Kvalitetsredovisning Läsår Avdelning Valpen Fagerängs förskola

(1)

Kvalitetsredovisning

Läsår 2019-2020

Avdelning Valpen

Fagerängs förskola

(2)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Innehållsförteckning

Inledning och Pedagogisk idé ... 2

Fortbildning ... 2

Lärande miljöer ... 3

Område Normer och värden ... 5

Mål ... 5

Reflektion och analys ... 6

Ökad måluppfyllelse ... 7

Område Omsorg, utveckling och lärande Språkutveckling ... 9

Mål ... 9

Mål ... 14

Område Omsorg, utveckling och lärande Natur, teknik och miljö ... 17

Mål ... 17

Område Livsstil och Hälsa ... 20

Mål ... 20

Område Barns delaktighet och inflytande ... 23

Mål ... 23

Område Förskola och hem ... 26

Mål ... 26

(3)

TROSA KOMMUN Sida 2(28)

Inledning och Pedagogisk idé

Fagerängs förskola är en förskola med fem avdelningar Katten, Svanen, Valpen, Ekorren och Tuppen. Förskolan har profilen Lek, Rörelse och Återhämtning. Alla avdelningar har barn i åldrarna 1-5 år. Vår verksamhet ska präglas av omsorg, utveckling och lärande som bildar en helhet.

Vår värdegrund är att vara en arbetsplats och mötesplats där alla barn och vuxna ska bli sedda, bemötas med respekt och bli positivt bekräftande för den du är. Alla ska känna trygghet och gemenskap. Ingen ska bli

diskriminerad eller utsättas för kränkande behandling.

Alla pedagoger på Fagerängs förskola har gått utbildningen ABC, Alla barn i centrum. Utifrån utbildningen arbetar vi med att ha fokus på det som fungerar, vi ser det positiva i det barnen gör. Vi är närvarande och vägledande pedagoger som väljer våra strider.

Barn och vårdnadshavare introduceras i förskolan tillsammans genom föräldraaktiv inskolning under två veckor. Vi vill att barn och

vårdnadshavare skall känna sig välkomna i verksamheten samt känna sig trygga att komma med synpunkter och funderingar.

Vi arbetar med Grön flagg som är ett lärande inom hållbar utveckling, där vi omsätter kunskap till direkt handling. T.ex. hur vi påverkar vår miljö genom att sopsortera.

Vi anser att återhämtning är en viktig del i barnens utveckling. Varje dag erbjuds olika tillfällen för återhämtning, vissa barn sover, andra vilar till lugn musik eller ljudbok medans andra har uppevila med bokläsning eller

målning.

Vi har närproducerad och ekologisk mat som tillagas på förskolan.

Fortbildning

Gemensamma föreläsningar i Trosa kommun utifrån den reviderade Läroplanen Lpfö -18

• Utbildning och undervisning i förskolan - Christian Eidevald ht 18

• Undervisning i förskolan - Ann S Pihlgren ht 18

• Värna barns lekstyrka - Margaretha Öhman ht 19 1 pedagog är med i ett forskningsprojekt,

• Digitala verktyg och differentierad undervisning i Region Sörmlands tidiga skolår.

Gemensamma föreläsningar i Trosa kommun utifrån Förhållningssätt och Bemötande

(4)

• Lågeffektivt bemötande i förskolan; David Edfelt, leg. Psykolog ht 19

• Barn som väcker funderingar Ulrika Aspeflo vt 19

• Alla personal har gått utbildningen Alla Barn i centrum ABC 2016- 2020

1 personal/arbetslag har deltagit i

• Specialpedagogernas nätverk specialpedagogik, detta år har de arbetat utifrån föreläsningen av David Edfelt och även utifrån boken Rätt att leka. Vt19- ht20

• Språkutveckling – SPSM special pedagogiska skolmyndigheten ht 17 Fageräng och Väsby har dessutom deltagit i följande utbildningar:

• Autismspektrumtillstånd – Malin Bastmark beteendeanalytiker Annika Subotin vt 18

• Alla arbetslag har tillgång till handledning av Barn- och elevhälsan – Linda Eklund Kontinuiteten i handledning är utifrån avdelnings behov.

Rektor deltar i dessa handledningar.

Gemensamma föreläsningar i Trosa kommun utifrån Arbetsmiljö

• Att samarbeta i team - Siv Sagerberg vt 20

Fageräng och Väsby har dessutom deltagit i följande utbildningar:

• Utifrån samarbetet med Promas och deras massagestolar, erbjuds vi föreläsningar kontinuerlig, vi har genom åren fått - Hälsofrämjande kultur, Mental balans, Kroppen som energikälla 2018-2020

• Hälsoinspiratörsutbildning 1 personal/förskola, har gått Promas ut- bildningsdagar samt fått kontinuerlig fortbildning med Marie Maurit- zon Trosa Kommun

Gemensamma föreläsningar i Trosa kommun utifrån Normkritik

• Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 – Kristina Henkel ht 16

• Normkritik i praktiken - Maria Hulth ht 18 1 personal/arbetslag har deltagit i

• HBTQ Inkludering och Likabehandling – RSFU Max Hällström ht 17 Hälsosam förskola

• Hållbara måltider i Trosa kommun – Kommunekolog

• Hälsosam förskola – Miljökontoret

Lärande miljöer

Sommaren 2019 fick förskolan en ny läroplan (Lpfö18). Utifrån läroplanen arbetar och dokumenterar vi inom områdena Normer och värden, Språk, Matematik, Natur, teknik och miljö (NTA), livsstil och hälsa, barns

delaktighet och inflytande samt Förskola och hem. Vi sätter upp

dokumentationen i hallen för att synliggöra barnens lärande samt vårt

(5)

arbete utifrån läroplanen.

Vi har ändrat vår innemiljö utifrån den kompetensutveckling/utbildning vi som pedagoger har fått under året samt efter barnens behov och intresse.

Vi arbetar med fasta rutiner och tydlig struktur för att skapa en trygghet där barnen uppmuntras till att prova sig fram och uppleva nya saker. Alla barn får ingå i en mindre grupp för att ge alla barn förutsättningar till att utveckla olika lärande och ges möjlighet att bli sedd och hörd i ett mindre sammanhang.

Vi på Fageräng lägger stor vikt på att barnen ska få uppleva en lugn och stressfri miljö. Vi har skapat rum i rummen genom att dela av med hyllor etc.

Detta bidrar till att barnen delar upp sig i mindre grupper som skapar lekro och lugn. Vi har skapat små aktivitetshörnor med hjälp av bord och stolar där barnen i ett mindre sammanhang kan göra olika aktiviteter t.ex spel, pussel, skapa. Detta för att skapa ett lugn i vår verksamhet för både barn och pedagoger.

I alla våra rum har vi material tillgängligt och synligt. Materialet vi har använder oss av ska locka till lek och skapande. Vi tillför bildstöd, TAKK (Teckenkommunikation) och bildschema i vår innemiljö för att skapa trygghet och tydlighet för barnen.

Vi har en stor gård som vi utnyttjar dagligen, barnen har möjlighet att utmanas på ett lustfyllt sätt i olika grov/fin motoriska aktiviteter som tillexempel hinderbana, gruppstärkande lekar, skapande, bilbana och sagoläsning. Vi anpassar aktiviteter utifrån väder och vind. Vi är delaktiga pedagoger i barnens olika lekar och aktiviteter. I anslutning till förskolan har vi tillgång till flera lekparker samt skogsområden som är en fantastisk och utmanade arena för rörelse, lek och nya upptäckter.

(6)

Område Normer och värden Mål

Läroplanen (Lpfö-18) uttrycker följande mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället – sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

Arbetsplan

Som tidigare nämnts har all personal på Fageräng gått utbildningen ABC, alla barnen i centrum. Barnen möts med samma förhållningsätt vilket vi hoppas ska ge en trygghet hos alla barnen. Fagerängs förskola har även en gemensam värdegrund och en likabehandlingsplan som följs upp varje läsår.

Vi som personal arbetar nära barnen och stöttar och vägleder i konflikthantering. Vi samtalar om hur vi är mot varandra och är tydliga med att det inte är okej att göra illa varandra med ord eller handling. Vi uppmärksammar det positiva beteendet.

Vi har under läsåret ändvänt oss av lekgrupper för att vägleda barnen i deras lek.

För att barnen ska känna trygghet arbetar vi med fasta rutiner och tydlig struktur, vi är trygga och tydliga förebilder och vi uppmanar barnen att testa själva eller att ta hjälp av varandra när de stöter på problem. Det största målområde vi arbetar med varje dag är att hjälpa barnen i sin självständighetsträning, tex att ta mat själva, vid toalettbesök eller vid påklädning.

(7)

Under FN veckan arbetade vi med barnkonventionen. Ett arbete vi arbetar med dagligen men som vi valde att lyfta extra just denna vecka. Vi samtalade och diskuterade vilka rättigheter barn har. Eftersom barnkonventionen blev lag vid årsskiftet 2020 hade vi en ljusmanifestation tillsammans med Vagnhärads förskolor på Vagnhärads torg för att uppmärksamma detta.

Dokumentation

Vårt arbete under FN veckan

Reflektion och analys

Att alla barnen möts av samma förhållningsätt från all personal, att vi har en gemensam värdegrund och en likabehandlingsplan som hela Fagerängs förskola följer, hoppas vi att barnen på Valpen och deras vårdnadshavare ska känna trygghet hos oss. Vill ni läsa mer om vårt värdegrundsarbete hänvisar vi till vår likabehandlingsplan. På föräldrar enkäten som vårdnadshavarna gör en gång/år upplevde 9,2 av 10 (index) att deras barn kände sig trygga på Valpen. Även vi som

(8)

personalgrupp upplever att barnen känner sig trygga med att vistas på Valpen. Vi tror att våra fasta rutiner och den tydliga strukturen gör att barnen upplever trygghet men även personalens låga frånvaro från arbetet.

Vi pedagoger försöker ligga steget före vid konflikthantering. Vi delar barngruppen när vi märker att de behöver byta fokus. Vi uppmärksammar det positiva beteendet för att barnen ska vilja göra rätt i dessa situationer, detta utifrån utbildningen ABC och David Edfelt föreläsning. Vi arbetar lågaffektivt. Allt detta för att undvika, stötta och vägleda vid konflikthantering. Vi har nolltolerans mot kränkande handlingar.

Eftersom vi känner barnen upplever vi att vi många gånger hinner hjälpa barnen innan det uppstår en konflikt. Efter föreläsningen med David Edfelt fick vi

bekräftelse på att vårat förhållningsätt och arbetssätt gynnar vår barngrupp.

Vi har under läsåret haft ett nära samarbete med Trosa kommuns specialpedagog och vi som arbetslag läst boken ”rätt att leka” av Maggie Dillner och Anna Löfgren.

Vi har utifrån detta arbete använt oss av lekgrupper detta läsår. Vi har många barn med starka viljor i vår barngrupp, vi har i lekgrupperna tränat på att samarbeta för att få träna på att fungera enskilt och i grupp där man behöver lyssna och

reflektera över andras åsikter och uppfattningar men också för att kunna uttrycka sina egna. Margareta Öhman menar just det att lek är en förhandling, vi måste kunna ta hänsyn till andras lek idéer och för att förhandla om lekens innehåll.

Vi har även några barn som behöver utveckla sin lekförmåga där vi som pedagoger har varit med och stöttat och hjälpt dessa barn i deras lek. Vi som pedagoger är med som förebilder och för att vägleda även detta utifrån Margareta Öhmans föreläsning. När vi har arbetat med dessa barn har vi behövt fånga lekstunderna som uppstått här och nu, när intresset hos dessa barn funnits. Det har varit svårt att planera dagar och tider, det har varit svårt att locka till lek när intresset

saknats. Eftersom leken och det sociala samspelet är viktiga delar är det viktigt att alla barnen får chans och möjlighet att utveckla detta.

När vi följer våra rutiner och struktur ser vi att barnen är självständiga, barnen vet vad som förväntas av dem. Vid frånvaro av personal och när våra rutiner ändras ser vi att barnen faller tillbaka och blir mindre självständiga och kräver mycket

vuxenstöd. När barnen stöter på problem vid exempel påklädning tar barnen hjälp av varandra när vi som pedagoger uppmanar till detta. Det sker inte självmant än.

Arbetet kring Barnkonventionen och ljusmanifestationen upplever vi som ett lyckat inslag i vår verksamhet, barnen var engagerade och intresserade. Flera av barnen kan nu några av barnkonventionens 54 artiklar och vad de innebär. Fageräng har nu valt att skriva in denna aktivitet i vår planering för traditioner.

Ökad måluppfyllelse

Under våren 2020 och under hösten 2020 börjar 7 nya barn på Valpen. Vår

barngrupp kommer förändras och pedagoger och barn ska lära känna varandra. Vi kommer att arbeta vidare med våra fasta rutiner och tydliga struktur för att barnen ska känna trygghet. Vi fortsätter att arbeta låg affektivt och med vårat

förhållningsätt utifrån ABC.

(9)

Utifrån vår arbetsplan har vi uppnått våra mål inom normer och världen, vi kommer fortsätta att vägleda barnen i deras självständighetsträning och att uppmana att ta hjälp av varandra när det stöter på problem. Leken och det sociala samspelet är viktiga delar i vår vardag. Vi fortsätter att arbeta vidare med detta under

kommande läsår.

(10)

Område Omsorg, utveckling och lärande Språkutveckling

Mål

• fantasi och föreställningsförmåga,

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,

• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,

• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,

Arbetsplan

Språket utvecklas hela tiden och vi tar varje tillfälle att samtala med barnen. I samtalen hjälper vi barnen med att föra in nya ord och begrepp för att öka deras ordförråd och ordförståelse.

På Valpen använder vi oss av sagor i olika medier som digitala och andra, vi läser traditionsenliga böcker, vi använder oss av pollyglutt där lärplattan läser sagorna, vi dramatiserar sagor med hjälp av 3d och barnen får välja böcker med hjälp av

(11)

QRkoder. När vi lyssnat på en saga får barnen tillsammans med pedagogerna hjälpas åt att återberätta och samtala om boken.

Pollyglutt kan även översätta sagor till olika språk så att alla barn kan få höra sagor på sitt modersmål. Flerspråkighet är ett område som vi arbetat kring i läslyftet. Vi har via biblioteket som vi besöker med jämna mellanrum fått tips på olika böcker med annat modersmål. Vi tar ibland hjälp av barnens vårdnadshavare för att översätta ord eller när vi har frågor om barnens olika kulturer.

Vi har under läsåret haft olika läsgrupper där barnen har fått möjlighet till

språkutveckling, de har bland annat fått träna munmotorik, vi har läst böcker som vi återberättat och samtalat om för att öka barnens läsförståelse.

Inne på avdelningen har vi alfabetet synligt, vi har skyltar med barnens namn, böcker, pussel och spel om bokstäver. Barnen hjälper pedagogerna att göra dokumentationer. Vi använder oss av bildstöd och bildschema.

Detta läsår har vi använt oss av månadens tecken och till lucia tränade vi in vår luciasamling med tecken som stöd. Dokumentation

(12)

Ett av arbete kring läslyftet, polyglutt, olika språk, böcker.

Reflektion och analys

Under våra vardagliga rutiner som tillexempel i hallen, under samlingen eller vid lunchen arbetar vi med mindre barngrupper. Det blir då en lugnare stund där vi hinner samtala med barnen, vi som pedagoger kan sätta ord eller andra ord och begrepp på deras tankar och åsikter för att hjälpa barnen i deras språkutveckling.

Barnen på Valpen tycker om när vi dramatiserar sagor med 3d material eller när de får en saga läst för sig, vi kan se att en del barn behöver hjälp att koncentrera sig för att lyssna klart en saga. Vi som pedagoger få anpassa barnantalet som lyssnar för att behålla koncentrationen att lyssna färdigt på boken. När barnen använder sig av Pollyglutt och Qrkoder har vi under läsåret begränsat barn antalet till ett barn/saga. När fler barn skulle lyssna på saga via lärplattan blev det diskussioner och fokus från själva sagan försvann. När vi läst en bok hjälps vi åt att återberätta boken, här ser vi en stor variation hos barnen och vi har under läsåret arbetat med

(13)

läsgrupper för att träna barnens läsförståelse.

Vi har upplevt en stor variation i våra två läsgrupper. Den ena läsgruppen har kommit längre och gått in i olika ords betydelse. Barnen har visat att de har en större förståelse för böckernas innehåll och har haft avancerade diskussioner om böckerna de läst. Den andra läsgruppen fick vi backa från textens innehåll till att arbeta utifrån en bildpromenad, att samtala om bilderna och vad vi såg. Vi märkte att med fel samansättning av barn tappade det fokus från boken och stördes av yttre faktorer. När vi hade färre barn i läsgruppen upplevde vi att de blev ett annat fokus. Vi upplever att många barn behöver utveckla sitt ordförråd och

ordförståelse.

Pollyglutt är en app som förskolan har fördelen att arbeta med. Appen översätter sagor till olika språk. Barnen med annat modersmål pratar svenska när de vistas på Valpen. Vi som pedagoger uppmuntrar barnen till att prata och lära oss och andra barn ord på sina andra språk. Genom att barnen med annat modersmål kan lära både barn och pedagoger ord på andra språk gör att vi kan synliggöra andra språk och berätta värdet av att leva i ett samhälle med mångfald. När vi besöker

biblioteket lånar vi böcker på olika språk, områden vi arbetar med som

kompostering eller plantering och böcker som barnen själva väljer. Barnen visar glädje när vi besöker biblioteket. Läslyftet som är en kompetensutveckling har gett oss inspiration och idéer hur vi kan arbeta med olika språk.

Vi försöker inspirera barnen till skriftspråk genom att synliggöra ord och bokstäver inne på Valpen. Bildschema och bilder är symboler som också kan förmedla olika budskap. Vi ser att våra yngre barn blir inspirerade av att skriva via de äldre barnen och tränar gärna på att skriva sina namn med hjälp av våra namnskyltar.

När barnen lägger bokstavspussel och spelar bokstavsspel jämför de med alfabetet på väggen för att se om bokstäverna kommer i rätt ordning. De tränar på att ljuda det olika bokstäverna. Barnen är gärna med och hjälper oss pedagoger att göra dokumentationer. Ibland säger de vad vi ska skriva och de ser att deras ord även blir till en text som andra kan läsa.

Vi har under hela läsåret introducerat olika tecken som många av barnen lärt sig och ibland använder. Tecken som stöd använder vi i syfte som en hjälp för de barn som behöver utveckla sitt språk för att de ska kunna uttrycka sin vilja i avsaknad av ord. De kan till exempel visa tecknet för mjölk om de inte kan säga ordet mjölk ännu. Vid våra samlingar under december månad tränade vi in våra luciasånger där vi samtidigt gjorde tecken till. Detta var uppskattat hos de flesta av baren och vid ett par tillfällen i maj på uppmaning av baren tecknade vi och sjöng sankta lucia.

(14)

Ökad måluppfyllelse

Utifrån vår arbetsplan har vi uppnått våra mål inom språkutveckling och vi kommer nästa läsår att arbeta vidare med mindre grupper i våra övergångar för att hinna samtala med barnen. Vi fortsätter med läs och lekgrupper eftersom vi ser att många barn behöver mer av detta.

Vi fortsätter med tecken. Nya barn och nya modersmål och vi jobbar vidare med att synliggöra alla våra språk som barnen använder sig av på Valpen.

(15)

Område Omsorg, Utveckling och lärande Matematik

Mål

• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

Arbetsplan

Vi försöker hela tiden hitta matematik i vardagen som vi benämner med det matematiska begreppen och undersöker dessa för att öka förståelsen hos barnen för matematik. Barnen gör pärlplattor och halsband i mönster, vi benämner hel och halv när vi delar på frukten och vi benämner lägesbegreppen som i, under och på.

Stöter vi på problem undersöker vi olika lösningar för att komma fram till en lösning på egna eller andras problemställningar.

Vi använder oss av olika spel där barnen bland annat får träna på att räkna antal, ordning och former. Vi använder oss av bildschema för att resonera över tiden i förhållande till klockan.

(16)

Dokumentation

Ett av våra vardagliga matematiska samtal vid fruktstunden

Reflektion och analys

Barnen på Valpen har under detta läsår arbetar långa perioder med pärlplattor och halsband. För att utmana barnen i dessa aktiviteter har barnen fått välja

förutbestämda figurer att pärla eller att de ritat mönster på papper själva först vilka färger pärlorna på halsbandet ska ha.

Vi är noga med att benämna lägesbegrepp och ordningstal eftersom vi märker att många barn har svårt för dessa. Vi försöket hitta likheter med att det finns till exempel cirklar och kvadrater även ute i vår närmiljö när vi går på promenad. Som att vägskylten 30km/tim också är formen av en cirkel.

Under hösten var inte intresset så stort för spel hos barnen på Valpen. När vårterminen starta har många av barnen i framförallt jordguppsgruppen spelat mycket spel med oss som pedagoger men även tillsammans med kompisar. De spelar memory för att hitta par eller fruktträdgården där de får träna antal. Vi märker att de stora barnen börjar förbereda sig för förskoleklass och väljer gärna dessa aktiviteter.

Vi använder oss av både bildstöd och bildschema på Valpen. Bildschema hjälper många barn att veta vilken nästa aktivitet är. Barnen är väl medvetna att vi går ut

(17)

efter fruktstunden och när vi går in väntar lunchen. Vi som pedagoger kan ibland säga att en aktivitet sker till exempel efter mellanmålet. En del barn nöjer sig med att vi samtalar, andra barn har behov av att se bildschemat på dörren.

Under senare delen av vårterminen började de äldre barnen även intressera sig av klockan. Hur mycket den är eller att de undra hur många minuter något skulle ske, vi använder oss av våra timglas för att tydliggöra minuternas längd.

Ökad måluppfyllelse

Utifrån vår arbetsplan har vi uppnått våra mål inom matematik. Vi kommer att fortsätta arbeta vidare som vi gjort tidigare med att benämna det rätta

matematiska begreppen och undersöka matematik i vardagen.

(18)

Område Omsorg, utveckling och lärande Natur, teknik och miljö

Mål

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och

• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Arbetsplan

Under hösten blev Fagerängs förskola godkända för grön flagg och av det nio målen valde vi på Fageräng att arbetat med rörelse, sopsortering och plantering detta läsår. Rörelse är även vår profil och vi arbetar med det varje dag både i planerade aktiviteter och under den fria leken.

Sopsamlarmonsterna vägleder oss var vi ska slänga vårat skräp så att det blir sorterat rätt, papper slänger vi i Pappis och maten ska slängas i Kompostina tillexempel. Barnen följer med till återvinningscentralen för att tömma våra kärl.

Under våren deltog vi i håll Sverige rent och var med på deras skräp plockar dag.

Under våren valde vi att plantera olika ätbara växter som vi smakade på under våra måltider. Vi följer växterna från frö till skörd vilket vi hoppas barnen har fått en större förståelse och ett mervärde hos barnen för vår mat. Samtal om varför det är bra att odla och handla mat och grönsaker nära där vi bor försöker vi knyta ihop med att det är bra för får planet när maten och grönsakerna inte fraktas eller kommer i onödiga förpackningar. Vi som människor påverkar hur framtiden blir för de barn som kommer efter oss.

Vi letar aktivt efter inspirerande material inom bygg och konstruktion och vi

försöker utmana barnen i lego ritningar och material som inte har en förutbestämd konstruktion. Vi lånar och byter material från andra avdelningar för att de ska utmanas och inspireras till fortsatta byggen och konstruktioner.

(19)

Dokumentation

En dag upptäckte barnen att magneterna fastnar på elementet också

Reflektion och analys

Vi är glada över att få vara en del i grön flagg resan, vi får information och inspiration från andra förskolor och nästa läsår väljer förskolan nya områden att arbeta vidare med.

Soppsamlarmonstrerna är något som varit en del för barnen en längre tid men har under detta läsår fördjupat oss i de fyra monster vi använder oss av på Valpen. Vi har samtalat om att vi måste ta hand om vår planet och att det inte är okej att slänga skräp i naturen. Vi har sett filmer om vad som händer med maten vi kastar i den gröna påsen. Vi har gått på skräppromenader där vi sorterat vårt skräp för att sedan kasta det på återvinningscentralen. Barnen visar ett stort intresse och engagemang i arbetet med återvinningen. De är nyfikna och frågar ofta om de slängt skräpet i rätt låda. Vårdnadshavare har återkopplat att barnen även plockar skräp när de är på promenad under helgen. Från början var det stor variation i kunskap om återvinning, vi har tagit tillvara på de barn som haft förkunskap i ämnet så de har fått lära de som haft mindre förkunskaper.

Efter en omröstning bland barnen har vi under våren planterat, ärtskott, krasse, gurka, paprika, avocado, popcorn och köttbulle. Barnen har haft ett stort intresse och engagemang i våra växter. Redan efter några timmar gick barnen till våra

(20)

odlingar för att se om de hade växt. Barnen har hjälpt till att vattna och några av barnen kan berätta att växterna behöver sol, vatten och jord för att växa. Skulle växterna sakna något av dessa tre skulle de ruttna. Redan efter en vecka kunde vi skörda ärtskotten och krassen. Några av barnen vågade smaka och de tyckte att det smakade ärtor och gräs. Några barn tyckte att de smakade gott, andra tyckte att det smakade mindre bra. En fundering som kom upp var om kaniner tyckte om ärtskott, ett barn tog hem och matade sin kanin och det visade sig att kaniner inte tycker om ärtskott. Även popcorna och paprikorna tittade upp ur jorden efter drygt en vecka och vi fortsätter följa växternas utveckling och ser om vi kan skörda grönsaker av dessa under sensommaren. Efter fundering och diskussion undrade vi hur köttbullarna skulle se ut när de började växa men barnen kom fram till att köttbullar är gjorda av kött från kon eller grisen. Köttbullar har inga frön så den kommer inte att växa.

Barnen på Valpen tycker om och är intresserade av att bygga och konstruera. Det är en utmaning för oss pedagoger att hitta bra inspirerande material för att utmana deras fantasi och kreativitet. I år har vi utöver lego, duplo, tågbana och andra köpta material försökt samla material som inte har en färdig konstruktion. Vi har bland annat samlat avkapade pappersrör, olika rullar och ved trän. Vi kan se att deras lek och konstruktioner har utvecklas under hela läsåret. Vi fick under läsåret låna magneter av en annan avdelning som barnen byggt med. Detta är något som alla barnen på Valpen haft stor glädje av och även här ser vi hur deras byggen och upptäckter har avancerats under årets gång.

Ökad måluppfyllelse

Utifrån vår arbetsplan har vi uppnått våra mål inom natur, teknik och miljö. Vi kommer fortsätta att leta efter inspirerande bygg material. Vi kommer under nästa vår att plantera andra grönsaker eller växter. Vi ser att vi inte har arbetat så

mycket med att göra tydliga experiment, teknik och djur vilket vi kommer att lägga fokus på under nästa läsår.

(21)

Område Livsstil och Hälsa Mål

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

Arbetsplan

Under hela året är vi ute minst en gång/dag för att få frisk luft. Utevistelsen är också en bra form för att barnen ska få träna sin motorik och sin

kroppsuppfattning. Att vistas på ojämn terräng gör att barnen bland annat får träna sin motorik. Vi lämnar ofta gården för att besöka vår närmiljö. Vi går på

promenader i skogen och till kommunens olika lekparker.

Under våren har vi lagt fokus på rörelse och kost under våra samlingar. Vi samtalar med barnen om varför det är viktigt att röra sig och vad som är bra mat för att vi ska växa och må bra.

Vi sitter uppdelade i mindre grupper under måltiderna för att hinna samtala med barnen och för att få en lugnare miljö, vi arbetar stressmedvetet.

Varje dag finns det möjlighet för återhämtning vid olika tillfällen. Efter lunchen vilar alla barnen på madrasser. Vi lyssnar på lugn musik eller ljudbok. Detta för att vi ska hämta kraft för att orka hela dagen.

(22)

Dokumentation

En höstdag när vi besöker skogen

Reflektion och analys

På Valpen har vi en barngrupp som är i behov av att röra sig därför är vi ute varje dag under förmiddagen och när tillfälle kommer även under eftermiddagen. Vi hoppas att det hjälper barnen i sin motoriska träning där det bland annat får

springa, hoppa och klättra på andra sätt än om vi spenderar mycket tid inomhus. Vi tror också att frisk luft bygger friska barn. De flesta barn visar glädje över att få vara utomhus. De få dagar under läsåret vi inte går ut märker vi att barngruppen blir mer okoncentrerad och det blir fler konflikter. Barnen på Valpen uttrycker glädje när vi lämnar gården för att besöka vår närmiljö. Under detta läsår har vi lämnat gården minst en gång i veckan. Ibland går vi hela barngruppen för att stärka gemenskapen och ibland går vi i mindre grupper. Vi gör hela tiden olika

konstellationer och ibland är några kvar på gården för andra aktiviteter. Vi som pedagoger känner att det blir en trevligare stund när barngruppen inte är så stor.

Vi har två samlingar innan lunch och under våren har vi lagt fokus på rörelse och kost. Vi har två samlingar för att hinna se alla barnen men också för att vi ska kunna utmana dem där de ligger i sin utveckling. Vi har en röd tråd under båda våra samlingar. Under vårens rörelsesamling ser vi att barnens motoriska förmåga varierar. De yngre barnen har arbetat med rörelsesånger och de äldre har gjort rörelser efter olika rörelsefilmer. Eftersom de äldre barnen visade ett stort intresse

(23)

för träningsfilmerna fick barnen välja varsin egen rörelse och vi gjorde en egen träningsfilm. Det är viktigt att barnen får möjlighet till att bli utmanade i olika motoriska aktiviteter så de kan utveckla sin motorik. Just den motoriska delen kan bli tydlig i förhållande till de jämnåriga om ett barn halkar efter. Vi ser att intresset för rörelse är stort.

Barnen har ökat sin kunskap inom kost och hälsa under våren. De äldre barnen kan berätta skillnaden på styrka och kondition och hur man ska träna de olika delarna.

Barnen kan också berätta att det är bra med varierad kost och att vi alltid smakar en grönsak till lunch för att vi ska må bra. Detta har vi kommit fram till genom diskussioner med barnen.

Vi sitter uppdelade vid tre bord under lunchen för att skapa en lugnare stund. Vi som pedagoger ser att barnen får mer ro till att sitta still och äta. Generellt äter barnen med god aptit. Under måltiderna hinner vi samtala och lyssna på barnen därför byter vi som pedagoger bord varje vecka för att hinna möta alla barnen under en lugnare stund under dagen.

Vi lever i ett stressat samhälle så vi skapar tillfällen under dagen där barnen får en stunds återhämtning. Det kan vara att några sitter och pärlar eller får en saga läst för sig. Efter lunchen vilar vi på madrasser, några barn sover samtidigt som de andra lyssnar på ljudbok. Vi anser att denna återhämtning är en viktig del för att växa och utvecklas.

Ökad måluppfyllelse

Utifrån vår arbetsplan har vi uppnått våra mål inom hälsa och livsstil. Vi kommer fortsätta lämna gården när tillfälle ges. Vi fortsätter med att användas oss av musik och rörelse både inomhus och utomhus. Vi fortsätter att flytta ut vår

inomhusaktiviteter när väder tillåter som tillexempel tågbana, pärlor och vattenlek.

Vi fortsätter med att arbeta stressmedvetet och hitta stunder under dagen för återhämtning.

(24)

Område Barns delaktighet och inflytande Mål

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan på- verka sin situation,

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Arbetsplan

Vi hjälper barnen att göra hanterbara val för att påverka sin situation under dagen hos oss på Valpen, till exempel om man vill delta i en aktivitet eller inte. Det är okej att ibland säga nej till både kompisar och till planerade aktiviteter. Vi lyssnar på barnens tankar och åsikter för att de ska kunna påverka sin situation på förskolan.

Vi lägger stort fokus på att samtala med barnen om att man måste ta ansvar för sina handlingar.

Vi arbetar aktivt med att försöka göra en rolig, intressant och inspirerande miljö utefter barnens intressen. Under hösten skedde en stor förändring när vi gjorde om vårt stora lekrum inne på Valpen.

Vi samtalar och diskuterar om demokratiska principer och att man inte alltid kan få det man önskar. När vi skulle plantera fick barnen rösta vilka grönsaker som vi skulle plantera och under vecka 19 fick barnen önska vilken matsedel vi skulle ha.

(25)

Dokumentation

Resultatet av barens röstning

Reflektion och analys

Vi vill att vår verksamhet ska vara rolig och lärorik. Vi vill att barnen ska känna glädje när de ska till Valpen på morgonen. Vi tror att om barnen tycker det är kul, lär de sig nya saker lättare. Därför försöker vi ta till vara på barnens intresse och skapa situationer där de får välja vad de vill göra eller inte göra. Vi hjälper barnen att skapa hanterbara val i vår vardag som till exempel om de vill följa med på promenad eller stanna på gården.

Miljön är barnens arbetsplats och det är viktigt att de finner roliga och meningsfulla aktiviteter och lekar. När vi gjorde om vår miljö i stor lekrummet under hösten ville vi skapa olika vrår för lek och aktivitet. Leksaker och byggmaterial placerade vi i lådor som barnen kan ta med till olika platser för att få lekro. Syftet med

möbleringen är ett tillåtande förhållningsätt, man flytta runt på leksaker men allt har en bestämd plats när det inte används. En byggkloss är inte bara en byggkloss som ska vara i bygghörnan. En byggkloss kan också användas som en garagevägg till bilarna till exempel. När de lekt klart städar barnen ihop leksakerna i lådorna och ställs tillbaka på sin plats. Efter många olika alternativ genom åren upplever vi att detta fungerat mycket bra i år när vi haft denna barngrupp.

Under detta läsår har vi arbetat med att lära barnen att ta ansvar för sina

handlingar. Vi försöker att ligga steget före för att prata förebyggande. Vi tar upp händelser i olika sammanhang och pratar om att och varför man kan känna på olika

(26)

sätt. För att tydliggöra detta har vi använt oss av rollspel. Vi förstorar inte saker men vi tar det på allvar. Vi löser problem som uppstår på förskolan och kopplar in vårdnadshavare när vi anser att detta krävs.

Under våren introducerade vi hur man röstar. När det var tid för att plantera hade vi pedagoger tagit fram olika alternativ på grönsaker. Barnen rösta på två alternativ var och det sju grönsaker som fick flest röster planterade vi. Strax där efter var det dags för Fagerängs önskevecka för matsedel. Vi på Valpen skulle ta fram en maträtt som vi skulle få under vecka 19. Denna gång fick alla barn säga sin favoriträtt. De fyra maträtter som blev omnämnda flest gånger fick barnen sedan rösta mellan.

Maträtten med flest röster blev Pizza. Vi upplever att barnen godtog att det var de alternativ som röstades fram som blev resultatet.

Ökad måluppfyllelse

Utifrån vår arbetsplan har vi uppnått våra mål inom barns delaktighet och

inflytande. Vi fortsätter med att barnen får välja i största möjliga mån inom våra ramar för vår verksamhet. Vi fortsätter att förändra miljön efter barngruppens behov och intresse. Vi kommer att lägga fokus även nästa läsår på arbetet kring ansvar för sina egna handlingar och konflikthantering.

(27)

Område Förskola och hem Mål

• För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen.

Arbetsplan

Vår dagliga kontakt med vårdnadshavarna ser vi som det viktigaste av allt för att vi ska göra det bästa för varje barn. Vi har under detta läsår haft Drop-in fika och lucia där vårdnadshavarna varit inbjudna, tillfällen där barnen kan visa vår verksamhet och vi som personal har tillfälle att träffa vårdnadshavarna för att kunna svara på frågor som rör barnen och deras vistelsetid hos oss på Valpen.

Varje läsår erbjuds alla vårdnadshavare möjlighet att delta i barnens

utvecklingssamtal under hösten, vi får ytterligare en möjlighet att berätta om vår verksamhet men framför allt hur vi arbetar med just deras barn.

Enkäten som vårdnadshavarna fyller i innan jul ger oss en bra riktlinje i vad vi behöver arbeta vidare med.

Vi tar hjälp av våra vårdnadshavare när vi exempelvis behöver hjälp med översättningar eller andra frågor som kommer upp under dagarna på Valpen.

Dokumentation

Bild skickad från en vårdnadshavare när barnen hade funderingar på om kaniner tycker om ärtskott.

(28)

Reflektion och analys

Vi anser att vi har en god och nära kontakt med vårdnadshavarna och vi vill att de kommer till oss med frågor och funderingar. Vi vill tillsammans med dem göra det bästa för varje barn. De flesta vårdnadshavare träffar vi flera gånger under veckan och kan samtala om frågor och funderingar. Vi har haft bra anslutning på våra sammankomster av vårdnadshavarna under läsåret. Vi upplever att både barn, vuxna och vi pedagoger har tyckt att det vart trevliga stunder.

De flesta av vårdnadshavarna har deltagit i deras barns utvecklingssamtal, för oss pedagoger är det ett tillfälle att få berätta om barnens utveckling i lugn och ro och för vårdnadshavarna tillfälle att ställa frågor som rör deras barn.

Utifrån föräldrar enkäten ser vi att just den dagliga informationen till

vårdnadshavarna är något vi behöver arbeta vidare med men även synliggöra hur vi arbetar med förskolans läroplan. Ibland är det stunder på dagen vi inte har möjlighet att ha längre samtal med vårdnadshavarna men de är alltid välkomna att ringa om de undrar något. I vår hall har vi efter föräldrar enkäten försökt att tydliggöra hur vi arbetar med förskolans läroplans olika delar.

När vi stöter på funderingar tar vi hjälp av våra vårdnadshavare för att reda ut våra frågor. Under våren när vi planterade kom frågan upp om kaniner tycker om

ärtskott eftersom barnen tyckte att de smakade gräs. Ett barn som har kaniner hemma fick med sig ärtskott hem för att ta reda på detta. Vårdnadshavaren tog ett foto och skickade till oss på förskolan så vi fick ett svar på vår frågeställning.

Ökad måluppfyllelse

Utifrån vår arbetsplan har vi uppnått våra mål inom förskola och hem. Vi kommer nästa läsår arbeta vidare med den dagliga informationen till vårdnadshavarna. Vi planerar även att ha lucia, dropp in fika och gårdsfest som tidigare år. Alla

vårdnadshavare kommer få inbjudan om utvecklingssamtal och vi kommer fortsätta ta hjälp av vårdnadshavarna vid frågor och funderingar.