosättning enligt ett till ett-systemet kommer först och främst att ske enligt de åtaganden som medlemsstaterna gjorde i juli 2015. Som kommissionen meddelande förra veckan finns fortfarande 16 800 platser tillgängliga av de ursprungliga 22 504 platserna, även om en del kommer att gå åt för vidarebosättning från Jordanien och Libanon. Allt annat behov av vidarebosättning kommer att tillgodoses genom liknande frivilliga arrangemang upp till totalt ytterligare 54 000 personer.

Kommissionen föreslog¹² den 21 mars att de 54 000 platser som ursprungligen hade avsatts för omplacering skulle användas för laglig inresa av syrier från Turkiet till EU för vidarebosättning, humanitärt mottagande eller andra lagliga vägar såsom humanitära visum, stipendier, familjeåterföring o.d. Kommissionen ser fram emot att rådet snarast antar förslaget. Det skulle leda till att det totala antalet vidarebosatta skulle bli omkring 70 800 personer¹³.

3.2. Operativa åtgärder

För att påskynda genomförandet av vidarebosättningsdelen av ett till ett-systemet har rutiner utarbetats i samarbete mellan kommissionen, medlemsstaterna¹⁴, Easo, UNHCR och Turkiet och kommer snart att vara helt färdiga. Systemet går ut på att Turkiet först lämnar en lista till UNHCR på syrier som vill vidarebosätta sig, och UNHCR bedömer sedan deras utsatthet¹⁵ och hänvisar dem till enskilda medlemsstater. Medlemsstaterna fattar det slutgiltiga beslutet om vilka personer som får vidarebosätta sig och genomför sina egna säkerhetskontroller.

Att genomföra ett till ett-systemet enligt uttalandet från EU och Turkiet förutsätter inte bara god samordning utan även gemensam beslutsamhet. Det är särskilt viktigt att medlemsstaterna bidrar till vidarebosättning på ett snabbt, långsiktigt och förutsägbart sätt. Nära övervakning krävs för att se till att antalet vidarebosättningar i EU från Turkiet håller jämna steg med återsändandena av syrier från Grekland till Turkiet. Medlemsstaterna behöver planera sina åtaganden om vidarebosättning med detta i åtanke, och ta hänsyn till att UNHCR och de enskilda vidarebosättningskandidaterna behöver en viss förutsägbarhet, samtidigt som det normala vidarebosättningsförfarandet behöver kortas väsentligt (från 12 månader i normalfallet till några veckor). Kommissionen kommer att försöka att övervinna eventuella hinder och se till att verksamheten samordnas.

Utmaningar och nästa steg

12 Förslag till rådets beslut om ändring av rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland, COM(2016) 171 final, 21 mars 2016.

13 Bestående av återstoden av vidarebosättningsplatserna från juli 2015 och de 54 000 omplaceringsplatser som hålls i reserv.

14 Här ingår också Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.

15 FN.s kriterier för utsatthet: Utsatta kvinnor och flickor, överlevande efter våld eller tortyr, flyktningar med rättsligt eller fysiskt skyddsbehov, flyktningar med medicinska behov eller funktionshinder samt utsatta barn och ungdomar.

8

 Fortsätta snabb, långsiktig och förutsägbar vidarebosättning från Turkiet till EU, och se till att antalet vidarebosättningar håller jämna steg med återsändandena av syrier från Grekland till Turkiet.

 Anta förslaget att de 54 000 platser som ursprungligen avsetts för omplacering ska användas för vidarebosättning.

 Slutföra och genomföra rutinerna för ett till ett-systemet.

 Se till att Turkiet slutför de asylförfaranden som inletts, så att flyktingstatus beviljas dem vars asylansökningar bifalls.

4. Hindra att nya rutter för irreguljär migration uppkommer till sjöss eller på land

Ett av de viktigaste målen för uttalandet från EU och Turkiet är att stoppa de irreguljära flödena längs den östra Medelhavsrutten. Att hejda flödena längs en rutt riskerar att öka trycket på de andra rutterna.

Smugglarna kommer att fortsätta att försöka utnyttja utsatta migranter och försöka finna nya rutter.

För ögonblicket finns det inget som tyder på att nya rutter utvecklas som en direkt följd av uttalandet och ansträngningarna att begränsa flödena längs den östra Medelhavsrutten. Läget bevakas noga De alternativa rutter som mest sannolikt kan komma att utökas är bl.a. den grekisk-albanska landgränsen och sjörutten mellan Italien och Grekland/Albanien, landgränsen mellan Turkiet och Bulgarien/Grekland, den grekisk-bulgariska landgränsen samt den centrala Medelhavsrutten.

Förändringar i flödena över Svarta havet och Ukraina, flödena på Nordkalotten (Rysslands gräns mot Finland och Norge) och längs den västra Medelhavsrutten bevakas noga av kommissionen och Frontex. Hittills har dock inga betydande förändringar av rutterna observerats. Genom det europeiska gränsövervakningssystemet (Eurosur) sprider Frontex incidentrapporter och operativ information och utför riskanalyser för att snabbt identifiera alla förändringar av migrationsrutterna. Olika övervakningsverktyg, bl.a. satellittjänster, används för Adriatiska havet och Medelhavet.

Frontexinsatsen Triton i centrala Medelhavet har också utvidgats till delar av Adriatiska havet mellan Grekland, Italien och Albanien. Inom Triton genomförs också flygövervakning mellan Italien och Albanien.

5. Frivilligt humanitärt mottagandesystem

För att det frivilliga humanitära mottagandesystemet tillsammans med Turkiet, i enlighet med kommissionens rekommendation¹⁶, verkligen börjar fungera när de irreguljära gränspasseringarna mellan Turkiet och EU upphör, eller åtminstone avsevärt och varaktigt minskat, pågår arbete med att omsätta systemet i praktiken genom att komma överens om rutiner för EU-länderna, de associerade länderna och Turkiet. Medlemsstaternas frivilliga bidrag till systemet dryftas just nu också i rådet.

6. Viseringsliberalisering

Vid toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 enades man om en ambitiös agenda för de turkiska myndigheterna och siktet inställt på viseringsliberalisering under hösten 2016, men i uttalandet från EU och Turkiet tidigarelades det fullständiga genomförandet av färdplanen för viseringsliberalisering för alla deltagande medlemsstater, så att visumtvånget hävs för alla turkiska medborgare senast i slutet av juni 2016, förutsatt att alla krav är uppfyllda.

Sedan den andra rapporten om Turkiets fullgörande av kraven i färdplanen för viseringsliberalisering¹⁷ har mycket gjorts på flera områden i färdplanen. Några exempel: nya regler har antagits om tillämpningen av lagen om utlänningar och internationellt skydd, nya regler har antagits om interinstitutionellt samarbete och samordning inom gränsförvaltningen, ett återtagandeavtal med Pakistan har ratificerats, tre tilläggsprotokoll till Europarådskonventionen om utlämning har undertecknats och Turkiet och Europol har enats om utnämningen av en turkisk sambandsman. Som

16 Kommissionens rekommendation av den 15 december 2015 om ett frivilligt humanitärt mottagandesystem med Turkiet, C(2015) 9490

17 COM(2016) 140 final, 4 mars 2016.

9

nämns ovan i kapitel 2 om återsändanden har den praktiska tillämpningen av återtagandeskyldigheterna mellan Turkiet och Grekland avsevärt förbättrats.

Kommissionen kommer att lägga fram sin tredje lägesrapport den 4 maj, och om Turkiet gör vad som krävs för att uppfylla de återstående kraven kommer rapporten att åtföljas av ett förslag om att Turkiet ska överföras till förteckningen över visumfria länder¹⁸.

Kommissionen uppmuntrar Turkiet att fortsätta sitt intensiva arbete med att uppfylla alla krav i färdplanen, särskilt följande:

 Minska ärendebalansen på omkring 140 000 asylansökningar, och samtidigt garantera att beslut om nya asylansökningar registreras inom rimlig tid och fattas inom lagfästa frister.

 Se till att ge alla flyktingar laglig tillgång till arbetsmarknaden, på ett liknande sätt som de åtgärder som vidtogs i januari för syriska flyktingar med tillfälligt skydd.

 Se över den turkiska visumpolitiken, särskilt för att skärpa eller införa visumtvång för medborgare i länder med hög migrationsrisk som för närvarande inte behöver visum för att resa in i Turkiet.

 Tillåta icke-diskriminerande visumfri inresa på turkiskt territorium för medborgare i alla EU- länder.

 Se till att lagstiftningen om skydd av personuppgifter uppfyller EU:s krav för att möjliggöra ökat samarbete mellan EU och Turkiet inom allmän ordning och säkerhet.

 Göra allt som krävs för att uppfylla återstående krav i fråga om skydd av grundläggande rättigheter, i enlighet med den andra rapporten om färdplanen för viseringsliberalisering.

 Fortsätta att förbättra tillämpningen av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet i fråga om alla medlemsstater, inbegripet återtagande av turkiska medborgare, och se till att tredjelandsmedborgare faktiskt återtas enligt gällande bilaterala åtaganden.

 Skapa förutsättningar för faktisk tillämpning av bestämmelserna om återtagande av tredjelandsmedborgare i återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet från och med den 1 juni 2016.

7. Faciliteten för flyktingar i Turkiet

Förutom 1 miljard euro från EU-budgeten har nu 16 EU-länder¹⁹ skickat in sina bidragsutfästelser, som omfattar 1,61 miljarder euro av de 2 miljarder euro som utlovats för 2016–2017. Av de 250 miljoner euro som avsatts i EU-budgeten för faciliteten för flyktingar i Turkiet (nedan kallad faciliteten) för 2016 undertecknades de första kontrakten på 77 miljoner euro den 4 mars och de första utbetalningarna gjordes den 18 mars²⁰.

Programplaneringen och projektförberedelserna inom faciliteten har påskyndats. Upplägget för påskyndat genomförande av faciliteten²¹ omfattar de nedanstående finansieringsområdena²². Den gemensamma behovsanalysen för EU och Turkiet förväntas bli färdig i slutet av april och läggas fram för styrkommittén den 12 maj. Ett nära samarbete med de turkiska ministerierna sörjer för en känsla av ansvar för de turkiska myndigheterna, vilket är en förutsättning för ett framgångsrikt genomförande.

Humanitärt bistånd

De första tre områdena rör humanitärt bistånd:

18 Förordning (EG) nr 539/2001, bilaga II.

19 Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Irland, Italien, Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Sverige och Förenade kungariket.

20 Två omfattande projekt inleddes om livsmedelsbistånd (40 miljoner euro, som genomförs av Världslivsmedelsprogrammet) och skolgång för flyktingbarn (37 miljoner euro, som genomförs av Unicef).

Livsmedelsprojektet bidrar till att hålla 735 000 flyktingar med mat de närmaste sex månaderna, medan skolprojektet gör att ytterligare 110 000 flyktingbarn kan gå i skola.

21 Genomförandepartner måste väljas i enlighet med EU-budgetens och det valda instrumentets regler och rutiner, och så att verksamheten blir så effektiv som möjligt.

22I bilaga 1 finns mer information om arbetet med att snabbt genomföra faciliteten sedan den 18 mars.

10

1) På kort sikt se till att fortsätta och expandera EU:s befintliga humanitära bistånd i Turkiet genom anslag på 165 miljoner euro från kommissionens budget: den första omgången på 90 miljoner euro hade i mitten av april kontrakterats ut på 16 partner. Den andra omgången på 75 miljoner euro kommer att kontrakteras ut före slutet av juli. Verksamheten inriktas på grundläggande behov, särskilt stöd till utsatta grupper, bl.a. i form av skydd av barn, kvinnohälsa och utbildning i nödlägen.

2) Ta fram ett rutinmässigt integrerat medelöverföringssystem med elektroniska kort som täcker de mest utsatta flyktingarnas grundläggande behov genom månatliga överföringar på hushållsnivå. Dessa överföringar gör att flyktingarna kan täcka sina mest akuta behov av kost och logi och kan också användas för tillgång till utbildning och vård. Detta s.k. sociala nödskyddsnät är det främsta sättet att tillhandahålla humanitärt bistånd inom faciliteten och gör att hjälpen kan nå fram på ett förutsägbart, värdigt, kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt, och skapar incitament för en stabilare tillvaro för de mest utsatta flyktingarna.

3) Ge stöd till skyddsverksamhet och särskilt kompletterande bistånd in natura (tillhandahållande av andra föremål än livsmedel och omedelbart stöd som tält och madrasser) till de mest utsatta flyktingarna i och utanför lägren. Detta kan också omfatta informellt lärande och kompletterande hälsoprojekt (se nedan). En finansieringsbuffert kommer också att avsättas så att oförutsedda, akuta humanitära behov kan tillgodoses snabbt.

De andra och tredje humanitära finansieringsområdena kommer att börja fungera i juli respektive oktober 2016, med totala anslag på uppskattningsvis 435 miljoner euro. Det humanitära biståndet inom faciliteten kommer att tillhandahållas enligt EU-lagstiftningen om humanitärt bistånd och enligt principerna i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd.

Utbildning, vård, infrastruktur och socioekonomiskt stöd

Flera finansieringsområden ska inriktas på följande:

1) Före slutet av april teckna kontrakt om ytterligare sex projekt för 76 miljoner euro som redan identifierats av EU:s förvaltningsfond för Syrien. Två nya projekt på 88 miljoner euro är på gång och kan eventuellt bli föremål för kontrakt i slutet av juli. Dessa projekt ska understödja försörjningen för syriska flyktingar och deras värdsamhällen, med bl.a. fokus på högre och icke-formell utbildning, yrkesutbildning, lärarutbildning, psykosocialt stöd och hälsa. Kommissionen kommer att fortsätta att genomföra en del av den finansiering som samordnas genom faciliteten genom EU:s förvaltningsfond för Syrien, bl.a. inom tillträde till arbetsmarknaden, åtgärder i närsamhället, småskaliga initiativ, övrig integration och mjuka åtgärder.

2) Inom faciliteten har en särskild åtgärd²³ på 60 miljoner euro antagits för att täcka kostnaderna för livsmedel, vård och logi för migranter som återvänt till Turkiet²⁴. För effektivitetens, ändamålsenlighetens, långsiktighetens och ansvarsfördelningens skull ska åtgärden genomföras genom ett direkt avtal med det turkiska inrikesministeriet. Det har tillämpats från och med den 4 april då uttalandet från EU och Turkiet började tillämpas fullt ut.

23 Särskilda åtgärder finansieras enligt föranslutningsinstrumentet, och genomförs med direkta bidrag till de berörda turkiska myndigheterna. Det garanterar att åtgärderna genomförs effektivt och verkningsfullt inom befintliga mekanismer, att fasta kostnader undviks och att åtgärderna blir långsiktiga. Stödgrundande kostnader ska bygga på faktiska, verifierbara kostnader och de turkiska myndigheterna får ersättning för på förhand överenskomna uppgifter. Ett sådant direkt avtal innebär inte att de turkiska partnerna får genomförandebefogenheter eller utrymme för politiska beslut om hur medlen ska fördelas. Bägge avtalen ska omfatta en klausul om omallokering till alternativa genomförandesätt inom faciliteten.

24 Kommissionens genomförandebeslut av den 19 april 2016 om antagande av en särskild åtgärd för migranter som återvänder till Turkiet, som ska finansieras av Europeiska unionens allmänna budget, C(2016) 2435 final.

11

3) Kommissionen kommer att ta fram en särskild åtgärd för flyktingars utbildning och hälsa inom faciliteten.

4) Kommissionen kommer också att samverka med de internationella finansinstituten och se till att de är involverade i stödet till områdena infrastruktur och socioekonomiskt stöd.

Utmaningar och nästa steg

 De återstående 12 medlemsstaterna²⁵ lämnar bidragsutfästelser under våren.

 Redan inledda projekt genomförs fullt ut i fråga om livsmedel och skolgång, liksom den särskilda åtgärden om stöd till återvändande migranter.

 Sex ytterligare projekt kontrakteras före slutet av april 2016.

 På grundval av EU:s och Turkiets gemensamma behovsanalys påskyndas programplaneringen och projektförberedelserna ytterligare före slutet av juli 2016.

 Fler humanitära insatser inleds i juli–oktober 2016.

 Särskilda åtgärder och insatser inom EU:s förvaltningsfond för Syrien inleds för utbildning, hälsa och andra områden.

8. Förstärkning av tullunionen

I maj 2015 enades kommissionen och den turkiska regeringen om att börja verka för modernisering och utökning av tullunionen. Kommissionen inledde en konsekvensbedömning²⁶ i augusti 2015, och siktar på att lägga fram förhandlingsdirektiv under 2016. Ett offentligt samråd²⁷ inleddes den 16 mars och kommer att avslutas den 9 juni 2016.

9. Anslutning

Arbetet pågår med kapitel 33 (finans och budget). Kommissionen anser att konstaterandena om kapitlet i dess genomgångsrapport från 2008 överlag förblir giltiga, varför kommissionen står fast vid sin rekommendation att öppna kapitlet. Rådet har bett Turkiet att lägga fram sin ståndpunkt i förhandlingarna. Kommissionen kommer att lägga fram ett utkast till gemensam ståndpunkt inför rådet senast i slutet av april 2016.

Förberedelserna pågår i rask takt inför öppnandet av fem kapitel till, utan att det föregriper medlemsstaternas ståndpunkter enligt gällande regler. Kommissionen bekräftar sitt mål att färdigställa allt underlag som behövs under våren och lämna det till rådet enligt följande:

 Förberedelserna håller på att bli färdiga inom energi (kapitel 15). En uppdaterad genomgångsrapport kommer att läggas fram av kommissionen senast i slutet av april 2016.

 På de viktiga områdena rättsväsende och grundläggande rättigheter och rättvisa, frihet och säkerhet (kapitlen 23 och 24) pågår tekniska diskussioner inför underkommitténs sammanträde i slutet av april. Dessa kapitel omfattar en rad frågor av avgörande betydelse, såsom grundläggande rättigheter, yttrandefrihet, rättsväsende, korruptionsbekämpning, migration- och asylpolitik, visumregler, gränsförvaltning, polisiärt samarbete samt kampen mot organiserad brottslighet och terrorism. EU förväntar sig att Turkiet iakttar högsta möjliga krav på demokrati, rättsstat och respekt för de grundläggande rättigheterna inbegripet yttrandefrihet. Kommissionen planerar att lägga fram uppdaterade genomgångsrapporter i maj 2016.

25 Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Grekland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Spanien.

26 http://ec.europa.eu/smart-regulation/roadmaps/docs/2015_trade_035_Turkiet_en.pdf.

27 http://trade.ec.europa.eu/consultations/index.cfm?consul_id=198.

12

 För utbildning och kultur (kapitel 26) redovisade Turkiet sin nya förhandlingsposition den 24 mars, och på denna grundval kommer kommissionen att utarbeta ett utkast till gemensam ståndpunkt före slutet av april 2016.

 Europeiska utrikestjänsten håller på att uppdatera genomgångsrapporten om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken (kapitel 31) och den ska läggas fram före slutet av april 2016.

10. Humanitära förhållanden i Syrien

Att förbättra de humanitära förhållandena inne i Syrien och förhindra att ännu fler människor fördrivs är alltjämt ett gemensamt mål för både EU och Turkiet, och kräver nära samarbete mellan EU och Turkiet för att uppbåda hjälp och trygga tillträdet för humanitärt bistånd till behövande i Syrien.

Sedan kommissionen lade fram sitt meddelande den 16 mars 2016²⁸ har både EU och Turkiet bidragit med betydande medel till de humanitära insatserna. EU och medlemsstaterna har med totalt 5,7 miljarder euro i bidrag sedan krisen utbröt varit den största givaren. Detta inkluderar 3,8 miljarder euro i humanitärt bistånd varav 1,3 miljarder euro från EU:s budget. Av detta är 45 % anslaget till livräddande verksamhet i själva Syrien, särskilt i belägrade eller otillgängliga områden, i samarbete med över 20 humanitära organisationer. Tillträde till de behövande är fortfarande den svåraste humanitära utmaningen i Syrien, och EU och Turkiet arbetar bägge aktivt i den humanitära arbetsgruppen inom den internationella stödgruppen för Syrien för fullständigt, obehindrat tillträde i hela Syrien och mot problem som byråkrati i Syrien. Arbetsgruppen har varit avgörande för tillhandahållandet av humanitärt bistånd till nästan 450 000 människor sedan årsskiftet. Turkiet har en central uppgift när det gäller underlättande av visering och registrering för lokala och internationella icke-statliga organisationer som verkar över gränsen och när det gäller att se till att humanitärt bistånd kan levereras till alla områden i Syrien som kan nås från Turkiet.

För att detta arbete ska fungera är det särskilt viktigt att lämna gränsöverskridande bistånd från grannländerna, däribland Turkiet. Under 2015 tillhandahölls 27 % av EU:s humanitära bistånd i Syrien från Turkiet. Detta är fortfarande högprioriterat, och inbegriper livräddande bistånd till de nu uppskattningsvis 60 000 människor som sitter fast i norra Syrien längs den turkiska gränsen. EU välkomnar det bistånd som Turkiet tillhandahåller i dessa områden.

EU kommer att fortsätta att ge humanitärt bistånd till människor i hela Syrien, oavsett var de befinner sig, efter deras behov. Under 2016 anslår EU inledningsvis 140 miljoner euro för livräddande verksamhet, och fortsätter inriktningen mot otillgängliga områden. Ett nära samarbete med Turkiet är en förutsättning för att utöka hjälpen i Syrien.

11. Slutsatser

Uttalandet från EU och Turkiet har börjat ge resultat. Den tydliga nedgången av antalet irreguljära migranter och asylsökande som tar sig från Turkiet till Grekland visar inte bara att det har avsedd verkan utan också att smugglarnas affärsmodell kan krossas. Att framgångsrikt genomföra uttalandet sänder en stark signal till migranterna att hoppa på en båt i Turkiet och riskera livhanken inte är rätt sätt att ta sig till Europa. Det finns en laglig, säker väg genom vidarebosättning. EU och medlemsstaterna måste förbli beslutsamma att genomföra uttalandet och vaksamma på de alternativa migrationsrutterna, som övervakas nära. Kommissionen står redo att agera snabbt om nya rutter skulle få ökad trafik.

Det har gjorts goda framsteg med att omsätta uttalandet i praktiken. De grekiska och turkiska myndigheterna, kommissionen, medlemsstaterna och EU-organen har med förenade krafter byggt upp former för handläggning av allt fler asylsökande i Grekland, återbördat irreguljära migranter säkert till Turkiet, sett till att asylsökande vid behov får skydd i Turkiet och öppnat en laglig väg till Europa genom vidarebosättning.

28 COM(2016) 166 final, 16 mars 2016.

13

Även om mycket har gjorts under den första tidens tillämpning av uttalandet återstår mycket att göra.

Vi kan inte slå oss till ro, särskilt som en av de största utmaningarna, nämligen den dagliga driften av återsändanden och vidarebosättning i fullständig överensstämmelse med EU-rätten och folkrätten, fortfarande återstår. Kommissionen kommer att vara helhjärtat involverad med alla delar av nästa fas, bl.a. genom att påskynda utbetalningarna inom faciliteten och starta projekt till stöd för syriska flyktingar i Turkiet. Kommissionen kommer att ge Turkiet stöd med det arbete som återstår för att uppfylla alla krav i färdplanen för viseringsliberalisering, i enlighet med uttalandet. Turkiet behöver göra mer för att se till att de som behöver internationellt skydd får det stöd de behöver, bl.a. genom faciliteten. Medlemsstaterna behöver öka sitt stöd till Grekland, inte bara för att ytterligare förbättra asylhandläggningen på öarna utan också för att hjälpa Grekland att hantera den humanitära situationen genom bl.a. snabbt genomförande av vidarebosättningsåtagandena.

Kommissionen anser att följande bör uppmärksammas särskilt:

 Alla medlemsstater bör öka sina utfästelser för att ge Easo och Frontex det stöd de begärt, och fullgöra sina utfästelser med högre intensitet. Särskilt viktigt är det nu med tolkar.

 För att vidarebosättningarna ska avlöpa smidigt behöver alla medlemsstater göra fler utfästelser och godta fler bosättare.

 Europaparlamentet och rådet bör så snart som möjligt slutföra beslutsprocessen om kommissionens förslag av den 21 mars 2016 att använda 54 000 platser som ursprungligen avsågs för omplacering till vidarebosättning i stället.

 Turkiet behöver göra det som krävs för att uppfylla de återstående kraven för viseringsliberalisering före slutet av april, så att visumtvången för turkiska medborgare kan hävas senast i slutet av juni 2016.

 De 12 medlemsstater – Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Grekland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Spanien – som ännu inte skickat in sina bidragsutfästelser till faciliteten bör göra det nu.

Kommissionen kommer i början av juni 2016 att lägga fram en andra lägesrapport om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet.